Titta

UR Samtiden - Människan och rymden

UR Samtiden - Människan och rymden

Om UR Samtiden - Människan och rymden

Rymden fascinerar oss. Människan har i urminnes tider blickat ut från sin egen planet och upp mot universum. Vad är det därute som fascinerar oss, och varför? Enormt mycket tid och pengar har använts för att utforska planeter och andra saker i rymden, långt bort från vanliga människors liv och allmängiltiga problem. Ser vi resultat av den forskningen i vardagen, och i så fall hur? Och vilka implikationer kan den få på vårt framtida liv? Vetenskapsrådets seminarium presenterar olika aspekter av svensk rymdforskning. Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Människan och rymden : Så påverkas våra liv av kampen om rymdenDela
  1. Vi säger välkommen
    till Johan Eriksson från UI-

  2. -som ska tala om "Så som i himmelen
    så ock på jorden". - Välkommen.

  3. Jag är forskningschef på
    Utrikespolitiska institutet.

  4. Utrikespolitiska institutet, UI,
    är en ideell förening-

  5. -som i år har funnits i 75 år.

  6. Vi sysslar med forskning och
    information om utrikespolitik-

  7. -utvecklingen i omvärlden,
    kan man säga.

  8. Ni har nog sett "Länder i fickformat"
    som finns på skolbibliotek-

  9. -och naturligtvis online
    sen flera år.

  10. Jag ska...

  11. Den fina frågan "Så som i himmelen
    så ock på jorden?"-

  12. -handlar här om vem
    som egentligen bestämmer i rymden.

  13. Det vill jag ge ett
    samhällsvetenskapligt perspektiv på.

  14. Presentationen baseras
    på forskning av-

  15. -Lindy Newlove Eriksson vid KTH
    och mig själv.

  16. Bilderna är från Wiki Commons.

  17. Det är framför allt via NASA
    och en del från Rymdbolaget.

  18. Vem bestämmer i rymden? Jag vill
    börja med en forskningslucka.

  19. Jag är professor i statsvetenskap och
    sysslar med internationell politik.

  20. Jag är intresserad av globalisering
    och global governance.

  21. Och rymden borde ju vara
    nåt extremt viktigt och spännande-

  22. -eftersom rymden är en av de globala
    samfälligheterna, global commons.

  23. Alltså ett av de här områdena...
    Och rymden är ju oändlig-

  24. -till skillnad från polarregionerna
    eller världshaven.

  25. Man pratar om cyberrymden
    som en global samfällighet i dag.

  26. Det handlar om områden där ingen
    enskild stat har suveränitet-

  27. -och själv kan bestämma allt.

  28. Utan rymden är ungefär
    som polarregionerna och haven-

  29. -nåt som stater måste komma överens
    om, och där det finns konflikter.

  30. Och det finns också en tes
    i globaliseringsforskningen:

  31. Globaliseringen innebär
    att staters suveränitet-

  32. -förmågan att bestämma helt själva
    över samhället, luckras upp.

  33. Och så har det alltid varit
    med rymden.

  34. Där har det aldrig funnits
    nån suveränitet.

  35. Om man tittar på samhällsvetenskaplig
    litteratur om rymdpolitik-

  36. -så är den statscentrisk. Den handlar
    om USA:s och Sovjets rymdprogram-

  37. -och hur de har utvecklats.

  38. Det handlar mycket om
    militära frågor-

  39. -hur den maktkamp
    vi har sett på jorden-

  40. -har också förekommit
    i tävlingarna i rymden.

  41. Vem kom först till månen,
    och så vidare.

  42. Det är ett problem, menar jag.
    Vad handlar globalisering om?

  43. Jo, om att makten sprids från
    supermakter till andra stater.

  44. Från väst till öst
    och det globala syd.

  45. Men det handlar även om att makt
    sprids till ickestatliga aktörer.

  46. Företag, organisationer och experter
    får mer att säga till om.

  47. Och här menar jag
    att forskningslitteraturen-

  48. -om rymden inte har hängt med.

  49. Det intressanta är då
    att globaliseringslitteraturen-

  50. -i stort sett
    har förbisett rymdfrågorna.

  51. Det är oerhört märkligt,
    och det är en stor forskningslucka.

  52. Globaliseringslitteraturen
    är väldigt, väldigt bra-

  53. -men empiriskt handlar det om
    miljö, ekonomi och säkerhetspolitik.

