Titta

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Idrottslärarens drömmar och dilemman

Om Idrottslärarens drömmar och dilemman

Sex program om innehållet och komplexiteten i skolans idrott- och hälsaämne. Vi får träffa idrottslärare och forskare som ger oss kunskap om hur man kan arbeta för att motivera eleverna. Lärare berättar hur de använder sig av uttryckande dans, yoga och äventyrspedagogik. Hur kan man använda digital teknik i undervisningen och vad har egentligen rummet för betydelse?

Till första programmet

Idrottslärarens drömmar och dilemman : Motvilja och glädjeDela
  1. Okej, är ni beredda?

  2. Målet för idrottslärare
    är bland annat-

  3. -att få eleverna
    att känna motivation.

  4. Samtidigt har eleverna
    olika erfarenheter-

  5. -och inställning till ämnet.

  6. En lärare i idrott och hälsa
    har ibland flera hundra elever.

  7. En del som älskar att sporta
    och är aktiva på fritiden-

  8. -medan andra inte ens
    vill vara med på idrotten.

  9. Hur gör idrottslärare-

  10. -för att engagera alla olika
    elever i undervisningen?

  11. Hej och välkommen! I dag ska vi
    fortsätta med konditionen.

  12. Innan lovet hade vi
    teoripass om kondition.

  13. Vi gick igenom
    hur hjärtat och lungorna arbetar.

  14. I dag ska vi göra en övning
    som brukar kallas hinderbana-

  15. -men i dag heter det Super Mario. Ni
    ska klara spelet Super Mario. Jippi!

  16. Ni kommer att jobba i tre "levels".
    Level ett, level två och level tre.

  17. Varje level är cirka tre minuter.

  18. Det gäller att samla poäng
    under de minuterna.

  19. Målet är
    att ni ska testa högintensiv träning.

  20. Ni ska närma er er maxpuls i dag.

  21. Er maxpuls är ungefär,
    om man gör en uträkning, 200.

  22. Man brukar ta 220 minus ålder,
    så det är ungefär där.

  23. Ni kommer att ligga på
    160, 170, 180, 190, 200.

  24. Det är godkänt när man kör här.

  25. De ska ta poäng genom
    att springa så många varv de kan.

  26. Det blir inte individanpassat. Några
    har bra kondition och andra sämre.

  27. Men man får också poäng på
    hur bra man får upp pulsen.

  28. För de som är vältränade
    är det tuffare att få upp pulsen-

  29. -medan de som är mindre tränade
    lättare får ökning av pulsen-

  30. -med en annan hastighet.

  31. Där blir det
    en sorts handikapp-system.

  32. Man utövar nåt
    utifrån sina förutsättningar.

  33. Man skriver så här...
    Här ser du puls.

  34. Om du får 150 i puls tar du det
    gånger tio, så blir det 1500.

  35. Och så varv... Springer man fem varv
    får man 500 poäng.

  36. Och så trycker man, så räknar den ut.

  37. Förstår ni? Bra.

  38. Man kan koppla det till teorin.

  39. Hjärtat blir starkare
    och kan pumpa fler slag i minuten.

  40. Man kopplar teori till praktiken.
    Det funkar bra. Och det sista är-

  41. -att de är mer motiverade att klara
    spelet Super Mario än en hinderbana.

  42. Fyll i hur många pulsslag och hur
    många varv, så räknar den ut själv.

  43. När man kör ett varv,
    ska alla sitta och kolla på mig då?

  44. Hälften vilar och hälften kör,
    så en ska kolla på dig.

  45. Har du nån att vara med?
    Du vilar när hon kör och tvärtom.

  46. Okej, är ni beredda?
    Då gör vi oss klara.

  47. Ta det lugnt. Säkerheten först,
    men så snabbt som möjligt.

  48. Kom igen, orka! Kom igen!

  49. Kom igen, vi orkar. Kör, kör, kör!

  50. Dina skosnören sen!
    Inte stanna nu, kom igen!

  51. Är det jobbigt?
    Du pratar ju fortfarande.

