Titta

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Om UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Föreläsningar från Adhd-dagen 2014. Adhd är en av de vanligaste diagnoserna inom barn- och ungdomspsykiatrin och fler vuxna än tidigare diagnostiseras. Utan vård, stöd och eventuell medicinering kan adhd medföra stora samhälleliga kostnader och personliga tragedier. Här diskuteras stöd från myndigheter, vikten av att diagnostisera äldre med adhd och kopplingar mellan stress och adhd. Inspelat den 27 augusti 2014 på Bonnier Conference Center i Stockholm. Arrangör: Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014 : Adhd och stressDela
  1. Jag ska prata lite om stress.

  2. ADHD känner ni väl till.

  3. Stress är ett komplext begrepp
    som används på många olika sätt.

  4. Men enligt teorin Cognitive
    Activation Theory of Stress-

  5. -delas begreppet upp i fyra delar.

  6. Det är stressorn, som kan variera.

  7. Det kan vara en direkt stressor,
    eller bara att man går i skolan.

  8. Stressorn i sig är lite svår.

  9. Man stressas av olika saker.

  10. Det bygger på tidiga erfarenheter
    och ens egna förväntningar.

  11. Ibland är det bättre att fråga
    om personen känner sig stressad.

  12. Alltså upplevelsen av stress.

  13. Det sker en stressfysiologisk respons
    i kroppen.

  14. Framför allt två system
    reglerar detta.

  15. Det autonoma nervsystemet,
    med en sympatisk aktivering-

  16. -och det är HPA-axeln-

  17. -som står för hypotalamus, hypofysen
    och binjurebarken-

  18. -och dess slutprodukt kortisol.

  19. Man kan ha en upplevelse
    av aktiveringen på kroppen.

  20. Den i sin tur kan öka på
    upplevelsen av stress.

  21. Upplevd stress och den fysiologiska
    responsen är svåra att differentiera.

  22. I vår forskning
    har vi med stressor undersökt-

  23. -tidiga stressorer i livet.

  24. Negativa livshändelser
    under graviditeten-

  25. -och under de första sex åren.

  26. Med upplevd stress har vi använt
    en skala-

  27. -för att mäta dels upplevelsen
    av krav hos barnet-

  28. -och också upplevelsen av aktivering.

  29. Slutligen har vi mätt
    stresshormonet kortisol-

  30. -för att kolla av den fysiologiska
    biten av stressregleringen.

  31. Som jag nämnde är kortisol
    slutprodukten av HPA-axeln.

  32. Syftet med kortisolet är att
    mobilisera oss.

  33. Det ger oss mer energi för att kunna
    möta utmaningar och krav i dagen.

  34. Det minskar också andra aktiviteter
    i kroppen-

  35. -som inflammatoriska processer
    och matsmältningsprocesser-

  36. -som inte behövs i samband
    med stressorn.

  37. När man pratar om kortisol fokuserar
    man oftast kring de höga nivåerna-

  38. -som kanske finns hos deprimerade.

  39. Det innebär också en ökad risk,
    speciellt under en längre tid.

  40. Systemen ska vara flexibla.

  41. Man ska kunna mobilisera energi som
    krävs för att hålla uppe vakenheten.

  42. Men man måste kunna gå ner i stress.
    Det får inte vara högt hela tiden.

  43. Det här stressystemet
    påverkas av tre system.

  44. Dels själva stressorn,
    som ger ett ökat påslag.

  45. Dels av ett inbyggt,
    negativt feedback-system.

  46. Vid höga koritsolnivåer ska systemet
    minska kortisolproduktionen.

  47. Och det påverkas av en dygnsrytm.

  48. Kortisolet ökar markant
    under uppvaknandet.

  49. Det ökar kraftigt när man vaknar,
    för att man ska vakna till liv.

  50. Ökningen pågår 30-45 minuter,
    för att sedan sjunka gradvis-

  51. -och bli som lägst mot kvällen,
    under natten.

  52. För vår forskning har vi rekryterat
    barn och ungdomar mellan 6 och 17 år-

  53. -i Uppsala, Enköping, Gävle
    och Falun-

  54. -som har diagnosen ADHD.

