Titta

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Om UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Föreläsningar från konferensen Framtidens läromedel. Digitaliseringen av samhället ökar och skolan blir också mer och mer digitaliserad. För den enskilde läraren kan det många gånger vara svårt att orientera sig. Här får lärare inspiration till att utveckla lektioner som motiverar och engagerar. Tips ges på nya digitala verktyg och plattformar som kan användas i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014 : Digital allmänbildning för lärareDela
  1. Jag håller på sedan 1,5 år tillbaka-

  2. -med att försöka uppdatera innehållet
    i det vi ska lära våra elever.

  3. Det är inte så lätt.

  4. Ibland undrar jag om folk
    vill gå tillbaka till det här.

  5. 1919 tog vi bort Lilla Katekesen
    ur skolplanen-

  6. -och jag kan ju tänka mig-

  7. -att det var mycket diskussion
    som föregick det.

  8. Att förändra synen på vad vi tror
    är nyttig kunskap-

  9. -är inte jättelätt.

  10. Men jag tror att ganska få
    saknar det här i svensk skola i dag-

  11. -och om hundra år kan vi se tillbaka-

  12. -på det som är förlegat nu och tycka:
    "Tur att vi gått förbi det".

  13. Jag tycker inte...

  14. Jag får ofta frågan
    om vi bör ha ett nytt ämne.

  15. Nej, jag tycker inte det.

  16. Men...

  17. Jag tycker
    att den här lilla tårtan...

  18. Jag tycker inte vi ska ha en till
    tårtbit i den här TP-tårtan.

  19. Däremot behöver vi lite glasyr
    på alla.

  20. Alla tårtbitarna behöver uppdateras-

  21. -och tårtbitarna kan man se
    som ämnena i läroplanen.

  22. Vi behöver inte ett nytt ämne, men vi
    måste anpassa det innehåll vi har.

  23. Verkligheten ser annorlunda ut
    än den gjorde för tjugo år sedan.

  24. Vi börjar med den gula pluppen,
    som är historia.

  25. Vi ska prata lite datorhistoria.

  26. Den här, ENIAC, är den mest kända
    av de första datorerna som byggdes-

  27. -och den byggdes för att man ville ha
    bättre precision på bomberna.

  28. ENIAC skulle kunna förutspå vädret-

  29. -så att man kunde skicka missiler
    med beräknat vindmotstånd.

  30. Den var inte så smidig.

  31. Den var 167 kvadratmeter stor-

  32. -och vägde ungefär 30 ton.

  33. Den var snabb, tyckte man.

  34. Den kunde räkna 5 000 additioner
    i sekunden.

  35. Jämför det med en modern iPhone...

  36. ...som i dag gör 30 miljarder
    uträkningar i sekunden.

  37. ENIAC programmerades av kvinnor.
    Det blev inte känt förrän 80-talet.

  38. De två männen som konstruerade datorn
    var dem man talade om-

  39. -men det var fem kvinnor
    som programmerade.

  40. Datorn gick sönder flera gånger
    om dagen och var inte pålitlig.

  41. En annan kvinna
    som jag tycker är viktig...

  42. Ada Lovelace, dotter till Lord Byron.

  43. Mamman var matematiker och ville inte
    att dottern skulle bli poet-

  44. -så hon såg till att hon fick
    en gedigen matematisk utbildning.

  45. Kvinna som hon var jobbade hon
    som skrivare åt en annan matematiker-

  46. -men hon kunde inte låta bli
    att utveckla...

  47. Jag minns inte vad mannen hette
    men när han gjort en uträkning-

  48. -skrev hon en egen algoritm.

  49. Det är den första
    programmeringsalgoritmen-

  50. -och den skrev hon som en kommentar.

  51. Och...

  52. Hon blev uppmanad
    att skriva en riktig rapport om det-

  53. -men sånt gjorde ju inte kvinnor.

