Titta

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Om UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Föreläsningar från Adhd-dagen 2014. Adhd är en av de vanligaste diagnoserna inom barn- och ungdomspsykiatrin och fler vuxna än tidigare diagnostiseras. Utan vård, stöd och eventuell medicinering kan adhd medföra stora samhälleliga kostnader och personliga tragedier. Här diskuteras stöd från myndigheter, vikten av att diagnostisera äldre med adhd och kopplingar mellan stress och adhd. Inspelat den 27 augusti 2014 på Bonnier Conference Center i Stockholm. Arrangör: Dagens Medicin.

Till första programmet

UR Samtiden - Adhd-dagen 2014 : Äldre med adhdDela
  1. Det är den äldre befolkningen med
    ADHD som jag har fördjupat mig i-

  2. -och fortfarande brinner för.

  3. Med dessa damer som pallar äpplen-

  4. -tänkte jag presentera mig själv
    och mina tre olika tillhörigheter.

  5. Jag är kvar på Psykologen i Göteborg
    och ingår i en äldreforskargrupp.

  6. Jag har en egen mottagning-

  7. -och forskar i Göteborg
    på Gillbergcentret som post-doc.

  8. Vi går genast in på ämnet.

  9. Varför ska vi intressera oss
    för ADHD hos äldre?

  10. För mig började intresset
    med en klinisk situation.

  11. Jag jobbade på en minnesmottagning
    i Hässleholm-

  12. -och träffade en äldre kvinna som
    skulle utredas för begynnande demens-

  13. -men hennes symtombild och historia
    liknade det jag hade sett-

  14. -hos yngre vuxna
    med diagnostiserad ADHD.

  15. Jag var nyfiken och undrade-

  16. -om vi kunde diagnostisera
    det hos den här äldre damen.

  17. Jag sökte med olika sökmotorer-

  18. -på vad det fanns för kunskap
    om ADHD hos äldre.

  19. Det var sommaren 2002,
    och det fanns absolut ingenting.

  20. Mina frågor var om ADHD alls finns
    hos äldre-

  21. -eller om det försvinner under livet?

  22. Men i fall det kvarstår,
    hur vanligt är det då?

  23. Hur ska vi identifiera ADHD
    hos äldre?

  24. Vad kännetecknar ADHD hos äldre
    i ett livsloppsperspektiv?

  25. Det var mina frågor. Med vilken metod
    tar man reda på detta?

  26. Det är
    ett metodologiskt kamikazeuppdrag-

  27. -med tanke på diagnoskriterierna-

  28. -där vi går tillbaka till livets
    början och fastställer bekymren.

  29. För att kunna uppfylla kriterierna
    för barndoms-ADHD-

  30. -måste det föreligga
    före sju års ålder.

  31. Hur gör vi detta? Det
    finns ju varken föräldrar i livet-

  32. -eller lärare som kan ge uppgifter
    om hur det gick i skolan.

  33. I bästa fall har vi kanske syskon
    som kan tala om hur de fungerade-

  34. -men framförallt är det personen
    själv vi får lyssna på.

  35. För att ge lite perspektiv på hur
    många människor vi är i Sverige-

  36. -särskilt den äldre befolkningen
    som vi vet kommer att öka...

  37. Den sista december 2012 fanns det
    drygt 1,8 miljoner personer-

  38. -som var 65 år eller äldre.

  39. Om vi leker med en prevalenstanke-

  40. -och säger att 3 procent av dem
    skulle ha ADHD-

  41. -är det över 50 000 personer
    i landet.

  42. Sannolikt har flertalet
    aldrig fått diagnos-

  43. -vare sig i barndomen, i vuxen ålder
    eller som äldre, men de finns.

  44. De finns boende hemma,
    på särskilda boenden och så vidare.

  45. De är föräldrar
    och kanske mor- eller farföräldrar.

  46. Vi vet och känner väl till
    att ADHD är enormt ärftligt.

  47. Vi kan alltså ha barn och barnbarn
    med samma problematik.

  48. Om vi tänker längre fram i tiden
    beräknar man-

  49. -att år 2050 är en fjärdedel
    av befolkningen 65 år eller äldre.

  50. Det är synnerligen hög tid
    att börja fundera på den här gruppen.

  51. Dels att följa barn och vuxna
    som får diagnosen i dag-

  52. -dels att identifiera det hos äldre-

  53. -så att de får hjälp och stöd, som de
    har rätt till precis som alla andra.

  54. Varför ska de äldre diskrimineras?

  55. Det här
    har jag fått låna av Anders Ekholm.

  56. Nu får ni följa det
    från 1751 till 2002.

  57. Nu blir det långt fram i tiden.

  58. Det kan ge er en inblick-

  59. -i hur gamla vi kommer att vara
    när vi dör.

  60. Oj! Animeringen är... Nu så!

  61. Hur det har sett ut,
    och hur det kommer att se ut.

  62. Dramatiskt, va?! Det illustrerar
    angelägenhetsgraden visuellt.

  63. Vad vet vi i dag
    om förekomsten av ADHD hos äldre?

  64. Jag nämnde sommaren 2002.

  65. Det dröjde till 2005 innan det
    publicerades nåt vetenskapligt.

  66. Den första studien var en studie
    av Sandra Kooij från Holland-

  67. -där de tittade på prevalens av ADHD
    hos personer mellan 18 och 75 år.

