Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : En lärande organisationDela
  1. En förskollärare,
    förmodligen från Alingsås-

  2. -tar emot dig och ditt barn
    på morgonen med nyfikenhet-

  3. -och du känner att han tycker att det
    är roligt att vara med ditt barn.

  4. Innan du svänger ut från gården
    ser du lillan sticka sin hand i hans-

  5. -och på skuttiga ben
    sätter de av mot frukostbordet.

  6. Med lätt hjärta
    fortsätter du till jobbet.

  7. Den vanliga sucken över kaffemaskinen
    ersätts av några snabba rörelser-

  8. -och snart doftar lärarrummet
    precis som det ska.

  9. Det kommer in en kollega,
    och du ler mot henne och säger:

  10. "Materialet som du lade upp
    på lärbloggen var bra."

  11. Plötsligt får hennes dag
    en annan känsla-

  12. -och efter lunch tar hon tag i berget
    av material som legat och skräpat.

  13. Kollegan som länge smågrymtat
    över röran blir lättare om hjärtat-

  14. -får inspiration
    och har en riktigt bra sista lektion-

  15. -där han får sina elever
    att känna sig sedda och kompetenta.

  16. På kvällen berättar en av eleverna
    att han känner att det har vänt.

  17. Det känns bra i skolan.
    "Jag ska nog klara det."

  18. Lättade somnar föräldrarna
    hand i hand-

  19. -och stiger utvilade upp
    till en ny dag på sina jobb.

  20. Pappan slår upp dörrarna
    till en mataffär nära dig.

  21. Rachel, vilka är dina drivkrafter
    i arbetet med barn och ungdomar?

  22. I Barn- och ungdomsförvaltningen
    i Alingsås som jag kommer ifrån-

  23. -har vi i tio år jobbat
    för att barn och ungdomar-

  24. -alltid ska mötas av ett systemiskt
    och styrkebaserat förhållningssätt-

  25. -med nyfikenhet, tillit
    och förväntan.

  26. I det arbetet har det blivit tydligt
    för mig att allt hänger ihop-

  27. -att jag ständigt är med och påverkar
    alla jag möter, i varje möte-

  28. -oavsett om det är en pedagog,
    en grupp rektorer eller hemma-

  29. -precis som det jag läste om.

  30. Vi får alltid
    vara med och göra skillnad.

  31. Jag tänker att all vår verksamhet
    inom förskola och skola-

  32. -handlar om möten människor emellan.

  33. Vi möter barn, elever,
    kollegor, ledare-

  34. -och inte minst många föräldrar-

  35. -så om man ska bli bra
    på vår verksamhet-

  36. -och leverera hög kvalitet-

  37. -då är det en bra idé
    att försöka bli riktigt bra på möten.

  38. I rollen som utvecklingschef har det
    blivit mina starkaste drivkrafter-

  39. -att få skapa förutsättningar
    för att goda möten ska äga rum-

  40. -och att de goda samtalen
    ska få komma till stånd.

  41. På vår resa - Vi har hållit på
    i tio år och är ännu på väg-

  42. -har du, Kicki, varit med
    och utbildat en rad samtalsledare.

  43. Varför tycker du att det systemiska
    och styrkebaserade är så spännande?

  44. Vi kommer in mer på det om en stund-

  45. -men främst är drivkrafterna
    mötena mellan människor-

  46. -och den kraft som finns när man
    utbyter erfarenheter och kunskap.

  47. Jag brinner också för
    det styrkebaserade perspektivet-

  48. -där man ser på kompetens, resurser-

  49. -och den potential som finns hos
    alla individer, barn och ungdomar.

  50. Jag vill tillägga
    ledarskapets möjlighet-

  51. -i det ledarskap som pedagoger,
    chefer och skolledare har-

  52. -och de möjligheter vi har att
    samskapa lärande och organisationer.

  53. Jag har jobbat
    med barn och ungdomar sen 80-talet.

  54. De har varit
    i olika utmanande situationer.

  55. Jag har också arbetat som chef,
    arbetat med pedagoger och skolledare-

  56. -och haft anledning att fundera på
    vad som skapar lust och lärande.

  57. Du och jag pratade innan seminariet-

  58. -om vad det är som gör en skillnad
    i lusten och lärandet-

  59. -och kom fram till
    att samtalet har stor betydelse.

  60. Skulle du vilja utveckla
    dina tankar om samtalet?

  61. Det är tydligt när man arbetar
    i mellanmänskliga relationer-

  62. -att samtalet är grunden
    för allt utvecklingsarbete.

