Titta

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Om UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

En konferens med några av Sveriges främsta hjärnforskare som berättar om nya rön och framtida behandlingar av sjukdomar i hjärnan. Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans dag 2014 : Den livsviktiga sömnenDela
  1. Vi ska tala om vikten av sömn.

  2. En övergång till det vi ska tala om-

  3. -är att vi som små
    behöver mycket sömn.

  4. Det vet alla vi småbarnsföräldrar-

  5. -att det är mycket sömn,
    sen är det väldigt fullt-

  6. -sen får man ingen sömn alls.
    Men de små behöver mycket sömn.

  7. Och ju äldre man blir verkar man
    behöva mindre och mindre sömn.

  8. Men jag vet inte. Oavsett vilket är
    sömnen viktig för kropp och själ-

  9. -för att vi ska må bra.

  10. Detta ska Jonathan Cedernaes tala om.
    - Välkommen, Jonathan.

  11. Forskare, läkare och student
    är Jonathan.

  12. Han är en av dem som fått stipendium
    från Hjärnfonden.

  13. Jag påminner återigen om
    vikten av att bli månadsgivare.

  14. Det är det som gör att bl.a.
    Jonathan kan forska vidare.

  15. Hur viktigt för dig är det stöd
    som du får av Hjärnfonden?

  16. Jätteviktigt. Det gör att man får
    en helt annan frihet-

  17. -att forska utifrån det jag skrivit
    att jag ska forska om.

  18. Det är också
    ett förmånligt stipendium.

  19. Det är också ett betyg på-

  20. -att den forskning vi bedriver
    är betydelsefull.

  21. Håller du med om att svensk forskning
    ligger i bräschen?

  22. -Jo då.
    -Det är bra.

  23. Det här att man som liten
    behöver mycket sömn-

  24. -och att man behöver mindre sömn
    ju äldre man blir, stämmer det?

  25. Eller inser man när man blir äldre
    att ens livstid är begränsad-

  26. -och då gäller det
    att inte sova bort sitt liv?

  27. När man är väldigt liten
    behöver man mer sömn.

  28. Men när vi åldras
    behöver vi fortfarande vår sömn.

  29. Allt fler studier tyder på hur viktig
    sömnen är även när vi åldras.

  30. Vad är så fascinerande med
    att studera sömn?

  31. Det måste vara väldigt många timmar
    man tittar på folk som sover.

  32. Eller försöker hålla folk vakna.

  33. Det är ett tillstånd
    vi ännu inte vet mycket om.

  34. Vi har en annan form av medvetande.

  35. Det påverkar kroppen och hjärnan.

  36. Så det är en väg att få
    lite av allt möjligt.

  37. Uppsala ligger väl ganska långt fram
    när det gäller sömnforskning?

  38. Och på drömmar också?

  39. Ja, vi har bra forskning där.

  40. Förhoppningsvis lite av
    vad jag ska prata om också.

  41. -Då får du göra det. Varsågod.
    -Tack så mycket.

  42. Ers kungliga höghet. - Ärade publik.

  43. Det är en ära att få föreläsa här.

  44. Det blir svårt att följa
    dem som vi hört under förmiddagen-

  45. -och den naturliga timmen
    som vi har nu-

  46. -då de flesta av er
    kommer att vara särskilt trötta.

  47. Lustigt att få börja nu.

  48. Men vi ska göra vårt bästa.
    Jag kommer att föreläsa om sömn-

  49. -och sömnens betydelse
    för kroppen och hjärnan.

  50. Kanske kan man säga
    att sömn är hjärnans skyddsängel.

  51. Jag tänkte att vi börjar
    lite smått med en jämförelse.

  52. Många hoppas kanske att ni inte har
    mycket gemensamt med en kackerlacka.

  53. Men alla djur, troligtvis,
    har nåt gemensamt:

  54. Att vi behöver sömn.

  55. Inte nog med att vi behöver sömn.
    Om vi utsätts för sömnbrist-

  56. -kommer vi att behöva mer av det
    och ta igen den förlorade sömnen.

