Titta

UR Samtiden - Nordiskt forum 2014

UR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Om UR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Föreläsningar och diskussioner från Nordiskt forum 2014 om feminism och jämställdhetspolitik. Många av Sveriges, Nordens och världens viktigaste feministiska förgrundsgestalter och politiker medverkar. Inspelat vid Nordiskt forum som hölls i Malmö 12-15 juni 2014. Arrangör: Sveriges kvinnolobby och andra organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Nordiskt forum 2014 : Mångfald inom förändringens islamDela
  1. En applåd för Amina Wadud.

  2. Jag börjar som alltid i Allahs namn-

  3. -vars nåd jag söker
    i den här och alla andra frågor.

  4. Den muslimska kvinnorörelsen
    har nått kritisk massa.

  5. Mer än nån gång tidigare-

  6. -deltar muslimska kvinnor
    i våra livs förändringar-

  7. -genom att forma
    paradigmen som våra liv bygger på.

  8. Det som jag ska prata om i dag
    har skett bara under min livstid.

  9. Det har förts fram
    fler omvälvande möjligheter-

  10. -för hur muslimska kvinnor kan leva
    i vår tid än nånsin tidigare.

  11. Jag vill säga
    "bortsett från vid islams tillkomst"-

  12. -men det som jag ska prata om-

  13. -kan inte ens sägas gälla för islams
    spirande gemenskap för 1 400 år sen.

  14. Skillnaden är viktig.

  15. Världsbilden och sederna förändrades
    kraftigt i och med islams tillkomst.

  16. Kvinnor fick vissa rättigheter
    för första gången nånsin.

  17. En kvinnas rätt att ha ägodelar,
    en kvinnas rätt att välja make-

  18. -en kvinnas rätt att utbilda sig,
    en kvinnas rätt att ärva-

  19. -en kvinnas rätt att skilja sig från
    maken om hon inte var nöjd sexuellt-

  20. -och en kvinnas rätt att vittna.

  21. Det var stora fördelar för kvinnor-

  22. -som förvandlade deras liv
    i samma takt som männens-

  23. -om inte snabbare
    med tanke på deras låga ställning-

  24. -vid tiden för islams tillkomst.

  25. Men vi måste förstås ha i åtanke
    att det inte var kvinnorna själva-

  26. -som var drivkraften
    bakom de här förändringarna.

  27. De gynnades av
    profetens uppenbarelse.

  28. Han både förmedlade Koranens budskap
    och förkroppsligade det.

  29. Det som utmärker
    vår tid och det nya årtusendet-

  30. -är muslimska kvinnors
    deltagande i kampen-

  31. -för den politiska tillämpningen
    av deras självbestämmanderätt.

  32. Vissa av er har kanske det gamla
    synsättet där muslimer har en roll:

  33. Det hjälplösa offret
    som måste räddas från sin kultur-

  34. -och befrias från sin tro.

  35. Jag hoppas att det inte är så.
    De senaste årtiondena-

  36. -har muslimska kvinnor verkat på
    alla samhällsnivåer i alla samhällen-

  37. -till och med i avlägsna byar,
    inom utbildning, juridik, vetenskap-

  38. -politik, familjen, ekonomi,
    miljöfrågor, andlighet och konst.

  39. Varhelst i världen
    det finns muslimer och kvinnor-

  40. -har muslimska kvinnor börjat
    verka för förändring och värdighet.

  41. Trots förvandlingens kritiska massa-

  42. -utför inte alla kvinnor förändringen
    på samma sätt.

  43. Ibland uppstår stor oenighet.

  44. Det är naturligt och ofta nödvändigt-

  45. -såvida vi inte är ovetande om
    eller inte bryr oss om mångfalden-

  46. -och i stället
    börjar söndra och härska-

  47. -utan att inse att olika strategier-

  48. -kan uppnå liknande mål:
    mänsklig värdighet och vördnad.

  49. Då ställs vi mot varandra för att
    avgöra vilka av oss som har rätten-

  50. -att bestämma åt andra hur den
    muslimska kvinnans agenda ska se ut-

  51. -och med vilka metoder förändringen
    ska genomföras.

