Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Omöjligt uppdragDela
  1. Både teori och praktik
    ska ingå i ämnet idrott och hälsa.

  2. Lektionerna ska utgå från elevernas
    olika förutsättningar och bakgrund.

  3. Skolidrotten har förändrats
    vad gäller mål och innehåll.

  4. I dag betonas ämnets kunskapsuppdrag-

  5. -alltså att få en förståelse för
    hur hälsa och livsstil hänger ihop.

  6. Men vilka förutsättningar finns för att
    alla elever ska nå kunskapsmålen?

  7. Är det ens möjligt?

  8. Bra. Kom igen!

  9. Dra upp armarna. Upp så.

  10. Utnyttja benen ännu mer.

  11. Bra, rätt!

  12. Jag forskar inom hälsa-

  13. -för att försöka få in det som en
    naturlig del i idrottsundervisningen.

  14. En av mina artiklar
    heter "a possible mission?"

  15. "Yes, it is a possible mission."

  16. Jag har forskat på mina egna elever.

  17. Vilka faktorer spelar in
    på att man ska må bra?

  18. Behöver jag en energirik kost?

  19. Idrottsundervisning
    har ofta varit att man agerar.

  20. Man spelar boll, gymnastik,
    friidrott...man har följt och gjort.

  21. Aldrig reagerat: "Varför gör
    jag detta? Vad blir effekten?"

  22. Det är ganska smart att tänka
    "agera, reagera, reflektera".

  23. Jag var förkyld, så jag springer
    långsammare. Då har jag reagerat.

  24. Men det är här jag ser att ni har
    reflekterat över vad som har hänt.

  25. Förstår ni vad reflekterar innebär?

  26. Jag vill ha
    alla tre delar av eleverna.

  27. De gör. De tänker
    "Vad hände när jag gjorde det?"

  28. "Vad blev effekten?"
    och "Varför fick jag den effekten?"

  29. Hur många sticker ut och springer? En,
    två...

  30. Nu ska de välja mellan att gå in på
    kondition, koordination eller styrka.

  31. För vissa är det en kombination.

  32. Elevens behov ska tillfredsställas
    i laborationerna som de gör nu.

  33. De ska göra en livsstilsförändring som
    de väljer.

  34. Det kan vara att lägga sig tidigare, äta
    frukost, minska sin skärmtid...

  35. När det gäller livsstilsförändringen
    lägger jag mig inte i.

  36. -Du kör kondition.
    -Ja.

  37. Ligger du på sträcka, tid, hastighet?

  38. Tid och sträcka. Jag försöker förbättra
    sträckan inom tiden.

  39. -Har du fördubblat styrkan?
    -Ja, fast inte så här.

  40. -Vilken övning är det?
    -Hantelpress.

  41. Vad är syftet med det?

  42. Att bli starkare. Jag kände mig svag.

  43. Så fort nån petade på mig föll jag.

  44. Jag ska försöka förbättra min sömn. Sova
    mer på vardagarna.

  45. Jag försöker träna på morgonen.
    Då blir jag tröttare på kvällen.

  46. När du gör en övning, vad händer då?

  47. När du har gjort den många gånger?
    Som kullerbytta.

  48. Vad är kullerbytta?
    Det är att kunna få ihop...

  49. -Koordinationen.
    -Yes!

  50. Vi får skriva upp våra mål,
    så att hon vet vilka de är.

  51. Då kan hon gå runt och peppa alla. "Gör
    det här bättre."

  52. Då vet jag att jag kan det,
    för Marie peppar mig.

  53. Häng inte med huvudet.
    Vinkeln på ryggraden blir fel.

  54. Tänk "ryggradens förlängning". Bra.

  55. I projektet har alla olika mål.

  56. Vissa har att de ska bli flexiblare.
    Stretcha och kunna gå ner i spagat.

  57. Andra vill öka konditionen eller
    bli starkare. Alla har olika mål.

  58. Det är kul att hon vet vad alla har. Hon
    vill att vi ska förbättra oss.

  59. Hon fokuserar på alla. Man blir
    sedd och vet vad man ska göra.

  60. -Du orkar fler.
    -Inte många, men det går framåt.

  61. -Och sen har du löpningen.
    -Jag är nere på 28 nu.

  62. Förut, före Marie,
    var det mycket bollsport.

  63. Med egna mål, som nu,
    blir det mer fokus på en själv.

  64. Man kan prestera själv.
    Man kan delta och utvecklas bättre.

  65. Har du sett över din studieplats?

  66. Hela min undervisning syftar till-

  67. -att ge dem nånting
    utöver det som sker i gympasalen.

