Titta

Världens bästa skitskola

Världens bästa skitskola

Om Världens bästa skitskola

Vad är det som orsakat krisen i den svenska skolan? Isabella Grybe och Natanael Derwinger undersöker om det är de stora reformerna som istället för att stödja skolan har stjälpt den. I 2014 års val är skolan en av de viktigaste frågorna, men vad säger egentligen politikerna? Vem bär ansvaret för dagens dåliga skolresultat?

Till första programmet

Världens bästa skitskola : PartiledardebattDela
  1. Välkomna
    till partiledardebatt om skolan.

  2. En av valets viktigaste frågor. En
    timme håller vi på, och vi börjar nu.

  3. Kunskapsras i skolan.
    Vad krävs för att höja resultaten?

  4. Lärarna flyr skolan. Räcker högre lön
    för att locka dem tillbaka?

  5. Vinster i skolan. Rätt eller fel?
    Vad tycker partierna?

  6. Välkommen till en timmes debatt
    om skolan, en fråga som berör många.

  7. För att inte tala om de 1,4 miljoner
    elever som går i skolan-

  8. -och plussar man på föräldrar
    kommer vi upp nån miljon till.

  9. Dessutom är skolan
    Sveriges största arbetsplats.

  10. Det är inte så konstigt att det är
    en viktig valfråga, enligt väljarna.

  11. Några av dem sitter i publiken.

  12. Förstagångsväljare, lärare, rektorer,
    lärarstudenter, föräldrar - välkomna.

  13. Kvällens huvudpersoner
    - partiledarna. Ge dem en applåd.

  14. Vi har bjudit in riksdagspartiernas
    partiledare. Tre är inte här.

  15. Kristdemokraterna,
    Centern och Moderaterna-

  16. -har angett tidsbrist som skäl
    att inte vara här.

  17. Utbildningsminister Björklund
    representerar regeringens politik.

  18. Eftersom Björklund
    kommer ensam från regeringen-

  19. -kommer han
    att få mer talartid än de andra.

  20. Hoppas att du är redo.
    Det är klart du klarar det galant.

  21. -Är ni andra redo?
    -Jajamän.

  22. Då kör vi. Under flera år
    har resultaten i skolan sjunkit.

  23. Aldrig tidigare har forskare sett ett
    land falla så hårt, på så kort tid.

  24. Att kunskapsnivåerna sjunker märks
    på universiteten och i näringslivet.

  25. De har så stora problem med svenskan-

  26. -att de har svårt att ta till sig
    en utbildning på högskolenivå.

  27. Ordförrådet är litet. De har svårt
    att förstå orden vi använder.

  28. De har svårt
    att ta sig igenom kurslitteraturen.

  29. Man förvånas över
    hur lång tid det tar att läsa.

  30. Det kan ta en dag att läsa 20 sidor
    för att det är skitsvårt.

  31. Om vi inte gör nånting
    tappar vi konkurrenskraft.

  32. Hela vårt samhälle
    får leva på en lägre nivå.

  33. Studenterna
    klarar inte kurslitteraturen-

  34. -och näringslivet
    varnar för lägre levnadsstandard.

  35. Björklund. Hur är det ställt
    med Sverige som kunskapsnation?

  36. Det är stora problem. Sverige har
    sjunkit i 20 år i undersökningarna.

  37. Det finns två huvudförklaringar.

  38. Kommunaliseringen,
    en katastrofal reform, ledde till-

  39. -att läraryrkets status
    har sjunkit in i vår tid.

  40. Den lämnade över makten över skolan
    till amatörer i 290 kommuner.

  41. Det andra var ett ideologiskifte
    som skedde för 20 år sen-

  42. -där det plötsligt blev fult
    att ställa krav.

  43. Betygen skulle bort,
    ordning blev mindre viktigt.

  44. Lärarna skulle vara coacher.

  45. Elever skulle ta ansvar
    för sin undervisning.

  46. Mycket var det att eleverna
    skulle göra det som var roligt.

  47. Det här har skapat ett resultatfall.
    De är problemen vi måste ta itu med.

  48. Löfven.
    Hur är Sverige som kunskapsnation?

  49. Det är allvarligt. Det är allvarligt
    att statsministern inte är här.

  50. 2010 stod alla partiledare här.
    Då ansåg man sig ha tid.

  51. -Det är anmärkningsvärt.
    -Vi debatterar sakfrågan.

  52. Statsministern säger att han
    inte har tid. Vi respekterar det.

  53. Det är en dålig prioritering.

  54. Så här ser det ut.
    Här är EU-länderna.

  55. De röda är de länder som har bättre
    mätvärde i Pisa än vad Sverige har.

  56. Vi har några blå
    som ligger sämre till.

  57. Det beror inte på
    vad som hände för 20 år sen-

  58. -utan på att ni har prioriterat
    skattesänkningar före skolan.

  59. Ni har sänkt skatterna 20 gånger mer
    än ni har lagt resurser till skolan.

  60. Du har inte lyssnat
    på professionen, på forskarna.

  61. Du har drivit igenom förslagen
    utan att ta dig tid.

  62. Sån var lärarlegitimationen
    och nu kommer ni med ordningsbetyg.

  63. Vi har en tredje faktor. Det är
    att vi har ett ojämlikt samhälle.

  64. Det präglar skolan. En ojämlik skola
    stärker det ojämlika samhället.

  65. Segregationen bidrar till en ojämlik
    skola. Där har vi tre tunga orsaker.

  66. Vad säger du om Löfvens flanellograf?

  67. Länder som har högre resultat har
    betyg tidigare och har ordningsbetyg.

  68. Nästan alla har högre lärarlöner-

  69. -och ingen har lämnat över skolan
    i händerna på amatörer.

  70. Det är rätt att de länderna
    ligger över, men vad skiljer oss?

  71. De tog aldrig bort kunskapskraven. De
    gick aldrig till en flumskolemodell.

  72. Att ställa krav i skolan är inte
    att vara elak, det är att bry sig om.

  73. Vi kommer in på flera av frågorna-

  74. -men om vi tar kunskapsraset
    i den svenska skolan, Åkesson...

  75. Elever som inte kan läsa och skriva.
    Vad säger du om det?

  76. Det förstår alla
    att det är allvarligt.

  77. Björklund är inne på en av de
    strukturella reformerna-

  78. -som är en del av det här,
    nämligen kommunaliseringen.

  79. Jag vill också
    lyfta fram friskolereformen-

  80. -som i ihop med kommunaliseringen
    har slagit sönder skolan.

  81. Kommuner har oerhörda problem med
    att planera långsiktigt.

  82. Det finns en överetablering av skolor
    som inte tillför nåt.

  83. De tjänar pengar.

  84. Det försvårar ytterligare för
    kommunerna även om de är amatörer.

  85. Här är två reformer
    som måste återställas.

  86. Vi kommer att komma in på dem.

  87. Vi har frågat landets rektorer
    om de anser att skolan kan se till-

  88. -att elever når så långt som möjligt
    utifrån sina förutsättningar.