  57. Tittar man på andra djur vet man
    att fåglar också behöver sömn.

  58. De kan, liksom delfinerna,
    sova med ena hjärnhalvan i taget.

  59. Det har spekulerats i
    om det även skulle kunna ske-

  60. -när flyttfåglar flyger.
    För de flyger långa sträckor.

  61. Det här är säkert nåt som piloter
    har diskuterat hejvilt.

  62. Frågan är då:
    Vad fyller sömn för funktion?

  63. Varför ska vi sova en tredjedel av
    våra liv? Och varför sover alla djur?

  64. Vi vet inte, men har många teorier.

  65. Och vi vet många funktioner
    som sömn fyller.

  66. Vi ska prata om några i dag.
    Sömn är viktigt för hjärnan.

  67. Bl.a. återfår vi uppmärksamheten
    om vi har sovit.

  68. Under sömnen bearbetar vi det vi
    varit med om under dagen.

  69. Och vi återställer
    våra mentala batterier.

  70. Man kan ta en liknelse.

  71. Hur många av er
    har kört med 1,0 promille i blodet?

  72. Alkohol alltså. Ingen här?

  73. Ingen som vågar säga nåt i alla fall.

  74. Hur många av er har kört när ni
    varit vakna ett helt dygn i sträck?

  75. Det är några stycken. Hur många har
    kört om ni gått upp 06.00-

  76. -och kört 0.00 arton timmar senare?

  77. Hur många har gjort det?
    Nästan hälften ser det ut som.

  78. Faktum är
    att efter arton timmars vakenhet-

  79. -beter man sig som om man hade
    0,5 promille i blodet-

  80. -när man kör bil. I tester.

  81. Har man varit vaken ett helt dygn
    närmar man sig en promille.

  82. Det är ganska allvarliga effekter
    av att vara vaken länge.

  83. Sömnbristen påverkar
    också vårt beteende.

  84. Olika delar av hjärnan
    aktiveras när vi sover.

  85. Är vi vakna får vi andra beteenden.
    Vi har t.ex. visat i studier-

  86. -att man riskerar
    att uppsöka extra energirik mat.

  87. Och att man får en annan
    energiomsättning.

  88. Här kan vi övergå till kroppen.
    För den är sömn viktigt-

  89. -för att vi ska kunna
    ta hand om maten-

  90. -och få en optimal hantering
    av vårt blodsocker.

  91. För att undvika att utveckla
    t.ex. typ 2-diabetes.

  92. Sömn är också viktigt
    för immunförsvaret.

  93. Om man tittar på folk som sover lite-

  94. -har de ökad infektionsrisk
    om man exponerar dem för virus.

  95. Det här är nåt som man tydligen
    får tillåtelse ibland att göra.

  96. Frågan är hur sömnen ser ut.

  97. Sömnen fyller många funktioner
    och är ett dynamiskt tillstånd.

  98. Det är inte ett statiskt tillstånd,
    även om många kanske tror det.

  99. Det här kan man studera.

  100. Man har delat in sömnen
    i fem stadier.

  101. Sättet man studerar det här på är
    att man fäster elektroder på huvudet.

  102. På skallens yta.

  103. Det här kallas EEG.

  104. Det påminner om EKG.

  105. Det uppfanns på 1920-talet
    av en man som hette Hans Berger.

  106. Vi hade nog båda velat fästa
    elektroder på er alla-

  107. -och se hur många som håller sig
    vakna genom hela föreläsningen.

  108. Jag hade velat ha 90-99 procent,
    men vi får se.

  109. Med EEG kan man registrera sömnen-

  110. -och se indelningarna i stadier.

  111. Man kan dela in dem
    i två huvudgrupper.

  112. Det ena är icke-rem-sömn. Djupsömnen.

  113. Och så rem-sömnen.
    Rem betyder "rapid eye movements".

  114. Under den här sömnen
    rör sig ögonen snabbt.

  115. Och man ligger paralyserad.
    Det är bra-

  116. -för man brukar drömma
    under det här stadiet.

  117. Väcks man från det här stadiet
    är sannolikheten större-

  118. -att man minns drömmarna
    än om man vaknar under djupsömnen.

