Titta

UR Samtiden - När hjärnan inte orkar

UR Samtiden - När hjärnan inte orkar : När hjärnan inte orkarDela
  1. Vi får väl börja med
    att visa upp hjärnan.

  2. Det här är en mänsklig hjärna,
    ja, den är i plast-

  3. -men så här ser vi ut.

  4. Och veckningen, finessen med den
    är att det blir en större yta.

  5. Skulle man breda ut
    den här hjärnytan-

  6. -så blir det en kvadratmeter
    eller kanske ännu mer.

  7. Vet ni hur många hjärnceller
    det finns? Kan nån gissa?

  8. 100 000 000 000 nervceller.

  9. Om man ska räkna dem alla
    får man räkna en cell per sekund.

  10. En, två, tre-

  11. -fyra, fem...

  12. Fortsätter räkna, inte äter,
    inte sover, räknar dag och natt...

  13. Då får man räkna i 3 000 år.

  14. Sen finns det stödjeceller,
    gliaceller.

  15. De är i alla fall minst fem,
    kanske tio, gånger så många-

  16. -så ska man räkna alla celler
    i den här klumpen-

  17. -har man att göra en liten stund.

  18. Hjärnan är robust, den är tålig.

  19. Hjärnan ligger... Nu ser inte vi det,
    men hjärnan ligger, som vi vet-

  20. -innesluten i skallbenet,
    som är massivt.

  21. Den främre delen av hjärnan,
    som är här-

  22. -där ligger personligheten. Det är
    den som gör oss till dem vi är.

  23. Flyttar vi oss lite längre bak
    så har vi områden för känsel.

  24. Man talar om dominant hemisfär,
    dominanta sidan.

  25. Det är mer läroboksmässigt.

  26. Man talar om att den vänstra
    hjärnhalvan, det är den dominanta.

  27. Det är den
    som har med språk att göra.

  28. Längst bak i hjärnan
    har vi syncentrum.

  29. Här kan man alltså
    identifiera det man ser. Man...

  30. Och det handlar just verkligen om att
    identifiera, att kunna förstå det.

  31. Det handlar inte bara om att se
    utan att förstå vad man ser.

  32. Men hjärnan kan också
    utsättas för skada och bli skadad.

  33. Ett gemensamt problem
    när det gäller en hjärnskada-

  34. -är att man kan bli
    så kallat hjärntrött.

  35. Man kan få det efter ett slag
    mot huvudet, efter en stroke-

  36. -men man kan också få det
    om man anstränger sig för mycket-

  37. -betydande stress, psykologisk
    belastning under längre tid.

  38. Personer som inte har upplevt det här
    förstår inte vad det handlar om.

  39. Det är väldigt abstrakt
    och det är väldigt svårt att förstå-

  40. -om man inte antingen jobbar med det,
    som Birgitta och jag och många andra-

  41. -eller har upplevt det själv.

  42. Man upplever en seghet, en...

  43. ...en trötthet i hjärnan,
    trötthet i tanken, så att säga.

  44. Det som är typiskt för de personer
    som har problemet-

  45. -är att de är intelligenta, begåvade,
    och framför allt ambitiösa.

  46. Det är karakteristikum.

  47. Att göra för mycket kan vara det att
    man träffar några vänner och pratar.

  48. Det tycker vi ju alla att det
    är trevligt och lite avkopplande-

  49. -men inte för en hjärntrött.
    Man ska hålla koll på vad alla säger.

  50. "Vad ska jag säga nu här?"
    Det är ansträngande.

  51. Så det är lite paradoxalt.
    Att läsa en bok orkar man inte.

  52. Det är avkopplande, men tar mycket
    kraft för det blir så mycket-

  53. -att hålla ordning på och förstå,
    så att det inte riktigt fungerar.

  54. Det är jätteviktigt, det Birgitta
    säger, för det blir så paradoxalt.

  55. Personen är som jag sa
    intelligent, begåvad, ambitiös.

  56. Personen kan göra allt i stunden.
    Det är inte problemet.

  57. Men det är just att orka över tid,
    det är där problemet kommer.

  58. Det syns inte utanpå. Personen ser
    precis lika frisk och pigg ut-

  59. -som vem som helst av oss allihop.

  60. Personer med tillståndet klagar ofta
    över att de är lättirriterade-

  61. -de har lätt till gråt,
    det vi kallar för "affektlabila".

  62. De har lättare för att bli rörda
    när det handlar om tråkiga saker.

  63. Det blir vi allihop, men lite mer.

  64. Och gör man för mycket
    klagar personen ofta över huvudvärk-

  65. -i form av ett tryck över huvudet.

