Titta

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Om UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Föreläsningar från Suicidpreventiva dagen 2014 om självmord och självmordsförebyggande arbete för unga. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014 : Mobbning och kränkning på nätetDela
  1. Johanna Olofsson heter jag-

  2. -och är projektledare för
    Friends projekt "Schysst på nätet."

  3. Jag vill tacka arrangörerna
    och alla som är här.

  4. Det är viktiga frågor som lyfts idag.

  5. Genom att vara här och dela med oss
    av kunskaper kan vi hjälpa fler.

  6. Vi på Friends ska stoppa mobbning i
    skolor, förskolor, idrottsföreningar.

  7. Vår vision är ett samhälle där barn
    och unga växer upp i trygghet.

  8. Forskning visar på ett samband mellan
    mobbning och självmord bland unga.

  9. Mobbning leder inte bara
    till psykisk ohälsa: depressioner-

  10. -känslor av hopplöshet, ensamhet,
    låg självkänsla-

  11. -utan mobbning är också
    en av de största orsakerna-

  12. -till att unga tar sitt liv.

  13. Jag ska prata om mobbning-

  14. -och framför allt mobbning på nätet.

  15. Det är inget nytt fenomen,
    men det finns behov-

  16. -att prata om
    vad mobbning på nätet är-

  17. -och vad vi kan göra
    för att förebygga det.

  18. I våras släppte Friends
    sin nätrapport.

  19. Den bygger på en undersökning
    av SIFO, där vi har frågat-

  20. -över 1 000 barn och unga
    i åldern 10-16 år.

  21. Var tredje svarade att de hade blivit
    kränkta på nätet-

  22. -minst en gång det senaste året.

  23. 6 procent hade blivit utsatta
    för upprepade kränkningar.

  24. Vi ville också se om det fanns
    en riskgrupp-

  25. -som var mer utsatt än andra.

  26. Spelade könet roll, eller vad man
    ägnade sig åt på nätet, eller ålder?

  27. Vi kunde se att de äldre deltagarna
    var mer utsatta än de yngre.

  28. Det skiljer sig från
    mobbning i skolan.

  29. Där är det vanligare
    i de yngre årskurserna.

  30. Kränkningar på nätet är vanligare
    bland äldre.

  31. Vi såg också att tjejer generellt
    var mer utsatta än killar.

  32. Och de som ägnade sig åt-

  33. -kommunikationsbaserat innehåll,
    som sociala medier-

  34. -var mer utsatta än de som sysslade
    med informationssökning-

  35. -eller underhållningsbaserat
    innehåll, som spel.

  36. Varför är det så olika
    mellan tjejer och killar?

  37. För riskgruppen som vi identifierade
    var tjejer i åldern 13-16-

  38. -som ägnade sig i första hand
    åt sociala medier.

  39. Där hade varannan blivit kränkt
    på nätet senaste året.

  40. Då kan man ställa frågan varför
    tjejer är mer utsatta än killar?

  41. Det kan kopplas till användandet.

  42. Tjejer umgås i större utsträckning
    med andra på sociala medier.

  43. De delar med sig av mer information
    och fler bilder.

  44. Men det finns nog ett mörkertal
    bland killar inom spelvärlden.

  45. Där förekom mycket kränkningar.

  46. Inom spelvärlden råder
    en hård jargong-

  47. -och många killar som spelar
    kanske tänker att-

  48. -det är en del av spelet
    som man får tåla.

  49. Så det finns nog mörkertal
    bland kilarna.

  50. En kille beskriver det så här:

  51. "Värst var när jag blev bannad
    en vecka."

  52. "Taskiga medspelare röstade ut mig
    utan anledning."

  53. "Man får kommentarer, typ: 'You suck'
    eller 'Retarded'."

  54. "Inte så kul.
    Jag försöker spela rent."

  55. Just verbala kränkningar i form av
    elaka meddelanden eller kommentarer-

  56. -var den vanligaste formen
    av kränkningar på nätet.

