Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Trygg i sin kroppDela
  1. Lärare i idrott och hälsa
    ska ta hänsyn till-

  2. -att elever har
    olika förutsättningar-

  3. -och se till att eleverna har
    idrottslektioner i en trygg miljö.

  4. Att vara nöjd med sig själv är grunden
    för att känna sig trygg.

  5. Och i idrott och hälsa
    är ju kroppen i centrum.

  6. Den bedöms och jämförs med andra kroppar
    vare sig man vill eller inte.

  7. Så frågan är hur kan idrottslärare
    få elever att känna sig trygga?

  8. Snyggt! Bra!

  9. Ska vi börja stöta lite kula?

  10. Jag får absolut bättre självkänsla-

  11. -och får verkligen känslan att "yes, jag
    kan utvecklas och gå framåt!"

  12. Jag står inte bara och stampar.

  13. Och på de här tre åren
    så har jag utvecklats jättemycket-

  14. -och gjort jättestora framsteg.

  15. Upp med armen! Där, ja.
    Och upp och fram. Snyggt!

  16. Det blev riktigt långt,
    och inget övertramp.

  17. När jag fick Angelica
    fick jag mest veta att hon ser inte.

  18. Sen pratade jag med henne: "Har du
    aldrig sett eller ser du nånting?"

  19. Men hon ser ingenting
    och hon har inte sett alls.

  20. Flera tusen gånger har jag upplevt: "Oj,
    där står en blind tjej!"

  21. "Vad ska vi göra nu? Oj!" Det blir som
    om man är nåt jävla ufo.

  22. Folk vet inte hur de ska hantera det.

  23. Där, ja. Och så kraften från benen. Här
    är jag.

  24. På Idrottshögskolan lärde vi oss att
    anpassa lektionen för olika elever-

  25. -men inte specifikt för synskadade.

  26. Då var första tanken:
    "Hjälp, hur ska det här gå?"

  27. Och lite
    att man är rädd att misslyckas.

  28. Vem ska jag fråga om hjälp?
    Få har synskadade elever.

  29. Men jag fick erbjudande om att gå
    en kurs för att känna på hur det är-

  30. -att inte kunna se
    i vardagliga situationer-

  31. -och även i idrottsliga situationer.

  32. -Det blir bättre och bättre.
    -Vad roligt! Jag provar att backa.

  33. Det räcker med att backa bandet
    inte så långt...

  34. Det här med hoppande
    har ju gått framåt.

  35. Tomas är assistent till Angelica och är
    alltid med på idrottslektionerna.

  36. Samarbetet mellan oss funkar jättebra.
    Vi försöker ha nåt möte-

  37. -inför nya moment och nya lektioner.

  38. Han känner Angelica
    på ett annat sätt-

  39. -för han har varit med henne
    hela dagarna i flera år.

  40. Han vet vilka möjligheter
    och begränsningar som finns.

  41. Utan assistent
    hade jag inte klarat det.

  42. Då hade all min tid gått åt till
    att vara med Angelica.

  43. -Härligt!
    -Yes.

  44. -Fick du upp lite puls nu?
    -Lite.

  45. Men Kajsa, jag
    skulle vilja prata med dig om en sak.

  46. Jag tänker så här...
    Inte för att liksom...

  47. Friidrottsdagen.
    Kan inte jag åka och simma i stället?

  48. För jag tycker att det är viktigare att
    träna simning.

  49. -Det är inte för att skolka.
    -Nej, det förstår jag.

  50. Egentligen vill jag att du ska öva
    på grejerna som alla övar på.

  51. Om ni inte är med på idrottsdagar-

  52. -blir det inte naturligt
    att ni är med.

  53. Det är det man vill åt också.
    Alla är inte lika bra.

  54. Du kanske är bättre på att stöta kula
    och nån annan är bättre i nåt annat.

  55. -Jag är sämst i allt i friidrott.
    -Så får man inte tänka.

  56. -Alla gör sitt bästa.
    -Jag kan absolut tänka mig kula.

  57. Jag kan tänka mig
    att vara med på längd.

  58. Jag kan springa 100 meter
    om jag får ledsagning.

  59. -Det får du.
    -Kör de tre och simma efter det.

