Titta

UR Samtiden - Hästar, ridsport och ny teknik

UR Samtiden - Hästar, ridsport och ny teknikDela
  1. Jag heter Maria
    och är docent i teoretisk fysik.

  2. Jag jobbar egentligen med astrofysik-

  3. -men sedan några år forskar jag
    på hästar och hästsport.

  4. Det är kanske två udda saker. Det
    är roligt att vara i ett bibliotek.

  5. När jag var 9-10 år-

  6. -låg det drivor och hästböcker och
    science fiction-böcker på mitt rum.

  7. Se hur det gick!
    Det var det jag kom att jobba med.

  8. Jag är professionell inom fysik
    och teknik. Hästar var min hobby-

  9. -men nu jobbar jag med min hobby.

  10. Hästsporten är stor i Sverige.
    Det finns 360 000 hästar i Sverige.

  11. På 60-talet fanns det 50 000
    så det har vuxit explosionsartat.

  12. Jag forskar om hästar
    för att förbättra hästarnas välfärd.

  13. Det är mycket inom hästsporten
    som baseras på tro eller tradition.

  14. Jag tror att det blir bättre-

  15. -om man vet varför man gör nåt
    eller vad som händer.

  16. Det finns mycket bra forskning
    på hästar och hästsport.

  17. Nästan allt är inom biologi
    och veterinärmedicin.

  18. Om vi kommer in
    från fysik- och tekniksidan-

  19. -kan vi göra helt nya saker
    och driva forskningen framåt.

  20. I dag tänkte jag prata om-

  21. -att integrera smarta textilier
    i vanlig hästsportsutrustning-

  22. -och om hur vi letar efter defekter
    i hästhovar.

  23. Vi börjar med de smarta textilierna.

  24. Hästar är extremt lättstressade djur.

  25. Om man dyker upp med nåt farligt
    eller om det gör ont-

  26. -vill de sticka i väg och blir rädda.

  27. Att ta ett EKG på en häst
    är svårt eftersom den har päls.

  28. För hudkontakt tar man en klämma,
    rakar pälsen eller sätter på ett gel.

  29. Det är jobbigt
    för ett lättstressat djur.

  30. Om hästen blir stressad blir inte
    mätresultaten helt tillförlitliga.

  31. Miniatyriseringen av elektroniken
    har gjort-

  32. -att man kan integrera sensorer
    i vanliga tyger och andra material.

  33. Själva tyget blir en sensor.

  34. Då behöver man inte märka
    att man blir mätt på.

  35. Det kan vara skönt för alla att inte
    veta om nån tar ett blodtryck.

  36. För många rusar pulsen i väg när man
    får se olika saker inom medicin.

  37. Smarta textilier
    kan mäta töjning, tryck-

  38. -temperaturskillnader, fukthalt-

  39. -och flera andra saker
    som man vill komma fram till.

  40. Vi tänkte gör helt vanliga saker
    som förekommer inom hästsporten.

  41. Det här är en prototyp,
    men den funkar.

  42. Här är en elastisk gjord
    som man sätter runt hästen-

  43. -för att hålla ett täcke
    eller för att fästa nåt.

  44. En vanlig elastisk gjord
    som man kan köpa i en affär.

  45. Vi har lyckats integrera sensorer
    i den så att den mäter töjningen.

  46. Vi kan plocka upp hur hästen andas
    med den här.

  47. Vi är stolta över
    att förra sommaren, 2013-

  48. -var vi först i världen
    med att plocka upp EKG genom pälsen.

  49. Det liknade den här och var ett
    samarbete med australiska forskare.

  50. Det här är bara starten på vad vi
    tror att vi kan göra och mäta.

  51. Vi kan ta vanliga saker
    som täcken, filtar och vojlockar-

  52. -och medan hästen arbetar i fält, på
    en ridbana eller står i stallet-

  53. -kan vi övervaka hur den mår genom
    att mäta EKG, andning och puls.

