Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2014

UR Samtiden - Bokmässan 2014

Om UR Samtiden - Bokmässan 2014

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg. Inspelat den 25-28 september 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2014 : Författarskola för de yngstaDela
  1. Hej och välkomna hit.

  2. -Välkommen också Pernilla Stalfelt.
    -Tack.

  3. Jag heter Moa Brunnberg och är
    förläggare på Rabén & Sjögren.

  4. I dag ska vi prata om din alldeles
    nya bok. En bok om att berätta.

  5. Du har skrivit många bilderböcker,
    skapat debatt, irriterat folk-

  6. -men framför allt lockat till skratt.

  7. Den här boken som släppts har redan
    fått fantastiska recensioner.

  8. Martina Montelius skrev i Expressen
    för nån vecka sen, jag citerar:

  9. "Jag tror att en bok om att berätta
    är den bästa boken för barn i år."

  10. I den här går du till grunden
    med allt som du gör-

  11. -och pratar om skapande.

  12. Du har jobbat mycket med barn
    som pedagog på Moderna Museet.

  13. Det är centralt i dina böcker,
    tycker jag-

  14. -närheten till barn.

  15. Och i den här boken lär du då ut
    dina tankar kring skapande.

  16. Varför har du gjort den här boken?

  17. Man får ju ofta uppdrag att åka ut
    till skolor på författarbesök.

  18. Jag kände att om jag ska göra det
    vill jag inte komma till en klass-

  19. -och bara prata själv
    och läsa nån text som jag har gjort.

  20. Jag vill ge till barnen lusten
    att själva berätta nånting.

  21. Lusten att själva
    kunna berätta en historia.

  22. Då brukar jag göra
    en sorts serietecknarskola.

  23. Det är väldigt bra när man ska börja
    att berätta nånting-

  24. -att man använder bilden,
    och att man kan göra en figur-

  25. -som man bestämmer att den ska säga
    nånting. Då kan man ha pratbubblor.

  26. Och sen kan skriva... Där bilderna
    inte räcker till använder man orden-

  27. -och där orden inte räcker till
    kan man använda bilderna.

  28. Så att det blir en korsbefruktning
    mellan bild och text.

  29. Man kan göra sin egen berättelse.

  30. Om jag känner att jag fått barn
    att känna glädje att berätta-

  31. -då känner jag att jag har gjort nåt
    bra när jag åker ut till en skola.

  32. Och nu ville jag göra en bok om det
    här, så det är en inspirationsbok-

  33. -med det jag brukar gå igenom.
    Det finns med.

  34. Så att andra pedagoger kan ta vid-

  35. -och barnen själva kan läsa den
    och börja göra en egen berättelse.

  36. Jag tänkte vi skulle kolla lite på
    hur boken är uppbyggd. Vi har bilder.

  37. Första uppslaget handlar om
    att komma i gång.

  38. Hur kommer man i gång.
    Man sitter framför ett vitt papper.

  39. -Hur börjar man?
    -När jag kommer till skolklassen...

  40. ...gör vi tillsammans en berättelse
    på tavlan.

  41. Jag låter barnen bestämma
    vad den ska handla om-

  42. -och vad figurerna ska heta
    och vad de ska säga.

  43. Då kommer vi i gång
    med en gemensam berättelse på tavlan.

  44. Och då brukar barnen bli otåliga:
    "När får vi berätta?"

  45. Sen delar jag ut papper med
    förritade rutor, och så börjar de.

  46. Jag tror att boken kan fungera
    lite likadant-

  47. -som när jag står framme
    och jobbar vid tavlan.

  48. Man kan läsa boken, så får man lust
    och sen sätter man i gång.

  49. Man kan göra små böcker och häfta
    med häftapparat. Det är jättekul.

  50. Den är lite metodisk. I början står
    det att man kan berätta bara med ord-

  51. -och man kan berätta bara med bild,
    eller både och.

  52. Med ganska små barn
    kan man börja göra det här på dagis.

  53. Men ju äldre man blir desto mer
    kan man övergå kanske till text.

  54. Om man vill det. Jag tror
    att ett intresse för att berätta-

  55. -skapar också intresse för att läsa.

  56. För man blir intresserad av vad andra
    gjort och vad andra berättar.

  57. Jag tänkte vi kollar på en central
    del i det här med huvudperson.

  58. -Hur väljer man en huvudperson?
    -Den måste vara lätt att rita.