  60. För mig innebär det ibland ångest.

  61. För jag känner att jag är sämst på
    idrott och kommer att göra bort mig.

  62. Och liksom att jag inte kan nånting.

  63. Ja... Jag känner mig liksom som
    en träbent känguru när jag ska hoppa.

  64. Hör du
    det där raspande ljudet i fötterna?

  65. Vi jobbar efter kunskapskraven
    som finns i idrott och hälsa.

  66. Det är samma krav för henne
    som för övriga elever.

  67. Det är de målen
    som vi arbetar mot hela tiden.

  68. Börja med att värma upp.
    Slå inte jättehårt. Det viktiga är...

  69. -Inte jättehårt.
    -Jag slår inte jättehårt.

  70. -Det är du som sätter den i gungning.
    -Aj!

  71. Häng inte på mig. Ja, bra.
    Längre steg, längre steg.

  72. Långa steg. Bra! Långa steg.

  73. Det är jätteroligt att se framstegen.

  74. Man kanske ser det tydligare
    hos henne än hos andra elever.

  75. Att hon inte klarade av nånting förut
    men gör det nu. Det är jätteroligt.

  76. De andra förbättrar sig
    eller förfinar tekniken.

  77. Men nej, det är jätteroligt att se.

  78. Kajsa bemöter mig
    som vilken annan elev som helst.

  79. Det är så jävla skönt.

  80. Hon ser mig inte som den synskadade
    eleven utan som Angelica.

  81. Det absolut viktigaste en lärare
    i idrott och hälsa ska tänka på-

  82. -när de har synskadade i klassen är-

  83. -att se till att den synskadade
    är inkluderad i lektionsarbetet.

  84. Med det menar jag att man ska alltid se
    till att det finns nåt alternativ-

  85. -som den synskadade kan göra
    under lektionen-

  86. -så att stackaren inte få stirra in
    i väggen i ett hörn.

  87. -Men då ses vi i morgon.
    -Ja, det gör vi, Tomas.

  88. -Gör nåt dumt nu.
    -Ja, absolut. Jag lovar dig. Hej då.

  89. Det bästa med att vara lärare är
    att se eleverna utmana sig själva-

  90. -och känna sig nöjda. "Det här har jag
    faktiskt lärt mig och klarat av."

  91. Och se deras glädje.

  92. Omklädningsrummet är den otryggaste
    platsen på skolan efter toaletterna.

  93. Jag vantrivdes med att byta om
    och duscha inför de andra i klassen.

  94. Hur omklädningsrum blir tryggare har
    idrottsläraren Martin funderat över.

  95. Vi gjorde en kartläggning över
    trygga och mindre trygga platser.

  96. Omklädningsrummet var en plats
    som dök upp i kartläggningen.

  97. Det hade kommit
    önskemål från elever-

  98. -att de ville ha nån typ av duschbås.

  99. Sen funderar man själv hur man
    vill ha det i omklädningsrummet.

  100. -Vad har ni gjort?
    -Från början fanns det ingenting.

  101. Bara kala väggar.
    Så vi satte in duschväggar-

  102. -för att avskärma varje duschbås,
    sen satte vi upp draperier.

  103. Reaktionen bland eleverna
    har varit positiv.

  104. Det är skönt att stänga in sig
    när man ska duscha.

  105. I kursplanen står det ingenstans-

  106. -att eleven
    ska vara ombytt eller duscha.

  107. Hur kommer duschning och ombyte
    in i undervisningen?

  108. Vi ska lyfta hälsofrågor
    och livsstilens betydelse för hälsan.

  109. Där kan jag tolka vad jag tycker är en
    del av livsstilen.

  110. Men rent bedömningsmässigt är hur man
    lever sitt liv med kost och sömn-

  111. -stress och träning,
    mer naturligt att lära dem.

  112. Varför tror du att elever
    inte vill duscha och byta om?

  113. Omklädningsrummen
    är ofta en otrygg plats-

  114. -eftersom inga vuxna rör sig där.

  115. Sen är det hela dagens ideal
    som är ganska jobbiga för många.

  116. Vuxna som unga. Men framförallt
    när man är ungdom och utvecklas.

  117. Det är viktigt att diskutera
    värdegrundsfrågor med eleverna ofta-

  118. -så att det blir naturligt.
    "Hur vill du bli bemött?"