  52. Vi som deltar i aktivismen påtalar-

  53. -att muslimska kvinnor
    inte är en enda sak.

  54. Men intressant nog eftersträvar vi
    en utopiskt enhetlig reform-

  55. -där vi söker en enda lösning
    eller en enda strategi.

  56. Det här handlar om mångfalden inom
    genusreformens strategiska metoder.

  57. Jag jobbade med genusfrågor redan
    innan ordet feminism lät passande-

  58. -för mina studier,
    min aktivism och identitet.

  59. Jag vidhåller mitt mål att säga vissa
    saker för jämställdhet mellan könen-

  60. -inom tron
    eller ur ett trosperspektiv.

  61. Jag föddes under
    medborgarrättsrörelsen.

  62. Min far lät mig delta i
    marschen till Washington-

  63. -med dr Martin Luther King Jr. 1963-

  64. -när jag var elva år gammal.

  65. Jag har aldrig...

  66. Jag har aldrig gjort skillnad på
    gudstron och kampen mot förtryck-

  67. -oavsett hur förtrycket ser ut
    eller vem det utövas mot.

  68. All diskussion om islam och kvinnor
    börjar med ordet islams betydelse.

  69. Människor utgår ofta från att ordet
    islam betyder en enda sak för alla.

  70. När man säger att islam betyder fred,
    att islam förbjuder homosexualitet-

  71. -att islam har hijabtvång
    eller att islam är en våldsam tro-

  72. -så får man ofta ingen källa
    till dessa abstraktioner.

  73. En viktig sak som kvinnorörelsen
    bidrog till vid årtusendets början-

  74. -var skillnaden mellan muslimska
    kulturer och islamiska primärkällor-

  75. -nämligen Koranen, sunnan, de äkta
    haditherna och ibland islamisk lag-

  76. -som är ett mellanting av
    sharia och fiqh.

  77. Jag börjar med definitionen av islam
    som dess mest grundläggande princip:

  78. Tawhid. På dess mest grundläggande
    nivå innebär det att Gud är en.

  79. Gällande social rättvisa hänvisar det
    till dess syntaktiska ursprung:

  80. Skapandet av en
    av delar, olikheter eller mångfald.

  81. Det kan definieras som enhet.

  82. Enligt tawhid
    ska förhållandet mellan människor-

  83. -bara bestå av
    jämlikhet och reciprocitet.

  84. Islamiska kvinnor ska vara khalifa
    jorden, Allahs moraliska företrädare-

  85. -i den heliga orden
    för balans och harmoni i universum.

  86. Den här teleologin bekräftas av
    ett avsnitt i Koranen:

  87. "Jag skall tillsätta
    en ställföreträdare på jorden."

  88. Kvinnan skapades inte som
    en biprodukt av, en hjälpreda till-

  89. -eller andraklassmedborgare till män.

  90. Dessutom står hennes handlingsfrihet
    i direkt förhållande till Gud-

  91. -fri från män, mäns handlingsfrihet,
    familjen eller kulturen.

  92. Handlingsfriheten
    ska göra sig gällande "fí l-ardi"-

  93. -på jorden, där kampen för rättvisa
    och jämlikhet mellan könen-

  94. -förändring av
    asymmetrisk genuspolitik-

  95. -och störtandet av
    tyrannisk praktik och kunskapsteori-

  96. -är väsentligt för företrädare i det
    gudomliga och mänskliga förhållandet.

  97. Den här synen på rättvisa föreskrivs
    av Allah och visas i profetisk sed.

  98. Detsamma gäller för islams män.

  99. Kvinnor är människor.

  100. Deras mänsklighet är inte beroende
    av män. De får den av Allah.

  101. Kvinnor var alltid med i gemenskapen-

  102. -och förväntades anpassa sig
    efter islams utveckling-

  103. -men under den tidiga utvecklingen
    av islams teori och praktik-

  104. -fick de inte delta lika mycket-

  105. -när man skulle fastslå
    vad islam är i grund och botten.

  106. När det muslimska riket
    spreds geografiskt och politiskt-

  107. -efter abbasiderna blev kvinnors
    bidrag till islams grundregler-

  108. -alltmer marginaliserade och tystade.