  59. Annars orkar man inte rita den
    i hela berättelsen. Om det är bilder.

  60. Den ska vara enkel att rita
    och ska ha ett namn och så.

  61. Det brukar vara ganska kul det här
    att göra figuren från olika håll.

  62. Det kan man se
    att barnen skissar på sin figur-

  63. -och ritar underifrån,
    ovanifrån, bakifrån.

  64. Det är en väldigt intressant sak
    att tänka på när man ska berätta-

  65. -att man kanske ser figuren
    på långt håll bakifrån-

  66. -eller vill göra den ovanifrån.

  67. Styrkan med boken är
    att den är så konkret.

  68. Inte bara att berätta är bra.

  69. Det är väldigt konkret hur man kommer
    i gång och vad man gör.

  70. Du har valt en snigel.
    Varför har du valt en snigel?

  71. Snigeln valde jag nog... Jag tror...

  72. Det finns ju den där sången
    "Lilla snigel akta dig".

  73. Alla barn har på nåt vis
    en relation till sniglar.

  74. Man kan också ha en dålig relation
    till sniglar, om man har trädgård.

  75. Men för barn är det
    ett positivt djur.

  76. Det är spännande
    att den kan krypa in i skalet-

  77. -och den kan krypa ut. Och den kan
    förändra sig: sticka ut sina horn.

  78. Det är ett spännande djur, snigeln.
    Den kan klättra uppför en vägg.

  79. Vi ska byta uppslag.
    Nästa handlar om pratbubblor.

  80. Plötsligt händer det saker,
    och man kan uttrycka i text.

  81. Men även pratbubblorna i sig
    tycker jag du skildrar så bra.

  82. Det här med olika former.

  83. Om man läser en serie... Många barn
    läser Bamse och Min Häst.

  84. Då kan man läsa seriebubblor,
    men när man ska berätta själv-

  85. -då är det bra att gå igenom
    vilka olika bubblor som finns.

  86. Då kan man få lust. Till exempel
    har spöken bubblor med istappar-

  87. -för att det blir så kallt i rummet
    när de talar med sin isande stämma.

  88. Då kan man få lust. "Jag vill göra
    om ett spöke som pratar med..."

  89. Jag tror att vi har...
    Där har vi ett spöke.

  90. Så jag tittade igenom olika
    serietidningar på olika bubblor.

  91. Skriker man
    blir det spetsiga bubblor.

  92. Viskar man blir det prickar, och man
    kan skriva med jättesmå bokstäver-

  93. -eller så jättestora bokstäver.
    Det blir väldigt visuellt-

  94. -vad som händer i berättelsen.

  95. Det här med anden i flaskan
    kom jag faktiskt på själv.

  96. Det är också spännande: Man gnider
    på en flaska och så kommer en ande.

  97. Då kanske den har
    en sån här grön röst.

  98. Och svordomar... Det var jag väldigt
    fascinerad av när jag var barn.

  99. I Kalle Anka svor de mycket.

  100. Man kan verkligen göra
    egna pratbubblor också-

  101. -utifrån ett mångfald. Jag tror på
    det här att duka upp ett smörgåsbord-

  102. -så kan man plocka det man vill.

  103. Kanske nåt där inspirerade dig,
    eller nåt där gav dig energi-

  104. -för att sätta i gång.
    Så jag tror att den här boken-

  105. -ska kunna vara
    som ett sånt smörgåsbord.

  106. Du var inne lite på det här
    med yngre barn och äldre.

  107. Jag tänker på det här med
    att kunna skriva eller inte.

  108. Vad är skillnaden att jobba med barn
    som inte kan skriva?

  109. För jag tänker skapandet
    måste ju vara centralt även där.

  110. Då har jag faktiskt gjort
    såna här serier-

  111. -med barn som inte kan rita heller.

  112. De kan inte göra en figur,
    utan de kan göra så här:

  113. Då får de ett papper med rutor och
    ritar så här, kanske i olika färger.

  114. Så frågar man: "Vad är det här?"

  115. "Här är mormor som borstar tänderna."
    Så skriver man under-

  116. -så får man reda på att det är mormor
    som borstar tänderna.