  119. Djupsömnen är viktig
    för att befästa faktaminnen-

  120. -medan man tror att drömsömnen bl.a.
    är viktig för emotionella minnen-

  121. -och för motorminnen.

  122. I diagrammet ser ni en person
    vi har hållit vaken till 02.30.

  123. Sen lät vi honom gå och lägga sig.
    Den lilla dippen i början-

  124. -är att personen snabbt sjunker ner
    i djupare sömn.

  125. Här stadium två, tre och fyra.
    Sen lite ytligare sömn.

  126. Det här röda är drömsömnen
    som inträffar efter 70-90 minuter.

  127. Sen repeteras det i en ny cykel.
    Medeldjup sömn, ytligare sömn-

  128. -och en längre period drömsömn.

  129. Det är klassiskt
    att ha mer djupsömn i början-

  130. -och ju längre natten löper,
    desto mer har man av drömsömnen.

  131. Vad händer med det här när vi åldras?

  132. Jo, det sker förändringar
    när man åldras.

  133. Det inträffar bl.a.
    i de olika stadierna.

  134. När vi åldras
    får vi mindre djupsömn-

  135. -och - relativt sett -
    mindre drömsömn.

  136. Sömnlängden minskar också.

  137. Per årtionde man åldras får man
    ungefär tio minuter kortare sömntid.

  138. Det finns könsskillnader.

  139. Det tycks som om vissa av effekterna
    är påtagligare hos kvinnor-

  140. -allt eftersom vi åldras.

  141. Den optimala sovtiden påverkas också.
    De som har barn-

  142. -kanske kan gå och lägga sig
    en bekväm tid.

  143. Men tonåringar vill vara vakna hela
    natten. Det är biologiskt.

  144. När vi åldras förskjuts
    den optimala sovtiden.

  145. Vi vill gå och lägga oss tidigare-

  146. -och därmed vakna tidigare.
    Det kan vara ett problem-

  147. -för i dag det finns mycket
    intressant att göra kvällstid.

  148. Det kan ställa till konflikter
    när man umgås med yngre personer.

  149. När vi åldras
    ökar sömnrelaterade besvär.

  150. Insomni ökar. Det är redan
    ett vanligt fenomen hos yngre.

  151. Även sjukdomar. Sömnapnésyndrom.

  152. Om man börjar med insomni
    är det en sjukdom-

  153. -då man har svårigheter
    att initiera eller bibehålla sömnen.

  154. Sömnapnésyndrom är andningsuppehåll-

  155. -och mikrouppvaknanden.

  156. De gör att man bl.a. får dagtrötthet.

  157. Här ser vi grafiskt hur
    förändringarna sker när vi åldras.

  158. Det mörkaste grå är djupsömnen
    som minskar successivt-

  159. -allt eftersom vi blir äldre.

  160. Likaså med drömsömnen.
    Då ser man i stället-

  161. -att de ljusgråare partierna,
    de ytligare sömnstadierna-

  162. -i stället tar över
    en större proportion.

  163. Intressant nog ökar det gula också,
    vakenhet efter insomnande.

  164. Cirka tio minuter per decennium
    efter en viss ålder.

  165. Många äldre klagar över ytlig sömn
    och risk för att vakna på natten-

  166. -och då ha svårt att somna om.

  167. Vad styr det här?

  168. Man har identifierat
    sömn- och vakenhetscentra-

  169. -som fungerar som en på/av-knapp.

  170. När vi ska vara vakna
    är det de bakre regionerna här-

  171. -som ständigt skickar upp signaler
    till de högre delarna av hjärnan-

  172. -att de ska vara vakna.

  173. När det blir dags att sova
    kommer den här kärnan, VLPO-

  174. -att signalera: "Dags att somna."

  175. Det här bytet sker ganska fort.

  176. Många tror kanske
    att det tar lång tid att somna.

  177. Men det är bara nån procent
    av det vakna dygnet-

  178. -som normalt tillbringas i över-
    gångarna mellan vakenhet och sömn.