  89. 36 % svarar: ja. 60 % svarar: nej.

  90. Det är ju dystra siffror
    men en fin formulering.

  91. Vet ni var den är ifrån? Skollagen.
    Det är nåt skolor ska leva upp till.

  92. Fridolin. Varför misslyckas skolan
    med många elever?

  93. Många får inte den tid de behöver
    med sina lärare.

  94. Fråga dig: Är jag bäst på mitt jobb
    när jag är som mest stressad?

  95. Kanske ännu mer: Är jag som bäst på
    att se andra när jag stressad?

  96. Egenskaper man behöver mest, är först
    att falla bort när vi är stressade.

  97. Vi har låtit läraryrket utvecklas
    till ett av de mest stressade yrkena.

  98. Man har påfört pappersuppgifter,
    och man har skurit bort medarbetare.

  99. Med färre medarbetare och fler papper
    blir det mindre tid åt eleverna.

  100. Det är grundorsaken till att 60 %
    av rektorerna inte följer skollagen.

  101. Jag håller med mycket
    av det Gustav och Stefan säger.

  102. Lärarna
    måste få fokusera på lärandet.

  103. Men vi har också
    gjort skolan till en marknad-

  104. -där några skolor är väldigt bra,
    några inte bra, några går i konkurs.

  105. Vi ska välja, föräldrarna ska välja
    åt oss, och det är vinstintressen.

  106. Då får vi en orättvis och ojämlik
    skola. Det märks på resultaten.

  107. Skolan är bäst när man blandar
    elever och möts över olika gränser.

  108. Det gör skolan allt mindre, och det
    beror på marknadsstyrningen.

  109. Ett tydligt exemplen är hur
    regeringen tänker om hjälp med läxor.

  110. Det är "läxrut". De som har råd får
    hjälp med läxor. Alla ska ha hjälp.

  111. Det är många förklaringar: marknaden,
    kommunaliseringen, fria skolvalet...

  112. -Vad säger Björklund?
    -Lärarna har för mycket att göra.

  113. Vi har ett gemensamt ansvar.

  114. Därför tycker jag att vi gemensamt
    ska lyfta bort en hel del uppgifter.

  115. Vi går till val på att
    nationella prov ska rättas centralt.

  116. Det är en tung uppgift för lärare i
    årskurser där vi har nationella prov.

  117. Det sägs att vi har skurit ner. När
    jag blev utbildningsminister 2006-

  118. -lade Sverige
    175 miljarder på skolan.

  119. Det är väldigt mycket.
    Det var den förra regeringen.

  120. I dag lägger vi ner 225 miljarder.
    Det är 50 miljarder mer.

  121. Det är inte sant
    att vi har skurit ner.

  122. Vi har högre lärartäthet i dag
    av utbildade lärare än 2006.

  123. Vi har högre personaltäthet av
    sköterskor, kuratorer och psykologer.

  124. Vi har 80 000 fler barn i förskolan
    än 2006.

  125. Vi har fler studenter
    på våra universitet i dag.

  126. På punkt efter punkt har vi höjt
    ambitionerna, och vi bör satsa mer.

  127. Men sanningen är att de flesta länder
    som har högre resultat-

  128. -satsar mindre än Sverige.
    Så pengar är inte det enda svaret.

  129. Det behövs nåt mer. Vi satsar mer
    men pengar är inte hela svaret.

  130. Det behövs en skolpolitik som lyfter
    fram kunskapskrav och ambitioner.

  131. -Det är bättre än förr. Vad säger ni?
    -Fler högskolestudenter? Det är fel.

  132. Det är färre nu per hur många
    ungdomar som skulle kunna gå.

  133. -Per vad då?
    -Per hur många som skulle kunna gå.

  134. Vi har en minskning med 20 000
    universitetsplatser. Siffertrixande!

  135. Om du satsar 20 gånger mer på
    skattesänkningar, så händer nånting.

  136. Vi behöver satsa mer,
    ha färre barn i klasserna.

  137. Vi behöver höja lärarlönerna,
    öka lärarutbildningens attraktivitet.

  138. Vi behöver satsa mer på barn
    som har större behov-

  139. -så att vi fördelar mer rättvist.
    Det kräver resurser.

  140. Det kan staten göra nu.

  141. Bra att Björklund
    erkänner mängden pappersarbete-

  142. -och att det är ett gemensamt
    ansvar mellan kommun och stat.

  143. Men nio av tio lärare får fylla i
    mer papper sen du blev minister.

  144. Det beror på att man har genomfört
    reformer snabbt och man har backat.

  145. Ta betygen. När jag började
    som lärare var skämtet:

  146. "Ny regering, nytt betygssystem."

  147. Nu är det: "Dåliga opinionssiffror
    för FP, nytt betygssystem."

  148. Ni har precis infört ett betygssystem
    och sen ska ni ändra det igen.

  149. Precis sånt ger mer pappersarbete.

  150. Vi ska inte byta betygssystem.
    Det är samma system-

  151. -som är bättre än det förra.
    Det ska flyttas ner några år.

  152. Betyg ger tydlig information till
    föräldrar om hur elever ligger till.

  153. Betyg ger också motivation för många
    elever att anstränga sig lite mer.

  154. När saker är betygssatta,
    jobbar man lite mer.

  155. Det är också viktigt
    att följa upp och se-

  156. -om många elever inte når målen.
    Då sätter vi in resurser.

  157. Att ha fokus på resultaten är
    en förutsättning för att lyfta dem.

  158. Skolan är inte unik.

  159. Vill man lyfta resultat
    måste man se vilka resultat man har.

  160. Det är ingen slump att Sverige
    har börjat med betyg allra senast.

  161. -Om vi tittar på Pisa...
    -Vänta.

  162. Betygen höjer kunskapen.
    Vad säger ni?

  163. Enligt lärarfacken och rektorer
    leder det till mer pappersarbete.

  164. Med mindre tid med läraren
    klarar man inte proven.

  165. Problemet är inte att läraren
    inte ser vem som behöver stöd.

  166. Problemet är att läraren
    inte får stödet på plats.

  167. Man ser det, man ber om stöd,
    men det händer inget.

  168. Trots att vi har betyg från sexan ger
    vi mest särskilt stöd i nionde klass.

  169. I de bästa skolsystemen ges stöd
    i ettan till trean, innan era betyg.

  170. Det är det vi ska göra. Se till att
    lärarna har makt att sätta in stödet.

  171. Sjöstedt.

  172. Allt var inte bättre förr.
    Men Björklunds problem är-

  173. -att resultaten var bättre
    innan du fick ansvaret.

  174. Ett problem för skolan är ditt sätt
    att skjuta från höften hela tiden-

  175. -och att föreslå symbolreformer
    som inte har betydelse.

  176. Som betyg i ordning.
    Ingen tror att det betyder nånting.

  177. Du väljer några symbolfrågor och
    skjuter som Lucky Luke åt alla håll.

  178. Sen blir en del saker fel
    och du får backa ett steg.

  179. Vi måste göra nåt åt grundproblemen,
    att det finns tillräckligt med vuxna-

  180. -att skolorna är lika bra-

  181. -att det kommer resurser
    till dem som behöver stöd.