  63. I vår organisation
    är vi 1 000 medarbetare-

  64. -och det är självklart
    att alla inte kan gissa-

  65. -var vi är och vart vi är på väg.

  66. Det måste vi hela tiden samtala om.

  67. Det räcker med
    att man är tre i ett arbetslag-

  68. -så måste samtalen äga rum kring
    var vi är och vart vi är på väg-

  69. -så att man får gemensamma bilder.

  70. Det är samtalets kärna
    att dela sina olika perspektiv-

  71. -och få upp ögonen för
    att vi tänker olika.

  72. Ska vi ta ut en riktning
    måste vi prata om-

  73. -var vi är och vart vi är på väg.
    Vad tänker du om det?

  74. Ja!

  75. Jag tänker att vår verklighet
    kan ses som en social konstruktion.

  76. Varje individ har med sig
    sina livserfarenheter-

  77. -möten med andra, relationer
    och olika sammanhang i livet-

  78. -och vi tolkar världen och möten
    på olika sätt.

  79. Om ni ägnar bilden en liten stund
    kanske ni ser nåt mer än ett lejon.

  80. Det som Rachel och jag brinner för
    är det här med olika perspektiv.

  81. Vi möts i olika organisationer,
    förskola och skola-

  82. -och har med oss olika erfarenheter,
    och det finns mycket kompetens.

  83. Hur tar vi tillvara på det?

  84. Hur lyfter vi fram berättelser
    som ger det bästa till barn och unga?

  85. I dag finns det en del
    dominerande berättelser om skolan.

  86. Vi behöver inte gå in på
    vad som berättas-

  87. -men en hel del av berättelserna
    kanske inte är så konstruktiva.

  88. Vi vill värna om att få fram
    de hjälpsamma berättelserna-

  89. -om kraft, kunskap och livgivande
    krafter som finns i mötet med barnen-

  90. -och den kunskap som finns
    inom förskola och skola.

  91. Det är också viktigt
    i det här perspektivet-

  92. -att komma bort från
    att fokusera på problem.

  93. I stället för
    att analysera problemen-

  94. -tittar man på det som fungerar.

  95. Rachel...

  96. Skulle du kunna berätta
    om pojken på förskolan?

  97. Ja. Det är en spännande berättelse.

  98. Våra pedagoger och ledare har fått
    öva och pröva på viktiga samtal.

  99. Om samtalen är så viktiga
    för vår verksamhet-

  100. -kan man inte lita på att jag
    ska klara av det svåra samtalet-

  101. -med föräldern eller eleverna-

  102. -utan vi har gett tillfällen att öva
    och pröva på samtal med varandra.

  103. Mellan två samtalsövningar-

  104. -kom en av våra förskollärare
    och berättade att det fanns en unge-

  105. -som de hade
    en hel del problematik kring.

  106. Det var ett barn som många av oss
    skulle ha beskrivit som bråkigt.

  107. Nu bestämde sig förskollärarna
    för att hitta en annan strategi.

  108. De bestämde sig för att bara
    ta tillvara på det som var bra-

  109. -och i stället för att föräldern
    fick lyssna på-

  110. -vad barnet ställt till med
    och varit orsak till-

  111. -bestämde man sig för
    att bara berätta om det som var bra.

  112. I början var det
    nån enstaka händelse-

  113. -men rätt snart växte den nya listan.

  114. Vad blev effekten? Det häftigaste var
    att få se förskolläraren-

  115. -för hon strålade när hon sa:

  116. "Vi blev förvånade, för på två veckor
    hade vi fått se en helt ny unge."

  117. Då tänker jag på att vi väljer
    att inte fokusera på problemen-

  118. -och försöker ta vara på den styrkan.

  119. Vi har erfarit kraften som det ger
    att titta på det som fungerar.

  120. Vi har också pratat om...

  121. Om samtalen ska äga rum så är det
    viktigt att man inte bara-

  122. -som ledare går omkring
    och hoppas på-

  123. -att vi ska bli
    en lärande organisation-

  124. -där vi lär av varandra och
    tar tillvara på varandras resurser.

  125. Därför har vi sagt
    att vi vill skapa många tillfällen-

  126. -där man får tid att öva och pröva.

  127. Den här lärande organisationen
    måste just organiseras.

  128. Det som ska organiseras är samtalen.

  129. Två frågor är viktiga:
    "När ska vi prata organisation?"-

  130. -och "Hur ska vi prata om det?".

  131. Den lärande organisationen är viktig
    att värna om-

  132. -och nåt som vi har satt i fokus
    och tycker är centralt.

