Titta

UR Samtiden - Lika värde

UR Samtiden - Lika värde

Om UR Samtiden - Lika värde

Föreläsningar och diskussioner om om vad som krävs för att forma en rättvis skola. Forskare och pedagoger resonerar kring specialpedagogiska utmaningar de står inför. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Lika värde : Hur lär sig döva barn att läsa?Dela
  1. Man kanske inte tänker på-

  2. -att hörande barn lär sig att läsa
    ett språk de redan kan.

  3. Det är barnet som lär sig.

  4. Inte vi pedagoger,
    hur gärna vi än skulle vilja.

  5. Utan det är barnen själva. Vad behövs
    när hörande barn lär sig läsa?

  6. Jag tänker så här:
    Barnen bygger sin kunskap.

  7. Jag tänker mig att de har byggstenar
    och bygger ett hus.

  8. Det ger en bra bild.

  9. Vad behöver då vi göra
    medan de bygger?

  10. Det vet vi ju.
    Precis som Emelies mamma berättade:

  11. Vi ska vara byggnadsställningarna
    runt huset.

  12. Vi behöver uppmuntra och finnas där.

  13. Grunden i husbygget är ju språk.

  14. Om vi tänker på läsinlärning.

  15. Man behöver tro på sig själv.
    Att man kan.

  16. Jag går igenom detta snabbt.
    Det finns fler byggstenar.

  17. Jag tog bara med halva huset
    för att hinna på 20 minuter.

  18. Föräldrarna har
    positiva förväntningar.

  19. De förväntar sig
    att barnen tittar på och är med.

  20. I små barns liv
    är föräldrarna viktiga.

  21. Vi pedagoger kommer in
    i förskoleåldern.

  22. Vi behöver tänka positivt
    och förvänta oss att de kan.

  23. Hörande barn behöver få naturliga
    och positiva möten med skrift.

  24. Man behöver mötas i samtal
    runt skrifter och historier.

  25. Man behöver ha tillgång till böcker,
    datorer. Facebook och sms i dag.

  26. Twitter och vad det kan vara.
    Och tidningar. Pappers- och digitala.

  27. Och så behöver man någon
    som läser högt. Emelies föräldrar-

  28. -berättar och "läser högt"
    det som finns i sagorna.

  29. Då förstår barnen
    att där finns något kul.

  30. Man blir sugen på att lära sig.
    Man får lust.

  31. Och man ska använda
    sina kunskaper och erfarenheter.

  32. För att kunna knäcka koden-

  33. -behöver man känna sig som medlem i
    "de läskunnigas förening".

  34. Hoppas att vi hinner in på det.
    Läsningens funktion.

  35. Vad är läsningen bra för?

  36. Metakognition-

  37. -alltså att förstå
    vad läsning handlar om.

  38. Bygga textvärldar i samtal. Nu är ni
    oroliga. Huset kommer att ramla.

  39. Den lilla hamnade fel.
    Positiva vuxenmodeller.

  40. Man behöver se vuxna
    som läser tidningar och böcker.

  41. När man...

  42. Här har man alla bitarna,
    och så småningom äger man språket.

  43. För oss handlar det om-

  44. -att våra elever ska äga
    både teckenspråk och svenska.

  45. Det bidrar till alla de små molnen.
    Man blir delaktig-

  46. -får social gemenskap och tillgång
    till kunskap och information.

  47. Man får perspektiv på sig själv,
    sin omgivning och omvärlden.

  48. Vi hoppas också att våra barn
    får känna kärlek till båda språken.

  49. Att de känner sig trygga
    och att det är accepterat.

  50. Språk och kultur hänger nära samman.

  51. Man behöver också känna
    en kulturell gemenskap i sitt språk.

  52. Och läslust och läsglädje.

  53. Det ska vara kul, eller hur?

  54. Har man de här förutsättningarna
    kan man lära sig läsa.

  55. Jag tänker också på lilla Artur
    och hans kompisar.

  56. Enligt en undersökning
    utsätts hörande nio månaders barn...

  57. Om man kan säga
    att man utsätts för ord.

  58. När man är nio månader
    har man utsatts för 2,4 miljoner ord.

  59. Av dem är 600 000
    riktade till barnet.

  60. Det är en uppsjö av ord
    och språk som man har "badats" i.

  61. Inte dränkts.
    Karin kanske kommer in på det.

  62. Det handlar om kommunikation.
    Hörande får ett språkbad.

  63. Det är naturligtvis en förutsättning
    när vi talar om förförståelse.

  64. Då tänker man:
    "Det var de hörande barnen."

  65. Nästan alla säger...

  66. När folk frågar vad man jobbar med
    och jag säger "döva".

  67. "Då håller du på med..."
    Teckenspråk, ja.