  54. Men rymden är i stort sett
    frånvarande från litteraturen.

  55. Det finns en del undantag,
    men det är ett problem.

  56. Och då kan man ställa sig frågan
    när det gäller makten i rymden-

  57. -om det är så-

  58. -att världen i övrigt har gått från
    två dominerande supermakter-

  59. -till en värld där en massa olika
    stater är viktiga nuförtiden?

  60. Kina, Brasilien, Indonesien
    och Sydafrika blir viktigare-

  61. -men också företag och nätverk.

  62. Ser vi en maktspridning där?

  63. Ser vi det
    i rymden och rymdpolitiken?

  64. Tittar man på den gamla litteraturen
    är det USA som dominerar-

  65. -och sen har vi Ryssland och Kina,
    ungefär.

  66. Och därför behövs det
    mer forskning kring detta.

  67. Det här är baserat på en artikel av
    mig och Lindy i "Globalizations":

  68. "Governance beyond the global -
    who controls the extraterrestrial?"

  69. Den kan ni titta på om
    ni är intresserade av detta.

  70. Vem har då makten i rymden?
    Och det här föredraget-

  71. -handlar om den jordnära rymden.

  72. Det intressanta föredraget av David-

  73. -handlade ju om rymden bortom jorden,
    ganska mycket.

  74. -men när man ser på
    existerande rymdprogram-

  75. -är de flesta väldigt inåtvända.

  76. Satelliter där uppe
    tittar på vad vi gör.

  77. Den dominerande rymdteknologin
    handlar just om detta.

  78. Så vi intresserar oss
    mer för jorden än för universum.

  79. Det är där de flesta pengar satsas
    och det jag ska fokusera på.

  80. Jag kommer att prata om den
    traditionella bilden av rymden-

  81. -och sen går jag in på ett antal
    trender som man kan observera-

  82. -även om de går att ifrågasätta.

  83. Men det finns en breddning
    när det gäller antalet rymdstater.

  84. Vad gör egentligen
    näringslivet i rymden?

  85. Pågår det en militarisering?
    Vad handlar "dual use" om-

  86. -alltså den svagare gränsen
    mellan civilt och militärt?

  87. Vad är orsakerna till trenderna-

  88. -och vilka blir de
    politiska konsekvenserna av dem?

  89. Forskningen som vi och andra kollegor
    bedriver är väldigt tidigt ute.

  90. Så vi bidrar framför allt med frågor.

  91. Vi har inte ordentliga svar ännu-

  92. -men vi menar att forskningen
    måste få utvecklas och följa med.

  93. Den teknologiska forskningen
    har funnits länge-

  94. -och där finns en expertgemenskap
    som är stor och viktig.

  95. Men den samhällsvetenskapliga
    forskningen ligger efter-

  96. -att ta tag i frågor
    som vi kan bidra med-

  97. -om bland annat maktutövning
    och institutionalisering.

  98. Hur ser det ut med regleringar,
    hur funkar det med riskanalys?

  99. Det traditionella synsättet
    handlar om stormakterna.

  100. Vi har Sovjetunionen, vars
    rymdprogram togs över av Ryssland.

  101. Vi har månlandningen,
    en kapplöpning som USA vann.

  102. Kina är en stark rymdmakt.

  103. Vi har också Japan, som har
    ett framstående rymdprogram.

  104. Och europeiska stater
    har också olika rymdprogram.

  105. Det här är den vanliga,
    tror jag, uppfattningen-

  106. -att rymden är nåt som Ryssland,
    Kina och USA håller på med.

  107. Det finns ett problem här,
    eftersom litteraturen, forskningen-

  108. -och det som vi lär ut till studenter
    inom internationell politik-

  109. -bygger på perspektivet
    från 50-talet-

  110. -om att internationell politik
    styrs av stater.

  111. Man personifierar stater,
    som om de vore individer.

  112. Man pratar om stater som om de är
    tänkande, med hjärna och kropp.

  113. "USA vill det. Så där gör man
    i Ryssland. Så här tänker Kina."

  114. Och det är ju en abstraktion av
    guds nåde, för så är det ju inte.

  115. Stater är komplexa organisationer
    med olika aktörer.

  116. Även inom byråkratin finns det mycket
    maktkamp som vi behöver förstå.

  117. Man började luckra upp det
    under 70-talet-

  118. -men det finns kvar missförstånd
    kring rymdpolitiken.

  119. Och det här perspektivet
    har tyvärr också dominerat-

  120. -hur politiker
    och beslutsfattare tänker.