  57. Men många kände sig också ensamma
    och utanför.

  58. Man kanske inte tänker på
    sådana nätkränkningar.

  59. Det är ofta de verbala exemplen
    som nämns.

  60. Kommentarer,
    eller bilder skickade mot ens vilja.

  61. Men det förekommer faktiskt också
    utfrysning på nätet.

  62. Så här beskriver en tjej det:

  63. "Min vän sa att hon skulle vara
    med familjen."

  64. "Sedan lade hon ut bilder där hon var
    med andra när vi skulle ha träffats."

  65. Här ser vi hur man kan känna sig
    utanför på nätet, och utfryst.

  66. Anonymiteten dyker ofta upp-

  67. -som en förklaring till all mobbning
    på nätet.

  68. Men vi såg att åtta av tio vet vem
    som ligger bakom kränkningen.

  69. Vanligtvis är det
    någon i samma klass, eller i skolan.

  70. Vårt liv på och utanför nätet
    hänger i högsta grad ihop.

  71. I en studie av Johansson och Flygare
    kunde man se-

  72. -att 87 procent av dem som är utsatta
    på nätet, även är utsatta i skolan.

  73. Så om barnet är utsatt på nätet
    är det en stark varningssignal-

  74. -att barnet även är utsatt
    i andra sammanhang.

  75. Några konsekvenser av mobbning
    är depression, låg självkänsla-

  76. -och känslor som ensamhet
    och hopplöshet.

  77. Det har diskuterats om mobbning
    på nätet får barn att må sämre-

  78. -än traditionell mobbning.

  79. Ett argument är att mobbning på nätet
    följer med vart man än går.

  80. Mobbningen följer med på skolan,
    hemma, på träningen, helger och lov.

  81. Man får aldrig någon paus.

  82. Det finns även
    en kopierings- och spridningseffekt.

  83. Kränkande innehåll kan på kort tid
    få stor spridning.

  84. Andra kan dessutom kopiera och spara
    kränkande innehåll.

  85. Därför kan det vara svårt
    att få bort.

  86. Man talar om osynliga åskådare,
    som hör ihop med spridningseffekten.

  87. Den som har blivit utsatt
    på lördagen-

  88. -kan komma till skolan på måndagen
    utan att veta-

  89. -vilka som har sett, tagit del av,
    det som hände.

  90. En annan skillnad är att vi upplever
    en distans på nätet.

  91. Vi ser inte kroppsspråk,
    ansiktsuttryck, reaktioner-

  92. -som när vi pratar
    ansikte mot ansikte.

  93. Därför kanske den som utsätter
    underskattar skadan-

  94. -kommentarerna eller det de gör,
    har på mottagaren.

  95. Det är några skillnader mellan att
    vara utsatt på nätet och i person.

  96. Linda Beckman, Karlstads universitet,
    tittar på skillnaderna-

  97. -mellan traditionell mobbning
    och nätmobbning.

  98. I hennes studie ser man inte
    att ett var värre än det andra.

  99. Hon såg däremot att det fanns
    en grupp som var extra utsatt.

  100. Det var de som både blev utsatta
    och utsatte andra.

  101. De mår allra sämst.

  102. Man har också tittat på kopplingen
    mellan mobbning och självmordsförsök.

  103. En amerikansk studie
    av Hinduja och Patchin visar just-

  104. -en förhöjd risk för självmordsförsök
    bland dem som utsätts för mobbning.

  105. Här på bilden har vi traditionell
    mobbning, och nätmobbning.

  106. Vi har offer
    och vi har den som utsätter.

  107. Den studien visade att utsättning
    för traditionell mobbning-

  108. -ökar risken för självmordsförsök
    1,7 gånger.

  109. Här såg man viss skillnad mellan
    traditionell- och nätmobbning.

  110. För nätmobbning var det en förhöjd
    risk på 1,9 gånger för den utsatta.

  111. Det är alltså jämfört med någon som
    inte är utsatt över huvud taget.

  112. En anledning till att risken är högre
    om man utsätts för nätmobbning-

  113. -kan ha att göra med
    överlappningseffekten.