  55. Vi har också rekryterat
    från VITS-team.

  56. Det står för: Vardagsnära Insatser
    med Tydlig Samverkan.

  57. Det är en enhet som finns-

  58. -mellan primära linjen,
    med skola och sådant, och BUP.

  59. Det är barn utan diagnos,
    som ska föras över till BUP.

  60. Syftet var att rekrytera
    en grupp barn som inte åt-

  61. -eller hade tagit medicin än.

  62. Slutligen hade vi en kontrollgrupp
    där vi åldersmatchade-

  63. -från liknande skolor som de vi hade
    rekryterat från i studiegruppen.

  64. ADHD mäter vi dels
    genom själva diagnosen-

  65. -men också via skattningsskalor.

  66. Stressen mäter vi med frågeformulär,
    och via salivprov för kortisol.

  67. Salivprovet tog vi
    vid fyra tillfällen.

  68. På morgonen, direkt när de vaknade.

  69. Barnet gjorde det med en förälder.

  70. Och trettio minuter senare, samt
    klockan fyra, eller efter skolan-

  71. -och precis innan de lade sig-

  72. -för att få dygnsrytmen.

  73. Så till resultatet.

  74. Vad gäller negativa livshändelser såg
    vi, i linje med tidigare forskning-

  75. -att barn med ADHD skattades högre
    med tidiga negativa livshändelser.

  76. Dels under graviditeten,
    och dels de första sex åren.

  77. Nu pratar jag inte om orsakssamband,
    utan mer association däremellan.

  78. Jag återkommer till det.

  79. Vad gäller upplevd stress...

  80. ...såg vi att...

  81. Upplevd stress har inte undersökts
    hos barn och ungdomar med ADHD.

  82. Men det finns några studier
    hos vuxna, och de pekar på att man-

  83. -har en högre upplevd stress.

  84. Liknande resultat fick vi.

  85. Barn och ungdomar med ADHD
    skattade högre på upplevd stress.

  86. Både vad gäller känslan av krav-

  87. -från skolan, från hemmet, och även
    krav man ställer på sig själv.

  88. Att man har för mycket att göra
    och känner sig hjälplös.

  89. Till den här aktiveringen,
    att man hela tiden är igång.

  90. Det ligger delvis i symtombilden,
    men det är något utöver det.

  91. En ökad stress,
    om man jämför med tidigare.

  92. Annan forskning visar tydligt
    att upplevelsen av stress-

  93. -ökar med ålder,
    för barn och ungdomar alltså.

  94. Äldre tonåringar är betydligt mer
    stressade än yngre barn.

  95. Det såg vi också i vårt material,
    men bara i kontrollgruppen.

  96. För barnen i gruppen med ADHD-

  97. -upplevde en hög stress redan tidigt.

  98. Vi pratar inte om upplevd stress
    från sex års ålder, utan elva.

  99. Först vid elva års ålder kan man
    fråga om stress-

  100. -med de här metoderna.

  101. Barn med ADHD hade en hög
    upplevd stress redan tidigt.

  102. Nej, det var ingen signifikant
    skillnad. Kanske kvalitativ.

  103. Där var det en interaktionseffekt.

  104. Flickor och pojkar.

  105. I andra studier ser man att flickor,
    framför allt äldre tjejer-

  106. -upplever mycket mer stress, och den
    har också ökat med tiden, än pojkar.

  107. Vi såg det här också. Flickor
    skattade högre upplevd stress.

  108. Kombinationen blir att flickor
    med ADHD skattar högst i stress.

  109. Vad gäller den stressfysiologiska
    responsen...

  110. ...såg vi...

  111. ...att barn med ADHD
    hade betydligt lägre nivåer-

  112. -av stresshormonet, eller kortisol.

  113. Vid uppvaknandet
    och 30 minuter senare-

  114. -var det tydliga skillnader
    mellan grupperna.

  115. Det var skillnad på kvällsvärdet
    också, även om det inte syns här.

  116. ADHD-barn hade lägre nivåer
    vid läggdags.

  117. På eftermiddagsvärdet
    var det ingen skillnad.

  118. Intressant nog var skillnaden
    bara tydlig-

  119. -hos barn över elva år.