  182. Men du ägnar dig åt symbolpolitiken.

  183. Björklund - Lucky Luke.

  184. I dag föreslog Vänsterpartiet i Malmö
    att man ska förbjuda läxor i skolan.

  185. Tror man på att avskaffa betyg och
    läxor förstår man inte utmaningarna.

  186. Ska vi lyfta oss från 38:e plats i
    Pisa-undersökningen till tio-i-topp-

  187. -och det ska vi ha som mål om tio år
    - det är väldigt ambitiöst-

  188. -då ska vi titta på
    vad länderna i tio-i-topp gör.

  189. De har betyg tidigare,
    de har högre lärarlöner...

  190. Tänk, Sjöstedt, vartenda land
    utom Sverige har ordningsbetyg.

  191. Sverige har de största ordnings-
    problemen. Det löser inte allt.

  192. Vi behöver mer speciallärare,
    mindre klasser.

  193. Vi bör ge lärarna mer befogenheter.

  194. Åkesson vill in.
    Han hade ordet först.

  195. Jag förstår inte. Det kan inte vara
    ett argument att betyg belastar mer.

  196. Om betyg är viktigt måste de
    gå före annan administration.

  197. Man måste avlasta lärarna
    med fler kollegor-

  198. -med kompletterande personal, som
    fler kuratorer och specialpedagoger-

  199. -som kan avlasta lärarna så
    att de får möjlighet att vara lärare.

  200. Problemet är när man precis
    har infört ett betygssystem-

  201. -och behöver nåt på valaffischerna.
    "Vi sätter det på tioåringar också."

  202. -När är det lämpligt att ha betyg?
    -Från fjärde klass, åtminstone.

  203. Vi håller med.
    Åtminstone ett ordningsomdöme.

  204. Det ska ligga utanför slutbetyget.

  205. De ska vara frivilliga.
    Varför, om de är viktiga?

  206. För att problemen
    ser olika ut på olika skolor.

  207. Ska man använda instrument av
    den typen måste lärarna tro på dem.

  208. Rätt många skolor skulle införa dem,
    en del skulle avstå.

  209. Sjöstedt sa att ingen tror på det
    men 70 % av föräldrarna ville ha det.

  210. Jag vill svara på det
    som Björklund tog upp om läxor.

  211. Skolan väljer
    om man ger hemuppgifter.

  212. Alla barn, oavsett om man har en
    ensamstående mamma som jobbar kväll-

  213. -eller om man bor jättefint-

  214. -ska man kunna få läxhjälp i skolan
    av en lärare.

  215. Det ska finnas ett rum
    där alla barn har samma chans.

  216. Men ni ger rutbidrag till dem
    som har råd att ta in nån utifrån.

  217. Det är orättvist.
    Alla ska ha samma chans i skolan.

  218. Möjligheten att göra hemuppgiften i
    skolan med hjälp är en viktig reform.

  219. Därför gör vi den största satsningen
    nånsin nästa år.

  220. 400 miljoner satsar staten, och
    tvingar alla skolor att ge läxhjälp.

  221. Men inte för alla. Det är bara
    för dem som inte får godkänt.

  222. Ja, ja. Det finns läxhjälp på många
    skolor och alla har rätt att gå dit.

  223. De flesta går hem och gör läxan. Men
    att förbjuda läxor är inte lösningen.

  224. -Det är det Vänsterpartiet driver.
    -Inte alls.

  225. Får jag säga varför läxor är viktigt?
    Jag är född i ett textilarbetarhem.

  226. Det fanns ingen utbildningstradition
    i det samhället.

  227. Föräldrarna i min klass
    hade sjuårig folkskola.

  228. Hade lärarna sagt till oss elever:
    "Ni får lägga upp undervisningen".

  229. "Nu ska vi göra det som är roligt. Vi
    har inga läxor, inga kunskapskrav."

  230. Då hade ingen av oss
    läst några böcker.

  231. Det var för att lärarna ställde krav,
    annars hade jag inte stått här i dag.

  232. Skolpolitiken under ett antal år-

  233. -som förde över makten till eleverna,
    den var väldigt skadlig.

  234. Ni har varit inne på "läxrut",
    skatteavdrag för privat läxhjälp.

  235. Vilka vill ha kvar det?
    Upp med en hand.

  236. Allianskompisarna är med, eller hur?
    - Men ni är emot det.

  237. Det är uppenbart.

  238. Varför ska alla skattebetalare
    betala för nånting-

  239. -som bara de som har råd med rut...?

  240. Vi lägger pengarna i skolan
    så att alla får läxhjälp.

  241. Alla barn
    ska ha möjlighet att klara dem.

  242. Du ställde en fråga. - Varför
    ska det vara skattefinansierat?

  243. Jag har respekt
    för Sjöstedts uppfattning.

  244. Han vill avskaffa RUT. Jag håller
    inte med men det är konsekvent.

  245. Socialdemokraterna
    vill ha kvar RUT, utom för läxor.

  246. Om en familj tar en barnvakt som
    spelar dataspel är det avdragsgillt.

  247. Men en barnvakt som läser matteläxan
    är förbjuden. Det är konstigt.

  248. Vi lämnar den frågan.

  249. Sverige har lärarkris. Det
    fattas lärare och lärare byter yrke.

  250. Låg lön och en allt högre arbetsbörda
    avskräcker många.

  251. Vi hade runt 500 timmar.

  252. Sen fick vi plötsligt veta att vi
    ska undervisa 600 timmar per år.

  253. Magkatarr,
    huvudvärk och värk i kroppen.

  254. Att läsa Talis-rapporten
    och att hälften av lärarna-

  255. -inte skulle bli lärare igen om de
    valde om är ju riktigt sorgligt.

  256. Lärarna har systematiskt
    blivit nedtryckta i skoskaften.

  257. Att hela tiden få veta att "det är
    mitt fel, det är bara mitt fel"-

  258. -och dessutom inte få betalt
    för det... Sånt gör mig förbannad.

  259. När skolterminen drog i gång fattades
    många lärare runtom i Sverige.

  260. Om sex år fattas det 43 000 lärare,
    enligt Statistiska centralbyrån.

  261. Fridolin.
    Hur ska man driva skola utan lärare?

  262. Det går ju inte. Vi vill dessutom
    anställa fler lärare.

  263. Ska man det
    måste man höja lärarlönerna.

  264. Det var min första fajt
    när jag blev språkrör-

  265. -att säga: "Staten måste
    höja lönerna för Sveriges lärare."

  266. Det är inte lätt, men lönerna har
    halkat efter i 30 år. Det duger inte-

  267. -att ministrar pekar på kommunerna
    och kommunerna pekar tillbaka.