  179. Man tror att förändringar i kärnorna-

  180. -kan förklara varför sömnen förändras
    när vi åldras.

  181. Det kan också påverka sjukdomar.

  182. Ett centrum som påverkas är
    orexinsystemet i hypotalamus.

  183. Det påverkas
    vid sjukdomen narkolepsi.

  184. Vid narkolepsi har man
    ofta förekommande skiftningar-

  185. -mellan vakenhet och sömn.
    Och ökad dagtrötthet därav.

  186. Här ser man
    att de som har narkolepsi-

  187. -hade 85-95 procent förlust
    av orexin-nervcellerna-

  188. -som är vakenhetsfrämjande.

  189. I samma område hade man i stället
    en degeneration-

  190. -som är ett tecken på att det kanske
    är en neurodegenerativ sjukdom.

  191. En annan sak som sker
    är att minnet kan påverkas.

  192. Kanske är det p.g.a. de snabba skift-
    ningarna mellan vakenhet och sömn.

  193. Man vet inte riktigt. Men hur
    som helst har man vid narkolepsi-

  194. -en ökad förmåga
    att bilda falska minnen.

  195. De kan minnas saker från en dröm
    och tro att det är verklighet.

  196. Det finns exempel på-

  197. -att de har trott
    att deras anhöriga har dött.

  198. De har drömt det
    och trott att det var verklighet.

  199. Sen ringer de personen och får veta
    att så inte var fallet.

  200. Sömn är som vi har nämnt
    viktigt för minnet bl.a.

  201. Det har man studerat genom
    diverse eleganta studier.

  202. Bl.a. gjorde man i Tyskland 2004
    en elegant studie-

  203. -där man tittade på unga individer
    och lät dem lösa-

  204. -ett sifferproblem
    som gick att lösa i flera steg.

  205. Men forskarna berättade inte
    att det fanns en genväg-

  206. -för att komma fram till
    den slutgiltiga lösningen.

  207. Man tog tre grupper.
    Två fick vara vakna.

  208. Den ena fick vara vaken under dagtid,
    den andra nattetid-

  209. -efter att ha gjort problemet
    en första gång.

  210. Tredje gruppen gjorde problemet
    och sov åtta timmar.

  211. Sen testade man alla tre grupper.
    Vad tror ni hände?

  212. Av dem som hade varit vakna,
    på natten eller på dagen-

  213. -var det c:a 22 procent som kom till
    insikt om att det fanns en genväg.

  214. De löste problemet snabbare
    på det sättet.

  215. Av dem som sov var det nära
    60 procent, tre gånger så många-

  216. -som kom till den insikten. Det visar
    vilken funktion sömnen har-

  217. -på minnet och på vår förmåga att
    hitta nya lösningar och kreativitet.

  218. Sömn är också viktigt för att reglera
    emotionella minnen.

  219. Det sker särskilt under drömsömnen.

  220. Det är viktigt för att befästa
    och avkoda de minnena-

  221. -så dess känslomässiga valör minskar.

  222. Det här är stört vid depression.

  223. Och intressant nog
    har man då en störd drömsömn.

  224. Det här påverkas också av
    antidepressiva mediciner.

  225. Man har också visat
    hur sömn kan förbättra minnet.

  226. I den här studien med lukt
    presenterade man en lukt-

  227. -samtidigt som deltagarna
    skulle lära sig fakta.

  228. Sen spelade man upp lukten
    under djupsömnen.

  229. Då aktiverades en minnesstruktur.

  230. Vid tester sen
    mindes deltagarna det bättre-

  231. -än om de inte hade fått lukten
    presenterad för sig.

  232. Man har också testat
    att förstärka sömnen.

  233. För under sömnen har man
    elektrisk aktivitet.

  234. Det finns djupsömnsvågor. Genom att
    spela upp ljud samtidigt med vågorna-

  235. -kunde man också förstärka deltagares
    förmåga att minnas saker de lärt sig.