  133. Då har det blivit viktigt
    att vi övar och prövar.

  134. Man måste tillåta att det ibland
    blir fel men kunna lära av varandra.

  135. Det är ett signum för oss
    hos den lärande organisationen.

  136. Vi har också pratat om
    ett nyckelbegrepp hos oss:

  137. Långsamt är fort.

  138. Då kan man undra vad som menas.
    Jo, det finns inga genvägar.

  139. Det finns inga genvägar,
    utan vi måste prata.

  140. Vi måste samtala om vad vi menar
    med kunskapssyn och delaktighet-

  141. -och hur vi gör delaktighet
    i praktiken.

  142. Vi måste ha en gemensam grund
    att stå på och utgå ifrån-

  143. -för att hitta vägar framåt.
    Då har den här bilden varit hjälpsam.

  144. Det är en massa pilar som får stå för
    alla duktiga pedagoger och ledare-

  145. -som har mycket kraft
    och vill mycket-

  146. -men om vi inte lyckas hitta
    det gemensamma målet-

  147. -kommer den där gruppen pilar
    aldrig att röra sig framåt.

  148. Det är först när vi har ett tydligt
    mål. Därför är texten så härlig:

  149. "Att arbeta utan vision
    är som att resa utan destination."

  150. Den är självklar när vi ska resa.
    Vi packar inte och bara ger oss av-

  151. -men ibland har vi inte samtalat
    tillräckligt i vår arbetsgrupp-

  152. -om var vi är och vart vi är på väg.

  153. Vad tänker du?

  154. När du säger att vi inte har samtalat
    tillräckligt om vart vi är på väg-

  155. -tänker jag på betydelsen av
    känslan av ett sammanhang-

  156. -och att de värderingar
    som är viktiga för mig får leva.

  157. Mycket av de problem som lyfts fram
    kan ses som frustrerade drömmar.

  158. Problem uppstår inte av sig själva-

  159. -utan människor har
    goda intentioner, en vilja-

  160. -och drömmar om hur det skulle se ut.

  161. Bakom ett problem-

  162. -finns det en ouppfylld önskan
    om hur det skulle kunna vara.

  163. Skulle vi prata med fritidspedagoger
    skulle säkert många lyfta fram-

  164. -problem med stora barngrupper och
    lokaler som inte är ändamålsenliga.

  165. Jag har respekt för det,
    men om vi frågade dem-

  166. -vilka drömmar de har
    och vad de värdesätter i sitt arbete-

  167. -skulle vi nog få helt andra samtal-

  168. -som vi skulle kunna lära oss nåt av
    för att ta in i framtiden.

  169. De flesta skulle säga:

  170. "Jag vill ha möjlighet till
    en god relation till varje barn."

  171. Det finns en massa berättelser om-

  172. -hur man skapar goda relationer
    till barn.

  173. De flesta skulle säga:

  174. "Jag vill ha lokaler där jag kan vara
    flexibel och erbjuda barn och unga"-

  175. -"olika alternativa möjligheter
    till aktiviteter."

  176. Det finns en massa kunskap om hur man
    kan erbjuda unga många aktiviteter.

  177. Utifrån hur vi ställer frågor
    får vi svar-

  178. -och vi värnar om
    att ta fram goda berättelser-

  179. -se till det som finns
    och bygga på det.

  180. Rachel, vill du lägga till nåt?

  181. Vad finns det för exempel på
    hur man bidrar till lust att lära?

  182. Vår vision är just lust att lära.

  183. Den är inte unik, utan förekommer
    på många ställen i våra styrdokument-

  184. -men vi har genom samtal och övningar
    utforskat vad det står för hos oss.

  185. Vi har skapat möjligheter
    att formulera sig i ord och tankar.

  186. Om lust att lära är drivkraften för
    vår skola, hur måste vi utforma den?

  187. Vad innebär det
    för hur vi har föräldramöten-

  188. -för hur vi rekryterar folk
    och introducerar dem-

  189. -och för hur vi
    startar upp en termin?

  190. Jag hörde för en vecka sen
    om en av våra skolor.

  191. I år hade de bestämt att alla barn
    och pedagoger - alla på skolan-

  192. -skulle ha en namnskylt
    de två första veckorna.

  193. Sen gjorde de dessutom en tävling
    och kollade vem som lärt sig mest.

  194. De trodde att det ökade "vi-känslan".

  195. "Det får eleverna att känna sig sedda
    och räknade med. Då blir de trygga."