  268. Vi vill lägga 3,75 miljarder kronor.

  269. Det motsvarar en höjning på 7,5 % för
    lärare från förskolan till Komvux.

  270. En statligt finansierad höjning.

  271. På det vet vi att det finns
    många kommuner som vill höja mer.

  272. Då kan vi få i gång lönetrappan,
    så att eftersläpningen blir historia.

  273. Det är viktigt, för alla
    som funderar på vad de ska studera-

  274. -och för att lärare som gör nåt annat
    ska överväga att komma tillbaka.

  275. Det är lätt att lova högre löner.
    Det är det enkla och mest effektiva.

  276. Men det är få här som har råd med
    det med tanke på förutsättningarna.

  277. Vi har stora kostnader
    för skenande asylpolitik.

  278. Då finns inte pengarna.
    Man måste presentera finansiering.

  279. Man kan göra stora insatser
    för arbetsvillkoren.

  280. Att få fler kollegor, öka vuxen-
    närvaron och förbättra arbetsmiljön.

  281. De åtgärderna
    är ett steg i rätt riktning.

  282. Jag tänker inte lova
    högre löner med en gång.

  283. Jag hoppas att de jämnas ut.

  284. Många kommuner med låga lärarlöner
    lägger potter för att höja lönerna.

  285. Åkesson var med om att sänka skatten
    för banker och höginkomsttagare.

  286. Sen ställer du dig och pekar finger
    på asylsökande. Typiskt ditt sätt.

  287. Jag lämnar det där.
    Högre lärarlöner är viktigt.

  288. Här finns et en samsyn mellan de
    röd-gröna partierna. Det bådar gott.

  289. Det handlar om nånting mer. Det
    handlar om arbetsmiljö och arbetsro.

  290. Att få göra sitt jobb och känna
    att man kan göra ett bra arbete.

  291. Där har många lärare en frustration.
    Det är för mycket byråkrati.

  292. Det är lite frihet, det är otacksamt.

  293. Ett lika stort problem som att få
    söker in är att lärare lämnar yrket.

  294. Dem måste vi locka tillbaka.
    Då är lönerna en bit-

  295. -men att ge bra förutsättningar
    är minst lika viktigt.

  296. -Björklund.
    -Ja, lönerna måste upp.

  297. Det är faktiskt så att sen 2012
    har det skett ett trendbrott.

  298. Då slöts ett ganska bra avtal
    för lärarkåren i Sverige med SKL.

  299. Nu börjar lönerna
    öka rätt ordentligt för lärarkåren.

  300. Det är ett långsiktigt avtal.
    Häromdagen redovisade SKL:s ledning-

  301. -att lärarlönerna
    har ökat med 3 000 kr/månad i tre år.

  302. Med den takten har man fått upp dem
    med 10 000 kr/månad om sju år.

  303. -Handlar det bara om lärarlöner?
    -Nej, men det är viktigt att veta.

  304. Då är det så att söktrycket till
    lärarutbildningarna är på väg upp.

  305. Antalet sökande
    har ökat med 40 % på några år.

  306. Vi börjar se fler studenter
    med ganska höga betyg söka in.

  307. Det är för tidigt att säga att krisen
    skulle vara löst, men den är på väg.

  308. Sen handlar det om minskad byråkrati
    och om den nya utbildningen.

  309. Vi behöver ha högre antagningskrav
    till lärarutbildningen.

  310. De var för lätt att komma in
    när för få sökte. Nu stiger kraven.

  311. En lång rad förändringar
    sker i en positiv riktning.

  312. När det gäller lärarförsörjning
    har det vänt uppåt.

  313. Lärare har betydelse.
    Man kan gå till sin skolgång-

  314. -och se lärarna
    som såg till att man kom vidare.

  315. Det är en viktig uppgift
    att höja läraryrkets attraktivitet.

  316. Vi vill ha en nationell samling
    för att hitta långsiktiga spelregler.

  317. Vi har bjudit in till träffar. Tyvärr
    kommer inte regeringspartierna.

  318. -Här är självfallet lönerna...
    -Då blir det inte nationell samling.

  319. Det kommer att bättra sig,
    för vi måste ha en nationell samling-

  320. -och visa lärarna och rektorerna
    att vi ska ha långsiktiga regler.

  321. Lönerna är en sån sak, men också
    utbildningen, som Jan är inne på.

  322. Attraktiviteten på utbildningen
    måste höjas. Det är heltidsstudier.

  323. Många har mindre än fem timmar
    lärarlett. Det är inte attraktivt.

  324. Sjöstedt. Ni vill ha
    6 000 lärare till grundskolan.

  325. Man måste ha en omfattande utbildning
    men även locka tillbaka lärare.

  326. Vårt kanske största problem är att
    de utbildade inte arbetar som lärare.

  327. Man måste få en skola att lita på,
    satsa på och som har bra arbetsmiljö.

  328. Det är ett långsiktigt arbete.
    Det ska finnas fler vuxna i skolan-

  329. -och vara mindre grupper på fritids.

  330. Det viktiga är att när vi satsar på
    skolan ska inte pengarna försvinna.

  331. Det gör de i dag. Riskkapitalbolag
    plockar ut dem som vinster.

  332. Det läckaget måste vi stoppa.

  333. Det är kommunerna som sätter lönerna
    i dag. Hur kan ni lova höjda löner?

  334. Det är det som blir konstigt.

  335. Kommunerna har huvuduppgiften,
    men staten kan göra mycket.

  336. Vi avsätter 3,5 miljarder
    för att höja yrkets attraktivitet.

  337. -Kan du lova att de går till löner?
    -2,5 miljarder läggs till parterna.

  338. Parterna
    ska ha hand om lönebildningen...

  339. -...men jag vet vad löner betyder...
    -Det kan gå till kompetensutveckling.

  340. Om parterna är överens om vad de vill
    göra för att höja attraktiviteten-

  341. -då är parterna bästa skickade
    att avgöra det.

  342. Vi ska berätta hur lärarlönerna
    kom in i valrörelsen.

  343. Jag var med och lyfte fram ett
    statligt ansvar för ett par år sen.

  344. Sen kom Socialdemokraterna för
    en vecka sen och sa: "2,5 miljarder".

  345. Vi kan finansiera lite mer.
    Backar vi skattesänkningar-

  346. -för dem med högst inkomster
    kan vi få 3,75 miljarder.

  347. -Det kan leda till lönehöjning på...
    -Men du kan inte lova...

  348. Det är det parterna vill använda
    det till, till att höja lärarlönerna.

  349. Men båda gånger svarade Alliansen:
    "Det är för lite."

  350. Igår kom deras förslag.

  351. Det var 475 miljoner, om fyra år.

  352. Då skulle tre procent av lärarna
    få högre lön.

  353. I stället för att satsa på
    att alla lärare ska få mer-

  354. -och att läraryrket ska höjas-

  355. -vill Alliansen glömma bort
    97 procent av kåren, och eleverna.

  356. Jag håller med. Stat och kommun
    är Sverige tillsammans.

  357. Det var så bra, att den borgerliga
    ledningen i kommuner och landsting-

  358. -berättade att under en fyraårsperiod
    lyfts lönerna med 18 miljarder.

