Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Lika villkorDela
  1. Enligt Skolverkets riktlinjer ska
    de som jobbar i skolan ska medverka-

  2. -till att utveckla
    elevernas känsla för solidaritet.

  3. Men gamla invanda mönster är inte alltid
    så lätta att få syn på.

  4. Det är inte ovanligt att elever
    blir befriade från idrotten-

  5. -p.g.a. religiösa skäl
    eller en funktionsnedsättning.

  6. Men det är lärarens ansvar att se till
    att eleverna blir delaktiga.

  7. Så hur gör man?

  8. Kan du greja det här?
    Nu kommer Kirwa! Då svarar Dirshe!

  9. Det är Dirshe som har kommandot...

  10. Jag har fått jättemycket
    inom friidrotten.

  11. Nu när jag är klar med
    min karriär-

  12. -ville jag ge nånting tillbaka.

  13. Till vanliga människor-

  14. -som inte har den möjligheten.

  15. När jag jobbade som idrottslärare,
    såg man-

  16. -att det är svårt
    att motivera dagens barn.

  17. Ungdomarna hittade på grejer
    hela tiden.

  18. "Jag har ont i det ena
    och det andra."

  19. När en säger, säger två stycken.

  20. Till slut ser man hela bänken
    full med barn.

  21. Framför allt flickor med slöja.

  22. Då tänkte jag:
    "Vad är det som gör att..."

  23. "Är jag en dålig pedagog?
    Vad är det som gör att barnen"-

  24. -"flyr från lektionen?"

  25. Och...

  26. ...jag tror
    att detta beror på okunskap.

  27. Är alla här nu?

  28. Då går vi till stadion.

  29. Jogga sakta. Lugnt, lugnt, sakta.

  30. Vi hade ett möte med föräldrarna.

  31. Jag berättade
    om de här situationerna.

  32. Och om varför barnen
    inte deltar i aktiviteten.

  33. Och om fördelen med fysisk aktivitet
    och idrottslektioner.

  34. Och en del föräldrar har sagt-

  35. -att de inte visste att det var
    nåt nyttigt för barnen.

  36. Det var en förälder som sa rakt ut:

  37. "Jag trodde inte att det här var bra för
    min flicka."

  38. Flickor ska vara fina
    och inte svettas och så vidare.

  39. Det var märkliga diskussioner.

  40. Men när jag berättade fördelen-

  41. -med att det lönar sig
    att delta i lektionerna-

  42. -och delta i fysisk aktivitet,
    förstod föräldrarna.

  43. Då var det liksom...
    När de gick därifrån sa de:

  44. "Då ska vi verkligen hjälpa barnen."

  45. "Det här är bra för barnen."

  46. Det här har ingenting att göra
    med religion-

  47. -med en annan ideologi,
    med en annan filosofi.

  48. Det här var ren okunskap.

  49. De visste inte
    att det här var bra för barnen.

  50. Så det var nog startpunkten-

  51. -för framför allt flickorna.

  52. Jag testade aldrig jympa.
    Jag bara satt och kollade.

  53. Jag intalade mig själv
    att jag inte skulle gilla det.

  54. Så jag bara satt där. Sen tog
    min kompis Balqis med mig hit.

  55. Jag testade. Det var roligt.
    Jag har börjat komma hit oftare.

  56. De här flickorna
    har inga fysiska hinder.

  57. De behöver bara vägledning.

  58. Visa. Bra! Och så tittar du framåt.

  59. Det har aldrig hänt förut
    att nån tänker:

  60. "Ungdomarna kanske vill ha detta."
    Han tänkte kanske:

  61. "Idrotten är inte så intressant för dem.
    Jag gör nåt bättre för dem."

  62. Det underbaraste jag har upplevt-

  63. -var den här flickan
    som inte kunde springa.

  64. Och efter ett par träningspass...

  65. ...kom hon fram och...
    Både glädje och gråt samtidigt.

