Titta

Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola

Om Världens bästa skitskola

Vad är det som orsakat krisen i den svenska skolan? Isabella Grybe och Natanael Derwinger undersöker om det är de stora reformerna som istället för att stödja skolan har stjälpt den. I 2014 års val är skolan en av de viktigaste frågorna, men vad säger egentligen politikerna? Vem bär ansvaret för dagens dåliga skolresultat?

Till första programmet

Världens bästa skitskola : Hur skolan blev en marknadDela
  1. I kväll ser vi hur detgick till-

  2. -när man genomförde en av
    de största förändringarna i skolan.

  3. Under 1990-talet
    ska vi skapa Europas bästa skola.

  4. Och hur elever utbildas
    till yrken som ingen efterfrågar.

  5. Varför startas
    så många stylistutbildningar-

  6. -när det inte finns nåt behov av det?

  7. Blev det som det var tänkt?

  8. Vi kunde knappast föreställa oss
    att det skulle bli såna vinstnivåer.

  9. Vi har bett om ursäkt för den.
    Vi var naiva.

  10. Välkommen till
    "Världens bästa skitskola".

  11. Svenska skolan är världens bästa
    för vissa, men skit för andra.

  12. Förra programmet handlade om
    kommunaliseringen av skolan.

  13. Det var bara början
    på en lång reformfest.

  14. Under 1990-talet infördes friskolorna,
    skolpengen-

  15. -och att alla elever
    fritt ska kunna välja skola.

  16. Allt detta skulle göra svenska skolan
    till Europas bästa.

  17. Men resultaten har sjunkit-

  18. -och skillnaderna
    mellan elever och skolor ökat.

  19. Samtidigt har skolföretag tjänat
    hundratals miljoner på skolan.

  20. Hur hänger det ihop?
    Så var ju inte tanken.

  21. Det är sommar i Sverige och sent 80-tal.
    Det här är Beatrice Ask.

  22. Hon ska snart driva igenom nåt
    som ska förändra skolan i grunden:

  23. Friskolereformen.

  24. Skolan är dåligt anpassad efter barns
    olika behov och förutsättningar.

  25. Trots att den svenska skolan länge har
    räknats som en av världens bästa-

  26. -kan vissa saker förbättras.

  27. Miljöpartiet var då
    ett väldigt ungt parti-

  28. -och det fanns en stark önskan
    om mångfald i skolan.

  29. Man ville stärka elevernas
    och föräldrarnas inflytande.

  30. Man ville ha
    olika pedagogiska inriktningar.

  31. Du skickades till en skola utifrån var
    du bodde. Staten styrde mycket.

  32. Det systemet var inte bra. En så
    fabriksartad skola hade inte hållit.

  33. Man ville inte ha privatskolan
    som fanns förr i Sverige-

  34. -där man betalade avgifter
    och hade barnen i en egen skola-

  35. -där det inte fanns nån insyn
    eller kontroll.

  36. Året är 1991. De borgerliga partierna
    har just vunnit valet.

  37. Flytta på er,
    så regeringen kommer fram.

  38. Carl Bildt är Sveriges statsminister och
    får bilda regering.

  39. Beatrice Ask blir skolminister.

  40. Carl Bildt har stora planer
    för skolan.

  41. Under 1990-talet
    ska vi skapa Europas bästa skola.

  42. Man ligger inte på latsidan. Flera
    reformer genomförs på ett par år.

  43. Anders Hultin anställs
    som politisk sakkunnig-

  44. -och är en av arkitekterna
    bakom friskolereformen.

  45. Anders Hultin jobbar snabbt,
    och redan 1992-

  46. -bara ett halvår efter valsegern,
    klubbas friskolereformen igenom.

  47. Nu blir det lättare att starta
    och driva skolor - friskolor.

  48. Bara ett år senare
    är det dags för det fria skolvalet.

  49. Oavsett föräldrarnas inkomst
    ska man kunna välja skola.

  50. Nu kan eleven välja att gå i vilken
    skola den vill, var den än ligger.

  51. Alla elever ska få samma chans
    att gå i en bra skola.

  52. Det är en av
    de radikalaste reformerna-

  53. -och vi har fått beröm
    även i amerikansk press.

  54. Det kommer att bli väldigt bra,
    det här...

  55. Anders Hultin var en av
    arkitekterna bakom friskolereformen.

  56. Han började senare
    tjäna pengar på skolor.

  57. -Mer om det sen.
    -Friskolereformen låter fantastisk.

  58. Efter år av fyrkantig,
    statlig styrning av skolan-

  59. -välkomnas nu
    olika pedagogiska inriktningar-

  60. -och elever kan själva välja skola. Då
    kan man bryta segregationen.

  61. Det leder till
    en mångfald av utbildningar-

  62. -och vi har fått cirkusgymnasier
    och badvaktsutbildningar.

  63. Skolmarknaden blir
    som ett enda stort smörgåsbord.

  64. Men några utbildningar som lockar många
    håller inte vad de lovar.

  65. När man går i skolan
    är världen så himla stor.

  66. "När jag går ut skolan har jag
    ett fast jobb och bor i Stockholm."

  67. Man drömmer så stort,
    men vet inte hur världen är.

  68. När man kommer ut i verkliga livet ser
    man att det kanske inte går.

  69. I förra säsongen träffade vi
    Johanna och hennes klasskompisar-

  70. -som då gick på stylistlinjen
    på Plusgymnasiet i Norrköping.

  71. Jag fick höra talas om stylist-

  72. -och det var nåt jag bara måste söka.
    Det var jag.

  73. Det är så typiskt för mig.
    Jag vill leva det där...vara så...

  74. Trodde du att du
    skulle bli stylist på riktigt?

  75. Man visste inte riktigt,
    men man drömde ju som sextonåring.

  76. "Jag ska jobba i New York
    och vara som Jonas Hallberg."

  77. Det var långt dit kanske,
    men klart att man drömde om det.

  78. Att det vore kul att få bli nånting, nåt
    stort.

  79. -Det lät skitbra.
    -Man hade höga förväntningar.