  66. Det går ett tryck över hjässan,
    ett band över huvudet.

  67. Sömnen kan också påverkas,
    man får sämre sömnkvalitet.

  68. Då går man in i en negativ spiral
    så att man får mer hjärntrötthet.

  69. Hur kan man nu... Ja,
    vad gör man åt det här tillståndet?

  70. Ja, vi säger... Jag som läkare säger:

  71. "Hushåll med din mentala energi",
    säger jag till patienten.

  72. Jag sitter vid ett skrivbord och så
    sitter patienten där, så säger jag:

  73. "Hushåll med din mentala energi."

  74. Det är väldigt lätt att säga,
    och väldigt svårt att göra.

  75. Och därför har Birgitta
    lite bättre idéer.

  76. -Vad gör du, Birgitta?
    -Eller vad vi gör!

  77. Vi har ju börjat med att vi försöker
    diagnosticera, beskriva vad det är.

  78. Med hjälp av en skattningsskala-

  79. -tycker vi att vi och patienter
    kan bli hjälpta i att förstå-

  80. -att problem finns
    och vi har olika nivåer på den.

  81. Till det kopplar vi in
    kognitiva tester-

  82. -alltså man tittar på uppmärksamhet
    och hur snabbt man processar saker.

  83. Att processa saker är precis
    som att läsa, hur snabbt man förstår.

  84. Man kan kanske beskriva det så,
    och det spelar roll...

  85. ...hur snabbt och effektivt hjärnan
    arbetar. Varför ska man bry sig?

  86. Men trafiken har sitt tempo, folk
    pratar, tv:n går i ett visst tempo.

  87. Det gäller för hjärnan att hänga med.
    Det går inte att bromsa vardagen.

  88. Och för de hjärntrötta
    går det långsammare.

  89. De läser långsammare, ibland hinner
    de inte med text-remsan på tv.

  90. Då har vi tittat på patienter
    när det har gått minst ett år-

  91. -för att vi ska vara säkra på att det
    inte är nåt spontant tillfrisknande.

  92. Det bästa är ju att man kanske
    börjar så tidigt som möjligt.

  93. Vi har tittat
    med två medicinska studier.

  94. En med metylfenidat,
    medicin som man använder vid ADHD.

  95. Det är ju en medicin som finns ute
    i dag, men inte för hjärntrötthet-

  96. -eller efter en skada på hjärnan.

  97. Men där vi kan se att, jo, kanske
    för kanske 60 % av dem i studien-

  98. -har det här varit till en god hjälp.
    De kommer att orka göra lite mer.

  99. Ni kanske tänker "ADHD? Hjärntrötthet
    är ju lite segt och långsamt."

  100. Det som är gemensamt-

  101. -är den här förmågan att hålla sig
    koncentrerad under längre tid.

  102. Med hjälp av metylfenidat
    har vi sett:

  103. För dem som det fungerar för orkar
    man bättre, man koncentrerar sig-

  104. -man blir inte lika lätt trött.

  105. Det är inte så att man kanske från
    att ha varit sjukskriven kan arbeta-

  106. -men det kan betyda
    ganska mycket för livskvaliteten.

  107. Att man orkar umgås med sina barn,
    läsa boken-

  108. -kanske till och med börjar läsa
    böcker som man inte har klarat-

  109. -och orkar bry sig
    om det som finns runtomkring.

  110. Vi har tittat på
    en annan, ny substans-

  111. -som inte finns ute på marknaden än-

  112. -som påverkar en signalsubstans
    i hjärnan som heter dopamin-

  113. -en substans som Arvid Karlsson,
    nobelpristagaren, tog fram-

  114. -där vi också ser
    liknande goda effekter.

  115. Både metylfenidat och OSU-6162,
    som den heter-

  116. -påverkar dopamin i hjärnan,
    som är viktigt för koncentrationen.

  117. Sen har vi också jobbat med en metod
    som inte har med medicin att göra.

  118. Vi har jobbat med mindfulness,
    om att vara mer medveten här och nu.

  119. Vi har jobbat med en metod som heter
    mindfulnessbaserad stressreduktion.

  120. Då har man ett tydligt program
    som man håller sig till-

  121. -som är välanpassat
    till vår västerländska kultur.

  122. Den metoden handlar mycket om
    att man mediterar.

  123. Och meditation är ju
    ett sätt att stilla sig själv.

  124. Att sitta still. Man stillar tanken
    och man stillar kroppen-

  125. -och man får nog
    en liten god hjärnvila under tiden-

  126. -när man faktiskt tar sig tid
    att stanna upp och inte rusar på.