  68. Jag får inte gå in med pekpinnar.
    "Gör inte så".

  69. De ska ha en kunskap själva och
    känna en trygghet i sin aktivitet-

  70. -i sin rörelse och i sin livsstil
    som gör att de själva gör sunda val.

  71. Det är målet.

  72. Jag förbättrar konditionen. Jag ska
    springa min 5-kilometersrunda...

  73. Mitt mål var 30 minuter, men nu är jag
    nere på 28, vilket är jättebra.

  74. Jag har verkligen utvecklats
    av det här. Det är kul.

  75. Sen vill jag också bli starkare
    i hela kroppen.

  76. -Bra. Upp med blicken.
    -Ja, just ja.

  77. -Jag måste vila armarna.
    -Det förstår jag. Skaka loss.

  78. Vi har träningsdagböcker
    för att se vår utveckling-

  79. -och kunna utvärdera oss själva. Hur
    gick det? Varför? Vad kan förbättras?

  80. Hon tittar på
    hur aktiv man är på lektionerna.

  81. Hur mycket man kämpar.
    Sen ser hon i våra rapporter-

  82. -hur man har utvecklats och hur man ser
    på sig själv genom utvecklingen.

  83. Jag sätter inte betyg efter om de har
    förbättrat sitt resultat eller inte-

  84. -utan efter om de förstår
    vad som har hänt.

  85. Oavsett om resultatet
    är bättre eller sämre-

  86. -kan de reflektera över orsaken.
    Då är jag nöjd.

  87. Ha det så kul i påsk och gör inget som
    jag inte skulle göra. Oj då!

  88. Jag är i Vännäs och ska träffa Ragna.

  89. Hon undervisar nyanlända elever i
    idrott. De kommer från hela världen.

  90. Vissa har bott här i några år, andra har
    precis flyttat till Sverige.

  91. Ragnas utmaning är att se varje elev-

  92. -och anpassa sina lektioner utifrån
    allas individuella förutsättningar.

  93. Hur får du till det med att se alla-

  94. -och bemöta alla
    utifrån deras erfarenheter och behov?

  95. Det vi verkligen försöker göra-

  96. -är att på nåt sätt
    se varje elev varje lektion.

  97. Att alla får sitt namn nämnt-

  98. -eller får nån slags feedback
    på det man gör.

  99. Eftersom vi är tre
    kräver det teamwork.

  100. Att hjälpas åt
    så att vi når fram till alla.

  101. Hej! God morgon!

  102. För att hitta elevernas motivation
    försöker jag först skapa en relation.

  103. Om de inte har förtroende för mig... då
    är jag rökt.

  104. -Har du handskar?
    -Nej.

  105. Idrott kan vara ett utsatt ämne-

  106. -så delvis är mitt jobb
    att se till att det är tryggt.

  107. Därför försöker jag först bygga upp
    relationen, har enskilda samtal-

  108. -där de kan uttrycka känslor
    som de har haft.

  109. De där är varma.

  110. Har det varit en positiv upplevelse blir
    samtalet kort. Då kör vi.

  111. Men om det inte har varit det
    kan det ta...

  112. Det kan ta ett år innan de börjar
    tro på att det jag säger är sant.

  113. När ni är klara kan ni börja åka där.

  114. Har du inga handskar?
    Vill du inte ha? Är du säker?

  115. Härligt!

  116. Bra?

  117. Du har ju inte satt på dig skidorna!

  118. Språkintroduktionseleverna har
    hållit på med idrott olika mycket.

  119. Överlag har tjejerna hållit på väldigt
    lite. Några inte alls.

  120. -För dem är allting nytt.
    -Vänta! Du har fått fel pjäxor.

  121. För några veckor hade vi dans och de sa
    "Vi vill inte dansa med pojkar!"

  122. "Nähä, okej. Dansa med varandra, då."

  123. Men en timme senare
    hade spänningen släppt.

  124. Då dansade de med alla.
    Med varandra och med pojkar.

  125. Pojkarna dansade med varandra.
    Det var ingen stor grej.

  126. Vi har valt
    ett tvärtom-perspektiv-

  127. -på det här med deras religion,
    erfarenheter och kultur.

  128. Vi frågar inte.
    Vi säger "Vi ska göra det här".

  129. Om det blir ett problem för nån får de
    säga det, så löser vi det då.

  130. -Nu är du redo!
    -Oj, oj, oj!