  68. De fann ingen signifikant skillnad
    i förekomsten i det åldersspannet.

  69. Där slår vi första gången fast
    att det inte försvinner.

  70. ADHD växer inte bort. Björn och jag,
    som är med i ADHD-bron-

  71. -drömmer om att vi ska börja tänka
    på generationsperspektivet-

  72. -det vi älskar
    att kalla "3G-perspektivet"-

  73. -och ta till vara på att vi har
    morföräldrar, barn och barnbarn-

  74. -som har samma problematik som yttrar
    sig olika i livets olika skeden.

  75. Samlat stöd och hjälp är helt
    nödvändigt och kostnadseffektivt.

  76. Min avhandling kom förra hösten.

  77. Det vi tittade på först-

  78. -var det svåra med att gå
    i en normal population och fråga.

  79. Vi frågade 65- till 80-åringar.

  80. 2 500 personer, slumpmässigt utvalda
    i Hässleholmskommun-

  81. -fick hem ett brev med WURS
    och ett antal tilläggsfrågor.

  82. Vi var glada att så många som 1 599-

  83. -deltog och besvarade dessa frågor.

  84. Resultatet var då-

  85. -att de som fick 36 eller fler poäng
    på WURS-formuläret-

  86. -som retrospektivt
    fångar upp barndoms-ADHD-

  87. -skulle vara 3,3 procent.

  88. Det var vi ganska glada för-

  89. -för konsensus då var att det låg
    mellan tre och fem procent.

  90. Vi visste från början...
    2004 skickade vi ut formuläret.

  91. På den tiden fanns inte
    så många frågeformulär på svenska.

  92. Nu har det kommit en hel del.

  93. Vi visste för- och nackdelar
    med WURS-

  94. -att vi fångar upp de hyperaktiva
    pojkarna med Utah-kriterierna.

  95. Så här såg det ut, och vi
    blev uppmuntrade att gå vidare.

  96. Första fasen var att fastställa
    hur många som uppfattade-

  97. -att de hade barndomssymtom på ADHD.

  98. Den gruppen av 3,3 procent-

  99. -skulle kunna vara en överlevargrupp-

  100. -av dem som hade ADHD i barndomen.

  101. Vi vet att det finns
    en överdödlighet-

  102. -på grund av missbruk, olyckor, våld
    eller andra sjukdomar.

  103. I så fall skulle det här vara
    en överlevargrupp.

  104. Det som karaktäriserar
    dem som hade höga poäng-

  105. -är att de har upplevt sin barndom
    som mer problematisk än andra.

  106. Dessa äldre personer-

  107. -minns fortfarande sin barndom
    som mycket mer bökig och besvärlig.

  108. Det är fler män. Nästa är ganska
    intressant med tanke på sjukvården.

  109. De upplever sin hälsa och sitt minne
    som sämre.

  110. Det är också intressant att de har
    haft fler anställningar, fler än fem.

  111. Jag nämner alltid att det var en man
    som ringde mig-

  112. -och sa att det kändes fjuttigt
    för han hade haft 99 anställningar.

  113. Det här var en herre
    som hade väldigt höga poäng på WURS.

  114. Han berättade hur det gick till när
    vi träffades och pratade om livet.

  115. Han kunde bli förbannad på chefen
    och sticka-

  116. -men hade jobb dagen efter
    nån annanstans.

  117. Jag vill poängtera
    att så ser det inte alls ut-

  118. -för dagens ungdomar
    med ADHD-diagnos.

  119. Det är nästan omöjligt
    att ens komma in på arbetsmarknaden.

  120. Det är en enorm kohort-skillnad
    på vad som har hänt i samhället.

  121. En annan man fungerade utmärkt
    som egen företagare-

  122. -men hade omedelbart
    gått i personlig konkurs-

  123. -om han inte hade anställt en tös
    för att sköta bokföringen.

  124. Han jobbade långt över pensionsåldern
    med företaget som var framgångsrikt.

  125. Det sorgliga socialt
    är att flera är ogifta eller skilda.

  126. Här ser vi tyngden och det sorgliga
    med vad det kan innebära.

  127. Nu visste vi hur det var i barndomen.

  128. Hur det ser ut i dag?
    Hur många har kvar sina ADHD-symtom?

  129. Det intressanta är...

  130. Jag var ensam och hade inte möjlighet
    att träffa alla 1 599-

  131. -men däremot 30 med höga poäng
    och 30 med låga poäng på WURS.

  132. De faller i två olika grupper.

  133. Nu har vi ingen pekare-

  134. -men ni ser att det är två grupper,
    en i nedre hörnet och en i övre.

  135. Det som föll ut var att drygt hälften
    har kvar så mycket ADHD-symtom-

  136. -att de enligt det aktuella WRASS-

  137. -fortfarande skulle kvalificera sig
    för en diagnos.

  138. Den grupp som ligger under strecket-

  139. -ligger ganska högt ändå,
    så det har inte helt försvunnit-

  140. -även om de inte kommer över
    cut off-poängen.

  141. Det är en grupp
    som kan ha rätt mycket bekymmer-

  142. -även om det inte här fångas upp.

  143. Vi använde fortfarande
    Utah-kriterierna.

  144. Hur ser det ut om man använder
    andra diagnoskriterier-

  145. -DSM IV eller Barkley?

  146. Resultatet blev att det
    inte skiljer sig så mycket åt.

  147. Resultatet stämmer väl överens.

  148. Det är inte hundraprocentigt
    men tillräckligt väl-

  149. -för att vi ska kunna använda
    dessa instrument-

  150. -när vi ska identifiera
    äldre med ADHD.