  80. Men de hade ju inte ens lärare
    till alla ämnen.

  81. Svenskläraren var brandman
    och sminkläraren var frisör.

  82. Hade vi en brandman i svenska?!

  83. -Okej...jaha.
    -Det kommer jag ihåg.

  84. Det har precis öppnat det här.
    Eller för ett tag sen.

  85. Det är nu två år sen
    hon gick ut skolan.

  86. Direkt efter studenten jobbade hon
    på förskola ett tag, nu i klädaffär.

  87. Har du pratat med nån från klassen? Vet
    du vad nån gör nu?

  88. Malin jobbar på dagis,
    och Sofie lite på Hemköp.

  89. -Och inom äldreomsorgen, va?
    -Ja. Där Maja jobbar.

  90. Just det, Maja också.

  91. Har nån fått jobb som stylist
    eller nåt liknande?

  92. Jag känner ingen
    som har fått stylistjobb.

  93. Hur ska man få stylistjobb?
    Det går inte. Det är så svårt.

  94. Det närmaste är typ klädbutik,
    där jag och Hanna jobbar.

  95. Det är ändå en del av stylistgrejen.

  96. Att ingen jobbar som stylist efter
    en stylistutbildning låter inte bra.

  97. Varför startas det
    så många stylistutbildningar-

  98. -när det inte finns nåt behov av det?

  99. När jag gick ut
    var vi 75 stylistelever.

  100. Bara de 75 räcker nog för Sverige.

  101. Men det finns ju stylistutbildningar i
    Stockholm, Göteborg och Uddevalla.

  102. Varje år går nya stylister ut.
    Var finns de jobben?

  103. Sen vi träffade Johanna
    och hennes klasskompisar-

  104. -har antalet stylistutbildningar
    ökat kraftigt.

  105. Trots att den inte
    verkar leda till stylistjobb-

  106. -finns utbildningen, inte bara
    i Stockholm, Göteborg och Uddevalla-

  107. -utan också i Falun, Gävle, Jönköping,
    Kalmar, Karlstad-

  108. -Malmö, Skövde, Sundsvall, Varberg,
    Örebro. Ja, nästan överallt.

  109. Förut styrdes platserna på
    gymnasieutbildningar efter behovet-

  110. -av till exempel naturvetare
    eller elektriker.

  111. Numera finns ingen sån styrning.

  112. Ingen synkar mellan gymnasie-
    utbildningar och arbetsmarknad.

  113. Det är själva innebörden
    i fri marknad.

  114. Så länge man uppfyller tillstånds-
    kraven får man ett tillstånd-

  115. -oberoende av om det finns en mättnad på
    marknaden av den utbildningen.

  116. Det här är Peter Ekborg
    på Skolinspektionen.

  117. Det finns alltså
    inga lagar eller regler-

  118. -som sätter gränser för hur många skolor
    av en viss sort som startas.

  119. Varken politiker eller myndigheter har
    ansvar för det. Vem har det då?

  120. Man kan krasst säga att
    marknaden har ansvaret för det.

  121. Då läggs ett ganska stort ansvar
    på den som väljer, alltså eleven-

  122. -för att ha en bild av om de kan använda
    utbildningen i yrkeslivet.

  123. Marknaden?
    Men marknaden består ju av elever.

  124. Hur ska man som 15-åring veta
    vad man ska välja-

  125. -om man inte vet
    hur arbetsmarknaden ser ut?

  126. Tanken är att utbildningar som inte
    leder nånstans slår ut sig själva.

  127. Men om det sker eller inte...

  128. Men det ligger inte
    inom vårt område att bedöma det.

  129. -Hej! Kul att se dig.
    -Ja, detsamma.

  130. De som hoppades på att marknaden skulle
    reglera sig själv-

  131. -glömde viktigaste förutsättningen: Att
    man väljer förnuftigt-

  132. -och inte låter
    orealistiska drömmar styra valen.

  133. Johanna valde en utbildning som leder
    till en arbetsmarknad som inte finns.

  134. Ingen i hennes klass
    har fått jobb som riktig stylist.

  135. Varje år utbildas det i Sverige
    1 500 nya stylister.

  136. Att marknaden ska reglera sig själv
    funkar inte.

  137. Konstigt att de inte tänkte på det.

  138. Det gäller att vi är välinformerade och
    fattar rationella beslut-

  139. -men ansvaret läggs
    på barn och tonåringar-

  140. -som kanske fattar beslut efter
    kompisarnas åsikter och sina känslor.

  141. Vi ska fortsätta kolla på
    när man skapade skolmarknaden.

  142. När det kommer in pengar i bilden börjar
    det hända grejer.

  143. Första valfrihetsreformen
    i skolväsendet är genomförd.

  144. De nya bidragsreglerna för friskolor
    ökar familjens rätt och möjlighet-

  145. -att välja skola åt barnen.

  146. Nu kan man välja
    att gå i vilken skola man vill.

  147. När det fria skolvalet genomförs, inför
    regeringen även en skolpeng.

  148. Till varje elev knyts en peng som följer
    med till den valda skolan-

  149. -oavsett om skolan är kommunal
    eller en friskola.

  150. Ett tiotal kommuner
    ligger nu i startgroparna...

  151. ...i startgroparna
    för att införa en skolpeng...

  152. Vad är skolpeng?

  153. Man får väl pengar av kommunen
    och så får man välja skola.

  154. -Är det bra?
    -Ja, det är det väl. Ett friare val.

  155. Det är min penna.

  156. Då började antalet friskolor
    att växa.

  157. De flesta kände att det var
    ett välkommet tillskott.

  158. För de partier som drev det hårdast-

  159. -var det ett opinionsmässigt plus
    att driva frågan på den tiden.

  160. Men alla var inte entusiastiska.

  161. Många kände oro för att
    den nya skolan skulle öka klyftorna.

  162. Skolpengen kan innebära slutet på den
    jämlika skola vi strävat efter länge.

  163. Det blir en risk
    att vi får en segregerad skola.

  164. Ekonomiskt kapabla föräldrar
    kanske väljer vissa skolor.

  165. Grekiska invandrare kan starta sina
    skolor, turkiska sina, o.s.v.

  166. Det kan bli en väldig uppdelning i
    samhället som vi inte är betjänta av.

  167. Det är en väldigt tjusig tanke
    med fritt skolval och friskolor.

  168. Att det ska ge alla
    möjlighet att välja-

  169. -och bryta boendesegregeringen.
    Problemet är att det inte blir så.