  54. Men hon har fått cred i efterhand.
    Hon dog när hon var 36 år gammal.

  55. Internet, då? Det är ju det
    som kanske mest har påverkat oss.

  56. Jag har en bild
    som är både dålig och bra.

  57. Internet står överst.
    Sen har jag en bild från webben.

  58. Här, mina vänner.
    Det är skillnad på internet och webb.

  59. Du kan använda internet utan att vara
    ute på webben, men inte tvärtom.

  60. Webben är alltså
    ett sätt du kan använda internet på.

  61. E-post går inte via webben.
    Men internet...

  62. Förjobbet till internet
    började redan på 60-talet...

  63. ...och från början var det militären
    som sökte sätt att kommunicera.

  64. Man utvecklade det
    tillsammans med universiteten-

  65. -som också jobbade på
    att knyta samman-

  66. -och få en bra kommunikation
    mellan datorer.

  67. 1971 skickades det första mejlet.

  68. Författaren minns inte vad han skrev,
    men tror att det var "QWERTYUIOP".

  69. 1984 kopplades Sverige in på internet
    för första gången.

  70. Det hade funnits andra nät, men
    internet blev det som slog igenom.

  71. Det berodde mycket på ett samarbete-

  72. -mellan Frankrike,
    Storbritannien och USA.

  73. Sen hade vi 1989.

  74. Det är då
    som det här World Wide Web skapades-

  75. -av Tim Berners-Lee, en engelsman-

  76. -som var verksam på CERN i Schweiz.

  77. Det här är faktiskt
    den första hemsidan som gjordes.

  78. Så såg den ut.
    Man har återskapat en bild av det.

  79. Vad är då internet?

  80. Det här är en illustration.

  81. Vi har helt enkelt information-

  82. -som åker i bitar och i näten...

  83. Vi har både fiber och så kan man
    kommunicera via master.

  84. Om vi skickar ett meddelande
    så delas det upp i små delar.

  85. Man skickar "paketen"
    till rätt IP-adress...

  86. De här bitarna kan ta olika vägar.
    Man tar den snabbaste vägen.

  87. De ska komma till samma IP-adress
    och paketeras upp på rätt sätt.

  88. Då är det viktigt att min information
    kommer till rätt ställe-

  89. -och man har upprättat olika
    protokoll för att det ska fungera.

  90. Man införde 2010 ett nytt säkerhets-
    system för att säkerställa detta...

  91. ...och har rotzoner,
    två stycken i USA.

  92. En på västkusten och en på östkusten.

  93. Där kan man kalibrera
    att det står rätt till.

  94. Vi vet att det verkligen
    kommer till rätt ställe.

  95. Man kollar det här
    två gånger om året.

  96. Det är en stor delegation människor
    som kontrollerar.

  97. Det finns olika nivåer
    och jag kan inte alla.

  98. Det finns olika vittnen som man har
    utsett och dessutom sju nyckelbärare.

  99. De heter krypto-officerare.

  100. Vi har en sån i Sverige.

  101. Hon heter Anne-Marie Löwinder
    och jobbar på .se.

  102. Hon har en helt vanlig nyckel-

  103. -som går till en säkerhetsbox
    på centret utanför Washington.

  104. Den öppnar hon
    under den här strikta ceremonin.

  105. Hon tar fram ett kodkort-

  106. -för att kunna öppna nästa bit.

  107. De sju personerna som har nycklar
    är från olika delar av världen.

  108. Man vill ha nåt slags...

  109. Ett enda land ska inte kontrollera
    informationen på internet.

  110. Men nu är det så
    att de här finns i USA-

  111. -och Icann som organiserar det hela
    är också baserade i USA.

  112. Det är så klart inte så populärt
    hos alla.

  113. Det här är Icann, med de här olika...

  114. Som ni vet finns det länder som inte
    vill att USA ska sitta på makten-

  115. -och man har olika idéer för
    hur man ska skifta.

  116. Det finns bland annat en idé
    att man ska skapa ett FN-organ...

  117. ...som ska säkerställa
    att det går rätt till.

  118. Det diskuterar man
    på Internet Governance Forum.

  119. Man har möten då och då,
    senast i Istanbul i september.

  120. Det är ett i november i Brasilien.

  121. Man träffas och diskuterar
    hur man ska styra internet-

  122. -och det är ju väldigt viktigt.

  123. Vad händer
    om vi får en styrning av internet?

  124. Internet är byggt på principen att
    privata aktörer har lagt fibrerna-

  125. -eller byggt master
    att koppla upp sig mot.