  236. Tupplurar har också god effekt.

  237. T.o.m. så korta som sex minuter.

  238. Så om ni somnar nu minns ni
    förhoppningsvis nånting bättre.

  239. Och när en senare föreläsare kommer
    är ni mer alerta också.

  240. Nåt som vi alla förknippar med minnet
    är sjukdomen demens.

  241. Minnet definierar oss som individer
    och drabbas vid demens.

  242. Demens är vanligt i dag och blir
    vanligare framöver beräknar man.

  243. WHO har beräknat
    att Alzheimers sjukdom-

  244. -kommer att tredubblas
    fram till år 2050.

  245. Dessutom kommer vårdkostnaderna
    att sexdubblas-

  246. -från 200 till c:a 1 200 miljarder
    dollar bara i USA.

  247. Vilka är kopplingarna mellan-

  248. -sömnstörningar och utveckling av
    neurodegenerativa sjukdomar?

  249. Jo, man vet att t.ex. insomni
    och andra sömnstörningar-

  250. -är kopplade till en ökad risk
    att utveckla demens-

  251. -och till synes särskilt Alzheimers.
    Man vet också-

  252. -att de som jobbar skiftarbete
    löper en ökad risk att utveckla-

  253. -den handikappande sjukdomen
    multipel skleros.

  254. Även Parkinsons föregås ofta av
    en sömnstörning-

  255. -som kallas "rem-movement
    behaviour disorder". I den här-

  256. -får man en...

  257. Man får förlust av den inhibitoriska
    aktiviteten under drömsömnen.

  258. Normalt ligger man stilla,
    men under den här sjukdomen-

  259. -riskerar man att agera ut
    sina drömmar.

  260. Då riskerar man att skada sig själv
    eller den som ligger bredvid.

  261. Sömnapnésyndrom är i sig kopplad till
    ökad risk att utveckla demens.

  262. Och de med en allvarlig form
    av sjukdomen-

  263. -kan ha reducerade volymer
    av viktiga hjärnregioner-

  264. -som är viktiga för högre kognitiva
    funktioner och minneshantering.

  265. Här har vi data
    som går i samma riktning.

  266. Det här är data
    där vi undersökt 50-åriga män-

  267. -som får rapportera om de vid
    50 års ålder hade en sömnstörning.

  268. När vi följt dem under 40 års tid
    har vi sett hur stor risk man hade-

  269. -att utveckla demens och Alzhemier.

  270. De som hade en självrapporterad
    sömnstörning vid år 50-

  271. -har en cirka 30 procent ökad risk
    att utveckla demens.

  272. Tittar man på Alzheimers
    är risken nästan 50 procent högre.

  273. Vilka kan mekanismerna vara
    för det här?

  274. Det publicerades en studie
    under hösten 2013-

  275. -med en möjlig förklaring
    att då vi sover avgiftas hjärnan-

  276. -från metaboliter som vi ackumulerat
    under dagen till följd av vakenhet.

  277. Man vet att hjärncellerna
    genomflödas av en vätska-

  278. -som översköljer cellerna
    och rensar bort såna här ämnen.

  279. Man vet också att det här sker
    mellan nervcellerna.

  280. Det finns ett mellanrum mellan
    nervcellerna där vätskan flödar-

  281. -med hjälp av ett konvektivt flöde.
    Det man såg var-

  282. -att när man jämförde möss som var
    vakna eller hölls sövda naturligt...

  283. De sov naturligt
    eller med sömnmedel.

  284. Då såg man
    att mellanrummet mellan cellerna-

  285. -ökade med mer än 60 procent.

  286. Samtidigt ökade
    bortförseln av metaboliter.

  287. Och amyloid-beta som är kopplat till
    utveckling av Alzheimers.

  288. Bortförseln av detta ämne
    ökade med faktor två.

  289. Det dubblerades.

  290. Så om vi inte sover,
    riskerar vi att skada hjärnan?

  291. Vi ska prata om det.
    Först ska jag visa en video.

  292. Det här är... Vi kan pausa lite.

  293. Till vänster kommer ni att se
    en vaken mus-

  294. -och en sovande mus till höger.