  170. Kritikerna talade för döva öron.

  171. Många såg det som en möjlighet för de
    fria marknadskrafterna att göra gott.

  172. Fler och fler
    ville nu starta nya friskolor.

  173. Fram till sekelskiftet
    växte det i någorlunda lugn takt-

  174. -men efter sekelskiftet blev det nästan
    en explosiv utveckling.

  175. På Skolverket behandlas nu ansök- ningar
    om att få starta friskolor.

  176. Bland de sökande finns en ny trend.

  177. Det är skolföretag
    som startar flera skolor samtidigt.

  178. De har i många fall ett spännande
    pedagogiskt förhållningssätt-

  179. -som ska genomsyra hela verksamheten.

  180. Vi har Vittra, Kunskapsskolan,
    Folkuniversitetet, Pysslingen...

  181. En av pionjärerna på den nya
    skolmarknaden är Anders Hultin.

  182. Han var ju en av arkitekterna
    bakom friskolereformen.

  183. Han har lämnat politiken och från att ha
    utformat friskolornas spelregler-

  184. -driver han nu själv skola. År 2000
    startar han koncernen Kunskapsskolan-

  185. -tillsammans med Peje Emilsson
    från PR-byrån Kreab.

  186. Fortsätter vi som vi gör nu
    och som vi planerar-

  187. -kommer vi säkert att driva
    om inte 100 skolor, så omkring 100.

  188. När man bestämmer sig för
    att tillåta aktiebolag som huvudmän-

  189. -är det klart att man förstår
    att det kan bli ett överskott.

  190. Men vi kunde knappast föreställa oss att
    det skulle bli såna vinstnivåer.

  191. ...vinstnivåer som det har blivit...

  192. Man kunde inte föreställa sig det. Man
    kan väl inte tänka på allt.

  193. Eller var det just det
    Anders Hultin hade tänkt sig?

  194. Var la du Anders?

  195. 100 nya skolor. Kan man inte få
    för mycket av det goda?

  196. För landets kommuner kan det bli det.

  197. I dag kan inte en kommun påverka
    hur många friskolor som får finnas.

  198. Det kan orsaka problem. Vi ska
    till en mycket friskoletät kommun.

  199. Välkommen till friskolornas mecka
    - Gävle.

  200. Här går dubbelt så många elever i
    friskola jämfört med övriga Sverige.

  201. Det har ställt till det ordentligt för
    kommunen.

  202. En kommun har ansvar för alla elever som
    bor där, även de i friskolor.

  203. Går en friskola i konkurs ska kommunen
    ge dem plats i sin skola.

  204. Kommunen måste också anpassa
    och minska ner den egna skolan-

  205. -om elever i den kommunala skolan
    plötsligt väljer att gå i friskolor.

  206. Det innebär extra kostnader.

  207. Flyttar elever minskar det ekonomiska
    underlaget för de kommunala skolorna.

  208. Kvaliteten utarmas.

  209. I samma takt
    som friskolor startat i Gävle-

  210. -har kommunen tvingats lägga ner, flytta
    och slå ihop massor av skolor.

  211. Det fria skolvalet har lett till
    ständiga anpassningar för kommunen-

  212. -som inte bara påverkat skolornas
    kvalitet utan även kostat mycket.

  213. Kurt Hjalmarsson är rektor på Gävles
    sämsta skola enligt betygsnittet.

  214. Den kommunala Stenebergsskolan.

  215. Han förklarar de dåliga resultaten med
    att skolan förlorat-

  216. -över hälften av de studiemotiverade
    eleverna på fem år.

  217. En stor påverkan på resultaten-

  218. -är föräldrarnas studiebakgrund.

  219. Barn behöver ha barn som
    tycker om skolarbete, "dragarbarn".

  220. Samlar man många barn
    som inte har dragarbarn-

  221. -blir det inte bra.

  222. Vi behöver barn
    som tycker det är kul.

  223. I vilket jobb som helst behövs de som
    drar, driver och tycker det är kul.

  224. Det fria skolvalet har lett till
    en viss elevsortering-

  225. -utifrån vilken social
    och ekonomisk bakgrund familjen har.

  226. Ofta söker sig de mer välbärgade och
    studiemotiverade barnen till varann-

  227. -och väljer att gå tillsammans,
    ofta i friskolor.

  228. De mindre studiemotiverade eleverna gör
    ofta inte samma aktiva val-

  229. -och därför blir kvar
    med kompisar i andra skolor.

  230. Forskningen visar
    att blandade klasser ökar resultaten-

  231. -för både låg-
    och högpresterande elever.

  232. Så egentligen förlorar alla
    på en segregerad skola.

  233. Bara ett stenkast bort ligger
    Internationella engelska skolan.

  234. I dag Gävles största grundskola
    och bästa, om man tittar på betygen.

  235. Det är inte konstigt,
    för ser man på elevstatistiken-

  236. -visar det sig att 70 procent
    är barn till högutbildade föräldrar.

  237. Det fria skolvalet har delat upp barnen
    i Gävle i grupper.

  238. En skolsegregation
    med sjunkande resultat som följd.

  239. I Gävle har det gått så långt att
    kommunen inte kan garantera alla-

  240. -en god och likvärdig utbildning.

  241. Det har Skolinspektionen
    kritiserat kommunen för.

  242. För att höja resultaten och minska
    segregationen har de tagit krafttag-

  243. -och kommunen
    ska lägga ner ytterligare skolor.

  244. I stället satsar kommunen
    på nåt stort och rejält.

  245. Nåt som står sig bättre
    i konkurrensen med friskolorna.

  246. Nämligen det här.

  247. Vi får nog en väldigt modern och bra
    skola där i kraft av storleken.

  248. Vi får lärare som undervisar
    i sina ämnen och har hög kompetens.

  249. Flera lärare
    som kan samarbeta i ämneslag.

  250. -Där, ja.
    -Det är den gamla fasaden.