  66. Hon säger: "För första gången har jag
    sprungit runt tre kilometer."

  67. Då var det liksom...

  68. Hon grät, men det var inte för att hon
    var ledsen. Hon var glad.

  69. Hon var glad att hon tog sig runt
    tre kilometer.

  70. Hej!

  71. Enligt läroplanen ska alla elever
    inkluderas i skolundervisningen.

  72. Men hur ser det ut om man har
    en funktionsnedsättning?

  73. Hamnar man då lättare utanför?
    Pelle hjälper lärare-

  74. -att integrera funktionsnedsatta elever
    i skolidrotten.

  75. Han är själv idrottslärare och
    undervisar med sin kollega Andreas-

  76. -på Landskrona BoIS fotbollsakademi.

  77. Var tredje lektion får deras elever
    prova på handikappidrotter.

  78. -Vad ska ni göra i dag?
    -Idrott för synnedsatta.

  79. Vi kommer att spela goalball. En idrott
    med en boll med en klocka i.

  80. Bjällra, kan man väl säga.

  81. Sen spelar vi fotboll
    för synnedsatta.

  82. För att alla ska ha samma förutsätt-
    ningar spelar vi med ögonbindlar.

  83. Bollen låter som en bjällra.

  84. Det lätet försöker vi jobba efter.

  85. En, två, tre.

  86. Ni tar varsitt par bindlar.

  87. Vi har handikappidrotten
    på skolschemat-

  88. -för att skolan ska vara bildande.

  89. Det här är ett bra bildande sätt-

  90. -att få eleverna att öka förståelsen
    hur det är att ha en synnedsättning-

  91. -hörselnedsättning
    eller en funktionsnedsättning.

  92. Genom handikappidrotten
    får man bra samarbetsövningar.

  93. De får samarbeta över gränserna.

  94. När de får vara i en situation
    där de kanske inte är så trygga-

  95. -utan får lära sig samarbeta,
    växer de ihop.

  96. Hej, Anna!
    Det var Pelle från Alla kan.

  97. Vi skulle ha en workshop
    hos dig i morgon.

  98. Jag tänkte bara stämma av lite.

  99. Hur många elever, cirka?
    Arton stycken.

  100. Det är super.
    Vi börjar med en hinderbana.

  101. Ja. Ja, precis.

  102. Anna är nyutexaminerad idrottslärare-

  103. -som har jobbat i Hässleholm
    i cirka ett år.

  104. Hon har en elev i rullstol
    och vill få tips och idéer på-

  105. -hur hon ska inkludera eleven
    på idrotten.

  106. I pardans,
    är det alltid killen som ska leda?

  107. Finns det ett behov
    för tjejen att leda?

  108. Det är bra att man suddar ut
    könsrollerna så gott det går.

  109. Speciellt under skolåren.

  110. Det är väl jättebra om de lär en tjej
    att föra i dans-

  111. -så hon får lära sig det med.

  112. Det är en fördel att man får lära sig
    att inte bara killen ska bestämma.

  113. Jag gillar att dansa pardans.

  114. -Vad gillar du med det?
    -Det är så kul...

  115. ...att dansa med nån annan
    och göra mest samma rörelser.

  116. När jag gick i skolan,
    var det foxtrot och bugg.

  117. Då ska den ena föra
    och den andra följa efter.

  118. Då skulle killarna oftast föra.
    Det har jag vuxit upp med.

  119. Måste tjejen föra?

  120. Hon kan få föra
    den dagen killen får föda.

  121. God morgon.

  122. Vad lägger vi i begreppen
    "förare" och "följare"?

  123. Det är spännande att föraren är den-

  124. -som är förknippad med
    mansstegen eller herrstegen.

  125. Och är då den som för,
    den som leder det hela.

  126. Varför ska följaren,
    som då är översatt med damstegen-

  127. -vara den som följer?

