Titta

Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola

Om Världens bästa skitskola

Vad är det som orsakat krisen i den svenska skolan? Isabella Grybe och Natanael Derwinger undersöker om det är de stora reformerna som istället för att stödja skolan har stjälpt den. I 2014 års val är skolan en av de viktigaste frågorna, men vad säger egentligen politikerna? Vem bär ansvaret för dagens dåliga skolresultat?

Till första programmet

Världens bästa skitskola : Reformvirus i skolanDela
  1. I kvällens program ska vi titta
    på en viktig figur i skolan: läraren.

  2. Från högstatus till lågstatus.

  3. Magkatarr, huvudvärk
    och värk i kroppen.

  4. Se kommunen med 100 skolpolitiker-

  5. -och lärare
    som tvingas jobba sig sjuka.

  6. Vi tänker inte:
    "Nu ska vi belasta lärarna mer".

  7. I Finland är skolresultaten i topp.

  8. Det finska systemet bygger på tillit.

  9. Man bör respektera lärarnas yrkes-
    kunnighet och låta dem undervisa.

  10. Svenska elever kan inte läsa
    ordentligt. Universiteten larmar.

  11. Jag upplever att de
    har så stora problem med svenskan-

  12. -att de har svårt att ta till sig
    en utbildning på högskolenivå.

  13. Det kan ta en dag att läsa 20 sidor
    för att det är svårt.

  14. Välkommen till programmet. Skolan
    är bäst för vissa men skit för andra.

  15. Avgörande för om en skola
    ska bli bäst är bra lärare-

  16. -och att de har rätt förutsättningar.

  17. Så är det inte överallt. Tvärtom.

  18. Läraryrket har förändrats radikalt.

  19. Reformerna har haglat
    och lönerna släpat efter-

  20. -samtidigt som arbetsbördan har ökat.
    Hur ska man bli bäst då?

  21. Snart är det val. Alla politiker är
    överens - man måste satsa på lärarna.

  22. Vi ska till Örebro
    som har bland de lägsta lärarlönerna-

  23. -och flest skolpolitiker.
    De vill också satsa på lärarna.

  24. Vet vi vad vi gör?
    Vi måste svara med att vi inte vet-

  25. -men vi fortsätter framåt som om vi
    visste precis vad vi håller på med.

  26. Men vi vet inte.

  27. Stefan Törnblom är gymnasielärare
    på Karolinska skolan i Örebro.

  28. Ett jobb han älskar
    och har haft i 30 år.

  29. För två år sen gick Stefan in
    i väggen. Nu är han tillbaka igen.

  30. Det är skönt att inse att det
    finns lösningar. Tack för i dag.

  31. Vi ska titta på mänskliga gener.

  32. Ni kan titta mig i pannan och se
    om... Alltså nu är inte håret kvar...

  33. Den 13 april 2012 blev lärarna
    på skolan kallade till ett möte.

  34. De skulle bli tvungna att jobba mer
    effektivt och undervisa fler timmar-

  35. -trots en ansträngd arbetssituation
    där många gick på knäna.

  36. Anledningen var att elevkullarna hade
    minskat och man måste spara pengar.

  37. Vi hade runt 500 timmar.

  38. Sen fick vi veta att vi
    ska undervisa 600 timmar per år.

  39. "Det kommer inte att gå",
    sa jag och många med mig, förstås.

  40. Men det måste provas.

  41. Och provades gjorde det.
    Med 100 timmar till per år-

  42. -kom lärarna upp i en arbetstid
    på 50 timmar i veckan.

  43. Ingen har påstått att vi inte har
    jobbat fulltid innan förändringen.

  44. Förändringen handlade om att träffa
    eleverna mer och vara effektivare.

  45. Det ledde bara till
    att vi jobbade mer.

  46. Inga arbetsuppgifter togs bort.

  47. Det ledde till att vissa lärare
    ökade sin arbetstid med 20 %.

  48. Det tog ett halvår,
    sen blev Stefan sjukskriven.

  49. Hur mådde du under den tiden?

  50. Ja... Mycket sämre än nu.
    Mycket sämre.

  51. Riktigt dåligt.
    Jag sov dåligt, magkatarr...

  52. Huvudvärk och värk i kroppen.

  53. Sen fick man nästan minnesförluster.

  54. När jag den 18 oktober gick härifrån-

  55. -hittade jag inte till vårdcentralen.

  56. Jag kunde inte tänka ut
    hur jag skulle ta mig dig.

  57. En kollega kördes i väg med ambulans-

  58. -samma period som jag sjukrev mig.

  59. Det har varit
    mycket jobbigt och ansträngt.

  60. Jag söker upp Thomas Esbjörnsson,
    ansvarig skolpolitiker i Örebro.

  61. Känner han till arbetssituationen-

  62. -med tanke på beslutet
    att öka antalet timmar?

  63. Kvaliteten är ju det viktiga
    i undervisningen.

  64. Ska undervisningen fungera bra
    och man ska lyckas med sin skolgång-

  65. -så behöver lärarna vara bra på sitt
    jobb och kunna utvecklas i sitt yrke.

  66. Allting, när det kommer till skolan,
    går tillbaka till att ha bra lärare.

  67. Hur skulle du
    beskriva lärarnas situation i Örebro?

  68. -Den har varit pressad.
    -På vilken sätt?

  69. Det är ju stress.
    Det är ju inte tunga lyft.

  70. Alltså en känsla av otillräcklighet
    i förhållande till sin uppgift.

  71. Du säger att lärarna är viktiga men
    de är stressade. Vad gör ni åt det?

  72. Vi gör vad vi kan. Vi har försökt
    syna vad det är vi lägger på lärarna.

  73. Det visar sig
    att det inte är så mycket.

  74. Nej, Esbjörnsson menar att det mest
    betungande är de statliga direktiven.

  75. Att beslutet om att öka
    undervisningstiden kom från kommunen-

  76. -slår Esbjörnsson ifrån sig-

  77. -med att rektorn beslutar
    om hur mycket lärarna ska jobba.

  78. Det måste ha varit ett beslut
    som kom från kommunen...

  79. -...om att öka timmarna till 600.
    -Ja.