  359. Ni snackar om 2. - Du om 3.
    Och din finansiering är helt oklar.

  360. 18 miljarder satsar kommuner
    och landsting på lärarlöner.

  361. 18 är lite mer än 2 och 3.

  362. Ni ska inte stå här
    som auktionsutropare.

  363. Det staten bör bidra med,
    tycker jag...

  364. Vi har ju skapat det här
    och nu är alla med-

  365. -på det så kallade
    förstelärarsystemet.

  366. Arbetsgivarna måste ansvara
    för lönesättningen.

  367. Men förstelärarsystemet
    är nåt som staten har skapat.

  368. Nu ska var femte lärare utses
    till förstelärare-

  369. -de skickligaste,
    som får rejält högre lön.

  370. För att locka till oss
    duktiga och ambitiösa studenter.

  371. -De duktigaste ska vara kvar.
    -Karriärtjänster för lärare?

  372. Vi måste hålla nån hyfs i debatten.

  373. Du kan inte stå här och tro
    att du ska ha beröm-

  374. -för att lönesumman ökar. En summa
    för lärarkåren. Det är en diskussion.

  375. Det vi pratar om är det
    som ska tillföras utöver det, så...

  376. Jag fick ett mejl från en lärare,
    Maud:

  377. "Snälla, prata inte bara löner, utan
    om hur vi får kompetensutveckling."

  378. "Hur vi kan vidareutbilda oss
    så lektionerna blir bättre."

  379. Då handlar det om tid.
    Läraryrket är världens roligaste.

  380. Jag önskar att alla valde det jobbet.
    Det är verkligen jättekul-

  381. -när man får lyckas,
    får vara med eleverna-

  382. -och hjälpa nån att komma över
    ett hinder och jobba med en kollega.

  383. Men, ska vi klara det,
    att tiden finns-

  384. -då blir det jätteviktigt att minska
    pappersarbetet och anställa fler.

  385. Och ska man anställa fler,
    då måste fler vilja bli lärare.

  386. Det här är nog
    den allvarligaste siffran här:

  387. Under utbildningsminister Jan Björk-
    lund, har var fjärde lärare slutat.

  388. Som Jonas säger, bör vi göra allt för
    att visa: "Ni behövs, kom tillbaka."

  389. Kompetensutveckling är a och o.

  390. Det här är den mest naturliga
    yrkesgruppen som måste ha det.

  391. Vi föreslår en kompetensförsäkring
    för alla löntagare.

  392. Vi bygger ut den successivt,
    men börjar med lärarna.

  393. Det är ett naturligt grepp.
    Sen ska vi koppla till forskningen.

  394. Mer forskning om pedagogisk
    utveckling och att den kommer ut-

  395. -i lektionssalarna, till lärarna-

  396. -så det finns
    en ständig utvecklingsmöjlighet.

  397. Hörni, vi byter ämne.
    Stat eller kommun?

  398. Jan Björklund. Kommunaliseringen
    som var för cirka tjugo år sen.

  399. -Du ser den som roten till det onda.
    -Det är ett stort problem.

  400. Leif Lewin har utrett det
    och ser det som ett misslyckande.

  401. -Varför är det så dåligt?
    -Några saker har gått fel.

  402. Det ena var att läraryrket...
    Kommunaliseringen är en viktig orsak.

  403. Det kommer tiotusentals personer
    med 4-5 års universitetsutbildning-

  404. -som får kommunala arbetsgivare. Hur
    många hade så lång utbildning där?

  405. Möjligen stadsplaneingenjören.
    Eller skolläkaren. Ett fåtal.

  406. Det kom tusentals
    i ett kvinnodominerat yrke.

  407. Kommunerna nivellerade ner lönerna
    till Kommunals nivåer:

  408. "De ska inte tro att de är nåt."

  409. Så gick lönerna ner. Det är en
    grundorsak, som förklaras av det här.

  410. Ska vi nu lyfta Sverige, från
    38:e plats i Pisa till tio-i-topp-

  411. -krävs det stor kompetens, beslutsam-
    het, handlingskraft och uthållighet.

  412. Den kompetensen finns inte
    i alla 290 små kommuner.

  413. Kommunerna kan förvalta skolan med
    byggnader, skolskjuts och skolmat.

  414. Men att lyfta kunskapsresultatet
    kan väldigt få kommuner...

  415. Att förstatliga skolan
    är en stor grej. Vilka vill det?

  416. Vänsterpartiet
    och Sverigedemokraterna.

  417. Varför blir skolan bättre
    om den förstatligas?

  418. Det handlar om det han säger,
    men även om likvärdighet.

  419. Kommunernas förutsättningar
    är så olika-

  420. -vilket också speglas
    i skolans kvalitet.

  421. Här diskuterar vi...
    Trots att skolan är kommunal-

  422. -ska vi ändå in och styra allt,
    även lärarlönerna.

  423. Då är det väl lika bra
    att förstatliga skolan.

  424. Alla verkar överens om att staten
    bör ta större ansvar, så varför inte?

  425. Finska skolan brukar ses
    som ett föredöme. De lyckas ju bra.

  426. Den är kommunal. Varför blir det
    så mycket bättre med förstatligande?

  427. Det såg bättre ut
    när skolan var statlig-

  428. -och vi har bristande likvärdighet,
    som kan rättas till genom det.

  429. Man har andra förutsättningar
    i Finland, med annat friskolesystem-

  430. -som inte slår sönder kommuners
    möjlighet att bedriva skolverksamhet.

  431. -Stefan Löfven vill inte förstatliga.
    -Det tar en väldig tid.

  432. Staten kan göra mycket nu.
    Vi har presenterat några åtgärder.

  433. Man måste välja mellan skattesänkning
    och resurser till skolan.

  434. Man måste minnas
    vad kommunaliseringen innebar.

  435. Det var lärarnas villkor. Hela skol-
    väsendet kommunaliserades inte.

  436. Det var ett föråldrat förvaltnings-
    system med mycket detaljerade regler-

  437. -som rektorerna skulle följa.
    Det var föråldrat.

  438. Nu utreder ju faktiskt IFAU det här:

  439. Vad hände efter kommunaliseringen?
    Man har lagt till-

  440. -att friskolesystemet kom,
    att vi har det fria skolvalet-

  441. -och hur målformuleringar
    har fungerat.

  442. -Vi har en utredning på gång.
    -Hur ser det ut i dag?

  443. I vissa kommuner funkar det jättebra,
    men i andra-

  444. -funkar det inte så som det ska.

  445. Fördelning av resurser är inte okej.
    Hur garanterar man-

  446. -en lika bra skola överallt
    med kommunstyre?

  447. Först reder vi ut
    vad återförstatligande är.

  448. Ska man förstatliga allt,
    inklusive byggnader och allt?

  449. Det som hände var att
    lärarnas villkor kommunaliserades.

  450. -Så låt oss först reda ut.
    -Hur garanterar man...

  451. -...en lika bra skola överallt?
    -Kvalitetslagar.

  452. Staten kan göra mycket.
    Och kraven måste ställas.

  453. Först: om man ska bedriva utbildning-

  454. -ska man veta att det är långsiktigt.
    Riskkapitalet finns inte.