  117. Sen kan det hända en helt annan sak
    i nästa ruta.

  118. Eller så kan det hänga ihop att det
    är en mamma, pappa och storasyster.

  119. Små barn använder rutorna,
    och berättar, på ett annat sätt.

  120. Det jag tycker är kul är att man
    får reda på saker om barnen.

  121. Man hjälper dem att skriva
    när de berättar.

  122. Berättelsen kan komma till
    när man sätter pennan på papperet-

  123. -och ställer frågan: "Vad var det
    som hände i den här rutan?"

  124. Men ju mer barnen kan formulera saker
    i teckningar-

  125. -desto mer avancerade berättelser
    kan de göra. Men man kan börja-

  126. -med de jättesmå barnen också.
    Det är jättekul.

  127. Det blir väldigt fint
    och väldigt kul.

  128. Och det är jättekul för dem att
    ha kvar sen när de själva är stora.

  129. Så får de reda på vad de hade...

  130. ...vad de berättade, när de var
    så där små. Vad som var viktigt.

  131. En annan central del i boken är det
    här med känslor och ansiktsuttryck.

  132. Vilket också är en viktig del
    när man berättar.

  133. Att det kan bli så mycket dramatik.

  134. När jag har haft serietecknarskolor
    med barn på Moderna museet-

  135. -har jag märkt att barn kan ha
    en väldigt drastisk dramaturgi.

  136. Ena stunden händer nåt, och "poff"
    så händer nåt jättedramatiskt.

  137. Och den där dramaturgin
    har intresserat mig lite grann-

  138. -och jag har härmat den lite
    i den här boken.

  139. Några poliser går på en kaj, ramlar
    i vattnet och blir uppätna av hajar.

  140. Och det är bara tre rutor som allt
    detta händer på.

  141. Då är det roligt att kunna gestalta
    många olika känslor.

  142. Det är ju trots allt bara berättelser
    som finns på papperet.

  143. Pratar ni mycket om känslor? Det är
    en viktig del att kunna gestalta...

  144. -...men också att kunna tolka text.
    -Ja, vi hade diskussioner...

  145. ...pedagogerna, hur man ska förhålla
    sig när det blir väldigt våldsamt-

  146. -eller drastiskt, i en teckning.
    Då kanske man säger:

  147. "Oj, stackars hans mamma nu när han
    ramlade i vattnet och det kom en haj.

  148. Det är inte barnen
    så intresserade av.

  149. Då är det här dramatiska skeendet
    i berättelsen...

  150. Men man kan ju väva ut utanför
    berättelsen och prata om känslor-

  151. -runtomkring också. Det är ju
    ett väldigt pedagogiskt instrument.

  152. Det är ett bra sätt
    att få barn att reflektera.

  153. Och både förstå sig själva
    och att förstå andra.

  154. Det var en situation på Moderna när-

  155. -nåt barn hade gjort en jättestark
    teckning. Jag såg inte vad det var-

  156. -men jag kände att den var stark
    och frågade vem som hade ritat den.

  157. Det var en flicka som var fem år
    som hade ritat den-

  158. -och det var hennes lillasyster.
    När hon föddes, levde hon inte.

  159. Och då var hon i en sån här liten
    vagn med små hjul-

  160. -och så låg hon där under ett täcke.
    Det var en ganska abstrakt bild.

  161. Men vi började prata om det här,
    och barnen ville berätta.

  162. De kände nån som var död.

  163. Det blev en väldigt stark situation.

  164. Men sen skrev förskolan
    till mig efteråt och tackade.

  165. De hade haft svårt att prata
    om det här. Och nu kom det.

  166. Genom att bilden kom till
    kom hela det här pratet.

  167. Och alla barnen var del i det här.

  168. För alla hade vetat att det skulle
    komma ett syskon. Så kom det inte.

  169. Så bilden är ett fantastiskt sätt
    att skapa samtal kring.

  170. Det gör jag mycket i mitt jobb.

  171. Barn kan få berätta
    och har man fått berätta nånting-

  172. -så har det blivit synligt
    för en själv och kanske för andra.

  173. Det är också viktigt att om man vill
    ha en hemlig bok så måste man få det.

  174. En annan central del
    är det här med väder.

  175. Det kanske inte är det första man
    tänker på när det gäller en serie.

  176. Men det är en stor del i boken
    och för barn.

  177. För små barn i förskolan, är det ju:
    "Vad ska jag ta på...?"

  178. Och för mig också.
    "Vad tar jag på mig när det regnar?"

  179. Regnkläder, paraply, gummistövlar.
    Väldigt centralt för små barn.

  180. De har varit väldigt intresserade
    av väder.

  181. Som i den här berättelsen finns det
    med en kille som är ute med sin hund.

  182. Han träffar tre monster med
    fiskespön. Och sen börjar det regna.

  183. Och det var en händelse.
    Det var det som var berättelsen.

  184. Jag tror att vi har...
    Här har vi en typisk väderserie.

  185. Där blev jag inspirerad av ett barn
    som ritade-

  186. -såna roliga monster med fiskespön.