  151. I den fjärde studien,
    som fortfarande är under "review"-

  152. -var syftet att undersöka-

  153. -vilka svårigheter i vardagslivet
    dessa äldre har-

  154. -hur det ser ut med tidigare
    psykiatriska problem-

  155. -psykiatriska problem i släkten
    samt övrig hälsobakgrund.

  156. Det vi hittar är framförallt-

  157. -att de som har skattats
    med barndoms-ADHD-

  158. -rapporterar mer problem
    inom de flesta områden.

  159. De har det tufft,
    och det gäller hela livsloppet.

  160. Nåt som är jättehemskt är att de
    har mer psykiatriska problem-

  161. -med depression, ångest
    och självmordstankar.

  162. Det är en lidande grupp
    som vi inte har fångat, identifierat-

  163. -eller erbjudit den hjälp
    som de rätteligen borde få.

  164. I släkten fanns det mer ADHD-symtom,
    kanske inte diagnostiserad-

  165. -likaså mer bipolär sjukdom.

  166. Rent kroppsligt hittade vi koppling
    med hjärtproblem och diabetes-

  167. -både som vuxna och även aktuellt
    samt sämre fysisk hälsa.

  168. Vi har tidigare hört om rökning, kost
    och motion.

  169. Det är jätteviktiga hälsoområden
    att ta tag i när det gäller ADHD.

  170. Jag djupintervjuade tre patienter
    om deras dagliga fungerande.

  171. Alla är ensamstående
    eller har aldrig varit gifta.

  172. Det är bara tre personer
    och inte representativt.

  173. Det är tre livsöden
    som blev djupare belysta.

  174. Alla visade negativ påverkan av ADHD
    i ett livsloppsperspektiv-

  175. -avseende både ekonomiskt, socialt
    och känslomässigt välmående.

  176. Den allmänna bilden
    av livet med ADHD-

  177. -är att det har varit ett hårt liv
    med många svårigheter-

  178. -och väldigt lite hjälp
    och förståelse.

  179. Det glädjande är
    att alla dessa äldre personer-

  180. -valde att söka hjälp
    nu på ålderns höst-

  181. -för att lindra sina svårigheter.

  182. Alla tre personer
    hade också erbjudits behandling-

  183. -såväl farmakologiskt
    som icke-farmakologiskt.

  184. Kollegor från Holland har tittat
    på äldre med ADHD-

  185. -med avseende på fysisk hälsa
    hos äldre med ADHD.

  186. Rökning, alkohol- och drogmissbruk
    är vanligare.

  187. Oregelbundna matvanor, övervikt,
    sömnsvårigheter, astma, migrän-

  188. -mer sjukvård
    och högre sjukvårdskostnader.

  189. Kognitivt har de här äldre svårt med:

  190. Uppmärksamhet, impulskontroll,
    exekutiva funktioner och minne.

  191. I psykiskt hänseende
    rapporterar äldre i Holland-

  192. -mer depressiva symtom,
    mer ångest över flera års tid-

  193. -lägre självförtroende, lägre grad
    av känsla att klara av sitt liv-

  194. -och mer socialt opassande beteende
    jämfört med andra äldre.

  195. Känslan att inte klara av sitt liv
    och självförtroende hänger samman-

  196. -med svårighetsgraden av ADHD
    och depressiva symtom.

  197. Koppling till åldrande tar jag kort.

  198. Hos alla som åldras blir
    de exekutiva funktionerna lite sämre.

  199. Min hypotes är...
    Ingen har tittat på det här ännu.

  200. Vi vet inte vad det innebär
    för en person-

  201. -som hela livet har haft svårigheter
    med exekutiva funktioner.

  202. Logiskt skulle man kunna tänka sig
    att det inte blir lättare-

  203. -när reservkapaciteten
    börjar avta vid ålderns höst.

  204. Vad innebär det
    att vara kvinna eller man?

  205. Man åldras också som könsvarelse,
    det vill säga hormonell påverkan.

  206. Det är ingenting som vi vet om i dag
    när det gäller äldre.

  207. Det måste kontrolleras.
    Vad innebär åldrandet?

  208. Det finns studier som ser
    en koppling till Lewy body-demens.

  209. Hos barn som har haft ADHD-symtom
    har man sett koppling till Parkinson.

  210. Det är nåt med dopaminet
    som kan vara gemensamt.

  211. Vi vet inte nåt om det. Är vaskulär
    demens vanligare hos dem med ADHD?

  212. Det skulle vara tänkbart
    med de olika riskbeteendena.

  213. Alzheimers sjukdom - ingen aning.

  214. Det är frågetecken som vi måste
    hjälpas åt att forska om och bemöta.

  215. Det här är en behandlingseffekt-

  216. -av en kvinna jag själv
    har diagnostiserat i vårt team-

  217. -på ett Continuous performance test-

  218. -där man ska trycka på en tangent
    när man ser en bokstav-

  219. -förutom när bokstaven X dyker upp.
    Då ska man inte trycka.

  220. Hon identifieras med 99,9 procents
    säkerhet i en klinisk ADHD-grupp.

  221. Vi gör det många gånger.
    Hon får behandling och biverkningar.

  222. Behandlingen försvinner, men vi
    jobbar med struktur i hennes vardag.

  223. Hennes sämsta resultat
    är det till höger. Det är 50/50.

  224. Hon kunde ha klassificerats
    i vilken grupp som helst.

  225. Det är för att visa att det är värt
    att se dessa individer.

  226. Behandlingen måste skräddarsys-

  227. -utifrån
    den enskilda patientens behov.