  68. Sen blir det tyst,
    och sen säger många:

  69. "Men döva kan väl läsa."

  70. De blir liksom lättade.

  71. "De kan ju läsa.
    Det har inte med hörseln att göra."

  72. Då är jag elak och säger:

  73. Det är ju sant, på ett sätt,
    för döva kan se.

  74. Men då frågar jag vad bokstäver är.

  75. Vi kan väl fundera lite på det.

  76. Vad är bokstäver?

  77. De är symboler för ljud.

  78. Eller hur?
    Vad är då bokstäver om man inte hör?

  79. Och vad är då ord?

  80. Flera ljud som är sammanfogade
    till ett ljud.

  81. Vad är då följaktligen skrift?

  82. Vad är det vi hörande gör
    när vi läser? Vi avkodar ljud.

  83. Något vi redan har hört.

  84. Hur lätt är det då för döva
    att lära sig läsa?

  85. Då blir det lite tråkigare stämning
    i samtalet.

  86. Det betyder inte
    att döva inte lär sig läsa-

  87. -men det är en helt annan process.

  88. För små döva barn är det här...

  89. ...några krumelurer.

  90. Det där är andra krumelurer
    som betyder andra saker.

  91. Ibland sitter de ihop.

  92. De här krumelurerna
    är ganska lika varandra.

  93. Det är bara några av krumelur-
    sammansättningarna som betyder något.

  94. Och sen...

  95. Om vi utgår ifrån hur det ser ut.
    Vi har alltså inte hört det.

  96. Ibland gäller det för döva
    att förstå-

  97. -att de här sjoken...

  98. De sitter ihop,
    det är mellanrum, sjok och mellanrum.

  99. Beroende på på vilken plats...

  100. Det finns ett slags ordning.

  101. ...så måste man förstå
    att det blir helt olika betydelser.

  102. I vilken ordning vi placerar orden.

  103. Här undrar man
    vem som biter vem i svansen.

  104. Erfarenheten säger att det måste vara
    katten som biter råttan i svansen.

  105. Men se upp.

  106. Ordens placering innebär
    att det inte är så.

  107. Det är tvärt om. Jag har ingen bild
    av en råtta som biter en katt.

  108. Vi får fantisera.

  109. Det här är en process
    som döva barn ska lära sig.

  110. Hur gör man då det?

  111. Vilka byggstenar behöver döva barn
    när de lär sig läsa?

  112. De behöver naturligtvis
    samma byggstenar som hörande barn.

  113. Eller hur? Positiva förväntningar.

  114. Känna att de kan.
    Ha en förväntan på sig.

  115. Men de behöver också
    byggnadsställningen.

  116. Om vi hade haft mer tid
    kunde vi ha tittat på byggstenarna.

  117. Hur ser det döva barnets språkbad ut?

  118. Vad har barnet för byggstenar?
    Vad har barnet för erfarenhetsvärld?

  119. Finns ett språk
    som man kan bearbeta sin värld med?

  120. Ju mer erfarenheter och språk-

  121. -och ju mer kunskap om omvärlden
    man har-

  122. -desto mer solida byggstenar har man-

  123. -för att sen lära sig det skrivna,
    nya språket.

  124. Några saker som döva barn
    behöver lära sig, och veta-

  125. -är att hur jäkla svårt det än är...

  126. Det förstår ni nu.
    Krumelurer på olika platser.

  127. "Väl", "ju" och "och"-

  128. -som man kan undra vad de är till
    för. De behövs för att hålla platsen.

  129. Trots det behöver barnet veta
    att alla kan lära sig läsa.

  130. Man känner successivt igen
    flera av de här kombinationerna.

  131. Och man lär sig genom att läsa.

  132. När jag gick i skolan sa fröken att
    man inte fick gissa. Man skulle veta.

  133. Jag ber mina barn att gissa. "Titta
    på bilden. Vad kan det betyda?"

  134. Så gissa. Använd sånt man redan vet.

  135. Att råttan biter katten i svansen
    är en svår grej-

  136. -eftersom katter oftast biter råttor.

  137. Det vi kan göra tillsammans i skolan-

  138. -med kamrater och lärare i dag,
    det kan du göra själv i morgon.