  187. Jag försöker ha lite samarbete med
    barn, så jag får låna nån teckning.

  188. För jag vill att det ska vara
    förankrat i barnens egen bildvärld.

  189. De ska känna:
    "Det här kan jag också rita."

  190. "Det här vill jag också rita.
    Nu ska jag göra en bok."

  191. Det är en pedagogisk tanke
    som jag har, som...

  192. Därför vill jag ha närheten
    till barns bilder.

  193. Det är väldigt kul när jag kan få
    låna en bild och ha med i boken.

  194. Då känner andra barn igen sig
    och tycker att det här är för dem.

  195. Det här med väder är också ett sätt
    att lära sig iaktta.

  196. -Att reflektera över hur det ser ut.
    -Ja.

  197. Och vad som händer när det blir olika
    väder. Om man har paraply.

  198. Och en berättelse är magisk.
    Det här marsvinet, till exempel.

  199. Han äter ett salladsblad,
    och så träffar han sin kompis.

  200. Det går ut, och det börjar regna.
    Och plötsligt har de paraplyer.

  201. Vad som helst kan hända.
    Och i den här boken finns också...

  202. Vad kan en berättelse handla om?
    Det kan vara nåt sorgligt.

  203. Vi kan bläddra lite.
    Det kan handla om sorg.

  204. Det kan handla om hat.
    Det kan handla om kärlek-

  205. -eller kärlek som tar slut.
    Det kan handla om...

  206. ...vanliga saker eller ovanliga saker
    eller fantastiska saker.

  207. Eller läskiga saker.
    Det är så magiskt med berättelser.

  208. Det kan bli precis det man vill
    att det ska bli.

  209. Man bestämmer själv,
    när man får berätta.

  210. Vi hade förut seminarium
    om barns rätt till kultur.

  211. Det jag tycker är viktigast
    för barns rätt till kultur-

  212. -är att få ha en egen röst.
    Att få ha en egen...

  213. Att man kan själv teckna
    och formulera och skriva.

  214. Att man kan själv berätta och göra
    sin egen berättelse på sitt sätt-

  215. -som det barn man är, och den ålder
    man är. Det är det som är så kul-

  216. -att gå tillbaka som vuxen.
    "När jag var 4 gjorde jag så."

  217. Det tycker barnen när de är åtta år:
    "Så ritade jag när jag var två år."

  218. Det blir ett perspektiv hur ens
    berättande har varit under åren.

  219. Hur kan skapande påverka läs-
    förståelsen, som diskuteras mycket.

  220. Jag tror att om man själv
    ska lösa en uppgift-

  221. -då börjar man ta sig an det här.
    "Hur ska jag göra?"

  222. "Hur ska jag gå tillväga?" Då blir
    man automatiskt intresserad av andra.

  223. "Hur har andra löst det här?"

  224. Som konstpedagog på konstmuseet
    tittar vi på konstbilder-

  225. -men sen får alltid barnen
    arbeta själva.

  226. Och så kan de själva komma in
    i den konstnärliga processen-

  227. -och känna hur det är. Då ökar de i
    förståelsen för bilderna på väggarna.

  228. "Det här kanske är gjort så här."

  229. "Det kanske är den rörelsen
    som gjorde att strecket blev så där."

  230. Just dramaturgi, där finns det
    mycket, som jag sa förut-

  231. -mycket roligt med barns sätt
    att berätta, som är jättespeciellt.

  232. Ett nyckelord för dig är "lust".
    Det kanske är det som kan vara svårt.

  233. Det här att få barn att sätta i gång.

  234. Hur väcker man lusten?

  235. Ska jag berätta om den där flickan?

  236. En flicka i en klass på Moderna...

  237. Alla barnen började måla. Jag
    presenterade materialet och visade-

  238. -och då blir man sugen på att sätta
    i gång själv, men hon ville inte.