  114. Att den som är utsatt på nätet kanske
    också är utsatt i andra sammanhang.

  115. Om vi tittar på dem
    som utsätter andra, "offenders"-

  116. -så är det 2,1 gånger förhöjd risk-

  117. -om man utövar traditionell mobbning.

  118. Det är alltså större risk
    för självmordsförsök-

  119. -bland dem som utsätter andra
    än de som blir utsatta.

  120. Det skiljer sig från nätmobbning,
    där siffran är 1,5 gånger.

  121. En möjlig förklaring är den distans
    som jag nämnde.

  122. Utsätter man någon på nätet kan man
    underskatta konsekvenserna.

  123. När man inte ser ansiktsuttrycken...

  124. När man inte ser att man sårar,
    och hur dåligt personen mår-

  125. -kanske det håller tillbaka.

  126. Vad kan vi göra för att förebygga?

  127. Vi på Friends tror att man
    måste jobba på flera nivåer.

  128. Vi börjar med politiker
    och beslutsfattare.

  129. De kan prioritera frågor som trygghet
    i skolan, och avsätta resurser.

  130. Ett av våra förslag är
    att stärka elevhälsan.

  131. Ingen kurator ska behöva ansvara
    för mer än 300 elever.

  132. Vi tycker att utbildning om hur man
    förebygger all sorts mobbning-

  133. -ska ingå i alla lärarutbildningar.

  134. När det kommer till skolan-

  135. -bör nätet bli en naturlig del
    i skolans trygghetsarbete.

  136. En viktig förstadel...
    Har vi några från skolan här? Några.

  137. Nätet bör bli en del i planen mot
    diskriminering och kränkningar.

  138. Den bör uppdateras till
    att innefatta nätet.

  139. Nästa steg är att kartlägga trygghet
    bland eleverna.

  140. Finns det otrygga platser? Hur
    upplever eleven stämningen på nätet?

  141. Utifrån detta gäller det
    att arbeta fram insatser.

  142. Skolpersonal, föräldrar och elever
    kan få vara med och ta fram förslag-

  143. -på hur man skapar bättre stämning.

  144. Efteråt gäller det att utvärdera
    om insatserna har haft någon effekt.

  145. Upplever eleverna någon skillnad?

  146. Vad kan man tänka på som vuxen,
    som förälder?

  147. Det är viktigt att förstå
    att kränkningar på nätet-

  148. -inte handlar om teknik,
    utan om sociala relationer.

  149. Vuxna fastnar ofta
    i den tekniska biten.

  150. Ska man förbjuda? Ha åldersgränser?

  151. Men det handlar om
    sociala relationer.

  152. Där har vi vuxna mycket mer kunskap
    och erfarenhet än barn och unga.

  153. Vi behöver inte vara teknikexperter
    för att hjälpa till.

  154. Vi behöver också visa intresse
    för ungas liv på nätet.

  155. Många föräldrar frågar hur det går
    i skolan, på träningen.

  156. De vet vilka barnen umgås med.

  157. Men de kanske inte frågar om matchen
    i "League of Legends"-

  158. -eller vilka bloggar man följer.

  159. Vi skulle önska att nätet
    blev en naturlig del av samtalet.

  160. Att man pratar om både det positiva
    och det negativa.

  161. Som vuxen ska man vara
    en positiv förebild-

  162. -och stå upp för ett schysst klimat
    på nätet.

  163. De värsta kränkningar jag har sett
    är inte unga som kränker varandra.

  164. Det är vuxna som kränker andra vuxna.

  165. Där behöver vi verkligen fundera över
    vilken ton vi håller på nätet.

  166. Kan vi ställa krav på unga
    om vi inte själva visar respekt?

  167. Jag avslutar med några tips
    från barn och unga.

  168. I Friends nätrapport
    ställde vi frågan:

  169. "Vad ska vuxna göra för att unga
    ska känna sig trygga"-

  170. -"när de använder mobil, dator
    eller surfplatta?" De svarade:

  171. Jag har träffat lärare
    och föräldrar som-

  172. -är osäkra kring att prata om nätet.