  251. Sen blir det en renovering av huset. Nya
    fönster och nytt tak.

  252. Hur mycket kommer
    det kalaset att kosta?

  253. Nu kommer det att kosta
    drygt 100 miljoner.

  254. Med den nya Vallbacksskolan
    kan kommunen samla resurserna-

  255. -och mixa elevgrupperna
    på ett nytt sätt.

  256. Förhoppningen är att det blir
    ett attraktivt alternativ-

  257. -men eftersom kommunen
    inte kan styra elevernas val-

  258. -kan de inte garantera
    att skolan fylls.

  259. Det skulle kunna bli så att,
    i det fria valets tecken-

  260. -väljer ingen Vallbacksskolan, och
    då har kommunen satsat 100 miljoner.

  261. Skolinspektionen ger friskolor tillstånd
    att starta.

  262. Gävle kommun har flera gånger bett dem
    om att få slippa fler friskolor-

  263. -då de inte kan ansvara för nåt
    de inte kan kontrollera.

  264. Men de fick inte gehör.

  265. Hur många friskolor måste
    en kommun egentligen ta emot?

  266. Det finns ingen sån gräns.

  267. Det finns inget om
    max 19 procent fristående skolor-

  268. -eller vad det kan tänkas vara.
    Den gränsen finns inte.

  269. Lagstiftaren menar att en mångfald bland
    skolor ger högre kvalitet-

  270. -i både kommunala och
    fristående skolor. Man vill ha det.

  271. Samtidigt som Skolinspektionen
    ger Gävle skarp kritik-

  272. -och kräver att kommunen ska göra
    nåt åt de sjunkande resultaten-

  273. -är det samma myndighet som ger
    nya friskolor tillstånd att starta.

  274. Det är den lagstiftning
    som vi har i dag.

  275. Om det vore vettigt
    att göra om lagstiftningen-

  276. -så är det en politisk fråga,
    och inget för oss.

  277. Det är helt orimligt
    att det finns en fri etableringsrätt-

  278. -för skolor-

  279. -utan att kommunen kan vara med och
    påverka etableringen av friskolor.

  280. Det är klart att det blir svårt för
    kommunen att planera långsiktigt-

  281. -när det varje år
    kan uppstå nya fristående skolor.

  282. Samtidigt ser
    vårt system i dag ut så.

  283. Alla vill ha valfrihet,
    men den har ett pris.

  284. Gävle satsar 100 miljoner utan
    att veta om eleverna väljer skolan.

  285. Samtliga Sveriges kommuner har ansvar
    för att alla elever i kommunen-

  286. -får den utbildning de har rätt till.

  287. Men de varken kan eller får kontrollera
    skolmarknaden.

  288. Viktiga beslut om skolornas framtid-

  289. -grundas på osäkra prognoser
    och förhoppningar.

  290. Vem har det övergripande ansvaret
    för den svenska skolan?

  291. Marknaden.
    Det sa ju han på Skolinspektionen.

  292. Man kan krasst säga att
    marknaden har ansvaret för det.

  293. Poängen med en marknad är
    att kunderna, alltså eleverna-

  294. -ska välja bort det dåliga,
    så att bara det bra blir kvar.

  295. Oavsett om de
    är fria eller kommunala-

  296. -vad händer om många elever
    väljer en skola som inte är bra?

  297. En skola som länge
    har fått skarp kritik-

  298. -och pekats ut som den sämsta är den
    kommunala Rosengårdsskolan i Malmö.

  299. Om nu skolmarknaden fungerar
    borde den valts bort för länge sen.

  300. Vi är i Rosengård i Malmö.

  301. Högstadieeleverna är på väg
    till skolan för sista gången.

  302. Efter många år av stora problem
    ska högstadiet stängas.

  303. Betygen har legat
    långt under rikssnittet.

  304. Inte ens hälften av eleverna
    har kunnat söka till gymnasiet.

  305. -Är det lärarna eller elevernas fel?
    -Både och.

  306. Vissa lärare kom aldrig
    till lektionerna-

  307. -och elever förstörde lektionerna.

  308. De tog skolan för en lekstuga.

  309. Hälften i skolan
    är glada över att den ska stänga.

  310. Andra hälften vill inte-

  311. -för då förlorar de sina vänner.
    De tänker inte på framtiden.

  312. Redan från början kunde du se
    att lärarna var trötta.

  313. De kunde inte fortsätta.

  314. När de sa att de
    skulle lägga ner högstadiet-

  315. -kunde man se lättnad
    i deras ansikten.

  316. De hade tröttnat
    och orkade inte med oss längre.

  317. Problemen har varit kända länge-

  318. -och Skolinspektionen har ofta
    riktat allvarlig kritik mot skolan.

  319. För få elever når kunskapsmålen-

  320. -skolan utvärderar inte elevernas
    kunskapsutveckling eller resultat-

  321. -och undervisningen är inte
    anpassad till elevernas behov.

  322. Så här sa en lärare till oss
    för tre år sen:

  323. Det finns elever i klassen
    som skulle ha jättemycket hjälp-

  324. -men de får inte det.
    Det är avancerad barnmisshandel.

  325. Hur blev skolan så dålig?

  326. Vi träffar rektorn
    strax efter skolavslutningen.

  327. Tittar man på vårt upptagningsområde,
    Herrgården-

  328. -har 100 procent av dem som bor här ett
    annat modersmål.

  329. Cirka 16 procent förvärvsarbetar.

  330. De två faktorerna är väldigt avgörande
    för hur barnen lyckas.

  331. Samlar man barn
    med samma förutsättningar-

  332. -får de sämre förutsättningar.

  333. Skolan ska kompensera
    det uppdraget eller den...

  334. Hur man nu ska uttrycka det...
    Det har vi inte lyckats med.

  335. Vi ska ha klart för oss
    att segregationen har ett högt pris.

  336. Fattigdom och lågutbildade föräldrar kan
    kompenseras-

  337. -om det finns en blandning.