  119. Det kan minska risken för att det händer
    fel saker i omklädningsrummet.

  120. Om man har ekonomin är det bra om vuxna
    finns i omklädningsrummet.

  121. Har man möjligheten ska man erbjuda
    olika omklädningsrum.

  122. Då kan eleverna välja. "Vill jag vara i
    det eller det omklädningsrummet?"

  123. Jag åt lunchen snabbt.
    Jag ville byta om i fred.

  124. Innan alla andra.

  125. Det är alltid värst
    att vara där inga lärare finns.

  126. De vet nog inte
    vad som händer i omklädningsrummet.

  127. Det är där de värsta tjejerna styr.

  128. Jag började byta om, så hörde jag
    plötsligt några närma sig.

  129. Det är de.

  130. De första orden
    försöker jag att inte tänka på.

  131. Jag vet ju att det kommer mer.
    Det gör det alltid.

  132. Jag försöker att inte lyssna.
    Men vågar inte det heller.

  133. De säger att jag är dålig,
    att jag är ful och äcklig.

  134. Att jag har fula kläder.
    Att jag inte borde få finnas.

  135. Det känns som om det inte finns
    nåt sätt att komma undan.

  136. Jag vill ju vara med på gympan
    och få mitt betyg.

  137. De sa att de ska ha ihjäl mig om jag
    säger nåt till läraren eller rektorn.

  138. Nu är allt bara som en ond dröm.

  139. Jag vet inte vad jag ska göra.

  140. Om man känner sig bekväm med
    sin lärare vågar man göra saker.

  141. Gör man inte det är man i sin egen
    bubbla och gör bara det man måste.

  142. Jag tyckte
    att man kände sig lite utsatt.

  143. Alltså, det var liksom...
    Man blev rädd av själva prestationen-

  144. -att man var tvungen att prestera.

  145. Gjorde man inte det fick man kritik.

  146. Jag blev hämmad,
    för många var duktiga på idrott.

  147. De syntes och tog plats.

  148. Vi som inte var lika bra, vi...
    Ja, det gick inte lika bra för oss.

  149. Det viktigaste var
    att man fick liksom...

  150. ...lära sig
    att vara självsäker i sin egen kropp.

  151. Att kunna utföra rörelserna
    med självsäkerhet.

  152. Det handlar om
    att grunda sig i sin kropp-

  153. -för jag tror
    att det påverkar den egna känslan-

  154. -självkännedomen
    och självförtroendet.

  155. Att man verkligen
    står stadigt på jorden, så att säga.

  156. När vi kommunicerar med våra elever-

  157. -så värderar vi ordet och de kortikala
    processerna så högt.

  158. Och då finns en risk
    att vi missar andra delar-

  159. -av den individens medvetande.

  160. Jag tycker
    att vi börjar med ritövningen.

  161. Och ni har två minuter på er
    från och med nu.

  162. Rita en bild av din kropp-

  163. -såsom du känner i din kropp just nu.

  164. Orden är nånting som är konstruerat
    väldigt sent i barnets utveckling.

  165. Sinnesförnimmelser
    och den motoriska delen-

  166. -den visuella delen,
    kommer långt före.

  167. Därför är självbildsteckningen
    genial på många sätt-

  168. -som gör
    att du som elev blir uppmärksam på-

  169. -att det finns
    andra delar av dig själv-

  170. -som du kan visa upp.

  171. Men också
    att läraren får en djupare kontakt-

  172. -med de elever som finns i gruppen.

  173. Nu tänker jag
    att vi försöker hitta en plats-

  174. -där ni kan tänka er:
    "Här kan jag stanna en stund."

  175. Jag har lite yta omkring mig
    och här ska jag jobba en stund nu-

  176. -med fokus på olika kroppsdelar.

  177. Det blir som
    en skanning genom din egen kropp.

  178. Jag tänker mig
    att ni försöker utforska-

  179. -vad kan hända i rörelse
    om till exempel huvudet får leda-

  180. -huvudet får bestämma vart du ska
    ta vägen. Hur blir dina rörelser då?