  228. Jag hinner inte berätta
    om alla kliniska möten.

  229. De är egentligen
    fantastiska läromästare-

  230. -som jag tycker ska användas
    när vi identifierar dessa äldre-

  231. -att de får lära oss hur livet
    har varit med obehandlad ADHD.

  232. Här är några böcker
    som jag gärna gör reklam för.

  233. En bok kom förra året: "ADHD
    och autism i ett livsperspektiv".

  234. Nästa vecka kommer
    "Äldres psykiska hälsa och ohälsa"-

  235. -där jag skrev ett kapitel
    om ADHD hos äldre.

  236. Mer reklam!
    Det är en konferens i Köpenhamn 2016-

  237. -som jag vill att ni skriver upp.

  238. Där kommer vi från Skandinavien
    att stå för programmet.

  239. Jag är tacksam för tips.

  240. Har ni idéer om föreläsare så finns
    det chans att påverka innehållet.

  241. Och slutsumman här: Är det värt
    att bry sig om ADHD på gamla dar?

  242. Jag hoppas att jag har agiterat
    tillräckligt tydligt för det.

  243. Vi har inte råd att strunta
    i den här gruppen.

  244. Tänk på demografin i vårt samhälle.

  245. Det är viktigt att behandlingen
    utformas utifrån individens behov.

  246. Det är avgörande för utfallet,
    om det blir bra eller dåligt.

  247. Idealet är det vi har börjat med
    där nere.

  248. Vi tar gärna emot hjälp och kraft-

  249. -för att skapa sådana 3G-kliniker
    över hela landet.

  250. Tack. Damerna har klättrat upp i ett
    träd som pojkar i diagnoskriterierna.

  251. De njuter av ålderns höst
    med två glas vin-

  252. -utan att det är nåt riskbruk,
    och ser ut att ha det gott.

  253. Så önskar jag att äldre med ADHD
    kan ha det. Tack.

  254. Hejsan! Björn Roslund heter jag,
    läkare i Malmö.

  255. För att ni inte ska undra kan jag
    säga att jag blev påkörd av en buss.

  256. Jag överlevde,
    så nu kan jag vara här.

  257. Mitt tema
    är bitvis ett lite nytt begrepp.

  258. Många har hört talas om
    life span-tankegången-

  259. -att man borde handskas med ADHD
    över ett livslopp.

  260. Vi ska tala om det
    ur ett annat perspektiv.

  261. Saker kan inte bara ske
    på olika ställen.

  262. Det kallar vi generationskliniker.

  263. Jag arbetar
    på den privata ADHD-kliniken Neocog-

  264. -som gör utredningar
    och har olika behandlingsinsatser.

  265. Det är i Malmö
    men är öppet för hela landet.

  266. Mitt huvudarbete är
    Integrerad närsjukvård Malmö.

  267. Vi är offentligt finansierade
    men är en privat klinik-

  268. -som sysslar med all typ av psykiatri
    i centrala Malmö och delvis i Lund.

  269. Jag är specialist i barn- och
    ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri-

  270. -men allra mest, under de senaste
    23 åren, har jag jobbat med ADHD.

  271. Det är ingen slump för det är en
    mycket stimulerande grupp, eller hur?

  272. Det är en grupp som väcker entusiasm
    och professor Russel Barkley säger-

  273. -att det inte finns nån diagnos inom
    psykiatrin som har en så bra prognos.

  274. Ingen diagnos inom psykiatrin har så
    bra prognos som ADHD om vi gör rätt.

  275. Det är upplyftande.

  276. Här är tre sköna generationer kvinnor
    som har en diagnos.

  277. Ni kan läsa reportaget i Attentions
    tidning. Vilket nummer var det?

  278. Just det. Gå gärna in och läs den
    trevlig artikeln om det här gänget.

  279. Vi hörde tidigare om...
    Den exakta summan är ointressant-

  280. -men det är extrema summor
    som försvinner.

  281. Då har vi inte ens tittat
    på det personliga lidandet.

  282. Jag kommer att lägga tyngd
    på det vi förlorar.

  283. Man pratar om 70 miljarder per år,
    där vuxna står för den större delen.

  284. Man skulle kunna tro att var tvärtom,
    men barnen står för 25 procent.

  285. Bland de vuxna
    kanske vi har ett högre procenttal-

  286. -om vi räknar med de äldre.

  287. Det förstör på alla områden
    - studier, ekonomi och relationer.

  288. Det kan leda till
    många obehagligheter.

  289. Det är problematiskt
    att lägga fokus på missbruk-

  290. -och det jag kallar "harm reduction".

  291. När man tittar på missbruk-

  292. -kan man vilja hindra
    att tredje part blir lidande.

  293. Vi måste neutralisera, ge metadon
    och se till att det inte går illa.

  294. Det som är kul med ADHD
    är att det finns "hidden gold".

  295. Det finns fantastisk potential i
    den här gruppen som vi går miste om.

  296. Det är väsentligt att vi inte gör.

  297. Jag och Peik Gustavsson
    skrev till Region Skåne...

  298. ...alltså Skånes landsting.