  338. Om det finns andra elever i klassen-

  339. -vars föräldrar inte är lågutbildade
    eller har låg inkomst.

  340. Men har man bara elever
    med de här utmaningarna-

  341. -finns det inga
    kompensatoriska krafter i skolan.

  342. Ridwan är ensamkommande flyktingbarn
    från Somalia.

  343. Han lämnade åttan i Rosengårdsskolan med
    bara 55 betygspoäng.

  344. När jag fick pappret
    där det stod vilka betyg jag fick-

  345. -tog jag det och rev sönder det
    framför läraren.

  346. Som om jag inte ens brydde mig.
    Det var totalt kaos.

  347. En förhoppning
    med det fria skolvalet-

  348. -var just att ge elever möjlighet
    att bryta segregeringen.

  349. I Rosengård i Malmö
    förstärktes den i stället.

  350. Många elever valde bort
    Rosengårdsskolan, men många stannade.

  351. Har de aktivt valt att stanna?

  352. Har de vägt för- och nackdelar
    och gjort rationella val?

  353. Aseels föräldrar ville
    att hon skulle byta skola i sexan-

  354. -men då ville hon
    inte lämna kompisarna.

  355. Ridwan har inga föräldrar här.
    Vem skulle hjälpa honom att välja?

  356. Hur stort val hade han?

  357. Efter stängningen är Rosengårdseleverna
    utspridda-

  358. -över Malmös kommunala skolor.

  359. Aseel och Ridwan hamnade
    i samma skola på andra sidan staden.

  360. De märker redan tydliga skillnader
    jämfört med den förra skolan.

  361. Jag trivs. Men det är nervöst
    med nya lärare och vänner.

  362. Ja, det är det. Skulle du
    gå tillbaka till Rosengårdsskolan?

  363. Nej. De förklarade inte bra där.
    De hade inte tid med eleverna.

  364. Det var bara stökigt i klassen.
    Man fattade inget.

  365. Det bästa med den här skolan
    är lärarna.

  366. Man märker att de tror på dig,
    även om du inte tror på dig själv.

  367. Oavsett om du gör nåt litet eller stort,
    säger lärarna alltid till dig-

  368. -att du kan, att det är bra
    och att du kan bättre.

  369. När andra säger till dig
    att du kan bättre-

  370. -så är allt du vill att bevisa det.

  371. Sju månader senare är det dags för
    avslutningsbal innan avslutningen.

  372. Ridwan har stora förväntningar
    på kvällen.

  373. Aseel ska åka på semester till Turkiet
    och missar de sista dagarna.

  374. Men hon har koll på
    hur betygen kommer att se ut.

  375. I Rosengårdsskolan hade jag runt
    200 poäng och nu har jag sänkt mig.

  376. De känner inte mig så bra,
    och nu har jag runt 195 poäng.

  377. -Hur har det här året varit?
    -Jättebra.

  378. -Varför?
    -Jag fick det jag ville.

  379. -Vad ville du?
    -Få bra betyg.

  380. -Vad motiverar dig att kämpa?
    -Andra elever. Lärarna.

  381. -Det är det som är viktigt.
    -Hoppas du lyckas i framtiden.

  382. Det hoppas jag med.

  383. Jag vet att du har haft det svårt
    utan föräldrar och sånt.

  384. Det finns många hinder i livet,
    men man måste gå vidare.

  385. Den blomstertid nu kommer

  386. Så är det avslutning på Kirsebergs-
    skolan. Snart får Ridwan sina betyg.

  387. På Rosengårdsskolan
    hade han bara 55 poäng.

  388. Nu hoppas han ha höjt sig, så att han
    kommer in på Lantbruksgymnasiet.

  389. Ridwan.

  390. Där är den.
    Lycka till och ha det så bra.

  391. Vad fick du?

  392. Jag fick 197,5. Det är skitbra.

  393. -Är du glad?
    -Absolut. Jag hade 55 förut.

  394. Det är fantastiskt. Jag trodde aldrig
    att det skulle bli så här.

  395. Jag är stolt över mig själv.

  396. Aseel är glad att hon fick byta skola
    men önskar att det gjorts tidigare.

  397. Hur det gått om hon
    valt bort Rosengårdsskolan-

  398. -redan i sexan
    är förstås omöjligt att veta.

  399. För Ridwan innebar flytten inte bara
    höjda betyg från 55 till 197,5 poäng-

  400. -utan även en möjlighet att komma in på
    den gymnasieutbildning han ville.

  401. Man kan undra hur många fler
    som fått en bra utbildning-

  402. -om man lagt ner Rosengårdsskolans
    högstadium tidigare.

  403. Vi har sett flera exempel på
    när skolmarknaden inte fungerar-

  404. -för en del elever och kommuner.

  405. Carl Bildt hade sin vision om
    att skapa Europas bästa skola.

  406. En av reformerna för att nå dit
    var skolpengen-

  407. -vilket också visade sig vara
    en inkomstkälla för skolföretag.

  408. Under 2000-talet exploderar startandet
    av friskolor med skolpeng.

  409. I takt med att allt fler elever
    går i friskolor-

  410. -har det också blivit en handelsvara som
    kan ge vinst.

  411. Det väcker stort intresse,
    inte bara hos svenska aktiebolag.

  412. Nu börjar även utländska riskkapital-
    bolag upptäcka den svenska skolan.

  413. Nu ser man att bolag ger sig in
    på marknaden för att tjäna pengar.

  414. Nu kommer internationella aktörer till
    Sverige-

  415. -eftersom det finns
    en hacka att tjäna.

  416. Riskkapitalbolag av den typen
    fanns knappt när vi gjorde reformen.

  417. Ingen tänkte tanken att vi
    skulle se riskkapitalbolag ha skolor.

  418. Den utvecklingen förutsåg ingen.

  419. Såväl enskilda skolor
    som skolkoncerner-

  420. -köps nu upp av riskkapitalbolag
    för mångmiljonbelopp.

  421. Praktiska köps upp
    av norska Nordic Capital.

  422. Internationella engelska skolan säljs
    till amerikanska TA Associates.

  423. Men den första att köpas upp av
    riskkapitaliser är John Bauer-

  424. -som 2008 säljs till danska Axcel.