  121. Jag tror att de måste
    börja tänka om litegrann.

  122. När det gäller berättelsen om rymden-

  123. -finns det "The Dark Side:
    Rymden som arena för konflikt"-

  124. -alltså kapprustningen i rymden.

  125. Bilden visar en möjlig "railgun".

  126. Man skulle kunna använda
    olika sorters vapen i rymden.

  127. Det kan vara olika laservapen
    eller elektromagnetiska vapen.

  128. Man kan också använda
    nån form av teknik-

  129. -som kraschar in i satelliter
    för att förstöra dem så.

  130. Det finns olika diskussioner
    som fortgår. "Star wars"-

  131. -som var uppe på tapeten
    under 80-talet-

  132. -den typen av satsningar
    fortgår fortfarande.

  133. Jag läste en rapport från
    tankesmedjan Atlantic Council-

  134. -som ger underlag
    till USA:s regering.

  135. De är otroligt rädda för vad Kina gör
    när det gäller rymdvapen.

  136. De har en kombination av satelliter
    och markbaserade system.

  137. Och även genom cyberangrepp
    ska man...

  138. ...slå ut eller ta över de system
    som kontrollerar satelliterna.

  139. Den mörka bilden
    är rymdkapplöpningen-

  140. -och att det kalla kriget på jorden-

  141. -också hade rymden som arena.
    Så var det väldigt mycket.

  142. Det här var kusligt, och kanske
    skulle det bli konflikt även där.

  143. Men parallellt med detta har vi haft
    rymden som en fredad zon.

  144. Det intressanta är
    att båda visionerna om rymden-

  145. -har funnits samtidigt.

  146. Kanske är rymden som
    nån fredad zon en liberal utopi-

  147. -där man som i de andra
    samfälligheterna inte ska ha krig.

  148. Det är som med Arktis
    eller kärnvapenfria zoner:

  149. Här ska liberala principer
    för samarbete verka.

  150. Här ska vi lämna
    jordliga konflikter bakom oss-

  151. -och bli mer moderna.

  152. Och den kopplas ihop med
    föreställningar om himmelriket.

  153. Bilden visar dockningen-

  154. -mellan en sovjetisk
    och en amerikansk kapsel 1975.

  155. Vi ser hur amerikanen
    och kosmonauten skakar hand.

  156. Så samtidigt som man konkurrerade-

  157. -ville även ledarna
    för supermakterna emellanåt...

  158. Det här var under avspänningsperioden
    på 70-talet.

  159. Så då ville man samverka
    och hitta förståelse.

  160. Då gjorde man det symboliskt
    på det här viset-

  161. -genom att koppla ihop stationerna
    och skaka hand.

  162. Otroligt symbolpolitiskt viktigt.

  163. Så båda berättelserna
    har funnits parallellt.

  164. Men generellt så har man i praktiken-

  165. -bortsett från symbolhandlingar-

  166. -låtit den militära agendan dominera,
    skulle jag vilja säga.

  167. Mir, den här ryska rymdstationen-

  168. -som var i omloppsbana
    under väldigt många år.

  169. -och som hade många gäster
    från andra länder.

  170. Mir skulle i första hand
    vara en forskningsstation.

  171. Det skulle symbolisera
    Sovjets ambition-

  172. -att rymden är till för att skapa
    fred och utveckla forskning-

  173. -och inte konkurrera och tävla
    med varandra.

  174. Vi har ju nu den internationella
    rymdstationen, ISS-

  175. -där USA och Ryssland
    samarbetar väldigt mycket.

  176. Också det ska symbolisera
    att de trots att de är konkurrenter-

  177. -ändå kan samarbeta på det här sättet
    i vetenskapligt syfte.

  178. Vilka stater finns då i rymden?

  179. Ja, USA och Ryssland.

  180. På de flesta sätt när det gäller
    finansiellt och antal satelliter-

  181. -är det USA
    som dominerar fortfarande.

  182. Kina, Japan, Frankrike och Stor-
    britannien har sen länge rymdprogram.

  183. Men under de senaste tjugo åren
    har nya rymdstater tillkommit.

  184. Till exempel Brasilien,
    Indien, Malaysia, Sydafrika-

  185. -Nigeria, Turkiet och många fler.

  186. 60 stater i världen har rymdprogram.

  187. Vi hade bara två stater
    med rymdprogram från början-

  188. -och det är
    ungefär 200 stater i världen.

  189. En stor del har nu satsningar-

  190. -och fler är på väg
    att utveckla rymdprogram.

  191. Även Sverige, med Christer Fuglesang,
    är nu en rymdnation.