  299. Det var år 2012. Vi bad om pengar för
    ett projekt med familjemottagning.

  300. Då var det inte uttalat
    att de äldre skulle vara med.

  301. Det tyckte man var intressant.

  302. Man skulle ha en kollaboration-

  303. -ett samarbete med skolor,
    socialtjänst och arbetsplatser.

  304. Pengarna försvann på annat håll,
    vilket vi är ledsna för-

  305. -men det fanns en förståelse
    för att det här är intressant.

  306. Under senare år har man förstått
    hur hjärnan talar med sig själv.

  307. Det är spännande.
    Hjärnan är som ett samhälle i sig.

  308. Efter bakslaget med frenologin och
    tokerierna med att mäta på huvudet-

  309. -var man rädd för att tycka att nåt
    fanns på ett visst ställe i hjärnan.

  310. Nu kan vi titta på hjärnor som tänker
    i realtid och i tre dimensioner.

  311. Här har vi funnit mycket spännande-

  312. -om ADHD, autism och neuropsykiatrisk
    funktionsstörning.

  313. Hur hjärnan talar med sig själv...

  314. -Jag behöver vatten.
    -Jag kan fixa det.

  315. ...är väldigt annorlunda.

  316. En person som har sysslat mycket
    med det här är Katya Rubia.

  317. En intressant tankegång
    som hon framförde...

  318. ...är att hon trodde att man skulle
    kunna ställa diagnos om ett par år.

  319. Hon tyckte sig kunna identifiera det
    med hög säkerhet-

  320. -upp till 60 procent
    när hon fick ett blint material.

  321. Skriv inte att det är så än,
    men vi kan få biomarkörer.

  322. Om vi nu kan förstå hur hjärnan
    pratar med sig själv-

  323. -nåt vi inte trodde var möjligt...

  324. Om vi ser hur familjemönster
    påverkar ett barns uppväxt-

  325. -skulle vi inte då kunna samarbeta
    mellan barn- och vuxenpsykiatrin?

  326. Det är på tiden att vi funderar på
    hur vi kan samarbeta.

  327. Det är en av tankegångarna.

  328. Vi var ett gäng läkare och psykologer
    som startade ADHD-bron.

  329. Tanken var att vi skulle överbrygga
    avståndet mellan olika åldersgrupper-

  330. -och mellan olika yrkeskategorier.

  331. Vi har många specialpedagoger
    och arbetsterapeuter.

  332. Det enda kravet för att vara med är
    att man har en professionell ingång-

  333. -att man träffar personer med ADHD
    genom sitt yrke.

  334. Ni får gärna anmäla er.
    Vi behöver alla goda krafter.

  335. Vi har också börjat betrakta oss
    som en lobbygrupp.

  336. Vi kämpar för det här.

  337. Vi hade hög svansföring. Mie Bonde
    och jag var moderatorer i Köpenhamn.

  338. Vi hade bjudit dit betydelsefulla
    och duktiga personer.

  339. Den främsta av dem alla,
    Margaret Weiss, är nog känd av många.

  340. Hon skulle prata om familjeperspektiv
    när man handskas med ADHD.

  341. Vi hade också en mycket intressant
    finlandssvensk psykolog-

  342. -Taina Guldberg,
    som pratade om äldre.

  343. Ylva Ginsberg kanske ni såg
    i videon från Norrtäljeprojektet.

  344. Där såg ni Ylva Ginsberg-

  345. -som talade om hur personer det har
    gått snett för kan ta sig tillbaka.

  346. Jag hörde en intervju med henne
    där hon var totalt knäckt.

  347. Det gick bra när de var kvar, men när
    fängelset är slut vill ingen ha dem.

  348. "Vi tar inte emot knarkande
    missbrukare som är kriminella."

  349. Det är ett problem.

  350. Det var där vi startade.

  351. Vi väckte ett visst gehör
    både i Sverige och Danmark.

  352. Vi följde upp det i vacker miljö
    på Bäckaskogs slott-

  353. -där vi fördjupade oss
    kring familjeperspektivet.

  354. Vi försökte också tänka på-

  355. -ADHD hos äldre.

  356. Det här är en av mina favoritbilder
    som gjorde mig glad.

  357. Utbildningsdepartementet
    i USA uttryckte sig så här:

  358. "Vi har inte råd
    att vara utan det goda tillskott"-

  359. -"som den här typen av personer
    skulle kunna ge oss."

  360. Först beskriver man allting-

  361. -hoppa av skolan, få problem, kosta
    samhället nånting och sedan kommer:

  362. "But also deprives society of
    contributions they could have made"-

  363. -"had their potential
    been developed."

  364. Det tycker jag
    är en viktig faktor att tänka på-

  365. -eftersom de faktiskt
    har bäst prognos inom psykiatrin.

  366. Nu hände det nåt knasigt.

  367. Är den tillbaka?

  368. Jag vet inte varför den är blå. Nu!

  369. Då ska vi se.

  370. Per Gustafsson,
    som jag samarbetade med i Linköping-

  371. -hade länge haft tankegångar
    som stred mot den tiden-

  372. -med systemisk terapi,
    Minuchin och så vidare.

  373. Han menade,
    inte helt okontroversiellt-

  374. -att barnets beteende
    påverkade familjeinteraktionen-

  375. -att barnets symtom
    organiserade familjen.

  376. En förhärskande tankegång då,
    och i viss omfattning fortfarande-

  377. -var att barnen inte har problem-

  378. -bara utifrån
    en genetisk predisposition-

  379. -utan deras föräldrar
    kanske super och slåss.