  128. Och i slutändan handlar det inte om
    roll, utan det handlar om dans.

  129. Inte att vi ska anta en roll.

  130. Hopp, hopp, hopp.

  131. Under idrottsundervisningen-

  132. -är det ganska traditionella
    könsroller som uppenbarar sig.

  133. Där man kan tänka sig att det är
    en icke-inkluderande undervisning.

  134. Där vissa individer
    kan tänkas bli exkluderade.

  135. Varannan person kliver in i ringen.

  136. Sen tittar ni över höger axel.

  137. Så har ni en partner.

  138. Nu ska ni bestämma i paret
    vilken roll ni vill ta.

  139. Om ni vill ta
    rollen som förare eller som följare.

  140. -Förare.
    -Då är jag följare. Jättehärligt.

  141. Hur valde ni roll?

  142. Den som kunde bäst fick vara förare.

  143. Jag tänkte att vi bara valde nåt,
    för att vi ändå ska byta sen.

  144. Precis. Vi kommer ändå att byta,
    eftersom vi lär oss båda rollerna.

  145. Nu ska vi sätta in det här i samman-
    hanget... Vad andfådd jag blev.

  146. Sätta in det i sammanhanget
    med den "riktiga" schottisfattningen.

  147. Som är lite mer intim.

  148. Man kan fortsätta med enkel
    handfattning, om man vill.

  149. Du lägger din hand på min högeraxel.
    Jag håller dig runt midjan.

  150. Jag kommer att kliva in
    och ta tag i överarmen...

  151. Om man gör uppdelningar
    som oftast är slumpmässiga-

  152. -och man ser att ett par blir tjej-tjej
    och ett par kille-kille-

  153. -händer det oftast inte så mycket,
    om man avdramatiserat det hela.

  154. Man har inte lagt vikt på att det är
    manliga och kvinnliga steg.

  155. Fokus ligger på att lära sig dansa.

  156. ...schlagertider.
    Snart har vi lite schlager.

  157. En, två, och: En, två, tre, hopp.

  158. Och hopp, hopp, hopp, hopp.

  159. En, två, tre, fyr.

  160. En, två, tre, fyr,
    hopp, hopp, hopp, hopp.

  161. Det som hände sen var att vi lyfte upp
    genusproblematiken på ytan.

  162. Det blev intressanta diskussioner.

  163. Och några få situationer
    där vi kunde frysa bilden-

  164. -och titta på vad bilden säger oss.

  165. Framför allt är det intressant
    att höra studenternas egna ord-

  166. -och egna reflektioner
    kring de här frågorna.

  167. Stopp! Gå tillbaka till
    när Anna är på knä och Oskar uppe.

  168. Vad säger den här bilden?

  169. En som för och en som följer. En som är
    över och en som är underordnad.

  170. Ni ser det som
    att Anna är underordnad?

  171. Nej, tvärtom.

  172. En, två, tre, hopp.
    En, två, tre, hopp.

  173. Och hopp, hopp, hopp, hopp.

  174. En, två, tre, hopp.
    En, två, tre, hopp.

  175. Hopp, hopp, hopp, hopp.

  176. -Vad blev det för bild nu?
    -Jämlika.

  177. Ja. Båda får testa båda rollerna.
    Det är ett medvetet val vi har gjort.

  178. Vi har tagit originalet
    och gjort den genusmedveten.

  179. D.v.s. ingen är underordnad den andra.
    Utan båda har båda rollerna.

  180. Förhoppningsvis kommer diskussionerna av
    sig själv.

  181. Att studenterna nu när de närmar sig
    att de ska ut i arbetslivet...

  182. Att de själva gör reflektionerna
    och kommer med frågeställningarna.

  183. -Ni tänkte på nånting.
    -Situationen under vår första Vfu.

  184. Det var dansundervisning.

  185. -De delade upp...
    -...tjejer och killar på två led.