  80. Det var ju för att vi såg att det var
    för dyrt och för att utrymmet fanns.

  81. Hur tänkte ni från kommunens sida när
    ni vet att lärarna hade det tufft?

  82. Ja, alltså vi...

  83. Vi tänker nog inte på det viset.

  84. Vi tänker inte:
    "Nu ska vi belasta lärarna mer".

  85. Efter att Stefan blivit sjukskriven
    gjordes en hälsoundersökning-

  86. -som visade att 80 % av lärarna var
    ohälsosamt stressade och uttröttade.

  87. Över hälften av lärarna
    sov dåligt varje natt.

  88. Först två år senare har Örebro kommun
    förstått allvaret och börjat agera.

  89. Stefan menar att det är en för stor
    och rörig skolorganisation i Örebro.

  90. Jag känner ju att det är svårt
    att peka ut vem som har ansvaret.

  91. Många pekar på varandra
    och säger att beslutet tas där.

  92. "Nej, men det beslutet tas där."
    "Nej, vi har inte fått pengar."

  93. "Så det kan vi inte ändra på."

  94. Med ett så komplicerat system
    går det alltid att peka på nån annan.

  95. Ja, systemet
    är ovanligt komplicerat och stort.

  96. Den skolpolitiska organisationen
    i Örebro är den största i landet.

  97. De flesta kommuner
    har en till två skolnämnder.

  98. I Örebro har man sju.

  99. Tittar man på våra storstäder
    har Malmö flest - 39 skolpolitiker.

  100. I Örebro har man 105.

  101. Är det nåt särskilt
    som kräver att ni är så många?

  102. Nej. Det är den demokratiska idén
    om att det ska finnas politiker.

  103. För de är ju fritidspolitiker.
    De går på ett sammanträde i månaden.

  104. Hur påverkar den stora organisationen
    beslutsvägarna?

  105. Ja, nu...

  106. Alltså det blir för många.
    Uppdraget blir för urvattnat.

  107. De får inget att säga till... Nej,
    det blir mycket informationsärenden.

  108. Jag tycker att vi ska göra
    nämndantalet färre och mer effektivt.

  109. Alla känner väl...
    "Vem bestämde det där egentligen?"

  110. Sen blir det
    mer av förhandling än beslut.

  111. Samtidigt som skolorna har fått dra
    ett tungt lass för att spara pengar-

  112. -har Örebro kommun gått med plus.

  113. I flera år i rad. Rejält med plus.

  114. Bara de senaste fem åren har kommunen
    gjort ett överskott på 1,5 miljarder.

  115. -Går inga pengar till lärarna?
    -Jo. Vi höjer ju lönerna.

  116. Örebro ligger långt under rikssnittet
    när det gäller lärarlönerna.

  117. Det vet jag inte. Stämmer det?
    Jag känner inte alls igen det.

  118. Det var ett tag sen jag
    tittade på lönestatistik...

  119. Så sent som 2010
    låg den lägst i hela landet.

  120. Jag har förstås inget material här
    på det men jag känner inte igen det.

  121. -Måste man inte satsa på lärarna?
    -Jo, absolut. Det måste man.

  122. Men vi kan inte göra det.
    Vi måste få hjälp av staten.

  123. Nu pågår en rättslig process.

  124. Örebro
    är anmäld till Arbetsmiljöverket-

  125. -som kräver Örebro
    att betala 100 000 kronor i vite-

  126. -om inte lärarnas situation
    blir bättre.

  127. Vi måste se världen från ett globalt
    perspektiv, som ett enda system.

  128. Mer än 100 skolpolitiker i en kommun,
    dessutom låga lärarlöner-

  129. -och lärare som jobbar sig sjuka.
    Så kan man också organisera skolan.

  130. Det kanske inte är konstigt
    att få vill bli lärare.

  131. Att behöva förhålla sig till ständiga
    förändringar och påbud uppifrån-

  132. -får svenska lärare leva med.

  133. Antalet skolreformer
    har ökat enormt i 20 år.

  134. Det fanns en tid då förändringar
    i skolan inte stressades fram.

  135. Det börjar
    med 1842 års folkskolestadga.

  136. Med den blir varje socken skyldig
    att ha skolor.

  137. Det är från och med nu skolans ansvar
    att barn blir läs- och skrivkunniga.

  138. Grunden för
    den svenska kunskapsnationen är lagd.

  139. När man i fjortonårsåldern lämnar
    folkskolan, vad ska man kunna då?

  140. Man ska kunna så mycket
    att man kommer i gång i livet.

  141. 1962, alltså 120 år senare,
    genomförs nästa stora skolreform.

  142. Den nioåriga grundskolan.

  143. Och det efter 20 års utredande.

  144. Å andra sidan
    är alla partier i riksdagen överens.

  145. Folkpartiets riksdagsgrupp
    säger ja till grundskolan.

  146. Tio år senare
    beslutas om gymnasieskolan-

  147. -som leder till att allt fler
    läser vidare på högskola.

  148. Med det formas den skola vi
    fortfarande har.

  149. 1980 tas betygen på mellanstadiet
    bort, och skolan får en ny läroplan.

  150. Annars har skolan
    jobbat ostört under 20 år-

  151. -för att sätta
    den nya organisationen.

  152. Sen kommer 1990-talet.

  153. Socialdemokraterna
    kommunaliserar skolan-

  154. -trots lärarprotester
    och politisk splittring.

  155. Knappt är det genomfört
    innan de borgerliga dunkar igenom-

  156. -friskolereformen, skolvalet
    och skolpengen.

  157. Vart och ett av dessa beslut
    förändrar skolan enormt.

  158. Lärarna och rektorerna hinner knappt
    anpassa sig till det nya.

  159. Reformfesten fortsätter. Ny läroplan,
    nytt betygssystem och förskoleklass.

  160. Under 90-talet
    ska vi skapa Europas bästa skola.

  161. Från 2006
    med Jan Björklund som skolminister-

  162. -sätter
    de statliga skolreformerna fart.