  131. Man skulle vilja nå
    alla mål med alla elever.

  132. -Det är inte så lätt.
    -Ställ er här!

  133. Det vi, eller jag, försöker-

  134. -är att hela tiden
    försöka hitta nya angreppssätt-

  135. -en annan lösning
    som funkar ännu bättre.

  136. Om ni har sett på OS
    åker de med skidorna så här.

  137. Har ni sett det? Då skejtar man.

  138. Då måste man lära sig
    att glida på en skida. Så...

  139. Vi hade ergonomi för ett tag sen.
    Några förstod det vi sa.

  140. Sen skulle de skriva saker. Vilka
    muskler och vad som är bra och inte.

  141. Men några kan inte skriva på svenska.

  142. Då fick vi börja jobba med bilder. Man
    ritar en figur som inte är bra-

  143. -och sen en figur som är bra.

  144. En grupp som kunde väldigt lite svenska
    snappade upp det direkt.

  145. De började rita egna små bilder
    istället för att skriva.

  146. Man får jobba med alla sinnen
    och mycket kroppsspråk.

  147. Försök att vara lite böjd i knäna,
    så att du kan spänna benen här.

  148. -Och så dansar du lite så.
    -Okej.

  149. Klara, färdiga, gå!

  150. Inget annat skolämne har genomgått
    så drastiska förändringar som idrott.

  151. Var börjar historien? Vilka synsätt-

  152. -formar ett av skolans mest populära och
    omdiskuterade ämnen?

  153. Kring år 1800 är intresset
    för fysisk fostran på topp.

  154. P.H. Lings kroppsövningar
    införs i skolan.

  155. Det är pojkarna man tar sikte på.

  156. Linggymnastik var för män,
    ledd av män.

  157. Flickornas undervisning
    blev ofta helt försummad.

  158. Ling, en orolig ande och poet,
    blev skolgymnastikens fader.

  159. Än i dag
    svävar Lings ande över ämnet.

  160. "Disciplin, patriotism,
    hälsa och helhet" var Lings motto.

  161. Ling tänkte kropp och själ i harmoni.

  162. Elitism och prestation
    gillade han inte.

  163. Ling startade
    ett gymnastiskt centralinstitut.

  164. Kroppsövningar ska hindra moralisk
    upplösning och råda bot på skavanker.

  165. Militärisk undervisning och stränga
    kommandon ekar genom gympasalarna.

  166. Först i början på 1900-talet
    sker förnyelser.

  167. Lingianer får se skolgymnastiken
    anpassas efter barnen.

  168. Nu står kvinnorna
    för pionjäranda och förändring.

  169. Flickornas undervisning
    är konservativ.

  170. Pojkar ska visa kraft och styrka,
    flickor behag och mjukhet.

  171. Elli Björkstén
    inför nya undervisningsmetoder-

  172. -och ett mer rytmiskt rörelsesätt.

  173. Elin Falk vill bort från det stela
    och utgå från barns behov.

  174. Gymnastik blir gymnastik
    med lek och rörelse.

  175. På 1940-talet ifrågasätts
    den lingska gymnastiken på allvar.

  176. Senare står tester
    och kondition på agendan.

  177. Lek, spel och idrott
    tar större plats.

  178. Ledorden blir styrka, kondition
    och smidighet. Eleverna ska svettas.

  179. På 70-talet blir gymnastik idrott.

  180. Ämnet växer och växer och växer-

  181. -och ska bidra till fysisk, psykisk,
    social och estetisk utveckling-

  182. -och omfatta allt från färdigheter
    i idrott till ekologiska samband.

  183. Mål och innehåll är inte tydliga.
    Lärarna är splittrade.

  184. Ämnesinnehållet
    blir inte smalare eller tydligare.

  185. Dagens idrott och hälsa
    är ett kunskapsämne-

  186. -som ska innehålla dans,
    rörelse, hälsa och friluftsliv.

  187. Alla ska kunna vara med.

  188. Alla ska ha möjlighet
    att utvecklas på egna villkor.

  189. Förkroppsligat medvetande,
    rörelsehandlingar, praktiskt vetande-

  190. -är nya ledord inför framtiden.

  191. Inte konstigt
    att lärarna är förvirrade-

  192. -när kraven är höga, målen luddiga
    och tolkningsmöjligheterna oändliga.