  173. Man kanske inte har tillräckligt
    med kunskap-

  174. -eller kanske inte vill lägga sig i
    eller verka dum.

  175. Men i fritextsvaren blir det tydligt
    att unga vill-

  176. -att vi ska vara nyfikna,
    ställa frågor och vara engagerade.

  177. Det här var en kort dragning-

  178. -så om någon vill läsa mer
    kan jag rekommendera:

  179. "Bullying, cyberbullying,
    and suicide" av Hinduja and Patchin.

  180. Och Linda Beckmans avhandling om
    både traditionell- och nätmobbning-

  181. -och koppling till kön,
    och samband med psykisk hälsa.

  182. I Friends nätrapport
    kan man läsa mer.

  183. Det finns fler resultat
    än jag har nämnt.

  184. Den kan man ladda hem gratis
    på vår hemsida.

  185. Det var min dragning. Tack för att
    jag fick komma och att ni lyssnade.

  186. Vi har några minuter för frågor,
    om det finns några. Här, direkt.

  187. Hej, jag är från Myndigheten för
    ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

  188. Du sa att tjejer som använder sociala
    medier upplever sig som mest mobbade.

  189. Du visade två exempel.
    En kille som hade blivit kränkt-

  190. -och en tjej som upplevde sig utsatt.

  191. Det var olika typer av kränkningar.

  192. Det väckte en fråga om det handlar om
    tjejers sociala konkurrens på nätet?

  193. Upplever tjejer och killar
    olika mobbning?

  194. Jag skulle nog säga
    att de inte gör det.

  195. Taskiga, verbala kränkningar
    är vanligast bland båda könen.

  196. Där såg vi inga stora skillnader.

  197. Även i exemplet med killen,
    blev han också utfryst och utröstad.

  198. Så det förekommer nog
    bland båda könen.

  199. En fråga till. Är det så att man
    mobbar inom könsgrupperna?

  200. Båda exemplen var inom könsgrupperna.

  201. I spelexemplet kan tjejer
    ha varit involverade.

  202. Bra fråga. Jag vågar inte säga om
    det är begränsat till könsgrupper.

  203. Men bra fråga.

  204. Det var fler.

  205. Hej. Nu kom det lite
    litteraturhänvisning på slutet.

  206. Du nämnde att man har sett samband
    mellan mobbning och självmord.

  207. Om man vill veta exakt vilka samband,
    var ska man leta då?

  208. -Är det i det vi såg lite hastigt?
    -Det finns absolut mer.

  209. Om du tar min mejladress
    så kan jag skicka över fler tips.

  210. Om någon har en fråga man inte vill
    ställa här, så kan ni mejla mig.

  211. I en föreläsning senare idag-

  212. -kommer ni att få höra mer om
    sådant här från Mikael Westerlund.

  213. Varsågod.

  214. Jag undrar... Som jag minns,
    så sa du-

  215. -att tjejer och killar blev mobbade
    på nätet i lite olika sammanhang.

  216. Som jag förstår det
    fanns det en förklaring-

  217. -att tjejer och killar
    gör olika saker på nätet.

  218. Har ni någon annan,
    lite mer strukturell analys-

  219. -som maktfördelning,
    eller könsnormer?

  220. Att man höjer nivån...eller...
    Du förstår vad jag menar.

  221. Att man förflyttar fokus
    från bara deras eget beteende.

  222. Där vill jag rekommendera en artikel
    på Statens medieråd.

  223. Där har man tittat på genus och
    hur normer skiljer sig mellan könen-

  224. -med selfies och hur man framställer
    sig. Den finns på deras hemsida.

  225. -Tack.
    -"Duckface/Stoneface" heter den.

  226. Här finns fler som vill säga något.
    Vi har tid.

  227. Hej. Lollo, Sveriges radio.

  228. Du visade att det var högre risk för
    självmordsförsök bland de som mobbar.

  229. Finns det en överlappning?
    Vet man ifall-

  230. -de som är mobbade
    också utsätter andra?

  231. Den här studien tittade inte på det,
    men andra studier visar-

  232. -att man är extra utsatt
    om man både mobbar och är utsatt.