  192. Här är han uppe
    på Internationella rymdstationen.

  193. Då är frågan
    vad näringslivet gör i rymden.

  194. Ett exempel är det här rymdhoppet-

  195. -där Felix Baumgartner slog rekord-

  196. -genom att hoppa från
    39 000 meters höjd, var det väl-

  197. -och landade helskinnad.

  198. Det här genomfördes av
    Red Bull Stratos.

  199. Red Bull
    gav honom i praktiken vingar.

  200. Det var väl det man ville visa.

  201. Det här kan man se som nån gimmick
    från ett företag med mycket pengar-

  202. -som skickar upp
    en man som gör ett rymdhopp.

  203. Men man ska inte bara se det som
    att näringslivet gör lustiga saker-

  204. -eller käcka
    chauvinistiska ambitiösa projekt-

  205. -eller Virgin Galactics
    idéer om rymdturism.

  206. Näringslivet är betydligt viktigare
    än så i rymden.

  207. Det vi ser här är om ni tänker er...

  208. ...att Han Solo,
    den privata entreprenören...

  209. ...i "Star Wars"
    har blivit verklighet.

  210. Ett privat företag som heter Spacex
    som har skickat sin...

  211. ...Dragon upp till att docka med
    den internationella rymdstationen.

  212. Näringslivet dockar med de stora
    staterna i rymden, rent fysiskt.

  213. Det visar att nånting
    verkligen håller på att hända.

  214. Det är inte staterna som skickar
    bemannade rymdfärder längre.

  215. Obama sa för bara ett par år sen-

  216. -att nu får det vara slut med
    statliga bemannade rymdfärder.

  217. "Nu får näringslivet ordna
    de bemannade rymdfärderna."

  218. "Staterna hjälper till,
    men ni får göra det"-

  219. -"för vi har inte råd längre."

  220. En del företag har nappat på detta,
    trots att det är komplicerat.

  221. Men det här är nånting
    som vi måste bevaka - vad händer?

  222. Det visar ett par saker.
    Näringslivet är inte bara-

  223. -en slags
    underleverantör och utvecklare.

  224. Näringslivet håller på
    att få makt i rymden.

  225. Numera är företagen
    transnationella konglomerat-

  226. -som jobbar tillsammans med stater-

  227. -i partnerskap och genomför
    den här typen av rymdprogram.

  228. Och de får mer ansvar. Näringslivet
    äger mycket av infrastrukturen-

  229. -det är där
    den tekniska kompetensen finns-

  230. -och de genomför också operationerna.

  231. Här har vi några företag -
    det finns väldigt många.

  232. SSC är det
    svenska statliga rymdbolaget-

  233. -som har som ambition att bli
    världsledande inom satellittjänster.

  234. Man skickar ut satelliter
    från Esrange i Kiruna.

  235. Från individuella underleverantörer
    till konglomerat.

  236. Och, det här är
    en observation från artikeln:

  237. Företag levererar inte bara
    teknologi, utan de får ansvar.

  238. Det gäller inte bara civilt,
    utan även militära frågor-

  239. -och säkerhet och övervakning.

  240. Det här
    måste vi verkligen forska mer om.

  241. Som en liten parallell kom jag
    att tänka på Edward Snowden.

  242. Han avslöjade NSA övervakning
    av hela världens kommunikation.

  243. Han jobbade för ett privat företag
    när han var på NSA.

  244. Och då kommer vi in på en stor trend:
    det civil-militära "dual use"-

  245. -att en satellit
    som kan ta bilder t.ex. på jordytan-

  246. -kan ju används för olika syften,
    civila och militära.

  247. Det här är en het trend
    inom rymdpolitiken:

  248. Man vill att satelliter
    ska kunna sälja tjänster.

  249. Man kan sälja tjänster
    till massa olika avnämare:

  250. Företag, militära organisationer,
    forskare och andra.

  251. Det är bland annat vad svenska
    rymdbolaget jobbar med nu.

  252. Och...

  253. Det är bara ett par ändamål
    som ett satellitprojekt ska uppnå:

  254. Humanitär hjälp, geografisk
    planering, katastrofövervakning-

  255. -geologi och geofysik
    och hav och kustlinjer.

  256. Här är en liten bild från ett
    franskt-italienskt dual use-projekt.

  257. Ni kanske inte kan se allt,
    men det här handlar om-

  258. -att både civila och militära
    komponenter ingår i projektet.