  186. Tjejerna stod på ett led
    och killarna på det andra ledet.

  187. Det var viktigt att stå i rätt led.

  188. Nån kille kom sent
    och frågade: "Var ska jag stå?"

  189. Läraren sa: "Är du kille eller tjej?
    Du vet nog var du ska stå då."

  190. Då fick han tydligt reda på
    vilket led han skulle stå på.

  191. De hade separata steg
    för tjejerna och killarna...

  192. -...som de skulle använda i dansen.
    -Nu när ni närmar er...

  193. ...slutet på er utbildning, och om ni
    skulle hamna i samma situation igen?

  194. Då hade man vågat
    ifrågasätta lite mer.

  195. Vilka grunder hade ni använt?

  196. -Man har lite mer...
    -...kött på benen.

  197. Jamen precis. Man kanske kan
    lite mer argument nu än första året.

  198. Man kan hänvisa till läroplaner
    och visa på-

  199. -att de inte ska uteslutas
    från undervisningen.

  200. Det ska vara på lika villkor.

  201. Förändringens vindar blåser.
    Det låter väldigt klyschigt.

  202. Men nu har vi chansen att lyfta upp
    de här frågorna på bordet.

  203. Patriarkatet är i gungning.
    Samhällsstrukturerna är i gungning.

  204. När den äldre populationen säger:
    "Vad ska 'hen' vara nödvändigt för?"

  205. Därför att nu finns det tid.
    Nu finns det diskussionsplats.

  206. Det finns...en medvetenhet.

  207. Och det finns en arena
    och en atmosfär-

  208. -att vi kan få till
    ett inkluderande samhälle-

  209. -i stället för att vi exkluderar
    och avskiljer.

  210. Jag har alltid varit rädd för bollar.

  211. Och så fick jag jämt höra
    hur dålig jag var.

  212. Vi skulle ha basketmatch
    och klassen delades in i lag.

  213. Jag hamnade
    med tre supertaggade killar-

  214. -och en lika osäker tjej
    som jag själv.

  215. Killarna bara suckade
    när de tittade på oss.

  216. Jag kände att jag tappade
    självförtroendet helt.

  217. De spelade basket på fritiden
    och kunde allt.

  218. Vi kunde ingenting.

  219. Men jag kände ändå
    att jag ville försöka spela.

  220. Jag ställde mig nära korgen-

  221. -och i lägen där jag var fri
    från motståndarna.

  222. Helt plötsligt passar en av killarna
    bollen till mig.

  223. Jag tappar den, så klart.

  224. Nästa gång fick jag ingen passning.

  225. Jag blev ignorerad och påsprungen.

  226. Läraren ropade
    att jag skulle röra på mig-

  227. -jaga bollen, göra mål
    och ta för mig mer-

  228. -om jag ville ha nåt betyg.

  229. Men det kändes bara som om jag var
    i vägen och verkligen inte dög.

  230. -Ett styck till farbrorn där.
    -Tackar.

  231. -Hej! Mona.
    -Anna. Välkomna till Jacobsskolan.

  232. Vi jobbar med att inkludera
    handikappidrotten i skolidrotten.

  233. Lägg pumpen i rullstolen
    och kör in den. Då är det jättebra.

  234. I dag har vi Pelle här,
    som ska hålla ett pass med oss.

  235. Varför kontaktade du Pelle?

  236. Dels för att jag kommer ut på
    en skola för första gången.

  237. Jag får en rullstolsburen kille i min
    klass. Det kan vi göra nåt bra av.

  238. Sen hade de varit på en annan skola
    där jag har kontakter.

  239. Jag fick höra jättemycket positivt
    från dagen de hade fått uppleva.

  240. Då kände jag att det här utbytet
    kan elever och lärare ha nytta av.

  241. Det vi kommer att göra i dag...
    Ni kommer att bli av med synen.

  242. Ni kommer att sitta
    och spela sporter...

  243. Tyvärr är det så med idrottslärar-
    och lärarutbildningen-

  244. -att man får väldigt lite kunskap
    när det gäller inkludering.

  245. 7,5 poäng läser man
    på en fyraårig utbildning.