  295. Man har tittat
    strax under hjärnans yta.

  296. Och man har färginmärkt
    ryggmärgsvätskan-

  297. -så man kan se om det sker
    en skillnad i inflöde.

  298. Det sker en färgskiftning till höger.
    Det är vätskan som sköljer över.

  299. Men man ser nästan helt en frånvaro
    av den i musen som är vaken.

  300. Skulle det här kunna skada hjärnan?

  301. Vi studerade detta
    på friska deltagare.

  302. Det var unga män
    till synes utan några brister.

  303. Vi studerade två hjärnskademarkörer.
    Vi lät deltagarna ena gången-

  304. -sova en vanlig natt
    och vara vakna en hel natt.

  305. Vi tittade på hur nivåerna såg ut
    före och efter sömn och sömnbrist.

  306. Markörerna heter NSE,
    som finns i nervceller-

  307. -och proteinet S100B
    som finns i stödjecellerna.

  308. Vi såg en cirka 20-procentig ökning.

  309. Man har funnit liknande fynd
    vid sömnapné.

  310. Nivåerna blir betydligt högre.

  311. Detta har man studerat vid andra
    sjukdomar som stroke, koma-

  312. -och infektioner i hjärnan.

  313. Ökningen på cirka 20 procent
    ser ni i den här grafen.

  314. Sen kom det in en intressant studie
    i förra veckan.

  315. Om man håller möss vakna
    en längre tid finns det tecken på-

  316. -att man förlorar nervceller
    i vakenhetscentra.

  317. Om det skulle kunna ske hos människor
    skulle det också vara skadligt.

  318. Tittar man i stället på vad som sker
    när man sover vet man i mus-studier-

  319. -att man får nya nervceller,
    en typ av stödjeceller.

  320. De dubblerade sin delningstakt
    när mössen sov.

  321. Frågan är då
    att sova eller inte sova.

  322. Gör det nåt om vi sover
    en tredjedel av våra liv-

  323. -eller gör det nåt om vi bara sover
    en fjärdedel av våra liv?

  324. Eller gör det nåt om vi sover ännu
    kortare tid?

  325. Som ni sett kan det vara skadligt.

  326. Men sömnbrist är kopplat till
    många folkhälsosjukdomar.

  327. Ökad dödlighet och ökad risk
    att utveckla hjärt- kärlsjukdomar.

  328. Varje timme sömn man förlorar ökar
    risken att utveckla högt blodtryck-

  329. -med 40 procent. Man har också
    ökad risk att utveckla diabetes.

  330. Särskilt vid skiftarbete.

  331. Och att utveckla övervikt.

  332. Det är ganska många
    som har sömnbesvär i dag.

  333. Det är ungefär varannan individ.

  334. Länder som USA, England
    och Tyskland rapporterar-

  335. -att de sover otillräckligt
    på vardagar.

  336. 30 procent av USA:s arbetare
    sover mindre än sex timmar per natt.

  337. För några år sen sov ungdomar i USA
    i genomsnitt 6,7 timmar.

  338. Man kan göra om snedstrecket till
    ett kolon. För faktum är-

  339. -att medan 11 procent av Sveriges
    invånare har insomni-

  340. -drabbar sjukdomen
    dubbelt så många kvinnor som män.

  341. Kvinnor tycks även kunna lida mer
    av de besvär-

  342. -som man får om man sover för lite.

  343. Kanske beror det här på
    vårt 24-timmarssamhälle.

  344. Vi försöker vara
    ständigt uppkopplade.

  345. Vi har allt mer artificiellt ljus
    som kan störa dygnsrytmen.

  346. Vi har en vilja att hinna med
    att göra-

  347. -så mycket som möjligt
    så snabbt som möjligt.

  348. Internet är fantastiskt.

  349. Men vi har också möjlighet att ha
    kontakt med nån som är vaken jämt.

  350. För på jorden är det alltid nån
    som inte sover.

  351. Vad kan man göra
    för att förbättra sin sömn?

  352. Regelbunden träning kan göra
    att man sover djupare-

  353. -och att man somnar snabbare
    och får en effektivare sömn.