  109. Det fick stor inverkan
    på islams framtid-

  110. -och dess legitimitet och auktoritet.

  111. Om vi ser bakåt på islams historia-

  112. -ser vi hur liten roll kvinnor hade
    i den grundläggande kunskapsteorin-

  113. -som blev
    dess auktoritet och legitimitet.

  114. I dag finns kvinnor
    på alla samhällsnivåer-

  115. -inte minst när det gäller
    vetenskap och religion.

  116. Kvinnor arbetar med
    att bidra till ett prejudikat-

  117. -för framtida islamiska gemenskaper.
    Vi arbetar med att skapa nya normer-

  118. -nya traditioner och nya principer.

  119. Vi lever i nuet med ett öga på det
    förflutna och med sikte på framtiden.

  120. Det ska korrigera asymmetrin mellan
    muslimska män och kvinnor förr.

  121. Men det sker inte
    utan vissa stridigheter-

  122. -mellan våra röster, perspektiv,
    metoder och mål.

  123. Det är naturligt, oundvikligt
    och till största delen nyttigt.

  124. Trots bevis för ett fåtal röster
    mot ojämlikhet mellan könen-

  125. -i den muslimska historien, har vi nu
    en massrörelse med kvinnor och män-

  126. -mot ojämlikhet och orättvisa.

  127. Det spelar liten roll
    om orättvisan var avsiktlig-

  128. -eller en oavsiktlig diskriminering.

  129. Dagens muslimska kvinnorörelse är
    kopplad till vissa globala skeenden.

  130. Jag parafraserar, men ett skeende är
    givetvis kolonialismens slut.

  131. Det intressanta med kolonialismens
    slut är kvinnor och mäns samarbete-

  132. -för att vinna självständighet
    och grunda nationalstaten.

  133. Men när de blev fria gynnades de inte
    lika mycket av den nya politiken.

  134. De sa mer eller mindre åt dem
    att gå hem och baka bröd.

  135. Jag blev varse en stor klyfta
    mellan muslimska kvinnor-

  136. -vid världskonferensen för kvinnor
    i Peking 1995.

  137. De muslimska kvinnorna
    var fler än vid tidigare FN-möten-

  138. -och fler än vid senare FN-möten.

  139. De ville utnyttja möjligheten och
    bilda en muslimsk kvinnokommitté.

  140. Ett nattligt möte mellan de muslimska
    kvinnorna i Peking förbyttes i kaos.

  141. Det var omöjligt att nå en kompromiss
    mellan två ledande, stridande röster.

  142. Av nån anledning kunde inte rösternas
    representanter komma överens om-

  143. -en agenda
    för dem som de representerade-

  144. -såväl som deras eget deltagande.

  145. En röst är
    muslimsk, sekulär feminism.

  146. De vill inte ens diskutera religion.

  147. De hävdar att religion ofrånkomligen
    är patriarkal. Islam är patriarkal.

  148. Den enda vägen framåt för kvinnor är
    att anta FN:s föreslagna normer-

  149. -och inte blanda in religion.

  150. En kvinnas religion hör till privat-
    livet och är ingen politisk fråga.

  151. Annars kan den hindra processen
    som föreslås å hennes vägnar.

  152. Det är förstås oantagligt-

  153. -för muslimska kvinnor som känner
    starkt för sin muslimska identitet-

  154. -trots att man ger uttryck för hur
    muslimer drabbas av kolonialrörelser-

  155. -och den nya imperialismens försök
    att ge en påstått allmängiltig bild.

  156. Den andra rösten i Peking är
    islamiströrelsen.

  157. De hävdade också att islam och
    mänskliga rättigheter är oförenliga.

  158. De skulle välja
    den auktoritativa, medfödda-

  159. -och kulturellt mer äkta rösten:
    islams röst.

  160. De ansåg att islam även utan
    en modern jämlikhet mellan könen-

  161. -erbjöd en överlägsen
    könskomplementaritet-

  162. -och vi behövde bara inse det.