  52. Han är unik som lärare.
    Han kommer på en massa olika grejer.

  53. Till exempel hade vi "Ninja Warrior".
    Vi skulle lära oss om...

  54. Samtidigt som vi lärde oss klättra
    och om rörelse, gick vi över hinder.

  55. Den som vann fick två biobiljetter.
    Det får en att vilja köra hårdare.

  56. Daniel är ungdomlig, vet vad vi
    tycker om och vilken musik vi gillar.

  57. De flesta ungdomar spelar ju tv-spel.
    Han kombinerar allt det där.

  58. Det blir roligare
    och lättare att lära sig.

  59. Och...stopp!
    Ta siffran ni fick gånger två-

  60. -och sedan när ni för in det
    i poängen, gånger tio bara.

  61. Skriv in det i fältet för puls
    så får ni en poäng.

  62. -1300...
    -1900. Du klarade dig!

  63. Ska man ta pulsen gånger två,
    gånger tio?

  64. Upp med händerna allihopa.

  65. En stor applåd.

  66. Det var fantastiskt bra jobbat.
    Kanonbra.

  67. Där det finns ett mervärde i-

  68. -att använda datorer och mobiler,
    försöker jag göra det.

  69. Där man kan slå an en sträng
    i elevernas värld-

  70. -musik, film, spel,
    för att göra det mer lockande.

  71. Vi tävlar mot ganska mycket brus
    i dagens samhälle.

  72. Det är mycket information och musik
    och så. Det är svårt att hävda sig.

  73. "Kom och rör er"
    är för oss som redan gillar det.

  74. Man får försöka slå in det
    i en fin förpackning-

  75. -och göra det mer lockande att testa.

  76. Vi jobbar i tjugo sekunder och vilar
    tio. Det kommer att se ut så här.

  77. Han använde sig av en film han
    spelade in i Marocko, tror jag.

  78. Han behövde inte visa allt igen.

  79. Där kör vi i gång!

  80. Kom igen! Lite snabbare kan ni!

  81. ...två, ett, vila.

  82. Vi fick välja. Han sa inte:
    "Ni ska göra det och det."

  83. Vi var delaktiga i lektionen,
    vilket var bra.

  84. Det blir inte enformigt.
    Alla har nån makt i det hela.

  85. Det är bra.

  86. Kom igen nu!

  87. Kom igen, ni orkar mer än ni tror.
    Kom igen!

  88. Mycket bra jobbat.
    Kom igen, räkna på.

  89. Stopp! Vi tog femton sekunder,
    alltså måste vi ta det gånger fyra.

  90. Fyra gånger femton,
    så får ni pulsen på en minut.

  91. Räkna ut det, och uppskatta
    ansträngningen i Borgskalan.

  92. Skriv upp det i era mobiler
    så ni kommer ihåg.

  93. Borgskalan har ni där.
    Alltså, var det lätt...

  94. ...något ansträngande, ansträngande,
    mycket eller extremt ansträngande?

  95. Sätt en siffra på det, plus en puls.

  96. Nu ska vi se vad vi ska göra
    de närmaste fyra minuterna.

  97. Jag trycker.
    Det ska vara lite spännande det här.

  98. Det var en ganska jobbig som blev.
    Det är den här...

  99. -Det är den sämsta av alla.
    -Den är faktiskt jobbig.

  100. Jajamän! Ut och kör!

  101. Ska vi köra den i fyra minuter?

  102. Nu kör vi i gång!

  103. Det är ett annat möte mellan
    lärare och elev än jag var van.

  104. Skaffar man en bra relation
    med eleven innan det händer saker-

  105. -blir det lättare att korrigera
    ett felaktigt beteende.

  106. Då tar de det bättre än om man bara
    är den där gubben som skäller.

  107. Gällande inlärning
    är den inre motivationen viktigast.

  108. Det är din egen lust att lära
    som driver dig framåt som elev.

  109. I det som skapar inre motivation kan
    man urskilja tre viktiga faktorer.

  110. Den ena är nyfikenheten vi föds med.

  111. Barn är väldigt nyfikna
    och undersöker världen av sig själva.

  112. Den nyfikenheten
    bär vi med oss hela livet.

  113. Det gäller
    att hitta nya sätt för läraren-

  114. -att få de omotiverade att röra sig.

  115. Leken är nog
    ett utmärkt instrument för detta.

  116. Den andra faktorn
    är känslan av att ha koll på läget.

  117. Känslan av kompetens, av att "det här
    kan jag". Det höjer motivationen.

  118. När man klarat ett problem,
    när man vet hur man gör-

  119. -känner man sig trygg och avslappnad.

  120. Men än viktigare är
    att när man inte har koll på läget-

  121. -att man inte vet varför man gör
    detta, så sjunker motivationen.