  354. Koffein på fel tid av dygnet
    kan störa sömnen.

  355. Här finns en individuell känslighet.

  356. Ljus på fel tid kan störa sömnen.
    Tänk särskilt på-

  357. -elektronisk utrustning som kan
    utströmma blått ljus-

  358. -som kan störa extra mycket.

  359. Kronisk stress kan leda till insomni.
    Man tror att insomni-

  360. -är en stress-sjukdom
    med samtidig överaktivering-

  361. -av sömn- och vakenhetsfrämjande
    centra när man försöker sova.

  362. Rökning och alkohol
    kan också störa sömnen.

  363. T.ex. hur bra man sover. Alkohol kan
    göra att man somnar snabbare.

  364. Men man riskerar att vakna senare
    och ha svårt att somna om.

  365. Och man ska behandla
    sömnstörande tillstånd.

  366. Sömnapné är ett av dessa.
    Här finns tydliga effekter.

  367. Inte minst på
    de relaterade sjukdomssymtomen-

  368. -som högt blodtryck, men också på
    de kognitiva förmågorna.

  369. Insomni kan orsaka nedstämdhet.

  370. Sömnstörning ingår i
    diagnoskriterierna för nedstämdhet.

  371. Om man behandlar endera av dem
    kan den andra faktorn förbättras.

  372. Var kan man se effekter
    om man förbättrar sin sömn?

  373. Man får bättre prestanda
    och mår bättre.

  374. Tittar man på högpresterande atleter-

  375. -kan man få dem att prestera ännu
    bättre om man förlänger deras sömn.

  376. Man har i en studie sett
    att man kan få lägre blodtryck.

  377. Viktigt i ett land som Sverige där
    1,8 miljoner har för högt blodtryck.

  378. Det innebär en ökad risk
    för utveckling av demens-

  379. -och andra sjukdomar som drabbar
    hjärnan. Många av våra mediciner-

  380. -påverkar i sin tur sömnen. Symtomen
    på sömnapné kan minska om man...

  381. Det gäller både dagtröttheten
    och minnesförmågor-

  382. -som kort- och långtidsminne.

  383. Och även de här hjärnvolymerna
    som man såg minskade-

  384. -kan efter endast tre månaders
    behandling återfå sin storlek.

  385. Och vill man gå ner i vikt
    ska man sova mer. I en studie-

  386. -på två veckors viktnedgång
    lät man ena gruppen sova för lite.

  387. Den andra gruppen fick sova
    ganska optimalt.

  388. De som sov för lite förlorade mer
    muskelmassa och mindre fettmassa.

  389. Det är ofördelaktigt.
    Det var omvänt hos dem som sov lagom.

  390. Är man vaken för länge riskerar
    delar av hjärnan att falla i sömn.

  391. Det har man sett på råttor och vore
    farligt om det skedde hos människor-

  392. -t.ex. när vi hållit oss vakna länge.
    Även om det inte syntes på beteendet-

  393. -kunde man se det på råttan
    i prestationstest-

  394. -och när man tittade noggrant
    på EEG:t.

  395. Utsätter man hjärnan för träning
    behöver de delar som tränas-

  396. -mer sömn och sover djupare sen.

  397. Det har man sett på människor,
    råttor och fåglar.

  398. Den här fågeln har utsatts för
    sömnbrist-

  399. -samtidigt som den får titta på en av
    David Attenboroughs naturvideor.

  400. Den gör tydligen det naturligt.

  401. Man behövde vrida den ibland
    så den tittade rätt.

  402. Man har täckt för ena ögat
    som då inte får nån visuell input.

  403. När den utsattes för sömnbrist...

  404. Och det var under EEG-övervakning
    så den kunde inte fuska-

  405. -genom att sova med ena hjärnhalvan.

  406. Man såg att det öga
    som hade stimulerats-

  407. -på motsatt sida
    där då hjärnhalvan stimulerades-

  408. -av det visuella stimulit,
    där såg man-

  409. -att hjärnan där sov djupare
    när fågeln sen sov.