  380. Man beaktade inte att herediteten,
    ärftligheten, är så hög-

  381. -att det rimligen inte var
    antingen eller, utan ofta både och.

  382. Det här är en 24-timmarssjuka.

  383. Margaret Weiss brukar prata om
    att det påverkar allting.

  384. Fortfarande får man standardfrågor.

  385. Är det inte bara barn? Har det inte
    med skolprestationen att göra?

  386. Det påverkar allting,
    även vänskapliga relationer.

  387. Själv blev jag tagen
    när professor Barkley sa:

  388. "70 procent av barnen i årskurs tre
    med ADHD har aldrig haft en bästis."

  389. Man kan tänka sig hur det känns.

  390. En person som inte får vara med
    kan få revanschistiska funderingar.

  391. De kan vilja ge igen,
    och det är en farlig väg.

  392. Genetiken har successivt krupit upp.

  393. Nu ligger det runt 80 procent.

  394. Av alla orsaker är 80 procent
    genetik. Det sitter i generna.

  395. Faraone och kompani
    har stora svårigheter-

  396. -att hitta specifika loci,
    specifika platser i generna-

  397. -men det är en bred enhet
    i att det är den tunga faktorn.

  398. Den här mamman ser lite plågad ut-

  399. -men hon låter ungarna
    hänga i pälsen.

  400. Vi nämnde Sandra Kooij
    som var pionjär i att titta på äldre-

  401. -men hon har tittat på mycket annat.

  402. Hennes siffra är
    att det är ungefär 40 procents risk-

  403. -att åtminstone en av föräldrarna
    har ADHD.

  404. Jag brukar säga en högre siffra.

  405. Det är utan tvekan
    en massiv förekomst.

  406. En del av oss här kanske har varit
    inblandade i Cunninghams projekt.

  407. Jag var med och drog i gång det
    i Skåne.

  408. Det visade sig att kurser-

  409. -där man lärde föräldrar
    att vara bra föräldrar-

  410. -funkade väldigt bra
    för dem som inte själva hade ADHD.

  411. Föräldrar som hade ADHD
    hade svårt att ta till sig det.

  412. Sedan bytte man
    från erfarna terapeuter...

  413. -Hur lång tid har jag?
    -Fem minuter.

  414. ...till personer
    med lägre utbildning-

  415. -och de grupperna
    funkade inte riktigt lika bra.

  416. Det är lite fel
    att ha program för föräldrar-

  417. -som inte kan användas
    av dem som behöver det mest.

  418. Det kan också vara en samsjuklighet
    hos föräldrarna.

  419. Det kan vara runt 40 procent
    eller lägre som har ren ADHD.

  420. De flesta får andra typer av problem
    som depression och ångest.

  421. Det blir svårt att sköta barnens
    medicinering och lära sig strategier.

  422. Det är många skäl till att man
    måste ta ett samlat grepp-

  423. -för att handskas
    med den här problematiken.

  424. Tidigare studier har visat att det är
    mer konflikter i den här familjen.

  425. "Expressed emotions".
    Det är högt klimat-

  426. -och en tendens
    till aggressiva uttalanden.

  427. Hög frekvens av depression, konflikt
    i äktenskapet och skilsmässor.

  428. Om man själv som förälder-

  429. -låter den intensiva känslan av
    att kanske känna sig kränkt ta över-

  430. -kommer man att vara mindre
    inkännande mot sitt barn.

  431. Då ökar risken
    för att barnet inte mår bra.

  432. Speciellt besvärligt är det om barnet
    har andra saker som ODD-

  433. -uppförandestörningar
    och trotssyndrom.

  434. Det finns omständigheter
    som tycks kopplade till DRD4-

  435. -alltså dopamintransportörerna-

  436. -som visare en tendens
    till en obehaglig utveckling.

  437. Lichtenstein har tittat på personer
    med "conduct disorder"-

  438. -det vi kallar
    för uppförandestörning.

  439. Om man inte gör nånting
    är det stor risk-

  440. -att den lille soldaten blir en stor-

  441. -som kan göra besvärliga saker
    både för sig själv och andra.

  442. Om vi tittar
    på det regionala vårdprogrammet-

  443. -som Peik Gustafsson och Gunilla
    Granholm har tagit fram i Malmö-

  444. -finns det en rad skyddsfaktorer.

  445. En varm, konsekvent uppfostran,
    tydliga regler, stödjande hållning-

  446. -och förmågan att etablera stödjande
    nätverk är alla friskfaktorer.

  447. Vad var det Ing-Marie
    kallade det för?

  448. Ingen som kommer i håg?

  449. Utifrån det vi har gått in på här-

  450. -finns det också
    en massa hotfaktorer-

  451. -som en hög grad av familjestress,
    flera individer samtidigt.

  452. Det är intressant att titta på
    den äldre generationen.

  453. De vuxna föräldrarna är ju också barn
    till sina föräldrar.

  454. Om de samtidigt har missbruksproblem,
    är aggressiva och hamnar i konflikt-

  455. -kommer det att förstöra ytterligare.

  456. Just det.

  457. På en rad olika punkter
    är det uppenbart-

  458. -att familjer som har ADHD-

  459. -på många olika vis kommer att ligga
    i bakvattnet och ha problem.

  460. Det finns alltså anledning-

  461. -att starta specifika enheter,
    och det vill vi lobba för.