  163. Det görs väldigt stora reformer nu.

  164. Från 2011 och framåt
    gör vi en total omläggning.

  165. Ny skollagstiftning,
    lärarutbildning, betygssystem-

  166. -ny gymnasieskola, lärlingssystem
    och så vidare.

  167. Lärare får utökade befogenheter
    men också mer att göra.

  168. Ny skollag, fler nationella prov,
    lärarlegitimation och tidigare betyg.

  169. Trots det sjunker skolresultaten.

  170. Den senaste Pisa-mätningen
    är en kalldusch.

  171. Svenska elever tappar såväl
    i matematik som i läsförståelse.

  172. Det trots alla förändringar.

  173. Sen får vi se om de reformer vi gör
    räcker. Det vet vi ännu inte.

  174. Ja, vi får väl se.

  175. En tid kom utländska delegationer hit
    för att den svenska skolan var bra.

  176. I dag är vi ett skräckexempel på hur
    snabbt kunskapsresultat kan falla.

  177. I dag åker vi på studiebesök
    till Finland som ligger i topp.

  178. Vet ni att skolan i Finland
    är av världsklass?

  179. -Ja, det har vi hört.
    -Ja, vi är så stolta.

  180. En av de bästa
    tillsammans med Japans skola.

  181. Det är häftigt
    eftersom asiater anses intelligenta.

  182. Därför blir jag stolt.

  183. -Känner ni tillförsikt för barnet?
    -Naturligtvis.

  184. Den finska skolan
    är berömd för toppresultat...

  185. Finska elever
    toppar Pisa-undersökningen.

  186. -Vad är förebilden?
    -Finland.

  187. De når toppresultat
    för att de har den skola som vi hade.

  188. Alltfler
    pekar mot Finland för vägledning.

  189. I flera dagar har vi hört om det
    ideala utbildningssystemet i Finland.

  190. -Finland...
    -Finland.

  191. Finland. Landet med
    ett av världens bästa skolsystem.

  192. Så har det inte alltid varit.

  193. På 50-talet låg skolan på nivå
    med Peru. Långt efter Sverige.

  194. Under 70-talet
    införde Finland ett skolsystem-

  195. -som i princip
    var en kopia av det svenska.

  196. En skola som byggd på tidsandan
    var genomsyra av social rättvisa.

  197. Hela Finland skulle utbildas.

  198. När de första Pisa-mätningarna
    presenterades fick Finland bevis på-

  199. -att de lyckats
    bygga en skola i världsklass.

  200. Fram till dess hade vi intrycket av
    att systemet inte var riktigt bra.

  201. Att vi i bästa fall var
    genomsnittliga jämfört med andra-

  202. -och att vi låg långt bakom Sverige,
    Norge och andra nordiska länder.

  203. Därför var nog det första vi kände
    förvåning.

  204. Pasi Sahlberg
    har varit lärare och lärarutbildare.

  205. Han har analyserat skolsystem
    över hela världen-

  206. -och jobbar nu
    på utbildningsministeriet.

  207. Han reser jorden runt och föreläser-

  208. -om hemligheterna
    bakom den finska skolans resultat.

  209. Det har varit nånting oväntat
    och nytt för finländare-

  210. -för förut kom ingen till Finland
    för att se på skolan.

  211. Om de kom till Norden
    åkte de till Sverige eller Norge.

  212. Därför vill jag ta vara på
    möjligheterna så länge de varar.

  213. Hur skiljer sig då den finska skolan
    från den svenska?

  214. Det många menar är avgörande är
    att likvärdigheten är så hög.

  215. Att det är små skillnader mellan hög-
    och lågpresterande elever.

  216. Och att resultaten är jämna
    från Helsingfors till Lappland.

  217. Hur uppnår man denna likvärdighet?
    En förklaring är deras stödsystem.

  218. Ett väl utbyggt system med special-
    lärare, psykologer och kuratorer-

  219. -som sätts in för att hjälpa barnen
    innan det har gått snett.

  220. Börja någonstans.
    Vad kan du prova först?

  221. I år har jag jobbat med två klasser i
    matematik och varit med på lektioner.

  222. Det har varit till stor hjälp. Är jag
    inte med, frågar eleverna var jag är.

  223. Peter von Bonsdorff
    är en av dessa speciallärare.

  224. Jämfört med Sverige är det lättare
    att få hjälp i Finland.

  225. Det behövs sällan några utredningar,
    ingen kamp från föräldrar och elever.

  226. Man förebygger
    i stället för att lappa i efterhand.

  227. Det är oerhört sällan
    som nån elev inte vill komma.

  228. Det blir närmast en tävling
    i årskurs nio om vem som får komma.

  229. Elever kan uppleva det som orättvist.
    "Får jag inte gå till Peter?"

  230. Vad vill du bli när du blir stor?

  231. Pianist eller schackmästare.

  232. Jag vill bli skådespelare
    eller sångerska.

  233. Läkemedelskemist eller raketingenjör.
    Jag vet inte riktigt ännu.

  234. Det krävs mer
    för att upprätthålla likvärdighet.

  235. Statliga Utbildningsstyrelsens
    viktigaste uppgift är-

  236. -att hålla alla skolor
    på samma höga nivå.

  237. Det finns förstås finska skolor
    som är bättre och sämre.

  238. Finska föräldrar har liksom i Sverige
    ett fritt skolval.

  239. Men de statliga skolundersökningarna
    hålls hemliga för allmänheten.

  240. Man tror inte att föräldrar kan
    använda dem för att välja rätt skola.

  241. Föräldrarna gör inte alltid det man
    kallar "informed decisions".

  242. Föräldrarna reagerar ofta
    ganska känslomässigt-

  243. -och om det
    börjar gå rykten om nånting-

  244. -är det inte bra
    för den skola som de inte väljer.

  245. Internationella studier visar också-

  246. -att då man har fritt skolval
    och nån skola inte har så bra rykte-

  247. -betyder det att det blir en ond
    cirkel. Det blir sämre och sämre.

  248. Man får sämre lärare,
    sämre med resurser.

  249. En sak som upprepas som anledning
    till Finlands framgång är lärarna.

  250. De är ju så bra.
    Men varför är de så bra?

  251. Är det för undervisningsmetoden
    som Jan Björklund nämner oftast?