  193. God morgon. Har ni kollat
    igenom läxan? Om alla musklerna?

  194. I dag ska vi jobba
    med idrotten i klassrummet.

  195. Vi ska inte gå
    till idrottshallen i dag.

  196. Det vi lär oss i dag
    kommer vi att använda nästa lektion.

  197. Ju tidigare de lär sig om hälsa-

  198. -desto tidigare förstår de
    varför det är viktigt.

  199. I mellanstadiet är de redo för det.

  200. De är intresserade, har hållit på med
    sport ett tag, och de är mottagliga.

  201. Vi började med teori,
    men det funkade inte.

  202. Jag tappade elever
    som är mer praktiska.

  203. Sen pratade jag med en kollega.
    Hur ska man kunna få med allihopa?

  204. Jo, varannan teoretisk,
    varannan praktisk.

  205. Eleverna får en chans till
    i det praktiska momentet.

  206. De har två moment.
    Två tillfällen att lära sig.

  207. Det finns en övning där man tränar
    statiskt OCH dynamiskt.

  208. -Michelle?
    -Armbrytning. När...

  209. Om båda är lika starka har man ju handen
    still och sen rör man den.

  210. Ja. Ett stilla-moment
    när båda är jämnstarka.

  211. Då jobbar muskeln.
    När nån får övertaget rör man sig.

  212. Vi testar. Sätt dig där.

  213. Är det nån
    som vill försöka vinna mot Michelle?

  214. -Moa? Varsågod.
    -Nej! Då vill inte jag göra.

  215. -Det är ju...
    -Hon tar ju mig med lillfingret!

  216. Du får inte leka med mig, då.

  217. Var nu uppmärksamma på-

  218. -när övningen är statisk
    eller dynamisk.

  219. I armbrytning är det viktigt
    att armbågen är på bordet.

  220. Är ni beredda? Klara, färdiga, kör.

  221. Statisk övning. Lite mer dynamisk...
    Nej, fortfarande statisk.

  222. Nu jobbar de för fullt, musklerna.

  223. Ja, bra jobbat.

  224. Läxan var
    att ni skulle titta igenom detta.

  225. Det heter "flipped classroom".
    Den genomgång jag har tänkt ha-

  226. -får de som hemläxa. De får en film som
    jag har spelat in om muskellära.

  227. De kan se det i lugn och ro.
    Då kan de pausa-

  228. -spela tillbaka, lyssna en gång till.

  229. Att man, i sin egen takt,
    går igenom genomgången.

  230. Jag lär mig inte allt hemma.
    Jag förbereder mig-

  231. -och sen lär jag mig det helt
    i skolan.

  232. Man får alltid med sig de duktiga
    eleverna. Det får jag ju oavsett.

  233. De elever som är på gränsen...
    Med det här kommer de också med.

  234. Att jämföra min skolgång
    och att vara lärare...

  235. Det är mer teoretiskt.
    Jag lägger mer grund i förståelse.

  236. Inte prestationen. Mer förståelse.
    "Varför ska jag kunna orientera?"

  237. "Eller dansa?" Man får förståelsen
    varför det är viktigt.

  238. När jag var elev
    var det "spring så här snabbt".

  239. "Dansa de här danserna."
    Det bara var så.

  240. Det är station fyra. Station fem...

  241. ...har vi här borta.
    Det är framsida lår.

  242. Det är en av våra största muskler.
    Den är på framsidan.

  243. Det är nåt som heter benböj.

  244. Man ska stå bredbent. Händerna framåt.
    Man ska gå ner så här.

  245. Två minuter.

  246. Vi skulle stå i 90 grader mot väggen.

  247. Jag och min kompis bad
    att han skulle ta tid.

  248. -Hur mycket är det?
    -Fyra och en halv. - Då skiftar vi!

  249. Lite längre ner. Där. Upp, så.

  250. Längre ner.
    Du ska nästan hela vägen ner.

  251. Hur länge har jag stått?
    22? Inte mer?

  252. Jag hade ju ett mål
    och tänkte inte ge mig före.

  253. Sen när jag hade 20
    kände jag att jag kunde ta 25.

  254. Då ville jag göra det
    och gav mig inte.

  255. Hur länge har du stått?

  256. -Vad är rekordet?
    -20 minuter.

  257. Snart är du uppe i 35.

  258. Man ser vilken sport hon sysslar med.
    Friidrott. Lårmuskler.

  259. -Hur mycket är klockan?
    -39 och 50.