  462. Det skulle spara lidande och pengar
    att ha specifika generationskliniker.

  463. Tanken är att det ska finnas
    psykiater där och neuropsykologer-

  464. -sjuksköterskor specialiserade
    i psykiatri, ADHD-coacher-

  465. -arbetsterapeuter, kuratorer och så
    vidare. Det kan bli en god kompott.

  466. Samverkanspartner.
    Det här anknyter ju till...

  467. Ni ser här
    hur gulligt björnarna interagerar.

  468. Minns ni Ing-Marie Wieselgrens
    förvirrade lilla flicka?

  469. Precis så är samhället.

  470. Som sämst säger man
    att det inte är ens ansvar.

  471. Det är den heta potatisens politik.
    "Det får BUP eller Soc ta hand om."

  472. Om man inkluderar Försäkringskassan,
    Arbetsförmedlingen, Kriminalvården-

  473. -Socialförvaltningen och
    specialpedagoger på ett enda ställe-

  474. -skulle man slippa kostnader
    och lidande.

  475. Dessutom skulle man slippa
    att folk ger upp.

  476. Många vuxna patienter säger
    att de har försökt så länge.

  477. Av nån anledning har det
    inte blivit nån ordning på nånting.

  478. Vi tänker att det finns-

  479. -både individuella-, familjemässiga-,
    samhälleliga- och samordningsvinster.

  480. Dessutom får vi ett tillskott av
    intressanta och kreativa personer.

  481. Många är lämpliga som entreprenörer
    och en del är konstnärligt lagda.

  482. De kommer att betala skatt-

  483. -vilket är av intresse för
    den politiska strukturen i landet.

  484. Vad vi har gjort
    och hoppas fortsätta göra-

  485. -är att lobba för ett klammertänk.

  486. Nu kan jag inte dra ut båda armarna.

  487. Ett tregenerationstänk
    med tregenerationskliniker-

  488. -där man inte säger att mormor
    och morfar inte är vårt bord.

  489. De är också välkomna
    och kan utgöra en stödjande funktion.

  490. Så tänker vi
    att man kan komma tillrätta med-

  491. -och bryta en del onda cirklar.

  492. Alla ni som tycker
    att det låter hyfsat vettigt-

  493. -gå in på Facebook
    och anmäl er till ADHD-bron-

  494. -och hjälp oss att lobba
    för en bättre framtid.

  495. Tack ska ni ha!

  496. Tack, Björn och Taina.

  497. Vad har ni fått för gehör
    hos dem som sitter på pengarna?

  498. Vi fick ju pengar från början,
    men de försvann till annat.

  499. Just nu är det val,
    så det är diffusa besked vi får.

  500. Men om vi "connectar" med Ing-Marie
    och andra goda krafter-

  501. -och trycker på
    att det finns goda argument-

  502. -både mänskligt och samhälleligt
    tänker vi att det ligger i tiden.

  503. 3G. Det ligger efter mobiltelefonin
    där vi ligger på 4G.

  504. Det borde vara intressant
    ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

  505. -Vad säger du?
    -Jag säger det samma.

  506. Vi tänker fortsätta lobba
    för det här.

  507. När vi kan realisera kliniktanken...

  508. Vi kan inte med ideella krafter
    erbjuda en klinik.

  509. Det måste finansieras.

  510. Vinsterna,
    förutom det Björn har pratat om-

  511. -är den viktiga kunskapsinhämtningen-

  512. -och där har vi en bautachans
    i ett generationstänkande.

  513. Det behövs och saknas.

  514. Om vi blir så där gamla
    kanske det blir 4G.

  515. -Ja.
    -Det hoppas vi.

  516. Vad säger ni som ser det i vardagen?
    Låter det som en bra idé?

  517. Någon däremot?

  518. Taget!

  519. Har ni några frågor
    till Björn och Taina?

  520. Nej? Jo, här är en fråga.
    Då får du en mick.

  521. -Börja med att berätta vem du är.
    -Jag jobbar på Patientnämnden.

  522. Jag får mycket samtal med klagomål
    när vården inte fungerar-

  523. -men det vill jag inte prata om.

  524. Ni tog upp och kategoriserade
    vilka personer...

  525. Läkare och övrig personal. Jag vill
    tipsa om en grupp som inte fanns med.

  526. Det är dietister
    eller nutritionister.

  527. Det är mycket kring mat,
    att man slarvar med mat.

  528. Det hör jag också
    när personer ringer.

  529. Det är ett tips
    när det gäller övrig personal.

  530. Du såg väl att det stod frågetecken?
    Ingenting är fixerat.

  531. När man frågar en person med ADHD
    om de äter frukost...

  532. Det är enormt viktigt.
    Det tar vi absolut med oss.

  533. Nu är det många som nickar.
    Vi har en fråga där borta.

  534. Jag jobbar på Psykiatrin Södra
    med vuxenpsykiatri.

  535. Jag gjorde en fem månaders randning
    på neuropsyk.

  536. Där var jag med och utredde
    en äldre person, 60+.

  537. Det finns olika utmaningar-

  538. -när det inte finns föräldrar
    eller syskon.

  539. Den här personen
    har haft samma upplevelser-

  540. -som Ing-Marie berättade om-

  541. -med projektet i Norrtälje.