  259. Det är så man vill ha det.
    Man jobbar på det här viset.

  260. Då måste man fråga sig
    vad det här får för konsekvenser.

  261. Ett annat privat-offentligt partner-
    skap är det europeiska Galileo.

  262. Här är en uppskjutning
    av en sån satellit.

  263. Parallellt finns det ett system
    som man kallar GMES inom Europa.

  264. Och det här var en intressant
    förändring 2008 inom EU.

  265. GMES stod för "Global Monitoring
    for Environmental Security".

  266. Det handlade om
    att övervaka miljösäkerhet.

  267. Man ville få kontroll på miljö-
    förstöring med hjälp av satelliter.

  268. Det var så det började,
    men 2008 ändrade man det.

  269. Det är samma akronym - GMES -
    men nu heter det-

  270. -"Global Monitoring
    for Environment and Security".

  271. Förändringen kan låta som ingenting,
    men politiskt är det enormt.

  272. Man skiljer nu på miljö och säkerhet.

  273. Från "Environmental Security"
    till "Environment and Security".

  274. Nu ska man övervaka terrorister,
    brottslighet och väpnade konflikter-

  275. -med samma system, och man
    legitimerar det så här lätt.

  276. Vi forskare
    börjar plötsligt upptäcka detta.

  277. Tjänstemän inom EU
    och olika experter genomför det.

  278. Kanske är de inte helt medvetna om
    vad de håller på med.

  279. Jag ska sammanfatta trenderna
    som jag har tagit upp:

  280. Nya rymdstater - vi har en global
    maktspridning när det gäller rymden.

  281. Näringslivet i rymden blir viktigare.

  282. Vi har privat-offentliga partnerskap
    som är transnationella.

  283. Och så har vi en allt starkare
    civil-militär dual use-trend.

  284. Jag vill spekulera i
    varför vi ser de här trenderna.

  285. Finns det några förklaringar?
    Här är en förklaring.

  286. Det här är
    Challenger-katastrofen 1986.

  287. Det här är
    Columbia-katastrofen 2003.

  288. Det var rymdskyttlar som förstördes.

  289. Det här blev enorma avbräck
    för USA och för NASA.

  290. Det här blev början till att man
    gav upp de bemannade rymdfärderna.

  291. "Det är alldeles för stora risker
    och vi klarar inte av det."

  292. Det här ska vara prestigeprojekt-

  293. -men om man kraschar och dödar
    personer, då har man misslyckats.

  294. Så det är misslyckade rymdprogram
    som kostar enormt mycket pengar.

  295. I spillrorna av vraken kom företag
    som sa att "vi kan göra det här".

  296. Det är litegrann som hur USA gör-

  297. -med väpnade insatser
    i olika konflikter.

  298. Man använder sig av privata företag
    som tar riskerna.

  299. Det finns inte bara det som orsaker,
    men vi har globala maktskiften.

  300. Rymden är en parallell
    till den globala ekonomin.

  301. Kina tar över ekonomiskt,
    med snart högst BNP-

  302. -snabbast tillväxttakt och liknande.

  303. Det handlar om politiska idéer. Under
    80-talet kom new public management.

  304. Vi ska alltså driva offentliga
    program som man gör i näringslivet.

  305. Vi tror att näringslivet sköter
    det här bättre än offentliga organ.

  306. Det är också de finansiella kriserna.
    Särskilt finanskrisen 2008.

  307. Och så har vi
    den teknologiska utvecklingen.

  308. Jag förstår att man pratar
    om konvergerande teknologier.

  309. Det innebär att cyberteknologi,
    rymdteknologi, nanoteknologi-

  310. -vävs ihop, och det drar ihop
    en massa olika experter-

  311. -som jobbar tillsammans i
    konkreta produktutvecklingsprojekt.

  312. Det för samman
    en massa olika aktörer och länder.

  313. Det är en delförklaring till att vi
    har den här komplexa maktstrukturen.

  314. Nu ska jag bara ställa frågor.
    Jag vet inte om jag har nåt svar.

  315. Man måste börja ställa frågor
    om insyn.

  316. Är det militarisering som pågår? Hur
    ser det ut med regleringen av rymden?

  317. Hur ser det ut med ansvarstagande
    när satelliter kraschar?

  318. Det var det. Tack.

  319. Tack. Privatisering av rymden...

  320. Vem är det som bestämmer,
    och hur mycket-

  321. -går politiken genom
    de privata aktörerna?

  322. Du sa att man kanske inte visste
    vad man gjorde-

  323. -när man ändrade GMES.