  455. Du ska ha kompetens
    och finansiella förutsättningar.

  456. Sen kvalitetskrav som innebär att man
    inte får gå ner i personalkostnader.

  457. Vad betyder ett förstatligande?

  458. Att lärarna övergår
    till statligt arbetsgivarskap.

  459. Men också att staten tar över
    huvudmannaskap och ansvar.

  460. -Det är förenklat att beskriva...
    -Vad innebär det?

  461. Det är förenklat när Löfven säger
    att det handlar om löneutbetalning.

  462. Vem har ansvar för resultaten?

  463. Resultaten har sjunkit i 25 år. Ingen
    kommun tar ansvar för att lyfta det.

  464. Vi måste starta matte- och läslyft,
    och fortbildningar.

  465. Varför diskuteras inte det
    i kommunerna? De har ansvaret.

  466. De ser inte det som sin uppgift och
    tar inte ansvar. Det fungerar inte.

  467. -De ser det inte som sin uppgift.
    -Här har Björklund en del rätt.

  468. Det var ett misstag
    att kommunalisera.

  469. Det är orimligt att det beror på
    i vilken kommun du bor-

  470. -hur mycket man ger skolan och att
    en budgetkris kan ge skolnedläggning.

  471. Hänsyn till elever styr inte,
    utan kortsiktighet.

  472. Lösningen är att ta statligt ansvar.

  473. Samtidigt gör han det enkelt för sig,
    för det hände mer-

  474. -än bara att skolan blev kommunal.

  475. Skolan drabbades
    av många nedskärningar.

  476. Man släppte in vinstintresset
    och gjorde ett skolvalssystem-

  477. -som gav en stor uppdelning av elever
    med olika bakgrund i olika skolor.

  478. Allt det bröt liksom upp att skolan
    kunde vara lika bra överallt.

  479. Det måste vi komma tillbaka till.
    Alla skolor ska vara lika bra.

  480. Jag gick i skolan när 90-talskrisen
    sköljde över skolan.

  481. Kommunaliseringen ledde till
    att krisen fick bäras i skolan.

  482. Var femte lärare försvann på
    några år. Då får elever mindre tid.

  483. Det var därför jag började
    engagera mig politiskt.

  484. Ska vi göra nåt åt det nu,
    så måste vi fundera på:

  485. Ska vi ändra ansvar,
    ta ett större statligt ansvar?

  486. Det bör man göra över blockgränserna.

  487. Björklund har varit
    utbildningsminister i åtta år-

  488. -och inte ett steg närmare en statlig
    skola. Moderaterna säger nej.

  489. Det ska göras ihop.
    Vi kan göra saker nu.

  490. Vi måste göra statliga löne-
    satsningar. Vi och rektorerna anser-

  491. -att staten ska kunna gå in
    i krisande skolor.

  492. Där ska staten gå in och upprätta
    handlingsplaner med åtgärder-

  493. -som gör skillnad
    när en skola är i kris.

  494. Du svarar inte
    på varför kommunalisering är bra.

  495. Du är ju för
    den kommunaliserade skolan.

  496. -Varför vill du inte ändra?
    -Vi röstade... Jag var inte med då.

  497. Men Miljöpartiet röstade ju då,
    med dina partikamrater-

  498. -mot kommunaliseringen.
    Vi vill sitta tillsammans...

  499. -Vill ni återförstatliga skolan?
    -Vi vill ta större statligt ansvar.

  500. Du är här som utbildningsminister.

  501. Det var debattens förutsättning.
    Du representerar regeringen.

  502. Vill allianspartierna
    förstatliga skolan?

  503. Nej, vi är oeniga. Precis som ni.
    Därför diskuterar vi nu.

  504. Med bredare enighet, kommer vi
    närmare ett förstatligande.

  505. Vi slutar där. Båda block är oeniga.
    Klara besked.

  506. Nu pratar vi om vinster i skolan.

  507. Sverige är unikt. Världens enda land
    där skattefinansierade skolor-

  508. -tillåts ta ut vinst. Det finns ingen
    gräns för hur stor vinsten får vara.

  509. Det är en penningmaskin.
    Rakt upp och ner.

  510. Bland det bästa jag har sett
    i lönsamhetsväg.

  511. Räntorna betalas av skolpengen.

  512. Allt i resultaträkningen
    betalas av skolpengen.

  513. Nu önskar jag att jag hade valt
    en annan skola.

  514. Tjäna in nåt år,
    och inte plugga upp det här.

  515. Det handlar mer om deras pengar
    än min utbildning.

  516. Att jag plockar skräp här
    och betalar skatt...

  517. Då ska inte det gå till nån
    som tjänar pengar på det.

  518. Jag vill att det går till att ung-
    domar får bra utbildning i Sverige.

  519. Det var ur "Världens bästa skitskola"
    där vi träffade Robin-

  520. -som gick på John Bauer-gymnasiet
    innan de gick i konkurs.

  521. Vi pratar vinster i skolan.

  522. -Ska riskkapitalbolag få äga skolor?
    -Nej.

  523. Men vi ska tillåta friskolor.
    Och företag ska få driva dem.

  524. De ska uppfylla höga kvalitetskrav.
    Men riskkapitalbolag...

  525. -...är olämpliga och kortsiktiga.
    -Hur stoppas det?

  526. Förslaget från friskolekommittén,
    med sex partier som är eniga-

  527. -innebär att Skolinspektionen inte
    bara ska ge skolor tillstånd-

  528. -utan även tillståndspröva ägaren.
    Byts ägaren, prövas den nye.

  529. I praktiken får då företag med kort-
    siktigt ägarsyfte inte tillstånd.

  530. Ska riskkapitalbolag få äga skolor?

  531. Alla förstår väl att kortsiktighet
    varken gynnar elever eller samhälle.

  532. Det ska vi inte ha.
    Jag är rädd för diskussionen-

  533. -för alla som driver skolor
    är inte riskkapitalbolag.

  534. Och genom privata initiativ
    kan bygdeskolor räddas-

  535. -som kommunen vill lägga ner
    för att man vill spara in.

  536. Då tas initiativ,
    och det måste man möjliggöra.

  537. Den balansen saknar vi,
    och den måste hittas.

  538. Ska du förbjuda en bolagsform,
    men inte andra?

  539. Det har vi diskuterat, ja.

  540. Att man ska bedriva välfärdsföretag
    i en särskild bolagsform.

  541. Ett annat sätt är att begränsa vinst
    och ändra regler för vinstuttag.

  542. Långt ifrån alla friskolor
    drivs av riskkapitalbolag.

  543. De flesta är små enheter.
    - Ni vill förbjuda allt vinstuttag...

  544. -...i alla skolor. Varför?
    -Skattepengarna ska gå till skolan.