  120. Skillnaden i kortisolvärden
    fanns inte hos de yngsta barnen.

  121. Skillnaderna ökade med ålder.
    Det är oklart varför.

  122. Men jag ska komma in lite på det
    i diskussionen.

  123. Vad gäller medicineringens effekt
    på kortisol-

  124. -såg vi att de barn som åt medicin-

  125. -hade en högre nivå av kortisol.

  126. Skillnaderna var störst hos de barn
    som tog Atomoxetin.

  127. De hade högre kortisolnivåer
    än omedicinerade vid läggdags.

  128. Det var även en trend att de barn
    som medicinerade med metylfenidat-

  129. -hade högre nivåer 30 minuter efter
    att de hade vaknat.

  130. Nej, inte riktigt. Men det var inte
    med i den här studien.

  131. Möjliga förklaringar
    till de låga kortisolnivåerna.

  132. Det är själva huvudfyndet
    i vår forskning.

  133. Man kan tänka sig
    programmeringsteorin.

  134. Det är att, på dels teoretisk grund
    och även via forskning på djur-

  135. -visas att negativa livshändelser
    kan påverka hjärnans utveckling.

  136. Det visar sig att hjärnregionerna
    som styr HPA-axeln-

  137. -är direkt mer påverkade
    av negativa livshändelser.

  138. Det kan ligga bakom
    ett senare problembeteende.

  139. Men det fann vi inget stöd för
    i vår studie.

  140. För relationen mellan ADHD
    och de låga kortisolvärdena-

  141. -kvarstod när man justerade för
    negativa livshändelser.

  142. Tidiga livshändelser kunde inte
    associeras till låga kortisolvärden.

  143. Så programmeringsteorin kunde inte
    förklara ADHD-barns sänkta nivåer.

  144. Och inte heller upplevd stress,
    som också var intressant.

  145. Man har högre upplevd stress,
    men mindre kortisol-

  146. -som ses som den vanligaste
    biomarkören för stress.

  147. En förskjuten dygnsrytm kunde
    förklara de lägre morgonnivåerna.

  148. Och det finns stöd för att det finns
    en förskjuten sömnrytm.

  149. Man har svårare att komma till ro,
    och svårare att vakna.

  150. Man kan också ha något rubbad sömn
    hos barn med ADHD.

  151. Det kan förklara
    de lägre morgonvärdena-

  152. -men inte det lägre kvällsvärdet.

  153. En annan förklaring kan vara
    en utmattad HPA-axel.

  154. I likhet med PTSD,
    Posttraumatiskt stressyndrom.

  155. Det som talar för det är att vi dels
    hade högre stress-

  156. -hos barn med ADHD
    redan i tidig ålder-

  157. -samt att skillnaden bara fanns hos
    de äldre barnen.

  158. Det kan tala för detta.

  159. Samtidigt kunde de negativa
    livshändelserna inte förklara det.

  160. Men det skulle kunna vara
    en förklaring.

  161. Den höga upplevelsen av stress
    skulle kunna nedreglera HPA-axeln.

  162. En annan förklaring är en genetisk.

  163. Det som talar för det är dels-

  164. -att det är väldigt hög ärftlighet
    för ADHD.

  165. Man talar om 60-80 procent.

  166. Vad gäller HPA-axeln är ärftligheten
    som störst för morgonvärdena.

  167. Och just där fick vi
    tydligast skillnader.

  168. Vilken konsekvens
    får de låga kortisolvärdena?

  169. De här resultaten stödjer
    äldre teorier om underaktivering.

  170. Alltså hyperarousal hos ADHD-barn.

  171. Vakenhetsgraden påverkas såpass
    att...

  172. Den förhöjda aktivitetsnivån-

  173. -skulle kunna ses som ett sätt att
    kompensera den låga vakenhetsgraden.

  174. Man får svårare att mobilisera energi
    inför uppgifter-

  175. -och korrigera beteendet
    vid eventuella bestraffningar.

  176. Det kräver också en aktivering
    av de här systemen.

  177. Man får sämre bibehållen
    koncentration.

  178. När man testar barn och ungdomar
    med ADHD med koncentrationstester-

  179. -fluktuerar de mycket
    i testresultaten.