  54. Inom träningen skulle detta
    kunna vara effektivt.

  55. Man ser hur hästen utvecklas genom
    träningen och behöver inte gissa.

  56. Det ska vara enkelt, och hästen ska
    inte förstå att man mäter på den-

  57. -så att den beter sig annorlunda.

  58. Man ska kunna mäta överallt
    där man normalt sett befinner sig.

  59. Man kan gå vidare med detta och
    integrera smarta textilier i kläder.

  60. Det är viktigt hur man sitter, så nåt
    som ger utslag när man gör fel...

  61. Vi tänker att vi kan integrera
    sensorer i tyglarna som man håller i.

  62. Man kan tro att man håller lika
    i båda, men det är inte säkert.

  63. Det finns redan mätare
    som mäter tryck och töjning-

  64. -men vi tror
    att vi kan göra det enklare.

  65. Dessutom kan man tvätta grejerna.

  66. För mig är det ren forskning,
    inte produktutveckling.

  67. Jag vill lösa problem och hoppas
    att det blir bra för hästarna.

  68. Vi jobbar också med ett projekt
    med hovar.

  69. I hela mitt liv
    har jag varit fysiker-

  70. -och har hållit på med hästar
    som hobby.

  71. Det har varit två skilda världar.

  72. Att det ringer hovslagare
    och veterinärer till mig på kontoret-

  73. -känns udda men roligt.

  74. Här är en bild från fikarummet,
    och där har nåt blivit annorlunda.

  75. På bilden är hovslagaren Björn Berg.

  76. Han har tagit med sig ett udda
    föremål som de andra förbluffas över.

  77. Det står en hästhov
    mitt på fikabordet.

  78. När det gäller hästens hovar är det
    de som är i kontakt med marken.

  79. Blir det problem där
    är det svårt för hästen att röra sig.

  80. Den kommer att röra sig annorlunda
    eller i värsta fall inte alls.

  81. Det kan orsaka problem
    för häst och ryttare.

  82. Tävlar man
    vill man inte ha sin häst stående.

  83. Det finns olika typ av problem.

  84. De kan få inflammerade bölder
    som är väldigt smärtsamt-

  85. -de kan få en tumörliknande tillväxt
    som kallas keratom-

  86. -och det kan bli sprickor i hovarna.

  87. Det är inte så lätt att veta exakt-

  88. -var de sakerna sitter i hoven.

  89. En duktig hovslagare eller veterinär-

  90. -kan med hjälp av värme
    eller genom att klämma-

  91. -ungefär komma fram till
    var det verkar vara problem.

  92. "Här gör det extra ont
    så här är nog nånting."

  93. Om man ska skära upp hovkapseln
    kan man få skära upp stora områden.

  94. En hästhov växer bara med
    ungefär 10 mm i månaden-

  95. -så det kan bli lång konvalescens
    om man skär för mycket.

  96. Om man begränsar det behöver man
    inte använda så mycket antibiotika.

  97. Det är bra att få ett hjälpmedel
    för var problemet sitter.

  98. Hur djupt in går det?
    Hur stor är utbredningen?

  99. Vi kom i kontakt med ett företag-

  100. -som hade jobbat med att hitta
    deformationer i olika material.

  101. Det var flygplansbromsar och tåghjul,
    så det var långt från hästsporten.

  102. Så kan man hitta lösningar
    när man jobbar över gränserna.

  103. Den metod som används-

  104. -är att titta på hur värme leds
    och sprids i olika material.

  105. Om man värmer upp ett objekt
    som är helt homogent-

  106. -kommer värmen att ledas och spridas
    på ett speciellt sätt.

  107. Finns det en oregelbundenhet
    där inne-

  108. -kommer man att få ett svar
    i värmevågen som visar på nånting.