  542. Till slut kom hon till oss
    och fick diagnos ADHD.

  543. Det var för sent för henne,
    men det är aldrig för sent.

  544. Ju tidigare, desto bättre
    men det är aldrig för sent.

  545. Vänta inte!

  546. Jättebra! En person
    som får sin diagnos i 60-årsåldern...

  547. I och med att vi blir äldre
    är det kanske 30 år kvar av livet.

  548. Det är enormt viktigt.

  549. Då har vi en här framme.
    - Om du väntar på micken, bara.

  550. Jag jobbar på äldrepsyk
    på Sankt Göran.

  551. Vi har grupputbildning för äldre
    nydiagnostiserade ADHD-patienter.

  552. -Det har fallit väldigt väl ut.
    -Vad kul att höra! Fantastiskt!

  553. -Vad använde ni för program?
    -Det vet jag inte.

  554. -De var en doktor och en sköterska.
    -Det var mer psykoedukativt?

  555. De var väldigt tacksamma-

  556. -för de har ju haft ett lidande
    och gått odiagnostiserade.

  557. -De har varit i psykiatrin för annat.
    -Under andra diagnoser, ja.

  558. -Fantastiskt att höra.
    -Det var nån mer?

  559. Det var nån bakom dig.

  560. Jag är fängelseläkare
    på Saltviksanstalten i Härnösand.

  561. Jag har tidigare hört-

  562. -att ADHD till en viss procent
    läker ut.

  563. Barn med ADHD i skolåldern...

  564. Hos samma grupp i 20-årsåldern-

  565. -har den läkt ut i en viss andel.

  566. Det är en sanning med modifikation.
    Russel Barkley kan under hot-

  567. -säga att det är 13-14 procent
    som är återställda-

  568. -men även hos dem finns symtom kvar.
    Att det läker ut är inte sant.

  569. -Hyperaktiviteten kan försvinna.
    -Det kan ta andra uttryck.

  570. Vi ska vara mer observanta på vad
    som händer under livets olika faser.

  571. Det har nämnts tidigare. Hur ser
    samhället ut? Vilka krav ställs?

  572. När blir det en funktionsnedsättning
    så att man behöver en diagnos?

  573. Det finns en del
    där bekymren försvinner.

  574. När vi tittade på äldre-

  575. -hade vi gruppen som var subklinisk
    och de som hade kvar bekymmer-

  576. -men det fanns också de som inte
    hade bekymmer i dag, en liten grupp.

  577. Mer än hälften har kvar bekymmer.

  578. Om ADHD består av hyperaktivitet,
    uppmärksamhetsstörning-

  579. -och impulsgenombrott-

  580. -är det springet i benen
    som försvinner.

  581. Om vi tittar
    på det gamla DAMP-begreppet-

  582. -kunde barn ha svårt att sitta.

  583. Gillberg talade mycket om DCD-gruppen
    som hade utvecklingsstörning.

  584. -"developmental
    coordination disorder".

  585. Jag har sett en del
    som hade DAMP-diagnos som små-

  586. -och som ung haft ADHD-diagnos.

  587. Möjligen kan man säga att de har ADD-

  588. -och komorbiditet som depression och
    ångest som dominerar i högre ålder.

  589. Bilden kan variera.

  590. Rastlösheten hos äldre
    är en inre rastlöshet.

  591. Den kan vara lika plågsam
    som att vara motorisk orolig.

  592. Man går med en inre rastlöshet.

  593. Johans föreläsning tog upp stress.

  594. Den tycks öka hos äldre,
    att man inte mäktar med.

  595. Man är van vid
    att kunna funka i snabbare tempo-

  596. -och det går inte
    när man blir naturligt långsammare-

  597. -men man har fortfarande
    den enorma inre motorn i gång.

  598. Nu går vi vidare i programmet.
    Stort tack, Björn och Taina.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Äldre med adhd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tania Guldberg-Kjär, psykolog och specialist i neuropsykologi, och Björn Roslund, läkare och specialist i psykiatri, berättar om äldre med adhd, en grupp som är näst intill förbisedd. Det är viktigt att man diagnostiserar äldre med adhd för att de ska få den hjälp och det stöd som de har rätt till. Björn Roslund berättar även om adhd-bron. Det är ett projekt för dem som arbetar professionellt med personer som har adhd och överbrygger ålder, profession och region. Inspelat den 27 augusti 2014 på Bonnier Conference Center i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Äldre med adhd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Adhd och stress

Johan Isaksson är psykolog och forskare vid Uppsala universitet och har forskat kring adhd och stress. Han har kommit fram till att man genom att mäta stresshormonet kortisol hos diagnostiserade barn och ungdomar kan få kunskap som gör att man kan ta fram nya hjälpmedel. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Livet före och efter adhd-diagnosen

Artisten Håkan Hemlin, sångare i Nordman, berättar om hur hans liv förändrades när han fick diagnosen adhd vid 44 års ålder. Han berättar att diagnosen är det bästa som har hänt honom, eftersom han med hjälp av medicinering kom i kontakt med sina tankar och kunde få saker uträttade. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Adhd-dagen 2014

Äldre med adhd

Tania Guldberg-Kjär, psykolog och specialist i neuropsykologi, och Björn Roslund, läkare och specialist i psykiatri, berättar om äldre med adhd, en grupp som är näst intill förbisedd. Det är viktigt att man diagnostiserar äldre med adhd för att de ska få den hjälp och det stöd som de har rätt till. Inspelat den 27 augusti 2014 i Stockholm. Arrangör: Dagens medicin.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.