  545. Björklund smiter från sitt ansvar.
    Du har släppt in riskkapitalbolagen.

  546. Du ger Wallenberg jättevinster på
    låg lärartäthet och få speciallärare.

  547. Din politik ledde till
    att JB gick i konkurs-

  548. -och lämnade tusentals elever
    vind för våg-

  549. -och till att eleverna
    på Karlstads idrottsgymnasium-

  550. -kom till skolan när de fick veta att
    de kunde gå hem mitt i utbildningen.

  551. Det stoppar vi och tar bort
    vinstintresset ur skola och välfärd.

  552. -Vårt viktigaste vallöfte.
    -Men alla de 160 000 elever...

  553. ...i skolor som drivs som
    aktiebolag... Ska skolorna stängas?

  554. Nej. De kan fortsätta,
    men inte ta ut vinst.

  555. De får ombilda sig och inte ta ut
    vinster. Byaskolor kan fortsätta-

  556. -men ingen får ta ut pengar,
    avsedda för lärare och elever.

  557. Ska staten kräva
    den här ombildningen?

  558. Absolut. Man ska inte
    kunna ta ut vinst ur skolan.

  559. Det har ställt till oredan.
    Som du sa, är vi världens enda land-

  560. -som låter utbildningspengar gå
    till kortsiktiga skatteplanerare.

  561. -Nu får Björklund svara.
    -Lagstiftningen som gäller...

  562. ...grundlades på 90-talet.
    Då styrde andra partier.

  563. Friskolelagstiftningen grundlades då.

  564. Jag tror att alla partier,
    hela regeringen och oppositionen-

  565. -är eniga om
    att lagstiftningen ska skärpas.

  566. Det är viktigt att ha kvar
    valfriheten. Den har varit viktig.

  567. Tidigare satt politikerna
    med en kommunkarta-

  568. -och ritade ringar på kartan.
    Jag kom in i skolstyrelsen 1991.

  569. "Ni som bor här, ska gå här.
    Det bestämmer vi kommunpolitiker."

  570. Det har skett en maktöverföring
    till föräldrar.

  571. Friskolorna växer
    för att föräldrar väljer dem.

  572. Ägarna bestämmer inte det. De väljs
    av föräldrar som har varit missnöjda.

  573. Vad riskeras om vinstuttag tas bort?

  574. Då läggs många friskolor ner,
    med mindre valfrihet.

  575. Och vad är problemet? Om en skola
    har mycket höga krav på sig-

  576. -har god kvalitet och resultat,
    väljs av många och eleverna trivs...

  577. Om det då går med överskott
    och ägaren som har tagit en risk-

  578. -får tillbaka det. Vad är problemet?

  579. -Är det så farligt?
    -Ja, drivs man av vinstintresse...

  580. ...vet vi vad som händer. Då drar man
    ner på kostnader och kvalitet.

  581. Det är det som har hänt.
    Vinsten får aldrig vara drivkraften.

  582. Det har vi sett på Hälsans förskola,
    som gav barnen vatten och bröd.

  583. Helt otillständigt.
    Därför ska vi ha tuffa inträdeskrav.

  584. Ska man vara i verksamheten måste
    man vara långsiktig, minst 10 år.

  585. Så riskkapitalbolag
    göre sig icke besvär.

  586. Sen ska man ha kompetensen.
    Riskkapitalbolag är för kortsiktiga.

  587. Men man måste leva upp
    till kvalitetslagarna, normerna.

  588. Där är vi inte än. Skiljelinjen går
    mellan oss som vill åtgärda vinsten-

  589. -och ni som accepterar den. Vi får
    sätta in tuffa kvalitetslagar...

  590. -...och så får de öppna böckerna.
    -Fridolin.

  591. Jag vill använda den mest sällsynta
    meningen i debatter:

  592. Vi hade fel. Miljöpartiet var med och
    öppnade skolan för 20 år sen.

  593. Man ville ha en mångfald. Och det har
    kommit fler pedagogiska alternativ-

  594. -och fler som hittar passande skolor.
    Det är jättebra.

  595. Men man öppnade även bakdörren
    för aktörer som kom in i skolan-

  596. -endast för att tjäna pengar.
    Där har vi dragit slutsatsen:

  597. Ska man ge nån förtroende att ta
    vårt viktigaste välfärdsuppdrag-

  598. -ska den ha regler som garanterar att
    skattepengarna kommer in i skolan.

  599. Om en skola är bra, med hög kvalitet,
    vad är då problemet?

  600. Frågar men de här aktiebolagen vad de
    tycker om begränsning av vinsten-

  601. -säger 90 procent
    att det inte är nåt problem. Bara 10.

  602. Det är lika många som inte vill ha en
    offentlighetsprincip i verksamheten-

  603. -eller att lärare ska ha rätt
    att påtala missförhållanden.

  604. De som inte kan ha en öppen verk-
    samhet, där lärare får avslöja fel-

  605. -ska inte heller få driva skolor.

  606. Ju mer vi närmar oss valet, desto mer
    låter alla som vänsterpartister-

  607. -och är emot vinstuttag i välfärden.
    Vi har ett original och olika kopior.

  608. Bara vi säger att varje krona
    ska tillbaka till skolan.

  609. Ni gjorde upp med dem
    om att bevara vinstintresset-

  610. -men öppna det lite.
    Vinstintresset ska bort.

  611. Ni har ju pratat om en nordisk
    modell...för att driva skolor.

  612. -Ni sneglar på Finland och Danmark.
    -Vi har en utgångspunkt där.

  613. Vi pratar om mångfald,
    och det är bra.

  614. Det blir det inte om alla skolor
    drivs som stora komplex-

  615. -och stora skolor
    utan att tillföra nåt nytt-

  616. -nån ny pedagogik,
    eller är idéburen på nåt sätt.

  617. Det borde vara ett grundkriterium.
    Det är långsiktigt-

  618. -men för att få bedriva en skola-

  619. -ska man inte konkurrera ut
    den kommunala, som ska vara basen-

  620. -utan tillföra nåt nytt.

  621. Skillnaden mellan mig och Sjöstedt:
    När nån pratar miljö blir jag glad.

  622. När Jonas hör att han har en poäng,
    tycker han att det är trist.

  623. Det där är en
    av friskoledebattens största myter.

  624. Vi gjorde upp
    i friskoleöverenskommelsen.

  625. Men i den brinnande frågan - om
    vinsten - var vi inte överens.

  626. Vi tillsatte en utredning
    som kommer i november och ska visa:

  627. Kan man införa regler som garanterar
    att pengar kommer eleverna till del?

  628. -Det får ni reda ut efteråt.
    -Nu pratar vi om det fria skolvalet.

  629. Som ju hänger ihop med vinster.

  630. Sen det infördes, har det öppnat
    för pedagogiska inriktningar-

  631. -olika utbildningar och skolor.

  632. Elever och föräldrar är rätt nöjda
    med att det finns ett fritt val.

  633. Det visar opinionsundersökningar.
    - Finns det fria skolvalet kvar...

  634. -...om du blir statsminister?
    -Ja.

  635. -Får man svara mer?
    -Lite mer går bra.

  636. Vi kan se en målkonflikt här-

  637. -mellan det fria skolvalet
    och likvärdighet och jämlikhet.