  425. Danska riskkapitalbolaget Axcel köper
    utbildningsföretaget John Bauer.

  426. Det känns bra och tryggt.
    Vi får en stabil ägare.

  427. Det är inte bara den pedagogiska
    mångfalden som diskuteras vid köpen.

  428. Vi skulle få en avkastning
    som var den vi brukar få.

  429. En avkastning på två gånger pengarna är
    bra, på fyra-fem år.

  430. Man upptäckte då att det här
    var ett säkert kapitalflöde.

  431. Man får skolpengen varje månad.
    Gör man då en del förändringar-

  432. -kan man efter några år
    sälja skolan till ett högre pris.

  433. För friskolereformen
    var det nog väldigt olyckligt.

  434. En del av legitimiteten försvann-

  435. -när det var uppenbart att skolan för en
    del var ett sätt att tjäna pengar.

  436. En av landets största friskole-
    koncerner upphör med verksamheten.

  437. När skolkoncernen John Bauer
    går i konkurs år 2013-

  438. -avslöjas att skolpengen gått till
    räntor på lån, inte förbättringar.

  439. "Kan det vara sant?" Både
    skatteplanering och vinstintresse...

  440. "Kan det verkligen vara så här illa?"
    Det var lite av en chock.

  441. Det känns... Jag vet inte.
    Det känns väldigt stressigt.

  442. -Vad ska du göra?
    -Jag har ingen aning. Vi får se.

  443. En så stor avreglering kan inte ske-

  444. -utan att det får oavsedda konsekvenser.
    Det får det alltid.

  445. Här är Anders Hultin igen.
    Arkitekten bakom friskolereformen.

  446. Han som sen startade Kunskapsskolan.
    2012 blev han vd för John Bauer.

  447. Inte ens ett år innan konkursen.
    Men vad sa han egentligen?

  448. En så stor avreglering kan inte ske-

  449. -utan att det får oavsedda konsekvenser.
    Det får det alltid.

  450. "Det får det alltid."
    Visste han redan från början-

  451. -att det inte skulle bli bra
    för alla elever ?

  452. Jag får ofta frågan
    om vi skulle ha gjort nåt annorlunda.

  453. Jag hävdar att vi gjorde så gott vi
    kunde med den information vi då hade.

  454. Ja... Vi har ju, precis som alla andra
    partier som varit delaktiga-

  455. -fått se en utveckling
    som ingen vill ha.

  456. Vi har bett om ursäkt för den.
    Vi var naiva.

  457. Vi kan bara försöka göra det
    bättre i framtiden.

  458. Vi var naiva.
    Vi har bett om ursäkt.

  459. Vi kan bara försöka göra det
    bättre i framtiden.

  460. Man ber om ursäkt.
    Det blev inte som man tänkt sig.

  461. Vi ville höra med Beatrice Ask
    om hon också är ledsen.

  462. I dag är hon justitieminister
    och låter hälsa-

  463. -att hon inte vill prata med nåt
    så gammalt som friskolereformen.

  464. För andra är den högst aktuell,
    alla elever till exempel.

  465. Vi får inte glömma de lärare och
    rektorer som startade friskolor-

  466. -för att de hade en vision om
    att göra nåt bra. Vad tänker de?

  467. Utanför Södertälje
    ligger Vackstanäsgymnasiet-

  468. -som har funnits i nästan 100 år.

  469. När friskolereformen genomfördes
    blev den friskola.

  470. När reformen kom grundades den på att
    det fanns några fristående skolor-

  471. -med pedagogiska inriktningar,
    såsom waldorf eller montessori-

  472. -och så startades byskolor för att man
    ville värna sin skola på landet.

  473. Då var man glad
    över friskolereformen.

  474. Tanken var att låta 100 blommor blomma,
    ha pedagogiska alternativ-

  475. -och det skulle kanske bli incitament
    för de kommunala skolorna-

  476. -att ta till sig nya idéer.
    Då startades mängder med friskolor.

  477. Alla, som jag uppfattade det,
    hade tanken om större frihet-

  478. -och att göra nåt riktigt bra.

  479. Kanske musiker som ville ha
    ett jättebra musikgymnasium.

  480. Ingen hade en tanke på att de
    kunde sälja det och tjäna storkovan.

  481. Det fanns inte med i tanken.

  482. Vackstanäs drivs som en stiftelse.
    Skolan kan inte ta ut vinst.

  483. Att driva friskolor via stiftelser
    är vanligt i Norge och Danmark.

  484. Där är det förbjudet för aktiebolag att
    driva skolor.

  485. Det svenska systemet
    är helt världsunikt-

  486. -med 100-procentigt skattefinan- sierade
    skolor som får ta ut vinst.

  487. Det har gjort svenska skolor till
    en handelsvara man kan sälja dyrt.

  488. Första gången jag hörde de
    tankebanorna var för tio år sen.

  489. Han insåg att han kunde bygga upp
    en skola och sälja den.

  490. Då förstod inte jag vad han menade. Vem
    skulle köpa den?

  491. Sen har det successivt blivit så-

  492. -att man har insett
    att det finns en del att göra.

  493. Man kan minska på lärarkostnaderna och
    ha billigare lokaler.

  494. Och då kan man
    tjäna pengar på skolpengen.

  495. Det är ett system som allmänheten
    förknippar med friskoleverksamhet.

  496. Vi bedriver en helt annan verksamhet och
    vill inte förknippas med det.

  497. För vissa är det otänkbart att plocka ut
    pengar, för andra själva poängen.

  498. Kom ihåg vad riskkapitalbolaget Axcel sa
    när de köpte John Bauer-skolorna.

  499. Syftet var att få tillbaka
    två gånger pengarna.

  500. Kan man ta ut flera miljoner
    ur en skolverksamhet-

  501. -utan att
    undervisningskvaliteten påverkas?

  502. När John Bauer gick i konkurs
    menade vissa-

  503. -att det var bevis på
    att friskolemarknaden inte fungerar.