  324. Det finns ju mycket
    konspirationsteorier på området.

  325. Det kan nog låta
    lite konspiratoriskt-

  326. -och det finns en massa bra saker
    med detta-

  327. -men det är vår uppgift som samhälls-
    vetare att ställa kritiska frågor.

  328. Vi måste ställa frågor
    om inflytande och kontroll.

  329. Det här gäller inte bara rymden
    utan en massa områden.

  330. Särskilt
    de tekniskt komplicerade frågorna.

  331. Det är teknikens möjligheter
    som driver utvecklingen.

  332. Då hinner man inte ställa frågor
    om riskanalys och inflytande.

  333. Vi samhällsvetare har precis, lite
    yrvaket, börjat titta på det här.

  334. Jag känner igen det här som
    samhällsvetare. Vi måste bryta upp.

  335. Kina bestämmer inget,
    för Kina är bara...

  336. Det är ju ledarna i Kina
    eller förhandlingarna.

  337. Det var mycket fint demonstrerat, de
    här samhällsvetenskapliga frågorna.

  338. Frågor? Kommentarer?

  339. Hur är det i rymden?

  340. Det finns ju en... - Ja?

  341. Lennart Nordh,
    med ett förflutet på Rymdstyrelsen.

  342. Från ditt intressanta föredrag
    får man ett intryck av-

  343. -att det är näringslivet
    som styr vad som sker i rymden.

  344. Men även om det är privata
    aktörer och operatörer-

  345. -så är nästan allt
    betalt med skattepengar-

  346. -och därför också möjligt
    att politiskt besluta om.

  347. Men det som i bakgrunden
    styr utvecklingen-

  348. -är att operatörerna
    är stora konglomerat-

  349. -ibland privata, ibland statliga.
    Och massor jobbar där-

  350. -så det är prestige hos länder
    att ha dessa företag.

  351. Så det är inte lätt
    att ändra på detta i alla fall.

  352. Eftersom jag är forskare-

  353. -och inte har tittat på
    militär- eller näringslivsfrågorna-

  354. -utan mer anknutit till
    vad David pratade om förut-

  355. -tänkte jag säga att där
    kanske tävlandet är ärligare-

  356. -för där strävar man mot samma mål.

  357. Man kan ha olika sätt att lösa
    hur man kommer fram på vägen-

  358. -men där finns det
    en global samstämmighet-

  359. -och man kanske kan hoppas på
    ett bra samarbete på den sidan.

  360. Vill du kommentera? Du nämnde att
    det både är konflikt och samarbete.

  361. Tack för inlägget.

  362. Rymden är som jag sa
    en av de globala samfälligheterna-

  363. -precis som polarregionerna,
    världshaven och cyberrymden-

  364. -alltså
    mer eller mindre oreglerade områden.

  365. Och det är fascinerande
    att studera detta.

  366. Det är en blandning av konflikt och
    framgångar när det gäller samarbete-

  367. -som man inte ser på andra områden.

  368. Och där behövs mer forskning.

  369. Jag vet att John Vogler i England-

  370. -har forskat om maktutövning
    i samfälligheterna-

  371. -men här behövs det mycket mer.

  372. Bengt först, tror jag.

  373. Jag vill följa upp Lennarts fråga.

  374. Om man nu bortser från skattepengar-

  375. -vilka rymdsektorer
    kan då möjligen vara lönsamma-

  376. -där det alltså för kapitalägare
    lönar sig att gå in?

  377. Jag är nog inte expert att svara
    på det, men jag har lyssnat på...

  378. Jag var på en konferens för
    aerospaceindustrin i London.

  379. De pratade då
    om kombinationen av miljöfrågor-

  380. -ekonomin och energifrågorna.

  381. Det är några av de största
    utmaningarna vi har i dag.

  382. Och rymdprojekt
    kan ge en del svar här-

  383. -för övervakning,
    uppföljning och analys.

  384. Och de menar
    att det finns pengar att tjäna där-

  385. -genom att utveckla produkter
    som stater och andra vill köpa.

  386. När man lyssnar på dem är de väldigt
    optimistiska angående det här.

  387. Det är ett sätt att svara på det.

  388. I början på 80-talet trodde vissa
    att staterna skulle försvinna-

  389. -och medborgarskap och skattesystem
    skulle upplösas-

  390. -men stater finns ju kvar
    och är oerhört viktiga.

  391. De är inte så
    som vi alltid trott att de varit-

  392. -alltså slutna enheter
    med en topp som bestämmer allting.