  239. Så jag satte mig bredvid henne.
    Hon ville inte ha papper, ingen färg.

  240. Jag tog papper och färg
    och satt bredvid henne och målade.

  241. Sen gav jag henne ett papper
    och sen gav jag henne penseln.

  242. Då började hon göra små rosetter.

  243. Så kom hon igång och glömde bort mig.

  244. Sen berättade läraren för mig.
    Han kom fram till mig och sa:

  245. "Tack för att du tog dig an henne
    och satte dig där."

  246. Hennes pappa hade dött.

  247. Hon hade slutat prata och slutat
    rita. Hon hade slutat...

  248. Hon gjorde inget, utan var bara tyst.

  249. Det där visste ju inte jag.

  250. Jag hade bara sett att hon var "nej".

  251. I och med att hon kom loss
    och kunde göra rosetterna-

  252. -hade hon ju börjat öppna lite grann,
    en liten glänta på dörren.

  253. Jag tror att...

  254. Hon kanske behövde berätta
    sin berättelse så småningom.

  255. -Ett sätt att kunna uttrycka sig.
    -Ja.

  256. Ett annat nyckelord
    är det här med att uppmuntra.

  257. Många kanske fastnar och börjar
    jämföra sig med andra i viss ålder.

  258. Man tycker plötsligt
    att man ritar fult och lägger av.

  259. Min dröm är att man håller på så
    att man aldrig kommer in i det där.

  260. Men om man tycker så
    och vill inte längre-

  261. -då kan man ju fotografera och jobba
    med dator och fotografi till exempel.

  262. Eller att man jobbar bara med text,
    men att man fortsätter.

  263. Det kräver en hel del av pedagogen,
    att man inte lägger sig i för mycket-

  264. -i barnens egen berättelse,
    utan har en väldig respekt för den.

  265. Om den får vara precis som den
    kommer fram, och man bara uppmuntrar-

  266. -då har man igen det. För då vill de
    bara göra mer och skriva och skriva.

  267. Det har jag faktiskt sett
    på min egen dotter-

  268. -att jag har aldrig kritiserat
    nånting eller ställt frågor-

  269. -utan bara uppmuntrat.
    Så hon skriver jättemycket-

  270. -och har massor med skrivböcker
    överallt, och skriver.

  271. Jag tror att...

  272. Vi ska avsluta. De vinkar.

  273. Du har sagt att det här
    är en av dina viktigaste böcker.

  274. Jag tycker det.
    Förutom "Alla barns rätt".

  275. Den här ingår ju som en liten under-
    avdelning, barns rätt till kultur.

  276. Man har inte bara rätt att se på
    teater eller dockteater av vuxna-

  277. -utan man har rätt att skapa kultur
    och göra kultur, och medverka-

  278. -i sin egen... Att vara
    kulturutövare, helt enkelt, som barn.

  279. Barn ska ges utrymme.

  280. I Kina var de så bekymrade
    över sina barn.

  281. De sa: "Kan du få våra barn
    kreativa?" De har så sträng skola.

  282. De får inte sova över hos kompisar,
    inte leka, utan de måste studera.

  283. Då tänkte jag: "Jag försöker."
    Jag gjorde serieteckning med dem.

  284. De fick bestämma allting.

  285. Och de var lika kreativa
    som vilka andra barn som helst.

  286. Vi måste bara ge dem utrymmet
    och uppmuntra dem-

  287. -och få i gång dem
    genom att se och uppmuntra dem.

  288. Jag tror att alla har det inom sig.
    Men vi får inte kväva det där...

  289. -...utan skapa utrymmet.
    -Lyssna.

  290. Tack så mycket, Pernilla Stalfelt.
    Tack för att ni kom hit.

  291. Pernilla står utanför om ni har
    frågor eller vill få boken signerad.

  292. Textning: Catarina Palmklint
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Författarskola för de yngsta

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pernilla Stalfelt är författare och museipedagog och samtalar här med förläggaren Moa Brunnberg om hur man kan frigöra barns berättarglädje. Hon menar att ett intresse för att berätta kan skapa intresse för att läsa. I sin nyutkomna bok ger hon konkreta tips för hur berättande med ord och bilder, teckningar och pratbubblor kan sättas igång. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Ämnen:
Bild > Måla och skapa, Pedagogiska frågor, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Berättande, Grundskolan, Lågstadiet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Svikna barn och trasig ungdom

I barn- och ungdomsböcker lever många unga karaktärer under svåra förhållanden. Föräldrar eller andra vuxna sviker och sveken ser ut att bli fler och vanligare. Författarna Lina Stoltz, Marta Söderberg, Christina Wahldén och förläggaren Erik Titusson samtalar om ämnet. Moderator: Åsa Warnqvist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Riskkapitalism till vilket pris?