  196. Trygghet är en viktig förutsättning
    för att man ska känna lust att lära.

  197. Då är det inte bara käcka idéer
    som används rent sporadiskt-

  198. -utan ett målmedvetet agerande
    för att alla ska känna lust att lära.

  199. Det kommer inte an på att ditt barn
    hade turen att hamna i Brittas klass-

  200. -hon som är så duktig på inkludering-

  201. -utan det är nåt som vi gör,
    för det har vi bestämt.

  202. Så här bemöter vi alla barn, och då
    blir det en gemensam kvalitetsfaktor-

  203. -som ökar yrkesstoltheten
    hos alla dem som jobbar på skolan.

  204. Det finns strategier
    och vägar för hur vi vill arbeta-

  205. -för att lust att lära
    ska bli verklighet i vardagen.

  206. Du pratade om berättelserna
    som lever i dag-

  207. -när du visade lejonbilden.
    Vilka berättelser...?

  208. Det var en berättelse från skolan.
    Vad kan man tänka på mer?

  209. Det finns oändligt med berättelser,
    och det ligger i framtiden-

  210. -och det samhälle vi vill ha
    och skapa. Barnen är framtiden.

  211. Vi ska ta vara på
    och lyfta fram berättelserna-

  212. -men jag ville berätta om en pojke
    som jag har träffat.

  213. Låt oss kalla honom för Patrik.

  214. Jag skulle vilja tillskriva mig-

  215. -att jag har en stor tilltro
    till barn och ungas förmågor-

  216. -men när jag träffade Patrik-

  217. -tappade jag lite tilltron
    till att jag kunde göra skillnad.

  218. När jag hälsade på honom bankade han
    huvudet i väggen och skrek-

  219. -fast han beskrevs som normalbegåvad.

  220. Det gick ganska lång tid, och jag
    var inte direkt i kontakt med Patrik-

  221. -men efter ett halvår träffade jag
    en pedagog som jobbade med Patrik.

  222. Då berättade hon: "Vet du vad?
    När vi hade paus en dag i arbetet"-

  223. -"spelade jag pingis med en elev"-

  224. -"och av bara farten sa jag
    'Patrik, vill du spela pingis?'."

  225. Patrik reser på sig. Hon trodde inte
    att han skulle spela pingis-

  226. -men han var otroligt duktig på det.

  227. Min kollega säger spontant:

  228. "Men Patrik, vad duktig du är
    på att spela pingis!"

  229. Då säger Patrik:

  230. "Alla människor kan ju ha resurser.
    De kanske bara inte vet om det."

  231. "Man kan vara bäst
    på fallskärmshoppning"-

  232. -"men har man inte provat
    kan man inte veta."

  233. Vad vet vi om vår potential
    och om ungas potential?

  234. Rachel.

  235. Jag antar att många här
    brinner för skolan-

  236. -och vi alla har möjlighet
    att påverka-

  237. -så vilka berättelser vill du berätta
    om förskola och skola-

  238. -för dina grannar, vänner
    och kollegor i olika sammanhang?

  239. -Tack för att ni kom!
    -Tack för er tid!

  240. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En lärande organisation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rachel Törnell är utvecklingschef i Alingsås kommun. Här berättar hon om hur man skapar lust att lära i en lärande organisation. Hon menar att man måste testa sig fram och att nyfikenhet, tillit, trygghet och förtroende är viktigt. Här får vi lära oss vad som kännetecknar en mijö som bygger på dessa värden och vi får veta vilka teorier man kan luta sig emot. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Företagsekonomi, Företagsorganisation, Lärande organisationer, Organisationsteori
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

En lärande organisation

Rachel Törnell är utvecklingschef i Alingsås kommun. Här berättar hon om hur man skapar lust att lära i en lärande organisation. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2014. Arrangör: Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlossningsdepression

Författaren Josefin Branzell Hertz beskriver i romanen ”Eftervärkar” sina erfarenheter av förlossningsdepression. Hon berättar om skammen kring det och om samhällets tillkortakommanden. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Fri Tanke förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Bibelns kulturhistoria

Ola Wikander är religions- och språkvetare och har skrivit boken ”Gud är ett verb”. Han berättar här om hur aktuella tankarna och texterna i Gamla testamentet fortfarande är. Moderator: Stefan Hilding. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 26 september 2014. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Konsumentpsykologi och mannen

Vad påverkas vi av när vi ska köpa saker? Tobias Otterbring forskar i konsumentpsykologi vid Karlstad universitet. Här berättar han om vad män påverkas av vid konsumtion. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Arrangör: UR.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.