  393. Staterna lever som företag
    i en globaliserad värld.

  394. Och det vi ser är en maktspridning.

  395. Det är svårare att se
    vem som bestämmer i dag.

  396. Så mycket är att bereda sig
    för en marknad som kan komma?

  397. Det ställer stora krav.

  398. Vad ska man våga riskera?
    - Varsågod!

  399. Jag heter Nils-Axel Mörner och håller
    på med frågor vid sidan av den här.

  400. Det är en sak som jag saknar.

  401. Du talade om nära jorden-rymden-

  402. -och till det
    är ju vårt planetsystem-

  403. -och vår kära vän solen,
    som vi inte skulle klara oss utan.

  404. Det är ju ett vibrerande system,
    där planeterna påverkar solens...

  405. ...solfysik och utstrålning,
    som är mycket delikat...

  406. ...och också
    vad som händer på jorden.

  407. Det här är enormt viktigt, och
    det är också stora säkerhetsfrågor-

  408. -när det gäller "solar flares",
    till exempel.

  409. Det är nåt som vi måste bevaka
    och lära oss att förstå.

  410. Och det är mycket klart nu-

  411. -planetsystemens påverkan
    på solfysiken och dynamiken-

  412. -och solens variabilitet.

  413. Och det är dels strålningen
    i form av luminositet.

  414. Det andra är ju
    den elektromagnetiska solvinden.

  415. Båda påverkar vår jord.

  416. Till exempel,
    när havet ändrar sig i Kattegatt-

  417. -beror det inte på
    några klimatförändringar-

  418. -utan det är till största delen-

  419. -tidvattenseffekter, och då
    inte små effekter utan längre.

  420. Sextioårscykeln -
    det är ju en planetär cykel.

  421. Det måste vi lära oss att förstå-

  422. -och inget är viktigare-

  423. -än att bygga upp
    en förståelse för solar flares.

  424. De har vuxit fram som
    ett av de största möjliga hoten.

  425. Alla älskar att säga hot,
    men ett möjligt hot är det.

  426. Det måste vi lära oss.
    Ni får ursäkta att jag tog upp det.

  427. Reaktionen
    som jag kan ge på din kommentar...

  428. ...är att man blir som en utomjording
    i mångvetenskapliga sammanhang-

  429. -apropå det vi pratade om innan,
    om de finns mitt ibland oss.

  430. Så frågan kanske är bättre ställd
    till nån som inte är statsvetare.

  431. Men det du sa
    om vad vi lyfter fram som hot-

  432. -har jag själv forskat om.

  433. Varför lyfter vi fram
    vissa hotbilder framför andra?

  434. Rymdteknologi är ibland mycket på
    dagordningen medan vi glömmer annat.

  435. Där har vi statsvetare
    en del att bidra med.

  436. Det handlar om byråkratiska
    processer, vad medierna gör-

  437. -och olika psykologiska mekanismer.

  438. Vad solen gör kan jag inget om-

  439. -men jag kan en del om
    hur hotbilder filtreras.

  440. Bara som ett litet exempel:

  441. Ibland behövs externa händelser för
    att vi ska uppmärksamma nånting.

  442. Inte många visste vad ett bogvisir
    var innan Estonia-katastrofen.

  443. Innan 11 september-attackerna i USA-

  444. -pratade världens ledare
    mest om cyberhotet, IT-attacker.

  445. Det glömdes bort efter 11 september.

  446. Säkerhetspolitiken är inte alls styrd
    av nån rationell...

  447. Eller, den är inte enbart styrd
    av rationell analys av hoten.

  448. Det finns politik
    och byråkratisk maktkamp där.

  449. Tack. - Varsågod.

  450. Nej, det är först bakom.
    - Ja, det är du.

  451. Du talade om rymden
    som en samfällighet.

  452. Vad jag förstår kan man lösa
    enkel biljett till Mars-

  453. -och det verkar vara en tidsfråga
    innan man koloniserar Mars.

  454. Får inte det politiska konsekvenser?
    Jag tror att människan är girig.

  455. Blir det inte
    mycket politiska följder?

  456. Vi kommer att ha ett föredrag senare
    som handlar om livsbetingelser-

  457. -och hur vi skulle kunna bygga
    miljöer på andra planeter.

  458. Men absolut. Det var nån som sa,
    kanske herren här nere-

  459. -att när det gäller vad som händer
    väldigt långt där ute-

  460. -är det mer samarbete
    och mindre tävlan.