  127. För det är ju så där att folk
    är ambitiösa och vill, de flesta.

  128. Det är ju sällan nån sitter hemma
    och tycker att det är okej.

  129. Vi vill göra saker, träffa vänner.
    Det är lätt att man gör för mycket.

  130. Men med mindfulness kan man få lite
    verktyg, man kan gå undan en stund-

  131. -och kanske meditera en kortare stund
    och sen komma tillbaka till samtalet.

  132. Man blir också mera klok,
    för det handlar det också om:

  133. Att man ska förstå hur man
    reagerar i stunden, här och nu.

  134. Att förstå, inte koppla ifrån kroppen
    utan man är en helhet-

  135. -och lära sig mer av sina signaler
    och förstå hur man ska göra.

  136. Till mindfulnessen
    kommer också mycket insikt.

  137. Man pratar om insiktsmeditation,
    man har samtal efter övningarna.

  138. Man försöker förstå: "Vad hände? Vad
    gjorde jag? Hur gör jag i vardagen?"

  139. Jag kanske inte måste gå så snabbt
    eller plocka disken så energiskt.

  140. Om jag stannar upp,
    tar det lite lugnare...

  141. Om jag pratar med vänner på ett lite
    lugnare sätt så sparar jag energi.

  142. Och alla känslor som också rasslar
    runt, som också tar energi...

  143. Hur är det egentligen med dem?

  144. Så att det blir en ganska stor bit
    som man kan jobba med i mindfulness.

  145. Där har vi också sett goda resultat.

  146. Även om man jobbar
    med både medicin och mindfulness-

  147. -så kan vi se lite liknande resultat.

  148. I de studierna vi har gjort
    kan man påverka hjärntröttheten.

  149. Det kan bli lite bättre i olika grad
    för väldigt många-

  150. -och personer lär sig lite mer om
    hur man ska hantera sin vardag.

  151. Vi har inte gjort det,
    men vi diskuterar-

  152. -att det kanske vore bra att
    kombinera medicin och mindfulness.

  153. Det kanske inte är så lyckat med
    medicin, om man gör för mycket-

  154. -för man har liksom ingen
    energireserv att ta utav.

  155. Om man normalt sett har så här mycket
    energi att ta av, de som är friska-

  156. -och så har man lite att ta av-

  157. -så kan den hjärntrötte
    ha väldigt lite.

  158. Gör man för mycket den ena dagen
    kanske energin nästa dag är låg.

  159. Man har liksom inget extra att ta på,
    så man måste vara försiktig.

  160. Om man får medicin
    kanske man får lite mer energi-

  161. -men inte så att man kan springa på
    som man gjorde innan-

  162. -utan man måste fortsätta
    att vara försiktig.

  163. Sen har vi väl tänkt lite på
    hur man kan göra och förbättra...

  164. Grejen är ju den just nu,
    som Birgitta säger...

  165. Vi har alltså funnit
    i våra studier tillsammans-

  166. -att man kan påverka hjärntröttheten.
    Man kan förbättra den-

  167. -med mediciner, med mindfulness,
    kanske med en kombination.

  168. Det har vi inte tittat på, men det
    kan man ju tänka sig är gynnsamt.

  169. Om man kan
    påverka hjärntröttheten lite grann-

  170. -då börjar man ju omedelbart tänka:
    Skulle man kunna bota den-

  171. -eller skulle man kunna undvika
    att den över huvud taget uppkommer?

  172. Där har vi ett nära samarbete med
    personer som arbetar på cellnivå-

  173. -professor Elisabeth Hansson, till
    exempel, på Göteborgs universitet.

  174. Hon och hennes forskargrupp
    tittar på:

  175. "Kan man hitta vägar att återställa"-

  176. -"signaleringen i hjärnan
    till den situation den var tidigare?"

  177. Det vill säga
    kan man bota hjärntröttheten?

  178. Det vi har hittat här nu-

  179. -är att man kan påverka
    hjärntröttheten positivt.

  180. Vi är förstås oerhört intresserade av
    att komma ett steg till-

  181. -det vill säga försöka undvika
    den här hjärntröttheten-

  182. -eller kanske till och med
    på lite sikt kunna bota den.

  183. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

När hjärnan inte orkar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mindfulness kan påverka hjärntrötthet och hjälpa människor hantera sin vardag. Det säger Birgitta Johansson, specialist i neuropsykologi. Hjärntrötthet är en osynlig sjukdom som här belyses av Birgitta Johansson och överläkare i neurologi Lars Rönnbäck. Tröttheten kan drabba människor som råkat ut för hjärnskada eller personer som lever under för hög stress. Men det finns sätt att undvika och påverka hjärntröttheten. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Hjärnsjukdomar, Medicin, Mindfulnessmeditation, Nervsystemet, Neurologi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Trötthet
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.