  252. Katederundervisning.

  253. Vi behöver katederundervisning.

  254. Trenden med självständigt arbete
    har gått för långt.

  255. Vi behöver åter mer lärarledd
    katederundervisning i skolan.

  256. Frågan om hur lärare undervisar i
    Finland är intressant. Det vet ingen.

  257. Jag har besökt många skolor och
    sett underbara metoder och lektioner-

  258. -utan katederundervisning.

  259. Men det är rimligt att påstå-

  260. -att vi inte har nån revolutionerande
    postmodern undervisning-

  261. -som många väntar sig
    när de ser Pisa-resultaten.

  262. Man bör
    respektera lärarnas yrkeskunnighet-

  263. -och låta dem undervisa
    så som de anser bäst.

  264. Så föräldrarna och staten
    litar på skolans kvalitet.

  265. Staten litar också på kommunerna.

  266. Så mycket att de lade ner skol-
    inspektionen som granskade skolorna.

  267. Hur går det till
    utan skolinspektioner?

  268. Hur vet de att finska kommuner
    inte hittar på vad som helst?

  269. Visst, om man vill bryta lagen
    kan man göra det. Det kanske sker nu.

  270. Det är omöjligt för oss i Helsingfors
    att veta allt.

  271. Det finska systemet bygger på tillit.

  272. Vad mer krävs för ett bra prov...

  273. Hur kommer det sig att alla litar på
    varandra? Kan det vara utbildningen?

  274. Den främsta förklaringen till
    lärarnas kvalitet är utbildningen-

  275. -en femårig master-utbildning-

  276. -eftertraktad
    och svår att komma in på.

  277. Bara tolv procent av de som söker
    kommer in.

  278. På den svenska lärarutbildningen
    kommer hälften in. Många hoppar av.

  279. -Nej, betyg löser inte nånting.
    -Ni är emot betyg.

  280. Vi återinförde
    speciallärarutbildningen.

  281. En annan sak som skiljer
    är debattklimatet.

  282. Skolresultaten var bättre
    innan du blev skolminister.

  283. Vi måste återförstatliga skolan.
    Er kommunalisering har misslyckats.

  284. Alla i Finland påstår att det inte är
    nån debatt om att förändra skolan.

  285. Partierna är överens om
    att den är bra.

  286. Resurser till specialpedagoger
    och att satsa på likvärdighet-

  287. -låter som vänsterpolitik.

  288. Var är den finska högern? Var är
    näringslivet som vill ha friskolor?

  289. Risto E.J. Penttilä
    från finska Handelskammaren-

  290. -är före detta konservativ politiker.

  291. Det är inte viktigt att ha konkurrens
    mellan skolorna på grundskolenivå.

  292. När det gäller gymnasiet är det
    nånting jag gärna skulle se mer av.

  293. I grundskolan är det bra att bättre
    och sämre elever finns tillsammans-

  294. -och att man kan lita på
    att man får en bra utbildning-

  295. -i Lappland, Helsingfors
    och överallt i Finland.

  296. Till och med högern är emot
    konkurrens i den finska grundskolan.

  297. Allt för att bevara likvärdigheten.

  298. Vad har hänt med det svenska skol-
    systemet som gör att vi ligger efter?

  299. Sahlberg har ett namn för det: "Germ"
    - virus - som har smittat vår skola.

  300. Jag har rest ända hit till New York-

  301. -för att berätta om viruset Germ-

  302. -som infekterar våra skolsystem
    och dödar våra skolor.

  303. "Germ" står för
    "Global educational reform movement".

  304. I Sverige innebär det skolreformerna
    som präglat landet sen 80-talet.

  305. Kanske mer
    än nåt annat land i världen.

  306. Sverige var förr ett av de jämlikaste
    länderna när det gäller välstånd-

  307. -och hade ett av de likvärdigaste
    skolsystemen men har det inte längre.

  308. Sverige har faktiskt haft
    en enastående nedgång i likvärdighet.

  309. Inget annat land har förlorat
    sin likvärdighet så fort, på 20 år.

  310. OECD:s belägg visar att likvärdighet
    och kvalitet hänger samman.

  311. När man förlorar likvärdigheten blir
    det svårt att förbättra kvaliteten.

  312. Även i Finland fanns det krafter
    som en gång ville förändra skolan.

  313. Trots det lät man skolan vara.

  314. I stället fortsatte man med den skola
    som man grundlagt 40 år tidigare.

  315. Samtidigt har den svenska skolan
    förändrats gång på gång.

  316. På nåt sätt måste ni stoppa detta-

  317. -för att kunna se
    förbättrade undersökningsresultat.

  318. I Finland är lärarnas status hög.

  319. Även i debatten i Sverige hör man
    att yrket måste bli mer attraktivt.

  320. För lärarnas status i Sverige är låg.
    Men det har inte alltid varit så.

  321. Förr var det prästerna
    som skulle lära barnen att läsa.

  322. Med folkskolans införande
    blir det i stället lärarnas uppgift.

  323. Det blir starten för den tre terminer
    långa lärarutbildningen.

  324. Endast män är välkomna.

  325. Steg för steg förlängs utbildningen.

  326. År 1860 är den tre år.
    Nu är även kvinnor välkomna.

  327. Lärarutbildningen
    förändras successivt.

  328. Hundra år senare-

  329. -startas lärarhögskolor
    och utbildningen förlängs.

  330. I slutet av 60-talet är lärarna
    en väl ansedd yrkesgrupp i Sverige.

  331. Lönerna är bra.
    I nivå med riksdagsledamöterna.

  332. Man till och med använder
    adjunkterna - dagens gymnasielärare-

  333. -som utgångspunkt
    för riksdagslönerna.

  334. En cricketmatch.
    Kan du berätta om det?

  335. Tja, det finns elva män
    i båda lagen...

  336. 1988 avskaffas särskilda utbildningar
    för låg- och mellanstadielärare.

  337. Man förväntas undervisa allt från
    förstaklassare till högstadieelever.

  338. Ämneskunskaperna tonas ner.