  181. Se om det kan påverka
    din övriga kropp när du rör huvudet.

  182. Om det kan ta dig till en ny plats eller
    ny nivå i rummet.

  183. Flytta fokus till armbågarna
    och se vad de kan göra.

  184. Se om du också
    kan färdas i rummet på nåt sätt.

  185. Att kunna byta nivå. Kanske
    vill armbågarna dansa på golvet.

  186. Du får syn på nånting
    som du inte hade kontakt med.

  187. Just för att du kommer bakom
    dina mentala försvarssystem.

  188. Du hämtar upp kunskap från
    djupare delar av hjärnan.

  189. De delarna
    är inte alltid ordbaserade.

  190. De är baserade utifrån det vi kallar för
    "emotional brain", känslohjärnan.

  191. Kroppen, känsla och inlärning
    är sammanlänkade.

  192. Vi har tappat
    det kroppsliga instrumentet.

  193. Försök att byta plats med hjälp av
    händerna. De leder dig i rörelsen.

  194. Dans- och rörelseimprovisation
    är som redskap.

  195. Det är bra för att vi alla bär med oss
    vårt personliga rörelsespråk.

  196. Det är en plattform att utforska.

  197. I och med att man jobbar med dansen-

  198. -kan man tydliggöra sig själv
    och bli tydligare för andra.

  199. Det handlar om att skapa i nuet, det
    blir det ju i improvisationens form.

  200. Man skapar på direkten, i stunden, får
    kontakt med fantasin.

  201. Att avläsa och spegla
    en annan persons rörelsemönster-

  202. -i mycket, mycket långsam takt-

  203. -finns nästan inte i vår repertoar
    när vi undervisar i dag.

  204. Med den kvaliteten
    blir du medveten om dig själv-

  205. -din kropp
    och om andra människors kroppar.

  206. Då startar vi upp det här medkännandet
    med en annan individ.

  207. Jag ser kroppen som en viktig del inte
    bara inom idrott och hälsa.

  208. Där vi inte presterar med kroppen-

  209. -utan värderar andra kvalitativa
    aspekter av kropp och känsla.

  210. I tystnad så bara stämmer du av
    vad du ser för skillnader-

  211. -mellan
    den första och den andra bilden.

  212. Fundera kring färgvalet,
    storleken på din kroppsbild.

  213. Fundera kring trycket på din bild.

  214. Hur mycket kraft du
    har ägnat åt att göra den här bilden.

  215. Om det är några kroppsdelar
    som finns med i bilden-

  216. -eller inte finns med i bilden.

  217. -Har du lust att dela?
    -Det kan jag göra.

  218. Första bilden är när jag kom in.
    Man var glad fast inte så pigg.

  219. På andra bilden,
    ja, jag känner mig ganska fri.

  220. -Okej. Det där i mitten, är det du?
    -Ja, typ.

  221. Jag skulle döpa den till
    "spänd och stressad".

  222. Spänd för att jag skulle komma hit och
    stressad för att jag var sen.

  223. Den andra är "spänd och glad".

  224. Jag är ganska glad nu, men ändå spänd
    för jag är sån på morgonen.

  225. Den här är gladare.

  226. Och liksom...vad ska man säga?

  227. Jag bryr mig inte så mycket,
    är inte nervös längre. Så tänkte jag.

  228. Tack så mycket.

  229. Nåt annat par bilder?

  230. Det krävs mod att prata
    utifrån sin kropp och det man känner.

  231. Men att skapa dialogen tidigt, att genom
    lekfullhet, kreativa metoder-

  232. -bjuda upp till ett känslosnack
    från början-

  233. -och acceptera att det är
    en viktig del av inlärningsprocessen.

  234. Att hjärnan har lättare att minnas när
    den känner någonting.

  235. Vi känner, det är därför vi lär oss.

  236. Vi tar varandra i hand igen
    för att fixa till en cirkel.

  237. Vi ska avrunda så smått, men vi
    ska göra det med en dans, faktiskt.

  238. Det är fantastiskt om vi skulle kunna se
    på kroppen på andra sätt också.

  239. Som kanske är då
    lite mer inlyssnande, inkännande-

  240. -och att man sätter
    den egna upplevelsen i fokus.

  241. De flesta skolor har ett omklädnings-
    rum för tjejer och ett för killar.

  242. På Södra Latin
    har man ett tredje omklädningsrum.

  243. Här är alla elever
    välkomna att byta om oavsett själ.

  244. Hur blev ni engagerade i
    ett könsneutralt omklädningsrum?

  245. Min egen upplevelse var att jag inte
    passade in i det tilldelade rummet.

  246. Alltså, det manliga omklädningsrummet.

  247. -I och med vår HBTQ-förening...
    -...där vi var kontaktpersoner.