  260. Tio, åtta, sju, sex...

  261. ...fem, fyra, tre...

  262. ...två, ett, noll!

  263. Skulle jag få önska nåt
    vore det mer tid för idrotten.

  264. Idrotten är ju grunden till allting.

  265. Det innebär att eleverna
    ska ha med sig en viss förmåga-

  266. -att kunna ta hand om sitt eget
    motionerande och sin egen hälsa.

  267. Man kan inte ha huvudet under armen
    och bara springa-

  268. -eller jaga en boll eller nåt annat.

  269. Man måste ha huvudet påkopplat och
    förstå varför vi gör olika saker.

  270. Två gånger i veckan
    har jag 45 eller 60 minuter.

  271. Hälsa är att röra sig.
    Det blir ett dilemma-

  272. -att både ha den teoretiska
    och den praktiska delen.

  273. -Ja, härligt!
    -Härligt! Tjo!

  274. Bra, Matiesa! Bra!

  275. Kom på den här sidan.

  276. Man ska ju ha skidorna på fötterna!

  277. -Var det första gången på skidor?
    -Ja.

  278. -Du åkte ju jättebra!
    -Tack!

  279. -Tack så mycket. - Var det kul?
    -Nej.

  280. Ska jag hjälpa dig? Du tar dem?

  281. Hur länge har de varit här?

  282. Som mest i två år. De nyaste har varit
    här i en och en halv månad.

  283. Hur funkar det med kursplanen
    och att ni ska följa...ett schema?

  284. Hur funkar det
    om folk kommer och går?

  285. Det vi försöker göra
    är att föra mycket anteckningar.

  286. Så att vi vet vilka som har genomfört
    och klarat vilka moment.

  287. Och sen får vi jobba...

  288. ...så att vi har kontakt med vissa...

  289. Jag har en grupp
    som jag har lite mer ansvar för.

  290. Du är så duktig!

  291. Självklart kan man inte på
    varje lektion nå alla på alla plan.

  292. Men om man har grundpelarna
    i bakgrunden, genom hela kursen-

  293. -då kan man hinna med alla delar
    vid olika tillfällen.

  294. Men jag lyckas inte
    med att nå allting varje lektion.

  295. -Tack för i dag!
    -På det stora hela var lektionen bra.

  296. Det är som vanligt med de här grupperna:
    Man åker gladare härifrån.

  297. De ger energi
    på ett sätt som är helt otroligt.

  298. Vad som räknas som svårt är ju
    lite annorlunda i de här grupperna.

  299. Det är inte omöjligt att lära sig
    att åka skridskor på en lektion-

  300. -för man har gjort så mycket svårare
    saker. Det här är...

  301. -En baggis.
    -Ja, precis.

  302. -Hej då!
    -Hej då. Ska ni hem nu?

  303. -Till nästa lektion?
    -Ja. Matematik.

  304. -Hej då!
    -Hej då.

  305. Det är ett ämne som väcker känslor.

  306. Vare sig om det är positiva
    eller negativa känslor.

  307. Men det är förenat med komplikationer
    som andra ämnen inte har.

  308. En sån är ämnets nära koppling
    till idrottsrörelsen.

  309. Att dess norm, värderingar och ideal
    ofta har genomslagskraft-

  310. -också i skolämnet idrott och hälsa.

  311. Det är ett offentligt skolämne
    på ett sätt som står ut från mängden.

  312. Eleverna blir varandras övervakare.

  313. De ser varandras prestationer. Inte bara
    läraren ser vad de presterar.

  314. Ett matteresultat
    kan man dölja för andra elever.

  315. Man kan ljuga om det.

  316. Men det finns en nakenhet
    i idrott och hälsa-

  317. -som gör
    att det blir ett känsloladdat ämne.

  318. Det förklarar att många upplever starka
    känslor kring det här ämnet-

  319. -även långt efter
    att de har slutat skolan.

  320. Svensktextning: Teresa Landström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. En del av eleverna har bott i Sverige i några år och andra har precis flyttat till Sverige. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också idrottsläraren Marie Graffman Sahlberg som menar att hälsoaspekten ofta saknas i ämnet idrott och hälsa. Hon har under sin nuvarande forskningstjänst utarbetat en undervisningsmodell som inkluderar hälsa. Någon som också arbetar med hälsoaspekten inom ämnet idrott och hälsa är Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever. Upplägget är att varannan lektion är en teorilektion och varannan en idrottslektion.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Hälsa, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Idrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.