  233. Men jag vet ingen studie som kollar
    på nätmobbning, överlappning-

  234. -och utsatthet i samma studie.

  235. Man har tittat på det separat.
    Men det är en intressant fråga. Tack.

  236. Någon mer?

  237. Vi har lite mer tid. Där har vi en.

  238. Det är lite samma fråga som innan.

  239. Jag ser att den som blir kränkt,
    kränker själv.

  240. Ungefär som att man göder det här
    så att det blir en form av kultur.

  241. Har man tittat på om det eskalerar
    som en sorts hämnd?

  242. Man har sett att hämndbeteendet
    lätt eskalerar på nätet.

  243. Kan du upprepa frågan? Jag blev
    lite störd av att mobilen lät.

  244. Den som blir kränkt kanske ofta
    vill hämnas, och kränker själv-

  245. -och kanske gör det
    i ännu grövre ordalag-

  246. -så att man själv göder
    den här kulturen.

  247. Ja, det är ett stort problem.

  248. Polisen beskriver det problemet
    när man polisanmäler.

  249. Någon blir kränkt,
    men sedan kränker man tillbaka-

  250. -vilket gör att det blir svårare
    att utreda.

  251. Vet du hur ofta det blir polisanmält?

  252. Det är ju precis den här svårigheten.

  253. Det är bäst att kontakta polisen om
    hur ofta det anmäls.

  254. Men det är nog alldeles för få
    som anmäler kränkningarna.

  255. Otroligt mycket på nätet
    bryter mot lagen.

  256. Det är viktigt att vi som vuxna
    tar det på allvar-

  257. -och hjälper unga att polisanmäla.

  258. Man kan kontakta polisen
    och rådfråga dem.

  259. Jag läste en siffra
    för ett tag sedan.

  260. Föräldrar umgås med sina barn
    17 minuter per dag-

  261. -men har 75 minuter på nätet
    och Facebook själva.

  262. -Det kan vara en tankeställare.
    -Intressant.

  263. Någon mer kommentar från publiken?

  264. Jag skulle vilja säga en sak
    apropå den senaste kommentaren.

  265. Det har dykt upp
    i flera presentationer idag.

  266. I ungdomsprojekten
    som Danuta Wasserman berättade om-

  267. -i hbt-presentationerna-

  268. -och också i dina råd till vuxna
    från barnen.

  269. Det är något som går bortom
    olikheterna-

  270. -mellan kränkning på nätet,
    och i största allmänhet.

  271. Nämligen önskan från barn att vuxna
    ska lyssna, mer än 17 minuter.

  272. Väldigt slående.

  273. Vi vuxna, upptagna som vi är idag-

  274. -underskattar barns behov av det.

  275. Ja. Steget för den utsatta
    blir så mycket kortare-

  276. -om föräldrarna vet att man har
    en blogg och vilka som kommenterar-

  277. -än om de inte har en aning om
    vad man gör.

  278. Ens digitala liv, helt enkelt.

  279. Okej. Tack ska du ha.

  280. Ni får gärna mejla frågor.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mobbning och kränkning på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johanna Olofsson från organisationen Friends redovisar resultaten av rapporten Schysst på nätet. Undersökningen handlar om i vilken omfattning barn och unga mellan 10-16 år blir kränkta på nätet. Utöver att mobbning leder till psykisk ohälsa, depressioner och ensamhetskänslor så är det en av de vanligaste orsakerna till självmord bland unga. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Nätmobbning, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Mobbning och kränkning på nätet

Johanna Olofsson från organisationen Friends redovisar resultaten av rapporten Schysst på nätet. Undersökningen handlar om i vilken omfattning barn och unga mellan 10-16 år blir kränkta på nätet. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2014

Mind om Självmordsupplysningen

Marie-Louise Söderberg är projektledare för Självmordsupplysningen. Hon berättar här om verksamheten som är en plats på nätet där stöd och vägledning erbjuds för personer som tänker på självmord och deras anhöriga. Inspelat den 10 september 2014 på ABF-huset i Stockholm. Arrangörer: Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.