  163. Vissa gick runt med en broschyr:
    "Visdomen bakom islams genussyn."

  164. En tredje röst deltog,
    men den var i sin begynnelse-

  165. -utan en tydlig metodik, en strategi
    som kunde tillämpas eller några mål.

  166. Men de hävdade - eller vi hävdade-

  167. -att "antingen eller" inte speglade
    majoriteten av muslimska kvinnor.

  168. De flesta muslimska kvinnor
    identifierar sig med islam.

  169. Men samtidigt
    var många bekymrade över-

  170. -en upplevd skillnad
    mellan det som ska vara islams ideal-

  171. -och sina egna livserfarenheter.

  172. På 1900-talet blev livserfarenheterna
    alltmer spridda bland allmänheten.

  173. Men uppmaningarna
    att ta avstånd från islam-

  174. -var förvirrande
    om inte även förvånande.

  175. Skillnaden mellan den tredje agendan
    och den islamistiska måste förklaras-

  176. -då de också vägrade
    att ta avstånd från islam.

  177. Medan den tredje rösten
    kritiserade vissa seder-

  178. -och de bakomliggande
    patriarkala strukturerna-

  179. -i utvecklingen av
    den islamiska normen-

  180. -stämplades de av islamisterna
    som sekulära muslimska feminister.

  181. Utvecklingen av en mer nyanserad
    medlande ton gick länge omärkt förbi.

  182. En del av den medlande tonen-

  183. -skulle kritisera begreppen islam och
    feminism eller mänskliga rättigheter-

  184. -för att utreda relevansen
    för muslimska kvinnor.

  185. "Feminism" blev en stöttepelare.

  186. Inget av begreppen
    islam eller feminism-

  187. -utvecklades först mer dynamiskt.
    Men utan utredningen-

  188. -är det svårt att urskilja nästa steg
    inom genusdiskurs och handling.

  189. Mötet mellan islam och feminism var
    bara möjligt efter en sån utredning.

  190. Hittills hade feminismen tvingats
    vara västerländsk och sekulär.

  191. För de som höll på att bli
    eller redan var sekulära feminister-

  192. -var en sån feminism oproblematisk.

  193. Detsamma gällde för islamisterna-

  194. -för det hjälpte dem
    att vägra kalla sig feminister-

  195. -oavsett hur deras aktivism såg ut.

  196. Ett tag bidrog begreppet feminist
    till att förtydliga vem som var vem.

  197. Det var lika svårt att definiera
    islam så att båda grupper var nöjda.

  198. När båda begreppen ifrågasattes
    skred debatten framåt-

  199. -med stormsteg.

  200. Den tredje röstens viktigaste bidrag
    vid Pekingmötet var protesten mot-

  201. -politiseringen av
    en neokonservativ tolkning av islam.

  202. Det började med en könsneutral analys
    av människosynen-

  203. -inom islamiska intellektuella
    traditioner och primärkällor.

  204. Om man fokuserar på enkel islamisk
    kosmologi som tas upp i Koranen-

  205. -är människan en företrädare
    för Guds vilja, eller khalifa.

  206. Det är grunden för primärtexterna-

  207. -och islams världsbild,
    men dess tillämpning för kvinnor-

  208. -hade begränsats av
    andra officiella förhållanden.

  209. Patriarkatet i en muslimsk
    historisk och kulturell kontext-

  210. -begränsade kvinnans handlingsfrihet
    gentemot Gud-

  211. -till hur stor handlingsfrihet
    hon fick av män och familjen.

  212. Män handlade däremot
    fritt eller enligt Gud-

  213. -även när familjeförhållanden
    var viktiga.

  214. Det är en persons status
    i den patriarkala familjen-

  215. -som muslimsk personrätt dömer efter.

  216. Att behålla den patriarkala familjen-

  217. -kräver inte att kvinnor
    har frihet eller rättigheter.

  218. Det kräver inte ens social rättvisa
    så som vi definierar den i dag.

  219. Patriarkatet bygger på ojämlika
    eller kompletterande förhållanden.

  220. Den tredje rösten i Peking
    var ifrågasättande.

  221. Uppfyller komplementariteten
    Guds ändamål på jorden-

  222. -eller låter människor utföra
    förpliktelsen att företräda Allah?