  246. Cirka en vecka
    och mest en teoretisk del.

  247. Vi gör en hinderbana som ni tror-

  248. -att ni fixar med och utan syn
    och med och utan rullstol.

  249. Då tycker jag att vi har fått ihop
    en väldigt bra bana.

  250. Gå ihop två och två.

  251. En av er ska ha ögonbindel,
    en av er ska ha rullstol.

  252. Det är så lätt
    att idrottsläraren säger:

  253. "Hoppa över de tre första stationerna.
    Dem kan du inte göra."

  254. Men låt eleven få chansen att göra dem
    tillsammans med sina kompisar.

  255. Det kan man se tydliga exempel på-

  256. -när eleven börjar känna sig trygg
    i klassen.

  257. Dem sätter ni er på era ögon.

  258. Är det viktigt att man integreras med
    de andra eleverna i idrotten t.ex.?

  259. Absolut. Du ska känna dig tillgänglig
    med de andra.

  260. Du ska bli jämställd med
    normala ungdomar.

  261. Det är rent ut sagt viktigt.

  262. Annars blir det lätt
    att du glider utanför och mår dåligt.

  263. Att backa med rullstolen
    är en liten säkerhetsrisk.

  264. Vänd er om, luta er lite framåt
    och rulla baklänges.

  265. Om man jämför med andra
    funktionshinder, t.ex. dyslexi-

  266. -har man sett i studier
    att det fungerar mer utvecklande-

  267. -att befinna sig i klassrummet med
    alla andra elever än att plockas ut.

  268. Så borde det även vara
    i det här fallet.

  269. Man skulle önska att bara för att
    en elev har en funKtionsnedsättning-

  270. -måste man våga ställa krav
    på de eleverna också.

  271. Om vi ökar kraven,
    följer ofta motivationen med.

  272. Man måste köra en motiverande idrott
    där man får med eleven på lektionen.

  273. Ja, då tar vi nästa.

  274. Och så tar vi ett steg ut.

  275. Sen får du hålla dig där. Stå stilla.

  276. Där har vi den. Perfekt.
    Så går vi upp.

  277. Hur kom de under själva här?

  278. Var det jobbigast
    när man satt i rullstolen...

  279. -...eller att bli av med synen?
    -Synen.

  280. Synen?

  281. Varför tror ni att vi gör detta?

  282. För att få en inblick i
    hur det är att ha ett sånt handikapp.

  283. -Känna på hur andra har det.
    -Känna på hur andra har det, ja.

  284. Och man ökar förståelsen.

  285. -Vad har varit roligast i dag?
    -Allt.

  286. Att man får visa upp det
    för klassen.

  287. Det är viktigt att visa
    att vi kan.

  288. Tack så jättemycket.
    Grymt bra jobbat allihop.

  289. Det är det enda ämnet där pojkar har
    högre betyg än flickor.

  290. Vilket säger nånting om ämnets
    karaktär, historia och tradition.

  291. Det är mycket bollsport och intressen
    som gynnar pojkar-

  292. -framför flickor traditionellt.

  293. Lärarna ställer in blicken
    på ett visst sätt.

  294. Förväntar sig kanske att pojkar
    är bättre på idrott än flickor-

  295. -och det påverkar förmodligen
    hur man bedömer prestationen.

  296. Ett annat framträdande ideal är idealet
    om funktionsfullkomlighet.

  297. Detta påverkar också hur olika elever
    bedöms i idrottsämnet-

  298. -som till största delen
    bygger på fysisk prestation.

  299. Det finns en risk att de som inte lever
    upp till det här idealet-

  300. -inte heller blir rättvist bedömda.

  301. Vilket de har rätt att bli,
    helt enkelt.

  302. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Vi får se exempel på hur lärare kan arbeta för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta, oavsett könstillhörighet, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättningar. Lärarna berättar också om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Idrottsundervisning, Jämlikhet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Idrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Idrott, hälsa och normer

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.