  248. Där bollade vi
    det som kommer upp i föreningen.

  249. Då pratade vi om
    att det inte kändes bekvämt för mig.

  250. Jag insåg
    att jag kunde göra nåt åt det.

  251. Så jag frågade vår gympalärare
    om det gick att byta om enskilt.

  252. Då visade vår lärare det här rummet som
    hade varit låst och ostädat.

  253. I början var det att jag fick gå upp och
    låna nyckel och gå tillbaka.

  254. Jag kände mig obekväm med att gå fram
    och tillbaka på det där sättet.

  255. Vi kände att omklädningsrummet ska vara
    lika bekvämt som alla andra har.

  256. Det ska vara
    öppet, tillgängligt och skyltat.

  257. Då kände vi att vi tar tag i det här.

  258. -Varför är det så viktigt?
    -Det kan användas av olika människor.

  259. Men just transpersoner är
    en utsatt grupp som ofta mår dåligt.

  260. Så vi ville lokalt hjälpa
    transpersonerna på skolan-

  261. -men även vara en förebild. Det finns
    folk som vill hjälpa transpersoner.

  262. Framförallt i skolan då,
    för undervisningen är obligatorisk.

  263. I skolan ska man få känna sig trygg.

  264. Så det blir en extra stor utsatthet när
    man inte har alternativ.

  265. Här är en omklädningsdel
    och här är dusch och toalett.

  266. Det går att låsa både det här och det
    här rummet. En kan duscha enskilt.

  267. Samtidigt kan flera personer byta om.
    Så det är flexibelt och bra.

  268. Vi har haft transpersoner i åtanke,
    men många har nytta av rummet.

  269. Såna som inte är bekväma med
    att exponera sin kropp-

  270. -eller har en funktionsnedsättning eller
    har en assistent av annat kön.

  271. Det finns många tillfällen
    där det här är praktiskt.

  272. Varför byter du om här?

  273. Jag känner mig inte bekväm med att byta
    om hos tjejerna eller killarna.

  274. Det är väl därför.

  275. Ett skäl till att jag började på den här
    skolan var omklädningsrummet.

  276. För att det skulle finnas
    en skön plats där jag kunde byta om.

  277. Var bytte du om på högstadiet?

  278. Det var olika, men antingen
    väntade jag tills alla hade gått-

  279. -eller så bytte jag om på toaletten
    eller skylde mig väldigt mycket.

  280. Det har varit en lättnad att känna att
    här blir jag inte ifrågasatt.

  281. Jag har rätt att vara här.
    Det kan vara en otroligt stor känsla-

  282. -när man hela livet
    har känt sig otrygg.

  283. Nu har jag rätt att vara här.
    Det är en extremt stor grej.

  284. Homo- och bisexuell
    har blivit accepterat-

  285. -men att vara trans är fortfarande
    väldigt: "Nja, du finns inte."

  286. "Pronomenet är nytt och bla bla bla."
    Det är fortfarande en ganska ny grej.

  287. Men det är fantastiskt
    att skolor tar efter Södra.

  288. Och jag hoppas
    att fler skolor gör det.

  289. Hela ämnet andas
    ett slags omedveten kroppsfixering-

  290. -skulle man
    nästan kunna uttrycka det som.

  291. Det kan förklara varför många vägrar-

  292. -att få
    sina kroppsliga prestationer bedömda.

  293. Det kan i sin tur förklara
    varför vissa vill skolka från ämnet.

  294. Ett sätt
    att tolka skolkarnas skolk på-

  295. -är att se det som en protesthandling
    mot en osund kroppsfixering.

  296. Därför vore det en poäng-

  297. -om lärarna kanske intar en mindre
    auktoritär hållning i de fallen-

  298. -och intar
    skolkarnas perspektiv på det.

  299. Att de ser det från
    skolkarnas position, helt enkelt.

  300. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Kajsa Nuutinen är lärare i idrott och hälsa och fick för några år sedan en klass med en synskadad elev. Hon visste först inte hur hon skulle hantera det. Men hon gick en kurs och genom samarbetet med den synskadade eleven och en specialpedagog kom hon underfund med hur hon skulle arbeta få eleven att känna sig inkluderad i undervisningen. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin Lindgren, som reflekterar över hur man kan göra skolans otryggaste plats, omklädningsrummet, tryggare.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Idrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Fyraminutersmetoden

Hur kan lärare använda forskning om pulsträningens påverkan på inlärning och koncentrationsförmåga hos elever? Det vet Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken "Hjärnstark". Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. Men endast 4 minuters rörelse kan räcka för påtaglig effekt. Skolor som drar ner på idrott och inte har skolgårdar där eleverna kan röra på sig ger han inte mycket för.