  180. Det kan förklara den variationen,
    vilket inte exekutiva funktioner kan.

  181. Det påverkar också stresshanteringen.

  182. Även om det är högre nivåer
    som primärt är kopplat till ohälsa-

  183. -är det så att väldigt låga nivåer,
    sammantaget med hög stress-

  184. -tyder på en stressfysiologisk
    sårbarhet.

  185. Man har en mer oflexibel
    stressreglering.

  186. Man riskerar att sakna de verktyg man
    behöver för att optimera sin energi.

  187. Kortisol är kopplat till vakenhet,
    och därför även till koncentration.

  188. Jag vill också lyfta fram flickor
    med ADHD som en speciell grupp-

  189. -som man kan behöva fokusera på.

  190. Tack så mycket.

  191. Tack, Johan. - Känner ni igen den
    upplevda stressen hos era patienter?

  192. Ja, ni nickar.

  193. Vad är viktigast att ta med sig
    om man jobbar med personer med ADHD?

  194. Jag börjar fundera lite
    kring stresshantering hos...

  195. Men det blir mer aktuellt för äldre
    ungdomar, eller vuxna framför allt.

  196. Problem att hantera stress
    har man också diskuterat-

  197. -om det ska vara ett möjligt
    kriterium för en ADHD-diagnos.

  198. Det behöver man ta i beaktande.

  199. Och att man behöver fokusera mer
    på flickor.

  200. Frågor till Johan?

  201. Du får en mick.

  202. Jag jobbar med utredning av ADHD.

  203. Det är en väldigt heterogen
    barngrupp-

  204. -där vissa alltid har vaknat tidigt
    och det är full rulle.

  205. Andra är jättesega och trötta.

  206. Det är nästan svårt att trycka in det
    i samma diagnoskriterium.

  207. Var gruppen ni studerade heterogen?

  208. Nej. Vi trodde från början att det
    skulle skilja sig-

  209. -mellan dem med hyperaktivt beteende
    och dem med ADD.

  210. Men grupperna skilde sig inte åt.

  211. Det var mer att ADHD-gruppen
    skilde sig från kontrollgruppen.

  212. Samsjukligheten slog inte ut
    i vårt material.

  213. En till fråga.

  214. Jag är psykolog,
    både i skola och inom landstinget.

  215. Vad vet du om insatser
    för stresshantering i skolan?

  216. Görs det? Jag har hört
    om mindfulness.

  217. Just riktat mot barn och unga
    med ADHD?

  218. Tyvärr, jag vet inte.
    Jag kan inte svara.

  219. Känner någon i publiken till det?
    Nej?

  220. Är det något som är bra att få till
    i behandlingsutbudet?

  221. Ja, det skulle nog vara intressant.
    Absolut, det tror jag på.

  222. Mycket av stresshantering handlar om-

  223. -att få hjälp att planera
    och organisera.

  224. Så det kan man verkligen behöva öka.

  225. Då säger vi tack till Johan.
    En applåd.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Adhd och stress

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Isaksson är psykolog och forskare vid Uppsala universitet och har forskat kring adhd och stress. Han har kommit fram till att man genom att mäta stresshormonet kortisol hos diagnostiserade barn och ungdomar kan få kunskap som gör att man kan ta fram nya hjälpmedel. Inspelat den 27 augusti 2014 på Bonnier Conference Center i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Adhd, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Stress
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Adhd och stress

Johan Isaksson är psykolog och forskare vid Uppsala universitet och har forskat kring adhd och stress. Han har kommit fram till att man genom att mäta stresshormonet kortisol hos diagnostiserade barn och ungdomar kan få kunskap som gör att man kan ta fram nya hjälpmedel. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Livet före och efter adhd-diagnosen

Artisten Håkan Hemlin, sångare i Nordman, berättar om hur hans liv förändrades när han fick diagnosen adhd vid 44 års ålder. Han berättar att diagnosen är det bästa som har hänt honom, eftersom han med hjälp av medicinering kom i kontakt med sina tankar och kunde få saker uträttade. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Äldre med adhd

Tania Guldberg-Kjär, psykolog och specialist i neuropsykologi, och Björn Roslund, läkare och specialist i psykiatri, berättar om äldre med adhd, en grupp som är näst intill förbisedd. Det är viktigt att man diagnostiserar äldre med adhd för att de ska få den hjälp och det stöd som de har rätt till. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.