  122. Den tredje faktorn är att vi
    tycker om att göra saker tillsammans.

  123. Om man gör saker med kompisar-

  124. -blir man mer motiverad
    än om man gör nåt själv.

  125. Skolverksamheten borde gynna de tre
    faktorerna så mycket som möjligt.

  126. Sen simkravet infördes underkänns
    fler elever i idrott och hälsa.

  127. Hur mycket man simmat innan och
    avståndet till simhallen spelar roll.

  128. Engagemanget hos rektorn och lärarna
    kan vara avgörande-

  129. -för att få till
    den undervisning som behövs.

  130. På Vårbyskolan har idrottsläraren
    Knut och hälsopedagogen Sara-

  131. -hittat sätt att ge fler elever
    möjlighet att lära sig simma.

  132. Du har inte fixat huvudet.
    In och duscha huvudet.

  133. Jag och mina kolleger i
    idrott och hälsa gick till rektorn-

  134. -och sa
    att vi inte når målen i ämnet-

  135. -om vi inte får extra simträning.

  136. Vi visade upp läroplanen:
    "Så här står det."

  137. Vi måste hitta en lösning-

  138. -så att våra elever går ut
    med godkänt betyg i idrott och hälsa.

  139. Rektorn visade stor förståelse-

  140. -och sa att
    det här ska vi lösa på nåt sätt.

  141. En timme i veckan för pojkar,
    en timme för flickor-

  142. -och en gemensam tid
    som min kollega Sara tar hand om.

  143. De får gå ifrån sitt ordinarie schema
    och träna på simning.

  144. Vad säger de lärarna
    om att släppa i väg eleverna?

  145. Det är i allmänhet en förståelse.
    De flesta inser att-

  146. -att kunna simma är en livförsäkring.

  147. Det är en viktig kunskap
    att ha med sig.

  148. De tappar kanske engelska,
    matte och andra ämnen-

  149. -men de kan ta igen det.

  150. Så fort eleven är godkänd i simning-

  151. -går den tillbaka
    till ordinarie schema.

  152. Jag släpper inte. Simma, håll i.

  153. Jo då, en gång till.
    Bra, använd benen.

  154. Upp med huvudet i vattnet.

  155. Barat! Nej, det var Jonas. Upp igen!

  156. Varför är det sån skillnad
    mellan simkunskaperna?

  157. En del har kommit till Sverige
    för en eller två månader sen.

  158. Äldre kan ha en bakgrund
    där pappa har drunknat.

  159. Jag har haft en mormor
    som ätits upp av en haj i hemlandet.

  160. Då är det svårt
    att simma själv i vattnet.

  161. Tänk på att använda benen.
    Ut med fötterna!

  162. Vissa säger att de kan simma, och
    gör det. Det hänger på varje barn.

  163. Man får ta varje barn som det är.
    Inte: "Nu simmar tio barn", och så...

  164. Här får man ta varje individ
    och köra.

  165. Ända sen jag var liten har jag varit
    väldigt rädd för vatten.

  166. Pressen jag kände, när vi skulle bada
    med skolan, var hemsk.

  167. Jag minns när vi var i simhallen och
    läraren sa att alla skulle dyka.

  168. Jag sa att jag inte ville,
    men han lyssnade inte.

  169. Han sa: "Jag är säker på att du kan
    om du vill."

  170. "Det kommer att gå bra."

  171. Jag vågade inte säga emot honom.

  172. Det slutade med att jag fick panik
    under vattnet.

  173. Läraren ska lyssna på sina elever.

  174. När man är rädd för nåt, men tvingas
    göra det ändå, är det hemskt.

  175. Jag har aldrig lärt mig dyka. Jag har
    bara blivit ännu räddare för vatten.

  176. Det beror på vilka lappar ni tar.

  177. Vi ska börja med att göra marklyft
    igen, som ni har gjort tidigare.

  178. Ni ska försöka förbättra er
    från förra gången.

  179. Innan vi kör i gång måste ni titta
    på er film som ni skickade till mig-

  180. -och kommentarerna som vi skrev,
    för att ni ska kunna förbättra.

  181. Ni kommer att jobba två och två,
    så att ni kan hjälpa varann.

  182. Så att det blir en kamratbedömning
    där också. Okej?

  183. BFL passar väldigt bra
    till praktiska ämnen.

  184. Det handlar,
    om man ska vara kortfattad-

  185. -om att eleven ska förstå
    var den befinner sig-

  186. -vad målet är
    och hur man tar sig dit.