  504. Men enligt vd:n Anders Hultin
    var det tvärtom.

  505. Marknaden och systemet fungerar
    då dåliga skolor konkurreras ut.

  506. Inte tillräckligt många
    har velat ha barnen i våra skolor-

  507. -och vi får ta konsekvensen av det.
    Hoppas de är nöjda med sina val.

  508. I så motto visar det
    att systemet fungerar.

  509. Men man undrar
    hur det fungerar för eleverna.

  510. Under tiden som John Bauer-skolorna år
    efter år fick allvarlig kritik-

  511. -gick ju elever där.

  512. En av dem är Robin
    som vi träffade i förra säsongen.

  513. Hans tid i skolan fylldes mest av
    spelande. Lärarna såg man sällan.

  514. På vissa lektioner när vi egentligen ska
    jobba, och lärarna går runt-

  515. -och ser att vi sitter och spelar låtsas
    de som ingenting.

  516. Det kanske blir spel fyra timmar
    på en dag på en skola.

  517. Det är ganska vanligt på John Bauer.

  518. Det är två år sen
    Robin gick ut gymnasiet.

  519. Han drömde om att bli brandman,
    men betygen räckte inte till.

  520. Nu jobbar han extra på en
    återvinningscentral med sin pappa.

  521. Bytte vi den här? Ja. Men här
    har vi en pulka som ska åka ner.

  522. Det är färdigåkt här nu.

  523. Det jag ångrar mest med
    att jag valde just John Bauer-

  524. -är att jag hade velat ha
    mer handledning i skolan.

  525. Jag hade velat få en bättre chans
    att plugga och få ännu fler betyg.

  526. Så här i efterhand är ju inte spelandet
    värt lika mycket.

  527. Det var väl kul just då, men jag har
    inte tjänat nåt på det i efterhand.

  528. Jag hade hellre velat ha
    bättre betyg.

  529. Robin, som är gift och har barn,
    ska nu plugga på Komvux.

  530. Pappa ska börja plugga...
    gå lite i skola.

  531. Och läsa lite ämnen.

  532. Jag önskar att jag
    hade valt en annan skola.

  533. Ja, det hade man tjänat på.

  534. Tjäna in nåt år i stället för att behöva
    plugga upp en massa betyg.

  535. John Bauer är väl
    det sämsta valet man har gjort.

  536. -Bara man var närvarande var de...
    -...glada.

  537. Bara de fick skriva i närvaro-
    rapporten, sen brydde de sig inte.

  538. Jag minns när jag började
    på floristlinjen där.

  539. Halvvägs in i lektionen
    låg två och sov.

  540. Sen var det ingen lärare. De gick ut och
    kopierade papper i sex timmar.

  541. De kom tillbaka
    när lektionen var slut.

  542. Man skulle ha valt en annan skola. Det
    känner jag så starkt.

  543. Just för hur själva systemet
    funkade på John Bauer.

  544. Hur mycket pengar de drog in.

  545. De pratade mycket om att man
    skulle lära sig ta egna beslut.

  546. Man skulle klara sig själv
    helt enkelt.

  547. Men när man är femton år
    är man fortfarande ett barn.

  548. Det klarar man nog inte själv
    utan att ha nån som säger åt en.

  549. De drev nog inte skolan för
    elevernas skull, utan för pengarnas.

  550. Att det bara handlade om pengar skulle
    nog inte ägarna uttrycka det.

  551. De ville skapa en skola som byggde på
    entreprenöriellt lärande.

  552. Alla förstod inte vad det var, men
    däremot att alla fick en egen dator.

  553. Det lockade på kort tid
    allt fler elever.

  554. På bara fyra år ökade antalet skolor
    från en till tjugo.

  555. Ekonomiskt gick det också bra.

  556. De går från 62
    till 98 miljoner kronor-

  557. -vilket är en helt fantastisk tillväxt i
    vilket bolag som helst.

  558. Det är en penningmaskin,
    rakt upp och ner.

  559. Det är bland det bästa jag sett
    i lönsamhetsväg.

  560. Att de kan plocka ut de här pengarna-

  561. -kan inte vara en bra start
    för en ung kille som du.

  562. Det handlar mer om deras pengar
    än om min utbildning.

  563. Att jag går på sopstationen
    och plockar skräp och betalar skatt-

  564. -ska inte gå till nån
    som bara ska tjäna pengar.

  565. Jag vill se att det går till
    att ungdomar får bra utbildning.

  566. Det är dåligt, mycket dåligt.

  567. Jag är lite besviken på mig själv
    att jag lät det gå så långt.

  568. Jag vet ju att du är en klipsk kille.

  569. Det tycker alla föräldrar, men
    jag vet att du har huvudet på skaft.

  570. Att slänga bort
    de här åren i onödan...

  571. ...det är väldigt tragiskt.

  572. Men jag lägger det inte på dig.
    Jag får ta på mig lite, jag också.

  573. Ska jag gråta lite?

  574. Nu när vi pratar om det
    tycker jag att det är hemskt.

  575. Det ska ju vara starten
    på livet och framtiden.

  576. I dag är det utbildning som gäller.

  577. Det är inte att sitta på
    en sopstation och plocka skräp.

  578. Robin var inte ensam. 11 000 elever gick
    på John Bauer vid konkursen.

  579. Då blev det tydligt att skolpengen gått
    till annat än undervisningen.

  580. Skolorna hade fått allvarlig kritik från
    Skolinspektionen i flera år.

  581. John Bauers skolor är borta i dag,
    men skulle det kunna hända igen?

  582. Vi ska återvända till Plusgymnasiet där
    Johanna gick stylistutbildningen.

  583. Plusgymnasiet är en koncern
    med femton skolor i landet.

  584. Även de ägs av ett riskkapitalbolag och
    det finns en likhet till:

  585. Flera av skolorna har fått allvarlig,
    återkommande kritik under flera år.

  586. Bland annat den i Norrköping.

  587. En av dem som sticker ut
    är Plusgymnasiet i Stockholm.

  588. Skolan har låga kunskapsresultat.

  589. Färre än hälften av eleverna
    har godkänt i alla ämnen.

  590. Man har inte gjort tillräckliga
    utredningar om särskilt stöd.

  591. De har inte sett
    vilka enskilda behov eleverna har-

  592. -och har då inget åtgärdsprogram.
    De har problem med lokaler.