  223. En kvinna ska aldrig behöva tjäna män
    eller familjen i stället för Allah.

  224. I den patriarkala familjestrukturen,
    den enda kända i muslimska kulturer-

  225. -ses kvinnors begränsade frihet-

  226. -som bra och naturliga biprodukter
    av hennes natur.

  227. Att avvisa den patriarkala familjen-

  228. -hade varit detsamma som
    att avvisa gemenskapen-

  229. -eller till och med islam.

  230. Det var inte ett pris som de flesta
    muslimska kvinnor ville betala-

  231. -så de fann sig i det.

  232. Kvinnors roller inom islam-

  233. -är tvivelsutan nu en del av
    de globala debatterna.

  234. Till skillnad från nån gång tidigare-

  235. -leder muslimska kvinnor debatterna.

  236. Mitt föredrag granskar skillnaden
    mellan debatternas tre huvudröster.

  237. Det står klart att muslimska kvinnor
    tar kontroll över-

  238. -framtiden för islam och genusfrågor.

  239. Det som står på spel är
    islams plan för kvinnor-

  240. -som människor, Allahs företrädare
    och medborgare i en global kontext.

  241. För muslimska kvinnor är förmoderna
    genusteorier som utmålar kvinnor-

  242. -som beroende av manlig välvilja
    och tillsyn oförsvarbara.

  243. Men förmågan
    att motverka såna tankar med nya-

  244. -har bara tagit fart
    inom ett islamiskt ramverk-

  245. -med det slags arbete som utförs
    i den islamiska feminismens namn.

  246. Islamisk feminism försöker inrätta-

  247. -en ny jämlik islamsk kunskapsteori
    som bygger på dess egna primärkällor-

  248. -utan inblandning av
    patriarkala tänkare eller kulturer.

  249. Islamisk feminism säger:
    Islam tillhör oss alla.

  250. Alla är delaktiga i
    hur vår tro definieras-

  251. -och även hur religiösa tankar
    tillämpas politiskt och i våra hem.

  252. Tankarna om kvinnors underkastelse-

  253. -beror på medeltida konstruktioner-

  254. -som tolkades av
    den tidens rättslärda och filosofer-

  255. -men de är inte gudomliga.

  256. Vi får själva tolka gudomliga
    konstruktioner i vår egen kontext.

  257. Då avslöjar vi
    långt fler genusmöjligheter-

  258. -än vad man hittills har genomfört.

  259. Nu måste rättvisa, den grundläggande
    principen i alla islamiska texter-

  260. -utövas i enlighet med jämlikhet
    och reciprocitet i teori och praktik.

  261. Vi har nu mångfaldiga samhällen-

  262. -och mångfald inom våra samhällen.

  263. Vi måste konstruera tillvägagångssätt
    som vi inte har haft sen födseln-

  264. -och som bygger på en helt annorlunda
    världsbild och kunskapsteori.

  265. Man försöker även formulera
    universella begrepp-

  266. -om människor och deras rättigheter.

  267. Möjligheten att delta i
    diskussionerna som muslimer-

  268. -gavs av arbetet som formade islamisk
    feministisk filosofi och teologi.

  269. Teologin bygger på
    ett interaktivt förhållande-

  270. -inom islams kunskapsproduktion,
    inklusive kunskap om Gud eller Allah-

  271. -och människors förhållande till Gud
    och varandra.

  272. Grunden för filosofin är tawhid-

  273. -men på metafysisk nivå gäller tawhid
    inte bara för islam eller muslimer.

  274. Källorna råkar bara vara muslimska.

  275. På rotnivå hänvisar tawhid
    till monoteism-

  276. -men det är mer än "Gud är en"-

  277. -särskilt eftersom tawhids ursprung
    är den andra verbformen av ordet.

  278. På den metafysiska nivån är Gud den
    högsta eller yttersta verkligheten.

  279. Det kan avbildas med en lodrät linje.

  280. Människor skapas av Allah-

  281. -och som Allahs företrädare i den
    metafysiska verklighetens nedre del-

  282. -har de ett förhållande med varandra.
    Trots att människor lever i mångfald-

  283. -det som Koranen kallar
    "nationer och stammar"-

  284. -är ingen mer mänsklig än nån annan,
    så jämfört med varandra-

  285. -finns människor bara
    på reciprocitetens vågräta linje.