  109. Det här projektet
    är i uppstartsfasen.

  110. Vi har gjort mätningar
    på hovar från döda hästar.

  111. Vi har naturligtvis inte fri tillgång
    på hovar från döda hästar-

  112. -så vi har använt oss av en annan
    relativt ny teknik.

  113. Man kan printa objekt
    i tre dimensioner nu för tiden.

  114. Det är nånting som kommer alltmer.

  115. Att printa på ett papper
    har de flesta gjort-

  116. -men nu kan man göra en modell av ett
    objekt, i det här fallet en hästhov.

  117. Det är inte rätt färg och form.

  118. Man gör en modell i datorn
    av saken man behöver studera-

  119. -sen trycker man på "print",
    och ut kommer det man har ritat.

  120. Man kan printa i olika material
    - i plast, metall och gummi.

  121. Man kan printa ut saker
    med rörliga delar.

  122. Man kan printa ut
    en fungerande skiftnyckel.

  123. Riktigt dit har inte vi kommit,
    men den här har vi gjort.

  124. Det är en hov.

  125. Den består av en hovkapsel
    med hovben och mjukdelar inuti.

  126. Hovkapseln är ungefär
    en centimeter tjock.

  127. Fördelen med att mäta
    på egna modeller-

  128. -är att vi har kontroll
    och vet vad vi tittar på.

  129. Vi kan sätta in sprickor
    och saker som ger problem.

  130. Vår tanke är att använda
    våra tredimensionella modeller.

  131. Nu håller mitt head-set
    på att glida av.

  132. Sen kommer vi att titta på hovar
    med riktiga deformationer-

  133. -och därifrån hoppas vi få
    en fungerande metod.

  134. Bland det svåraste är när jag
    som fysiker tycker mig ha löst det.

  135. Då kan jag ha en massa ekvationer
    och en kurva.

  136. Det går inte att gå ut till hästägare
    och hovslagare med det.

  137. Hur presenterar man det
    så att alla förstår?

  138. Det här kan bli ett viktigt
    hjälpmedel att hitta såna saker.

  139. Sen får veterinärerna och hovslagarna
    ta över.

  140. Det är jätteviktigt att samarbeta
    med olika folk i den här branschen.

  141. Jag har sysslat med hästar länge,
    men det är inte mitt jobb.

  142. Vi måste jobba
    med dem som är inom hästnäringen.

  143. Då blir det ett roligt samarbete.

  144. Att vi satsar på hästsport och teknik
    har väckt uppmärksamhet.

  145. Många ryttare kontaktar oss
    och säger vilka problem som finns.

  146. Normalt sett
    sitter jag framför en dator-

  147. -men nu kryper jag omkring på golvet
    och limmar på sensorer.

  148. Det vi gör är prototyper,
    men det kommer att komma längre.

  149. Jag gör inte detta själv.

  150. Tillsammans med Magnus Karlsteen
    driver jag hela projektet-

  151. -men det här är internationellt.

  152. Vi jobbar med forskare i Australien,
    och vi jobbar med hästnäringen.

  153. Chalmers satsar på sportteknologi-

  154. -och hästsporten
    är en av de största delarna.

  155. Jag jobbar i ett stort
    och roligt sammanhang.

  156. Jag gör det för hästarnas välfärd-

  157. -och för att det är spännande
    och roligt.

  158. Min förhoppning är att
    hästintresserade ungdomar i Sverige-

  159. -kan erbjudas en ny karriärväg
    - fysik eller teknik.

  160. Sen kan de få jobba med sina hästar.

  161. Tack för mig.

  162. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Hästar, ridsport och ny teknik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Sundin är egentligen astrofysiker men använder sitt tekniska kunnande för att forska kring teknik som kan underlätta vid undersökning av hästar och göra livet lättare för såväl djuren som deras skötare. Här berättar hon bland annat om smarta textilier och tyglar och om hur man kan diagnostisera problem med hovar med hjälp av värmeledning. Inspelat 25 april 2014 i Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Hästar, Hästsport, Idrott, Ridsport, Sport, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.