  339. Det är inte så viktigt om du
    är historie- eller geografilärare.

  340. Plötsligt händer nåt
    med lärarnas yrkesroll och status.

  341. Med kommunaliseringen backar staten
    och lärarna blir kommunalt anställda.

  342. Lönerna halkar efter. Det blir svårt
    att fylla platserna på utbildningen.

  343. Vi vill ha lärarna tillbaka!

  344. 2001 införs åter
    en ny lärarutbildning.

  345. I efterhand kritiseras den
    av Högskoleverket-

  346. -för att studenterna inte lär sig det
    de behöver kunna för att undervisa.

  347. Samtidigt som reformerna haglar,
    sjösätts ännu en ny lärarutbildning.

  348. Det blir mer fokus på ämneskunskaper.

  349. I ett försök att höja lärarnas status
    införs lärarlegitimation.

  350. Samtidigt räcker det med 0,1
    på högskoleprovet-

  351. -för att komma in på lärarhögskolan.
    Alltså 10 rätt på 100 frågor.

  352. I dag råder lärarbrist.

  353. Låga löner, låg status och en
    allt större arbetsbörda avskräcker.

  354. I skolan ges nu fler möjligheter
    för lärarna att göra karriär.

  355. Deras arbetsbörda ska minska.
    Allt för att vända trenden.

  356. Frågan är om det räcker.

  357. Enligt SCB kommer det att år 2020
    saknas 43 000 lärare.

  358. 43 000 lärare - sug på den!

  359. Som ni kommer i håg valde Finland att
    utsätta skolan för få förändringar-

  360. -och dessutom lita på sina lärare.

  361. Fast att lita på sina lärare,
    kan man göra det?

  362. De kan ju hitta på vad som helst.

  363. Daniel Hermansson och Mats Nahlbom
    är lärarkollegor och löparkompisar.

  364. För tre år sen fick de en idé
    när de var ute och sprang.

  365. Idén grundar sig i hjärnforskning
    och har gjort underverk med en klass.

  366. Låt oss först gå tillbaka i tiden.
    Till 90-talet.

  367. Den borgerliga regeringen
    ville minska antalet idrottstimmar-

  368. -och ge tid till teoretiska ämnen.

  369. Kunskapskravet får inte eftersättas.

  370. Man skulle kunna
    minska idrotten på schemat.

  371. Ja, och så blev det.
    Antalet idrottstimmar minskade.

  372. Lär man sig mer
    om man idrottar mindre?

  373. Vi ska till Valdemarsvik
    och idén som gjorde underverk.

  374. Det handlar om pulsträning.

  375. I Valdemarsvik har klass 8A
    pulsträning tre gånger i veckan-

  376. -förutom idrottslektionerna.

  377. Det visar sig att pulsträning höjer
    inte bara pulsen, utan även betygen.

  378. Rena hjärngympan!

  379. För bästa möjliga effekt bör man
    ligga på 65-70% av sin maxpuls-

  380. -i minst 20 minuter.

  381. -Vad är det ni ser?
    -Vi ser pulsen på eleverna i realtid.

  382. Så vi ser direkt om nån dippar
    och kan jaga på honom lite extra.

  383. Alma har en hög puls just nu,
    men hon har också en hög maxpuls.

  384. Vad händer
    vid 65 procents kapacitet i hjärnan?

  385. En hel del om man läser forskningen.

  386. Elasticiteten ökar i hjärnan, man
    har lättare att lära i två timmar.

  387. Forskningen visar
    att man bygger fler hjärnceller-

  388. -läsförståelsen ökar, matematiska
    förmågan ökar, och det kan vi se.

  389. Cirka två timmar efter pulsträningen
    är hjärnan som mest mottaglig.

  390. Hjärnan fönster står på vid gavel,
    bredd att bearbeta ny information.

  391. Bra jobbat!

  392. -Känns det nåt speciellt i hjärnan?
    -Lite.

  393. Man får tänka massor
    och hålla koll på kroppen.

  394. -Man blir piggare.
    -Det är kul att bryta av skoldagen.

  395. Under 1930- och 40-talen
    var den svenska skolidrotten på topp.

  396. Sveriges skolbarn hade gymnastik
    fyra gånger i veckan-

  397. -för att minska till tre
    under 60-talet.

  398. I dag har Sverige minst skolidrott i
    Norden. Bara två lektioner i veckan.

  399. När en ny läroplan infördes 1994-

  400. -minskade antalet idrottstimmar
    i grundskolan från 756 till 500.

  401. Vi har sett hur svenska elevers
    resultat har rasat i mätningar.

  402. Man kan inte låta bli
    att fundera på ifall det-

  403. -hänger ihop med
    att vi rör oss mindre.

  404. Allt började med att Nahlbom
    och Hermansson läste "Spark"-

  405. -skriven av en hjärnforskare.

  406. Den handlar om hur träning påverkar
    hjärnans förmåga till inlärning.

  407. I boken beskrivs hur man lyckats höja
    elevers kunskapsnivå i matematik-

  408. -med 40 % med hjälp
    av just pulsträning i skolan.

  409. Resultaten i Naperville talar för sig
    själva. De var som för svensk skola.

  410. De tappade mark
    i internationella studier.

  411. Ett år efter att de införde detta
    hade de gått upp till hög ranking-

  412. -om det var nummer ett i NO
    och nummer tre i världen i matematik.

  413. De gjorde ett rejält lyft, och det
    handlar om ett helt skolområde.

  414. Vi började springa och diskutera
    de otroliga effekterna man sett.

  415. I Naperville i USA hade
    väldigt många elever blivit duktiga.

  416. Om hälften av det var sant, vore man
    dum om man inte provade det här.

  417. Sagt och gjort. För två år sen fick
    de sin första sexa som i dag är 8A.

  418. ...hur figur fyra och fem ser ut
    baserat på figur ett...

  419. Då hade många elever svårt
    att nå godkänt-

  420. -framförallt i svenska, matte
    och engelska.

  421. Många riskerade att halka efter.

  422. Hur tycker ni att pulsträningen
    har hjälpt er när det gäller skolan?

  423. -Jag är inte lika trött längre.
    -Inte jag heller.