  187. Det tycker inte jag. Titta igen
    och fundera ut vad det kan vara.

  188. Då bestämmer ni er nu.
    En kettlebell eller en skivstång-

  189. -till ert par.

  190. BFL handlar om att på olika sätt
    nå sitt mål.

  191. Vi har metoder, som självbedömning,
    där man tittar på sig själv-

  192. -och kamratbedömning har vi också.
    Och feedback från läraren.

  193. Alla tre kombinerat, eller varvat-

  194. -gör nog att man har lättare
    att nå kunskapskraven.

  195. -Blev det bra?
    -Du lyfte bara i höger fot.

  196. -Vad tänkte du efter förra filmen?
    -På att inte ha isär knäna så mycket.

  197. Ja, att hålla ihop knäna.

  198. Antingen skickar ni den ni hade,
    eller så gör ni en ny.

  199. Ofta kan man känna:
    "Varför gör vi detta?"

  200. Då säger hon att det är
    de kunskapskraven som ingår.

  201. Då förstår jag att det är bra.

  202. Om det är fotboll, som jag tycker
    är tråkigt, så kanske man tänker-

  203. -att det kan vara bra för mig, och
    att jag ska försöka tänka positivt.

  204. I högstadiet var idrott
    det tråkigaste jag visste-

  205. -men nu, med en lärare som Emma...
    Hon är så positiv hela tiden.

  206. Då känner jag att jag också vill ha
    mycket energi och börja träna mer-

  207. -och fokusera mer på idrotten.

  208. Helgdagsrock åt far,
    och söndagskjol åt mor-

  209. -och två par strumpor
    åt lille, lille bror.

  210. Då är det er tur.
    Har ni bestämt vad ni ska sjunga?

  211. -Happy birthday to you. Det räcker.
    -Nej, hela vill jag höra.

  212. Happy birthday to you...

  213. Fördelen med BFL är ju-

  214. -att eleven har möjlighet
    att förbättra sina uppgifter.

  215. Tidigare gjorde man en sak
    och sen gjorde man den inte mer.

  216. Eleven visste knappt
    hur man hade bedömt den.

  217. Man hade bara med sig det
    till betygssättning.

  218. Nu känns det
    mer levande och tydligt för eleverna-

  219. -och för mig också.

  220. Jag tänker inte bara
    att det ska vara kul-

  221. -utan de ska lära sig nåt viktigt.

  222. Jag försöker förklara
    varför det är viktigt.

  223. Sen kan vi spela lite volleyboll
    bara för att det är kul-

  224. -utan att bedöma det så mycket.
    Men de lektionerna blir allt färre.

  225. Om vi börjar med det ni gjorde i går.
    Vad har ni lärt er?

  226. Att ha hälarna i backen
    och ha bra hållning.

  227. -Pernilla?
    -Att hålla nära kroppen.

  228. Varför ska man ha
    det man lyfter nära kroppen?

  229. Det har med balans att göra.
    Det man håller kan bli ostadigt-

  230. -men närmare kroppen är det...
    nära kroppen.

  231. Lättare att hålla balansen nära
    än långt bort.

  232. Titta på mig.
    Hur ska jag ha fötterna?

  233. -Bredare. Fast inte så brett.
    -Vid höfterna, typ.

  234. Ja, eller axlarna.

  235. Mitt ledord, det viktigaste med
    ämnet, är det här med livslång hälsa.

  236. Det jag strävar efter,
    mitt stora jättemål-

  237. -är att ge eleverna
    förutsättningar för livslång hälsa.

  238. Det kan jag aldrig mäta eller veta,
    men det är det jag har i bakhuvudet.

  239. Samma tid.

  240. Det är svårt ibland
    att individanpassa, så klart.

  241. Vi har fyra väggar och saker att
    förhålla oss till. Tid, och så där.

  242. Men jag tror att eleverna känner-

  243. -att bedömningen är mer individuell
    än den varit tidigare.

  244. Böj på benen! Bra, den är godkänd.

  245. Tio sekunder kvar. - Snyggt, Lukas!

  246. Emma, har ni tiden nu? Hämta
    alla ärtpåsar och lägg i den här.

  247. I samband med betygssättning,
    när det är dags att sätta betyg-

  248. -har jag länge haft klart för mig
    vilket betyg det ska vara.