  286. Tawhids reciprocitet når bortom dess
    filosofiska eller teologiska ramverk-

  287. -när den tillämpas i civilsamhället
    och den globala mångfaldens kontext.

  288. Ingen är mer mänsklig än nån annan.

  289. Medlen för att uppnå mänskligheten-

  290. -har utvecklats i hög grad i de nya
    demokratierna, om än ofullständigt.

  291. Demokratierna följer nödvändigheten
    att människor själva samordnar-

  292. -reglerna för deras verkligheter
    i de styrande systemen.

  293. Gällande kvinnor och genus,
    särskilt inom islam, kräver det-

  294. -en ny grundsyn på familjen-

  295. -och en omdanad muslimsk personrätt.

  296. Synen på familjen som ett mänskligt
    nära förhållande bibehålls-

  297. -men yttringar av patriarkat måste
    förändras till jämlika förhållanden.

  298. Äktenskapet är inte en försäljning
    där kvinnan blir mannens egendom.

  299. Äktenskapet är ett utbyte.

  300. Båda parter förenas med den andra-

  301. -genom ett gemensamt åtagande,
    trohet, ansvar, kärlek och medkänsla.

  302. Koranens "muwaddatan wa rahmat".

  303. Den biologiska skillnaden påverkar
    förstås barnafödandet och uppfostran-

  304. -men bara vad gäller
    de biologiska uppgifterna.

  305. Inget annat av
    fostran, välmågan och omvårdnaden-

  306. -begränsas av eller till biologin.

  307. När det gäller policyer, politik,
    offentliga ritualer och hemmet-

  308. -är ingen roll
    bara manlig eller kvinnlig.

  309. Förmågan att skaffa
    de kunskaper som alla roller kräver-

  310. -beror bara på vår mänsklighet
    och inte vårt biologiska kön.

  311. Det är islamisk feminisms bidrag.

  312. Vi kompromissar inte med
    mänskliga rättigheter eller islam.

  313. Vi utmanar grundvalen för
    hur de rättigheterna och hur islam-

  314. -fungerar i lagen och i politiken-

  315. -och hur de upplevs i familjens
    och kulturens privata sfärer.

  316. Både islamism och sekulär feminism
    har en viktig roll för att nå målet-

  317. -såvida dikotomin mellan dem ska
    verka för kvinnors självbestämmande-

  318. -som fullvärdiga företrädare
    för Allah och i samhället. Tack.

  319. -Tack så mycket! Tack så mycket!
    -Tack!

  320. Amina Wadud.

  321. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mångfald inom förändringens islam

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Amina Wadud som är professor i islamologi föreläser om islam och jämställdhet. Hon säger att många muslimska kvinnor idag är drivande i frågor om feminism och jämställdhet, och inte alls hjälplösa offer som en del tror. Moderator: Ellen Nyman. Inspelat vid Nordiskt forum som hölls i Malmö 12-15 juni 2014. Arrangör: Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Religionskunskap > Islam, Samhällskunskap
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Islam, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Kvinnor och islam, Muslimska kvinnor, Religion, Religionshistoria, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nordiskt forum 2014

Mångfald inom förändringens islam

Amina Wadud som är professor i islamologi föreläser om islam och jämställdhet. Hon säger att många muslimska kvinnor idag är drivande i frågor om feminism och jämställdhet, och inte alls hjälplösa offer som en del tror. Moderator: Ellen Nyman. Inspelat vid Nordiskt forum som hölls i Malmö 12-15 juni 2014. Arrangör: Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Människosonen

Vad gjorde Jesus från att han försvann från sin hemstad vid 12 års ålder tills han återvände som 30-åring? När skedde omvandlingen till människosonen och hur gick det till när Jesus skrev sin Bergspredikan? Här ger författaren till romanen "Människosonen", Lennart Hagerfors, sina svar. Samtalsledare: Eric Schüldt. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Weyler förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.