  424. -Känner du att du har blivit bättre?
    -Ja.

  425. I vissa ämnen var jag inte jättebra,
    men nu har jag förbättrat mig enormt.

  426. Jag har fått mycket högre betyg
    än jag hade i sjuan.

  427. Vilka ämnen har du kunnat växa i?

  428. Det är ju alla ämnen.

  429. I dag ser det annorlunda ut. Alla
    i klassen har godkänt i alla ämnen.

  430. Ingenting tar ju bort effekten
    av en bra pedagogik-

  431. -men det känns ganska fantastiskt
    att se en hel klass bli godkänd.

  432. Den här klassen
    har gjort en fantastisk resa.

  433. -Är det åttorna ni kör pulsträning...
    -Ja, precis.

  434. Vi började med åttorna förra året.

  435. Eftersom det har gått så bra
    har rektorn sagt ja-

  436. -till att utöka
    och testa på en klass till.

  437. Märta och Vilma går i 7D och har fått
    pulsträning på schemat, de också.

  438. Om N är figur ett,
    blir det fyra minus tre.

  439. För mig betyder det mycket att man
    kan arbeta och jobba i skolan-

  440. -för annars
    tar det så mycket tid efter skolan.

  441. När vi skulle börja med projektet-

  442. -var jag negativ egentligen.
    Det var jobbigt att arbeta varje dag.

  443. Men egentligen är det skönt att få
    av sig energi. Man är nöjd efteråt.

  444. Vi brukar ofta göra det på morgonen.
    Då kommer man i gång.

  445. Ding!

  446. Man får en glödlampa.

  447. I början var vi den stökigaste
    klassen, och nu bland de lugnaste.

  448. Det är många lärare som säger så
    också. Det är roligare så.

  449. Och att man kan kämpa tillsammans
    i klassen. Ingen orkar stöka runt.

  450. Jag söker upp Martin Ingvar, hjärn-
    forskare på Karolinska institutet.

  451. Jag frågar honom om det är så att
    fysisk aktivitet gör oss smartare.

  452. Det är helt klart.
    Nyligen har man sett-

  453. -att viktiga ämnesomsättnings-
    produkter i hjärnan påverkas-

  454. -liksom vissa faktorer för tillväxt
    och "lim" mellan olika nervceller.

  455. I viss mån kan nervcellsnybildning
    påverkas till det bättre.

  456. Det har forskarna nyligen upptäckt,
    men förutom att vi blir smartare-

  457. -leder fysisk aktivitet även till
    att ämnesomsättningen blir bättre.

  458. Risken för diabetes minskar,
    stresshormonerna sjunker-

  459. -vi blir uthålliga
    och kan koncentrera oss.

  460. Trots alla positiva effekter-

  461. -är skolan en av de få
    med pulsträning på schemat.

  462. Nahlbom tycker att det är konstigt
    att inte fler lyssnar på forskningen.

  463. Det är lätt att titta på pedagogisk
    forskning och glömma hjärnforskning.

  464. Det har vi missat i Sverige.
    Vi bör ta del av hjärnforskningen-

  465. -och integrera den i det pedagogik-
    forskningen ger och göra en syntes.

  466. Vi vet också att med för lite fysisk
    aktivitet och en orörlig livsstil-

  467. -får vi ungar som är lättstressade
    och inte uthålliga för att lära sig.

  468. Att lära sig nånting är en resa. Det
    kräver arbete för att komma nånstans.

  469. Kan vi inte vända trenden
    är det inte bra-

  470. -för rörelse, hjärna och kropp
    hör ihop.

  471. -Känner du dig smartare?
    -Det ska vara här, då.

  472. Det var ett politiskt beslut
    att minska antalet idrottstimmar.

  473. Lärarna i Valdemarsvik ökade antalet
    timmar och resultaten gick upp.

  474. Ser man på. Undrar vad de
    tänker om det i Finland.

  475. Vi har gett mer timmar till sport.
    Det baserar sig på idén-

  476. -att det stimulerar
    elevernas förmåga-

  477. -att ta in mer kunskap
    och teoretiska ämnen.

  478. De går hand i hand.
    Det är nånting vi tror på nu.

  479. Det är ju tvärtom
    mot vad ni har gjort i Sverige.

  480. Får se vem som hade rätt.

  481. Tänk att de alltid ska
    göra allt rätt, där i Finland.

  482. I Sverige talas det
    om kunskapsras och Pisa-chock.

  483. Å andra sidan finns det de som menar
    att Pisa-resultaten-

  484. -bara visar en liten del av
    vad eleverna kan.

  485. Oavsett vad mätningarna visar, har
    kunskapsraset redan börjat märkas-

  486. -på arbetsmarknaden
    och på universiteten.

  487. I flera år har vi fått se-

  488. -att resultaten i den svenska skolan
    sjunker.

  489. Men spelar det nån roll, då? Kan man
    inte klara sig bra utan toppbetyg?

  490. Är man bra i skolan
    får man ett bättre jobb-

  491. -och blir en bättre människa.

  492. Man måste jobba och få pengar.

  493. Har man inte utbildning
    blir man hemlös.

  494. -Tänker du på det mycket?
    -Ganska.

  495. Det är en katastrof
    vilken okunskap vi har i dag.

  496. -Känns det så? Hur märks det?
    -Folk kan ju inget.

  497. Skolan har ju ett jobb i att lära ut
    att tänka, ifrågasätta och ta beslut.

  498. Speciellt när vi går i riktning mot
    att man ska välja själv.

  499. Det blir individen som ska välja.
    Då måste man göra informerade val.

  500. Hur gör man det utan baskunskaper
    om samhället? Det är skitviktigt.

  501. På svenska högskolor
    har man länge märkt-

  502. -att studenterna
    har allt sämre grundkunskaper.

  503. De har kunnat fylla kunskapsluckorna
    genom repetitionskurser.

  504. Nu har ett annat
    och allvarligt problem dykt upp.

  505. Jag upplever att de
    har så stora problem med svenskan-

  506. -att de har svårt att ta till sig
    en utbildning på högskolenivå.