  249. Så jag behöver inte sitta
    särskilt länge, i det sammanhanget.

  250. Då sparar jag ju lite tid.

  251. Det är en halv poäng där.
    Det var lite...

  252. Och i kommunikation med eleverna,
    att de vet.

  253. Jag behöver inte oroa mig
    för att de ska bli besvikna-

  254. -utan jag vet att de vet
    vad de ska ha, ungefär.

  255. Det är också en känslomässig ro-

  256. -i mitt lärarhjärta, kan man säga.

  257. Vi är klara för i dag. Vi sätter oss
    och går igenom vilka som är godkända.

  258. Varsågoda, upp och sitt.

  259. Många kan inte gå till stranden
    för att de inte kan simma.

  260. Jag frågar varför. "Jag vågar inte."

  261. Då frågar man: "Varför vågar du
    inte?" "Vi fixar det här."

  262. Då säger de: "Ingen litar på mig."
    "Men jag litar på dig!"

  263. Man bygger självförtroende med dem.
    Man kan inte inte bry sig.

  264. Man får finnas till hands hela tiden.

  265. Vi börjar härifrån.

  266. Första sittande, 1,2,3,4,5,6...

  267. Ni är godkända. Varsågoda och gå.

  268. Hon vill stanna.

  269. Vi har en mycket bra rektor
    som säger att vi ska klara av det.

  270. Det finns inga undantag. Man får inga
    lappar med "Mitt barn kan simma."-

  271. -utan att de behöver visa upp,
    det är inte okej.

  272. Här jobbar vi med alla barn
    på samma sätt utan särbehandling.

  273. I vattnet måste man slappna av. Titta
    på mina ben. Jag lägger mig på mage.

  274. Titta på benen
    och berätta vad det är som händer.

  275. Vad händer? Varför flyter jag?

  276. För att dina ben är avslappnade.

  277. -Varför är jag avslappnad?
    -Du är avspänd och kopplar av.

  278. Genom att koppla av i vattnet,
    som är jätteviktigt...

  279. Om nån hoppar på mig-

  280. -kan jag slappna av och
    jag kommer upp eftersom jag flyter.

  281. Kopplar man av
    och litar på vattnet...

  282. Jag har tre muslimska tjejer på
    skolan. Då drar vi för gardinerna-

  283. -och den manliga personalen
    får hålla sig borta.

  284. Vi jobbar helt med dem, och jag
    ligger i vattnet och håller på.

  285. Första gångerna gick det så där.

  286. Gardinerna var för, vem var i hallen?
    "Hjälp, det är en karl!"

  287. Så var det en, två gånger.

  288. Men han gick bort
    och då har det funkat.

  289. Varsågod och ligg.

  290. Jättebra. Nu släpper jag ditt huvud.

  291. Bra.

  292. Känns det okej?

  293. Du slappnar verkligen av. Jättebra.

  294. Lugn.
    Det händer inget, du drunknar inte-

  295. -du åker inte ner under,
    utan ansiktet är kvar uppe.

  296. Jag tar ditt huvud.
    Slappna av och titta i taket.

  297. Så där ja. Andas.

  298. Bra, titta! Räkna till fem.

  299. Vad är det som händer?
    Vad var det som hände?

  300. -Jag var inte avslappnad.
    -Du var inte avslappnad.

  301. Vad är roligast
    med att undervisa de här eleverna?

  302. Att man lär känna alla kulturer,
    det är enormt mycket kulturer-

  303. -och att de ska försöka förstå mig
    som har flytande svenska.

  304. Det kan komma ett barn som har
    turkiska och svårt att förklara.

  305. Man får gå igenom det successivt.

  306. Det är mycket finger och hand och
    peka och den biten, men det funkar.

  307. De tycker att det är kul
    att jag njuter av det.

  308. Jag älskar vattnet och att vara här.
    Hallen är som ett andra hem.

  309. Men alla tycker ju inte så.
    Om jag är lugn blir eleverna lugna.

  310. -Nu är det slut för i dag. Gå upp.
    -NEJ!

  311. Ett av skolans ansvar,
    moraliska ansvar inte minst-

  312. -är att alla elever ska inkluderas
    i alla ämnen hela tiden.