  461. Men kan det inte ligga prestige i-

  462. -vem som först etablerar en människo-
    vänlig miljö på en annan planet?

  463. Vi kommer att kunna se mönster
    som vi sett i andra sammanhang-

  464. -i de politiska projekten.

  465. Då måste väl
    rymden delas upp och regleras?

  466. Ja, precis. Det kommer
    att finnas initiativ för detta.

  467. Det brukar vara förlorarna
    som vill reglera-

  468. -medan de som dominerar
    inte tycker att det behövs.

  469. -Varsågod.
    -Lars Pettersson, SU, Fysikum.

  470. Jag kände mig som en utomjording
    i går på Svenska turistmässan.

  471. Det var cirka tusen
    resebyrårepresentanter.

  472. Där hade man som talare
    Christer Fuglesang-

  473. -och dessutom en forskare från NASA.

  474. Så det var väldigt mycket rymdmotiv.

  475. Det är en aspekt som jag tror kommer.

  476. Rymdturism -
    kommer vi att åka på turistresor?

  477. Inte jag, i alla fall.
    Jag är höjdrädd.

  478. -Jag vet inte vad jag ska säga.
    -Vad spelar ett sånt inslag för roll?

  479. Hur uppfattade du inslaget?
    Är det för spektakulärt-

  480. -eller planerar folk
    sina rymdresor där?

  481. ...miljö- och hållbarhetstänkande.
    För när man är uppe i rymden-

  482. -måste man ta vara på allting.

  483. Det vatten som man tar med sig
    måste återanvändas.

  484. Vad kan turistindustrin
    lära sig av rymdfarten?

  485. Men det nämndes också
    Spacex, Virgin, och så vidare.

  486. Så att det finns nog en medvetenhet
    även på det området.

  487. Det här är jag inte expert på, men
    det här har vi sett på många sätt.

  488. Den omfattande finansiella satsning
    som varit på rymdprogram-

  489. -har lett till en massa landvinningar
    som vi använder på jorden varje dag.

  490. Tekniken med mobiltelefoner.
    Det finns fler såna exempel.

  491. Det får vi höra Maria tala om
    efter lunch.

  492. Bra koppling. Vi tar en sista fråga.

  493. Hallå. Ahrvid Engholm. Jag är
    journalist och har skrivit om rymden.

  494. Jag tänkte nämna
    det här om rymdturism.

  495. Det är ju så att i Kiruna...

  496. ...arbetar man hårt för
    att flygplatsen där...

  497. ...ska bli en bas
    för Virgin Galactic...

  498. ...som ska skicka upp rymdturister
    i en ballistisk resa.

  499. Man får vara tyngdlös
    i en fem, sex minuter.

  500. Jag har läst
    att man har börjat en studie om-

  501. -att kanske göra om
    rymdbasen i Kiruna, Esrange-

  502. -till en bas som kan skicka upp
    satelliter i omloppsbana.

  503. Det skulle vara fördelar för
    till exempel polära satelliter.

  504. Så det händer ganska mycket i Sverige
    på området, vill jag påpeka.

  505. Absolut. En del av det du sa
    var nyheter för mig.

  506. Men det blir lättare att skjuta upp
    satelliter då de blir billigare.

  507. Satellitutvecklingen
    har varit som datorerna:

  508. Först var de jätteklumpiga
    och nu är de pyttesmå.

  509. Dagens smartphones...
    Nu har jag inte den på mig.

  510. Ni har väl en, de flesta av er.

  511. De sägs ha samma kapacitet som man
    behövde vid den första månfärden.

  512. I en enda telefon. Så snart
    är väl satelliterna som äpplen.

  513. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Så påverkas våra liv av kampen om rymden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rymdkapplöpningen satte under 1950- och 60-talen stenhård prägel på relationerna mellan Sovjetunionen och USA. Men också i dag är frågan om vem på jorden som bestämmer i rymden viktig både för länder och för näringsliv. Johan Eriksson, forskningschef på Utrikespolitiska institutet, resonerar kring hur utvecklingen i rymden påverkar livet på jordytan. Vad finns det för risker och möjligheter? Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Internationella relationer, Rymdforskning, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människan och rymden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människan och rymden

Så påverkas våra liv av kampen om rymden

Frågan om vem på jorden som bestämmer i rymden är viktig både för länder och för näringsliv. Johan Eriksson, forskningschef på Utrikespolitiska institutet, resonerar kring hur utvecklingen i rymden påverkar livet på jordytan. Vad finns det för risker och möjligheter? Inspelat 5 december 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.