  507. Flera ligger långt under
    den nivå som behövs.

  508. Ordförrådet är litet.
    Dels det de själva använder-

  509. -men de har också svårt att förstå
    de ord vi använder när vi pratar.

  510. Och de har svårt
    att ta sig igenom kurslitteraturen.

  511. De läser för långsamt och de skulle
    behöva slå upp fler ord än de gör-

  512. -vilket tar ner läshastigheten.

  513. De förstår inte vad de läser.

  514. De är inte utbytesstudenter
    eller nyanlända invandrare-

  515. -utan studenter födda i Sverige
    med svenska som modersmål.

  516. Kan det vara så illa?
    Vad säger studenterna?

  517. Det är mycket ditt eget ansvar och du
    måste hålla reda på allting själv.

  518. Man var curlad på gymnasiet med satta
    deadline. Nu får man sätta dem själv.

  519. Man förvånas över
    hur lång tid det tar att läsa.

  520. Det kan ta en dag att läsa 20 sidor
    för att det är skitsvårt.

  521. Du låter nästan chockad.

  522. Man tänker
    att man kan läsa och skriva-

  523. -men att...

  524. Det är inte bara att läsa.
    Man måste analysera.

  525. Att läsa - det var inte så lätt.

  526. I förlängningen säger det nånting om-

  527. -hur svenska ungdomar kan konkurrera
    på en ny arbetsmarknad-

  528. -där man faktiskt tävlar
    med folk från hela världen.

  529. Om de inte klarar sig
    inom den akademiska konkurrensen-

  530. -hur ska de klara sig med vanliga
    jobb? Ska vi tävla som låglönenation?

  531. Aldrig tidigare har Sverige haft så
    många med hög utbildning som nu.

  532. Så hur vårt samhälle har påverkats
    när utbildningsnivån sakta har höjts-

  533. -det vet vi, men vad som händer
    när kunskapsnivån sjunker-

  534. -vet vi inte.
    Det har aldrig hänt förr.

  535. Men det som märks allt tydligare är-

  536. -att svenska företag
    har svårt att hitta arbetskraft.

  537. När Svenskt näringsliv frågade-

  538. -hade hälften av företagen svårt
    att rekrytera folk.

  539. Man måste vara duktig på att läsa.
    Du måste kunna läsa en instruktion.

  540. Riktigt enkla jobb
    är borta ur industrin i dag.

  541. Det krävs att man har kvalifikationer
    för att jobba ute i företagen i dag.

  542. Jag besökte
    ett tekniskt företag i Småland.

  543. Den företagsledaren berättade att han
    stod inför ett generationsskifte.

  544. När han sökte gymnasieingenjörer-

  545. -den kompetens han behövde
    i företaget som hade 200 anställda-

  546. -så sa han:
    "Jag har många ansökningar"-

  547. -"men ingen har relevant utbildning."

  548. "De är florister och modister, och
    det är absolut inte det jag behöver."

  549. "Då får jag göra så att jag tar in
    dem och utbildar dem inom företaget."

  550. Det är klart att det går
    men det kostar.

  551. Vad händer med ett samhälle
    när läsförståelsen blir sämre?

  552. När kunskapsnivåerna sjunker?
    Hur allvarligt är det?

  553. Om vi inte gör nånting
    tappar vi konkurrenskraft.

  554. Då kommer våra företag inte klara av
    att konkurrera, vi tappar i tillväxt.

  555. Vi får lägre inkomster
    och lägre skatteintäkter.

  556. Det innebär mindre pengar
    för vård, skola och omsorg.

  557. Så det är ytterst viktigt. Vårt
    samhälle får leva på en lägre nivå.

  558. Det betyder att man inte förstår
    vetenskapliga resonemang.

  559. Att man inte litar på vetenskap.
    Det gör att man blir lättlurad-

  560. -och kanske tror mer på Bibeln eller
    på vad populistiska politiker säger.

  561. Ett samhälle där folk har förlorat
    förtroendet för forskningen...

  562. ...skulle jag säga är ett samhälle
    där demokratin sitter lite löst.

  563. Lägre standard, populistiska partier
    och hot mot demokratin.

  564. Det låter som en domedagsprofetia.

  565. Men bara för att vi har det bra i dag
    behöver det inte gälla för alltid.

  566. Historien är full av blomstrande
    kulturer som vissnat och dött.

  567. -Det där kändes ju rätt deppigt.
    -Ja.

  568. Men för att svenska elever ska lära
    sig mer måste de ha bra lärare.

  569. I dag verkar politiker och forskare
    vara överens om-

  570. -att man måste höja lärarnas status.

  571. Men frågan är: Hur ska det gå till?

  572. I skolan
    är förstås lärarna den viktigaste...

  573. Läraryrket är ett viktigt yrke.

  574. Se till att höja lärarlönerna och få
    en bra arbetsmiljö på alla skolor.

  575. Läraryrkets status måste höjas.
    Det är slutsatsen.

  576. Alla vill satsa på lärarna, eftersom
    det är få som vill bli lärare idag.

  577. Läget är akut.

  578. Strax innan sommarsemestrarna drog
    i gång presenterades studien Talis.

  579. Hälften av Sveriges lärare hade inte
    blivit lärare om de valt yrke i dag.

  580. Det placerar oss i botten bland de 34
    länder som är med i undersökningen.

  581. Den visar att 5 % av Sveriges lärare
    tycker att yrket har hög status.

  582. I Finland är motsvarande siffra 59 %.

  583. Genomsnittet är 31 %.

  584. Skolverkets generaldirektör
    Anna Ekström har semester.

  585. Det kan hon behöva efter ett tufft
    skolår med alarmerande Pisa-resultat-

  586. -och
    en alltmer infekterad skoldebatt.

  587. I kväll flyger svalorna lågt.

  588. Som om det inte vore nog, ramlar nu
    Talis-rapporten i hennes knä.

  589. Det är ett jättetråkigt resultat.
    Det känns i hjärtat när man läser-

  590. -och tänker på alla lärare som valt
    läraryrket för att de gillar ämnena-

  591. -och för att de gillar att undervisa
    och gillar elever.

  592. Att vi har haft
    så många undersökningar-

  593. -där de svenska elevernas resultat
    har försämrats i många år...