  313. Det där med inkludering
    är dubbelbottnat.

  314. Man kan tvingas anpassa sig
    till ett i grunden-

  315. -problematiskt normsystem,
    till exempel.

  316. Då är det bättre att inte
    bli inkluderad, naturligtvis.

  317. Det finns olika sätt
    att motivera och inkludera elever.

  318. På senare tid talas det om
    att använda videoteknik-

  319. -som ett sätt att arbeta, en metod.

  320. Jag kan se poängen med
    videoinspelningar.

  321. Däremot tror jag det är problematiskt
    när elever ska filma sig själva-

  322. -eller varandra. Det kan leda till
    vad som kallas "självobjektifiering".

  323. Man intar en annans persons blick
    på sig själv-

  324. -som i sin tur kan påverka
    ens egen identitet, egentligen.

  325. Man formar inte själv sitt subjekt,
    utan gör det med nån annans blick.

  326. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever. Daniel tar hjälp av tv-spel, inspelade instruktionsfilmer och musik. Han bygger upp spänning och intresse hos eleverna och den främsta vinsten har varit att de omotiverade eleverna hittat motivation på lektionerna. Emma låter sina elever filma sig själva när de gör övningar och de får sedan titta på filmen för att få grepp om hur de gör. Hon tycker inte längre att bedömning i ämnet idrott och hälsa är problematiskt eftersom eleverna är medvetna om hur de ligger till och vad de behöver göra för att förbättra sina resultat.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Idrottslärarens drömmar och dilemman

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Omöjligt uppdrag

Avsnitt 1 av 6

Vi träffar idrottsläraren Ragna Stridsberg, som undervisar nyanlända elever i idrott och hälsa. Hon berättar om utmaningen att anpassa lektionerna efter alla elevers individuella förutsättningar. Vi träffar också Aldo Castillo som har bestämt sig för att börja ha teorilektioner i hälsa redan i mellanstadiet med sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Motvilja och glädje

Avsnitt 2 av 6

Hur kan lärarna motivera sina elever i ämnet idrott och hälsa i skolan? Vi träffar Emma Holström och Daniel Gomejzon som båda är lärare i idrott och hälsa. De jobbar på lite olika sätt för att motivera sina elever.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Kroppens uttryck

Avsnitt 3 av 6

Många lärare i idrott och hälsa lär ut schottis, bugg och salsa, men det är mindre vanligt att lära ut fri eller uttryckande dans. I uttryckande dans är det elevens fantasi och egna uttryck som står i fokus. Men hur bedömer och betygsätter man det?

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Rummets potential

Avsnitt 4 av 6

Har rummet betydelse för skolidrottens innehåll? Är gymnastiksalen, det rektangulära rummet med ribbstolar och basketkorgar, anpassad efter kursplanens innehåll och mål? Vi träffar idrottsläraren Ninni Kysela som varvar roliga lekar med kamratövningar som stärker elevernas känsla av tillhörighet och sammanhållning i undervisningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Trygg i sin kropp

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Omklädningsrummet är en av de otryggaste platserna i skolan. Reportern Mona Abbasnejad träffar idrottsläraren Martin, som reflekterar över hur man kan göra omklädningsrummen tryggare.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottslärarens drömmar och dilemman

Lika villkor

Avsnitt 6 av 6

Inkluderas alla elever i undervisningen i idrott och hälsa och deltar alla på lika villkor? Lärare berättar om olika sätt att utmana gamla föreställningar om hur undervisningen i idrott och hälsa ska se ut och hur de arbetar för att alla elever ska ha samma möjligheter att delta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pulsträning och inlärning 2017

Mer energi på Hummelstaskolan

Mattias Hertz är idrottslärare på Hummelstaskolan, en skola som arbetar nära forskningen för att undersöka hur barnen påverkas av pulsträning. Här visar Mattias Hertz några av skolans resultat och ger handfasta tips om hur en pulslektion kan se ut, med aktiviteter som inte kräver en idrottssal. Inspelat den 27 mars 2017 på Elite Hotel Marina Tower, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Idrott och ångest

Ebba går sista året på gymnasiet och har skolkat från varenda lektion i idrott och hälsa. Linnéa ska börja gymnasiet till hösten och oroar sig för den obligatoriska skolidrotten eftersom hon mår dåligt av kraven och miljön. Är det verkligen nödvändigt att ämnet är obligatoriskt? Vad tycker gymnasieminister Aida Hadzialic?