  638. Vi måste se den. Men är det fria
    skolvalet av ondo per automatik?

  639. Nej, finns det möjlighet att välja,
    så är det bra.

  640. Vad vi måste göra, är att se till att
    alla skolor bedrivs med hög kvalitet.

  641. Ingen ska behöva gå i en dålig skola.

  642. Vilka av er vill behålla
    det fria skolvalet?

  643. -Jonas Sjöstedt?
    -Ja, det här...är en svår fråga.

  644. Löfven pekar på problemet. Det fria
    skolvalet skapar segregation-

  645. -och gör att barn från ett visst hem
    går i en skola-

  646. -och andra barn går i en annan,
    med olika bra utbildning.

  647. Då slits skolan isär. Vi måste komma
    till en skola som är så bra-

  648. -att man tryggt kan börja
    i den närmaste skolan.

  649. Bort med kommersialiseringen,
    satsa på utsatta skolor-

  650. -och börja i den närmaste skolan.

  651. Finns det särskilda skäl,
    ska man få byta skola.

  652. Om man vill gå i en skola
    med viss inriktning.

  653. Men det finns ett samband mellan
    fallande resultat och segregering.

  654. -Ser du några baksidor med det här?
    -Ja, men fördelarna överväger starkt.

  655. Att kommunpolitiker tvingar barn
    att gå i skolor de inte vill.

  656. -Vilka baksidor ser du?
    -Vi måste ha perspektiv på det här...

  657. ...när Sjöstedt säger segregation.
    Sverige har enligt undersökningar-

  658. -ett av de mest jämlika skolsystemen.

  659. Det ska vi förstå. Vi ser problemen,
    men måste ha perspektiv.

  660. De fyra nordiska länderna
    har de mest jämlika systemen.

  661. Trots allt elände, är vi ändå där.

  662. Även efter det fria skolvalet
    är vi där.

  663. Skillnaderna mellan skolor
    har ökat något sen 90-talet-

  664. -men vi är ändå mest jämlika.

  665. Hade det varit som Sjöstedt säger,
    att klyftorna var gigantiska-

  666. -hade det varit värre.
    Så är det inte.

  667. Då tycker jag
    att fria skolvalet ska vara kvar.

  668. Men skolorna som väljs bort
    måste man fokusera på.

  669. Vi föreslår ju att man ska höja
    lärarlönerna kraftigt på de skolorna-

  670. -där var tredje lärare
    ska kunna få 40 000 i månadslön.

  671. En mycket hög lärarlön. Då kan man
    rekrytera de duktigaste lärarna.

  672. Högre lärarlöner i utsatta områden
    är ni också inne på.

  673. Flera saker behövs för att
    alla skolor ska erbjuda bra kvalitet.

  674. Lägg mer till skolan som helhet
    - en halv miljard mer.

  675. Skolor som är mer utsatta
    måste få mer resurser.

  676. Sen ska de mest engagerade lärarna
    lockas dit. Då gäller högre löner.

  677. Ge eleven mer stöd, helst tidigare.

  678. Därför ska vi inte ha läxrut
    för vissa, utan läxhjälp för alla.

  679. Vi ska ha sommarskola för dem
    som behöver det.

  680. Sådana insatser behövs,
    så att alla skolor får hög kvalitet.

  681. Om skolan är jobbig att jobba på...

  682. Höjd lön. Är lärarna så lättköpta?

  683. Lönen har betydelse och det är bra
    att satsa på utsatta skolor.

  684. Enligt Skolverket har det fria
    skolvalet troligen bidragit till-

  685. -att skillnaden mellan skolor ökar.
    Hur kan man minska klyftorna?

  686. Staten kan göra mycket. Se till
    att alla skolor har hög kvalitet.

  687. Vi ska sätta kvalitetsnormer-

  688. -så att man inte kan dra ner på
    personalkostnad för att skapa vinst.

  689. Håll hög, jämn kvalitet.
    Man kan sätta olika normer.

  690. Skolor med större utmaningar
    ska få större resurser.

  691. Lärare med störst engagemang,
    de skickligaste, ska lockas dit.

  692. Och elever som behöver stöd,
    ska få det.

  693. Inte som nu, mest i 8:an och 9:an,
    utan redan i årskurs 1.

  694. -Håller Jimmie Åkesson med?
    -Jag ser inte hur fria skolvalet...

  695. ...avhjälper segregation. Oavsett
    om man ritar ringar på en karta igen-

  696. -så är ju Sverige segregerat.
    Skolan speglar samhället.

  697. Sverige är i dag än mer segregerat
    än före det fria skolvalet.

  698. Segregationen ökar snarare
    och ger invandrartäta områden-

  699. -med invandrarskolor, och så
    andra områden... Inget förändras.

  700. -Vad säger Björklund?
    -Ta Stockholm som exempel.

  701. Om alternativet till det fria
    skolvalet, som Sjöstedt lär landa i-

  702. -är att alla går i skolan där de bor.
    Men om alla barn på Östermalm-

  703. -går på Östermalm,
    en välbärgad stadsdel i Stockholm-

  704. -och alla i invandrartäta Rinkeby
    går i skolan där-

  705. -ger det inte ökad integration.

  706. Det fria skolvalet bidrar ju
    till en ökad rörlighet.

  707. Nu är debatten slut. Tiden går fort.
    Tack för att ni kom hit.

  708. Applådera dem, för sjutton!

  709. Det viktigaste: Vill du se
    det här igen, gå in på UR Play.

  710. Där finns även hela tv-serien
    "Världens bästa skitskola". Vi ses.

  711. Textning: Holmberg & Brundin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Partiledardebatt om skolan. Vem bär ansvaret för de dåliga skolresultaten? Vad säger egentligen politikerna om skolan och hur ser de på skolans framtid? Här ställs de svenska partiledarna mot väggen för att svara på hur deras respektive parti vill lösa den svenska skolans akuta problem. Medverkande: Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier
Ämnesord:
Politiska partier, Skolan, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Världens bästa skitskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

I spåren av kommunaliseringen

Avsnitt 1 av 4

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Hur skolan blev en marknad

Avsnitt 2 av 4

Skolpengen, friskolorna och det fria skolvalet var reformer med målet att skapa en mindre segregerad skola. Men det ser idag ut som att det blivit precis tvärtom. Har den nya skolmarknaden ett ansvar för de försämrade skolresultaten?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Reformvirus i skolan

Avsnitt 3 av 4

Under åren 1991-2014 har reformerna regnat över den svenska skolan. Syftet har varit att förbättra skolan men i stället har resultaten sjunkit liksom lärarnas status. I Finland har inga reformer genomförts sedan grundskolan infördes. Är det arbetsro som gett Finland deras goda resultat?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärldens bästa skitskola

Partiledardebatt

Avsnitt 4 av 4

Partiledardebatt om skolan med Jan Björklund (FP), Gustav Fridolin (MP), Stefan Löfven (S), Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD). Programledare: Isabella Grybe och Natanael Derwinger.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Källkritik

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Sveriges ledarskola

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?