  594. Det är klart att det tär
    på alla som jobbar i skolan.

  595. Det tär på lärarna
    och nu kokar det i Skolsverige.

  596. Många lärare är ledsna och arga på
    att kåren har så låg status.

  597. Johan Kant
    är rektor på Vikingaskolan i Haninge-

  598. -och har precis
    börjat jobba efter semestern.

  599. När han lämnar rektorsexpeditionen
    för dagen, fortsätter hans jobb.

  600. Flera gånger i veckan
    skriver han på en omdebatterad blogg-

  601. -där han kritiserar hur skolan styrs.

  602. Här hängs makthavare ut med namn
    och svordomarna haglar.

  603. Att läsa Talis-rapporten-

  604. -och att hälften av lärarna inte
    skulle bli lärare om de valde om-

  605. -är ju riktigt, riktigt sorgligt.

  606. Men samtidigt måste man också se
    att läraryrket har monterats ner-

  607. -och man måste nånstans förstå
    att lärarna känner på det här sättet.

  608. Att hela tiden bli åsatt av
    media, föräldrar, skolledning-

  609. -inte hinna med, försöka göra
    ett bra jobb, inte få fortbildning-

  610. -och hela tiden få veta att "det
    är mitt fel, det är bara mitt fel"-

  611. -och dessutom inte få betalt
    för det... Sånt gör mig förbannad.

  612. Kant har länge varit arg på
    hur skolan sköts.

  613. Under många år skrev han insändare
    och debattartiklar-

  614. -men utan att få reaktioner-

  615. -tills han började säga precis vad
    han kände på sin blogg. Ocensurerat.

  616. Från början
    var det en katharsisfunktion-

  617. -att få ur sig frustrationen,
    att skriva av sig.

  618. Att svenska lärare har låg status
    är nånting som pågått en lång tid.

  619. Det började med kommunaliseringen där
    man rev ner läraryrket och statusen.

  620. Man var inte så noga med hur mycket
    ämneskunskaper man behövde kunna.

  621. Man kunde ta varandras ämnen. Det
    var inte viktigt att man var behörig.

  622. Lärarna har systematiskt
    blivit nedtryckta i skoskaften.

  623. Det är många gånger arbetsgivarens
    fel att man inte har förstått-

  624. -att lärarna är den viktigaste
    yrkesgruppen i samhället.

  625. Kant är socialdemokrat men hans idéer
    ingår knappast i partiets politik.

  626. Han har egna förslag på hur man
    ska förbättra lärarnas status.

  627. Ett förslag som jag har är att man
    låter lärare göra ett schablonavdrag-

  628. -med 10 000 kronor i månaden
    på sin självdeklaration.

  629. Det innebär att staten
    kan ta kontroll över lärarlönerna.

  630. En annan sak som Kant vill förändra
    i grunden är lärarutbildningen.

  631. Det ska vara attraktivt.
    De bästa ska vilja komma in.

  632. Man ska inte komma in på utbildningen
    på 0,10 poäng på högskoleprovet.

  633. De har fått genomföra
    en dålig utbildning år ut och år in.

  634. Då har de förverkat sin rätt
    att utbilda lärare.

  635. Då kanske KTH och Chalmers
    ska utbilda matte- och NO-lärare.

  636. I ett försök att höja lärarnas status
    har man infört "karriärtjänster"-

  637. -där duktiga lärare
    leder utvecklingsarbetet-

  638. -och får mer i plånboken.

  639. Förut har den enda chansen att
    göra karriär varit att bli rektor.

  640. För den som gillar att undervisa har
    det inte funnits karriärsteg att ta.

  641. Nu införs ett karriärsteg.

  642. Man kan hoppas
    att det bidrar till höjd status.

  643. Men finns det nån koppling mellan
    lärarstatus och elevernas resultat?

  644. "Koppling" vet jag inte, men vi
    kan se att det finns ett samband.

  645. Att de länder där läraryrket har en
    hög status har vi ofta höga resultat.

  646. Det vi vill tillbaka till är-

  647. -en respekt för varandra och för den
    utbildning, kunskap och skicklighet-

  648. -som lärare förvärvar
    när de arbetar som lärare.

  649. Jag glömmer aldrig
    min finska kollega.

  650. Vi diskuterade skillnaderna
    mellan svensk och finsk skola.

  651. Ett skäl till yrkets status i Finland
    är-

  652. -att det finska samhället präglas av
    respekt för kunskap och bildning.

  653. Han frågade om det svenska samhället.
    Jag blev honom svaret skyldig.

  654. Jag tror att skolan måste
    uppfattas som och vara viktig-

  655. -för barn, föräldrar och elever.

  656. För att elever ska lära sig mycket
    måste de känna att det är viktigt.

  657. Vi har visat på de stora förändringar
    som skolan har genomgått under 20 år.

  658. Förändringar
    som kommer från våra politiker.

  659. Snart är det val. Frågar du väljarna
    kan skolfrågan avgöra hur man röstar.

  660. Nästa program har vi bjudit in
    partiledarna till en debatt.

  661. -Hoppas att de kommer.
    -Det är klart de gör. - Vi ses.

  662. Översättning: Cecilia Holmberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I debatten framhålls ofta Finland som ett lyckat skolsystem där resultaten är fortsatt höga. Där råder politisk enighet kring skolan och inga reformer har genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat? Finns det något vi kan lära av det finska exemplet? Och hur mycket vilar de politiska besluten kring skolan på vetenskap och beprövad erfarenhet?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Skolan, Sverige, Undervisning, Utbildningspolitik, Utbildningsreformer
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Världens bästa skitskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Självförtroendekollaps

Hösten 1999 skriver läraren Anna Kaya i sin dagbok: "Jag kan inte undervisa mina elever. Jag begränsar deras kunskapsutveckling." Hur går man vidare efter att ha konstaterat det? Att utveckla sin undervisning och höja sin kompetens är inte alltid lätt. Särskilt inte när det känns som att ingenting fungerar. Men Anna Kaya, som idag arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, hittade en väg. Här berättar hon om hur hon gjorde.