  593. Då fanns det inte naturkunskapssalar-

  594. -så att eleverna kunde göra experimenten
    enligt kursplanen.

  595. I mars 2014
    fick Skolinspektionen nog.

  596. Bristerna var så allvarliga att man
    hotade med böter på 1 miljon kronor.

  597. Eller vite, som det heter. Det är
    ett av de största vitena nånsin.

  598. Vi har krävt
    att man ska åtgärda bristerna.

  599. Vi återkommer för att se
    om det är gjort.

  600. Då ser vi att några är åtgärdade,
    men inte alla allvarliga brister.

  601. Då har vi vite som påtryckningsmedel-

  602. -för att man skyndsamt
    ska åtgärda bristerna.

  603. Inga lokaler, brist på lärare
    och undermålig undervisning.

  604. Det går märkligt nog bra för
    Plusgymnasiet - ekonomiskt, alltså.

  605. När vi tittar på de senaste årsredo-
    visningarna går man med vinst.

  606. År 2011 köptes Plusgymnasiet av den
    största skolkoncernen Academedia-

  607. -som äger 80 grundskolor
    och nästan 100 gymnasier.

  608. Sen dess har Plusgymnasiet haft ett
    överskott på över 77 miljoner kronor-

  609. -så pengar verkar de ha.

  610. Vi tar med Academedias årsredo-
    visningar till en finansanalytiker-

  611. -för att fråga hur ekonomin ser ut
    i Sveriges största skolkoncern-

  612. -och vart Plusgymnasiets
    överskott tar vägen.

  613. Tittar jag på Academedias balans-
    räkning, deras finansiella ställning-

  614. -kan man se en lönsam verksamhet-

  615. -med ett resultat före skatt
    på 121 miljoner.

  616. Innan man fått vinsten
    har man betalat räntor-

  617. -det senaste räkenskapsåret
    på 263 miljoner.

  618. Man har betalat räntor
    på 263 miljoner.

  619. Precis som John Bauer har man använt
    skolpengen till att betala räntor.

  620. Räntorna betalas av skolpengen,
    utan tvekan.

  621. Det finns liksom ingen annan
    ekvation i verksamheten.

  622. Allt som ligger i resultaträkningen
    betalas av skolpengen.

  623. Anledningen till
    att Academedia är belånat...

  624. Skolor behöver inget stort kapital och
    därmed inga skulder.

  625. Men de har köpt upp
    väldigt många skolverksamheter.

  626. Man har betalat för framtida vinster.

  627. Dessa vinster kommer från
    framtida skolpengar.

  628. Politiker kanske ska fråga sig-

  629. -om det var det
    man tänkte sig med reformen.

  630. Betala räntor för framtida vinster.

  631. Tänk om Plusgymnasiet hade använt
    skolpengen till särskilt stöd-

  632. -behöriga lärare
    och att fixa ordentliga lokaler.

  633. Nu har man tagit
    Skolinspektionens kritik på allvar.

  634. Enligt rektorn var det ett miss-
    lyckande och de åtgärdar bristerna.

  635. Dessutom ska de flytta
    till nya lokaler.

  636. I kväll har vi fått se
    hur skolreformerna från 90-talet-

  637. -har skapat ett system där man kan
    ta ut mångmiljonvinster från skolan.

  638. Politiker har bett om ursäkt, men vad
    hjälper det eleverna i skitskolor?

  639. Är det verkligen
    ett system som fungerar?

  640. Hur gick det då för Anders Hultin?

  641. Han arbetade fram friskolereformen,
    byggde upp Kunskapsskolan-

  642. -och blev sen vd för John Bauer
    som gick i konkurs.

  643. Han köpte fyra av John Bauers skolor. De
    heter Fria Läroverken-

  644. -och finns i Linköping, Karlstad,
    Norrköping och Malmö.

  645. Han fick tillstånd att driva dem redan
    innan konkursen blev känd.

  646. Vi frågade om han ville vara med,
    men han skrev att han inte hade lust.

  647. Han har dålig erfarenhet
    av journalistiskt arbete.

  648. Har du lust
    att berätta om nästa program?

  649. Många politiker har åsikter om hur den
    svenska skolan ska förändras.

  650. Internationella forskare menar att
    Sverige drabbats av ett reformvirus.

  651. Mer om det nästa gång.

  652. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 1991 fick Sverige en borgerlig regering som i snabb takt genomförde tre stora reformer: det fria skolvalet, friskolorna och skolpengen. Målet var att skapa en skola som var mindre segregerad och gav alla barn möjlighet till en bra utbildning oavsett var de bodde. Men idag ser det ut som om det blev precis tvärtom. Skolan har blivit än mer segregerad och resultaten fortsätter att sjunka. I friskolereformens fotspår har konkurser och skandaler följt. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik, Utbildningsreformer
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Världens bästa skitskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Hur påverkar betygssamtal relation till elev?

Något som inte blir enklare utan snarare svårare med åren är betygssättning, menar forskaren Ilona Rinne som själv har lång erfarenhet av att jobba som lärare på gymnasiet. Betygssamtalen kan påverka relationen mellan lärare och elev eftersom situationen ofta känns olustig från båda parter. En förklaring som Ilona sett i sin forskning är att det ofta uppstår ett spänningsfält mellan lärarens professionella uppdrag som regleras av skolans styrdokument och den mellanmänskliga individuella relationen till varje elev. Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Planerad feedback

Hur får man elever att ta till sig den feedback de får? Den frågan ställde sig läraren Tommy Lucassi efter att i åratal noterat att hans elever inte verkade ta till sig den feedback han gav i samband med läxförhör och prov. Lösningen han fann var lika enkel som självklar - att planera bättre och formulera sig tydligare. När han väl fått dem att ta till sig responsen, märkte han också att eleverna lärde sig snabbare och att han själv sparade tid. "Som lärare har du ett ansvar att använda de pedagogiska tekniker som vi vet fungerar för ökad inlärning", säger Tommy Lucassi.