Samtal mellan journalisterna Carolina Neurath, Jan Almgren och Lotta Engzell om riskkapitalisternas manliga värld där en delägare kan tjäna 30 miljoner kronor årligen. Moderator: Anders Billing. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Norstedts och Weylers förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Identitet och nationalitet

Varför är det viktigt för vissa att kunna sätta nationalitetsstämpel på människor? Samtal med författarna Zulmir Bečević och Janne Teller. Moderator: Lena Sundström. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014 i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och Alfabeta.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Lägg undan mobilen och läs

Hur kan vi hjälpa barn och unga att läsa och skriva? Samtal om Berättarministeriets metoder och hur en skrivarkurs kan genomföras. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Sven Hagströmer, Martin Widmark, Johan Unenge och Melis Yorulmaz. Moderator: Bodil Unenge. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Bonnierförlagen.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Den konstnärliga bilderboken

Samtal mellan författare och illustratörer om vikten av att våga experimentera och utveckla det konstnärliga uttrycket i bilderböcker. Medverkande: Per Gustavsson, Anna Höglund och Ulf Stark. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Natur & Kultur, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Global migration och nationalism

Tre författare i samtal om nationalstaten, nationalism, antirasism och migrations- och integrationspolitik. Medverkande: Erik de la Reguera, Kristina Ohlsson och Lawen Mohtadi. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 25 september på Bokmässan 2014. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur, och Piratförlaget.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

E-bokens fram- och baksida

Många framhåller e-bokens positiva sidor, men det talas inte lika mycket om nackdelarna. Med Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Botar tillväxt fattigdom?

I boken ”De fattigas manifest” ifrågasätter prästen Francisco van der Hoff Boersma tillväxt som en självreglerande väg till ett bättre liv för alla. Han samtalar med Anna Borgeryd, författare och företagare, samt generaldirektören Per Molander. Moderator: Kenneth Hermele. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Se människan/Svenska kyrkan, Sackeus och Weyler förlag.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Förlåtelse och försoning

Kan allting förlåtas? Desmond Tutu och hans dotter Mpho har skrivit boken "Förlåtelse - den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld". Tillsammans med tidigare ärkebiskopen KG Hammar diskuterar de hur man uppnår förlåtelse och försoning. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Libris och Se människan/Svenska kyrkan.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Det ser PG Gyllenhammar och Ingvar Carlsson

Ingvar Carlsson och Pehr G Gyllenhammar har som få andra haft inflytande över det svenska samhället. I var sin bok har de nu gett sin syn på samhället och sakernas tillstånd. De möts i ett samtal med journalisten Björn af Kleen. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangörer: Albert Bonniers förlag och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Kärlek, pengar och svek

Författaren Klas Östergrens nya roman "Twist" handlar om bland annat kärlek, pengar och svek. Tre teman som påstås ingå i de romaner som räknas till stor romankonst. Här samtalar han med Yukiko Duke. Inspelat den 26 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Tove Jansson 100 år

Vem var egentligen Tove Jansson? Bakom rollen som Muminförfattare finns så mycket mer. Tove Janssons släkting Sophia Jansson, författaren Sara Bergmark Elfgren och litteraturprofessor Boel Westin samtalar med förläggaren Helen Svensson. Moderator: Janina Orlov. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Schildts & Söderströms, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Flickbilden i fantasy

Kvinnliga huvudpersoner är vanliga i den nya ungdomsfantasyn. Men hur har kvinnobilden förändrats i fantasylitteraturen? Samtal med författarna Sara Bergmark Elfgren, Maria Turtschaninoff och Mats Strandberg. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat 27 september 2014 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Berghs förlag, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - När rättigheter krockar

Kulturarvens roll

På ett museum bestäms vad som är minnesvärt och inte. Den här processen är inte neutral eller objektiv, säger Mikael Eivergård från Örebro läns museum. Hur ska berättelsen om samhället se ut? Vad och vilka ska få plats i den gemensamma berättelsen? Inspelat i februari 2014. Arrangör: Örebro läns museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Fråga oss