  139. Och man måste räkna med att jobba.
    Det är tufft.

  140. Man vill att det ska gå automatiskt.

  141. Det tar tid
    och man lär sig olika fort-

  142. -men hörande lär sig läsa ett språk
    de redan känner till.

  143. Jag har träffat många döva barn
    som är deppiga-

  144. -för de går i trean
    och läsningen är fortfarande jobbig.

  145. Sen har de en lillebror som har
    börjat ettan och läser utan problem.

  146. Det är inte så kul.
    Då känner man sig dålig-

  147. -om man inte vet
    att det är två olika processer.

  148. Som döv
    lär man sig läsa ett helt nytt språk.

  149. Behövs vi, då?

  150. Det gäller att göra det lätt
    för eleven att lära sig.

  151. Här hade jag
    velat gå in lite på läromedel.

  152. Vi behöver skapa läromedel
    på förstaspråket, teckenspråk-

  153. -med mycket bildstöd
    och upprepningssagans form.

  154. Den är ju underbar, för har man
    lärt sig en gång, så kan man.

  155. Det är bara små, nya delar
    man behöver lära sig.

  156. Vi ska göra det lätt för eleverna
    att lära sig-

  157. -göra läsningen behaglig, meningsfull
    och till något man gör ofta.

  158. Hur gör man då?
    Man jobbar med förförståelse.

  159. I förskolan och i skolan jobbar man
    med det språk man redan kan-

  160. -så när man blir presenterad för text
    eller ord så vet man redan något.

  161. Man vet vad mjölkpaketet innehåller-

  162. -så förmodligen
    betyder det där "mjölk".

  163. Men förförståelse betyder också att
    få kunskap och erfarenhet av världen.

  164. Att kunna samtala om sina känslor.

  165. Att forska, fundera,
    samtala, kommunicera.

  166. Det är förförståelse.

  167. Sen handlar det om presentation,
    presentation, presentation.

  168. Det vi gör i skolan,
    och i förskolan också...

  169. Mamman sitter med en bok framför sig
    och man tittar på texten.

  170. Man har en gemensam blickriktning.

  171. Vi tittar gemensamt. Det gör vi i
    skolan också. Vi presenterar texter-

  172. -som jag gör här, oftast på
    smartboard, vilket gör det enklare.

  173. Se mycket text-

  174. -och diskutera i grupp eller enskilt.

  175. Så presentation, presentation,
    presentation.

  176. Så småningom känner man igen ord.

  177. Då är det bra att ha texter med de
    orden så att det känns att man kan.

  178. De läskunnigas förening.

  179. Så småningom förstår man.

  180. Långt senare så kan man producera.

  181. Det betyder inte att man ska vänta
    med att producera skriven text-

  182. -men man måste först kunna ett språk-

  183. -kunna läsa det,
    för att kunna producera själv.

  184. Det tar lite längre tid,
    och det behöver man också veta.

  185. De behöver samtala
    kring de presenterade texterna.

  186. Igen och igen och igen.

  187. Då behöver man, återigen,
    språk som man kan-

  188. -enkelt och lätt,
    som man kan jämföra.

  189. De behöver många begrepp och ord
    på förstaspråket.

  190. Annars har de inget verktyg.

  191. De gör som vi
    när vi lär oss ett nytt språk.

  192. "Hur säger man på engelska? Hur
    uttrycks det på ett annat språk?"

  193. Hur uttrycker du på teckenspråk?
    Hur gör vi på svenska?

  194. Så där. Där har nitton minuter gått.

  195. Precis. Tack så mycket.

  196. Textning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur lär sig döva barn att läsa?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Specialpedagogen Helena Fos Ahldén föreläser om språkutvecklingen hos döva barn. Hon har i många år arbetat med yngre elevers tvåspråkighetsutveckling. Hon konstaterar bland annat att döva barn behöver samtala om de texter de läser på teckenspråk för att lära sig läsa. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Döva barn, Läsinlärning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Lika värde

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Stöd för flerspråkiga barn

Eva-Kristina Salameh, med.dr och leg. logoped, föreläser om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lika värde

Hur lär sig döva barn att läsa?

Specialpedagogen Helena Fos Ahldén föreläser om språkutvecklingen hos döva barn. Hon konstaterar bland annat att döva barn behöver samtala om de texter de läser på teckenspråk för att lära sig läsa. Inspelat i Conventum i Örebro vid konferensen som hölls 3-4 februari 2014. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?