  410. Hjärnregioner som använts mer
    behöver mer återhämtning.

  411. Det tror man har betydelse för hur
    hjärnan ommodelleras när vi sover.

  412. Med detta
    har jag bara ett enkelt budskap:

  413. Försök ta hand om er sömn.

  414. Man kan prata om
    en av de stora sömnpionjärerna.

  415. Nathaniel Kleitman från USA som bl.a.
    utforskade rem-sömnen.

  416. Han ska ha hållit sig vaken i 180
    timmar en gång, med amfetamin.

  417. Men han blev icke desto mindre
    104 år gammal.

  418. Så en enstaka natts sömnbrist
    gör nog ingen skada.

  419. Men tills ni...blir så gamla
    har jag ytterligare ett tips:

  420. Om ni har störiga grannar-

  421. -eller om midsommarsolens ljus
    blir extra jobbigt-

  422. -kan man göra så här.

  423. Och sen kan man säga...god natt.

  424. Tack, Jonathan!

  425. Nån har sagt att människans sämsta
    uppfinning var glödlampan.

  426. För innan den fanns
    sov vi när det var mörkt.

  427. Håller du med? Kom fram i ljuset.

  428. Man gjorde en intressant studie
    förra året-

  429. -som lät friskt folk vara ute i
    naturen och de sov mycket bättre.

  430. Man talar också om
    det här med sömntåg.

  431. I det vakna tillståndet får man
    ibland en känsla av att man är trött.

  432. Ska man hoppa på det? Är det ett bra
    sätt att få en harmonisk sömn?

  433. Man brukar säga att man ska försöka
    gå och lägga sig när man är sömnig.

  434. Missar man det kan göra nåt annat
    tills man blir sömnig igen.

  435. Dricka mjölk och räkna får?
    Vad är ditt tips?

  436. Att inte sitta med en läsplatta.
    Ljuset kan vara störande.

  437. Läs en bok i stället.

  438. Och att ha tränat innan på kvällen.

  439. Så träning på kvällen
    är ett bra tips.

  440. Hugo talade förut om hur vår hjärna
    påverkas av de digitala verktygen.

  441. Det kan jag själv känna när jag läst
    på plattan innan jag lägger mig-

  442. -eller har spelat ett spel.
    Då är det väldigt knepigt att sova.

  443. -Är boken mer rogivande?
    -Det beror på vad man läser.

  444. Det har du rätt i.

  445. Du pratade en del om
    forskning på djur också.

  446. Men när vågar ni gå på människor
    och se om det funkar på människor?

  447. -Det är det vi sysslar med.
    -På varandra?

  448. Det får man inte enligt etikreglerna
    som vi har.

  449. Vi sysslar framför allt med
    unga, friska individer-

  450. -som vi rekryterar på olika sätt.

  451. "Som vi rekryterar på olika sätt"...

  452. -Internet är bra för det.
    -Okej.

  453. -Så ni testar även på människor.
    -Så gott det går.

  454. Att identifiera om det sker
    en avgiftning hos människor-

  455. -håller forskargruppen som gjorde
    studierna på möss på med just nu.

  456. Tack så mycket, Jonathan.
    Lycka till med din forskning.

  457. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den livsviktiga sömnen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonathan Cedernaes är sömnforskare och vet vad som händer i hjärnan när vi sover för lite. Sömnbrist påverkar vårt minne, vårt beteende och vad vi äter. Men är det sant att vi också förlorar hjärnceller? Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Sömn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans dag 2014

Den livsviktiga sömnen

Jonathan Cedernaes är sömnforskare och vet vad som händer i hjärnan när vi sover för lite. Sömnbrist påverkar vårt minne, vårt beteende och vad vi äter. Men är det sant att vi också förlorar hjärnceller? Inspelat i Folkets hus i Stockholm den 26 mars 2014. Arrangör: Hjärnfonden.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex? Nej tack!

Asexualitet handlar inte om sexualdriften, utan om en oförmåga att känna sexuell attraktion. Vi möter Jenny som efter flera års relation fick ett ord för sin läggning via en blogg. Docent Lars Gösta Dahlöf har forskat kring hur den uppstår.