  126. Men vad gör vi om det kontrolleras?

  127. Vissa stater i Afrika
    tittar på Ryssland och Kina.

  128. "De verkar ha ett säkert system -
    vi härmar det systemet."

  129. Där begränsar man informationen
    så att folk inte får konstiga idéer.

  130. Man stänger ner YouTube, Twitter
    och andra sätt att dela information.

  131. Man fängslar bloggare.

  132. Det är verklighet i många länder.

  133. Vi tar internet och vår frihet
    för givet.

  134. Det ser man i diskussioner huruvida
    anonymitet är bra eller dåligt.

  135. Vi utgår ifrån
    att vi är säkra på nätet.

  136. Internet är fullt av en massa
    olika förkortningar.

  137. Några kan vara bra att känna till.

  138. IP-adress vet de flesta - det har
    vår dator när vi kommunicerar.

  139. IPv6 är det man håller på
    att kabla ut nu.

  140. IP-adresserna i IPv4
    som vi använder nu-

  141. -håller på att ta slut.

  142. De fyra miljarder adresser som finns
    har tagit slut och måste ökas på-

  143. -och då implementerar man IPv6.

  144. Då vet ni vad det betyder.

  145. Icann är den organisation
    som organiserar internet i dag.

  146. Vi har DNS, domännamnsystemet.

  147. Vi har .se, .no, .nu, .com, .org.

  148. Det finns en organisation
    för att man inte ska döpa hej vilt.

  149. "Nu ska det heta 'rosa smultron'
    eller nåt." Det finns ett system.

  150. DNSSEC infördes 2010
    med ett säkerhetssystem-

  151. -där man säkerställer
    vart informationen går.

  152. Några små, korta förkortningar.

  153. Nu ska jag se...

  154. Det här är det jag oftast pratar om,
    eller får frågor och intervjuas om.

  155. Det har rönt mest frågor
    och ifrågasättande.

  156. Kod och programmering i skolan
    - varför då?

  157. Jag har hållit på med detta i 1,5 år-

  158. -och har försökt få någon
    att förklara skillnaden på dessa.

  159. Det är inte lätt.
    Jag har tio experter.

  160. De är programmerare och professorer.
    De är inte ense om det är skillnad.

  161. En del tycker att det är stor
    skillnad och för andra kvittar det.

  162. För enkelhetens skull,
    i det här rummet-

  163. -med risk för att få programmerare
    på mig ger jag den här förklaringen:

  164. Kod är det vi kommunicerar med
    i datorn.

  165. När vi programmerar gör vi
    ett program som datorn ska köra.

  166. Och varför måste vi kunna det?

  167. Det är ganska många
    som ställer den frågan.

  168. Då har jag en enkel förklaring.

  169. Det är den här.

  170. Det här är ju bara en illustration-

  171. -men den digitala världen
    är byggd av ettor och nollor-

  172. -eller av och på
    olika frekvenser av ljud.

  173. Vi har två olika lägen
    - ettor och nollor.

  174. Och den fysiska världen
    är byggd av molekyler och atomer.

  175. Det var inte en enda förälder-

  176. -som upprört frågade
    varför jag lärde deras barn-

  177. -om hur atomer och molekyler
    fungerade när de gick i tvåan.

  178. Inte en enda. Alla tyckte att det
    var roligt att höra deras föredrag.

  179. När jag lärde eleverna programmera
    i fyran blev det livat.

  180. "Ska de bli programmerare?"
    Nej, det ska de inte.

  181. De blir inte kemister för att jag
    lär dem om atomer och molekyler.

  182. Mycket handlar om en grundkunskap
    för att förstå sin omvärld.

  183. Det är verktyg eller pusselbitar-

  184. -för hur vi uppfattar
    det vi har omkring oss.

  185. När eleverna blev duktiga på-

  186. -hur olika ämnen ombildas-

  187. -kunde vi lättare
    prata om miljöförstöring.

  188. Det blev lättare att förstå
    ozonskiktet och ombildningar.

  189. När träslöjdsläraren sågade sa de:

  190. "Jaha, nu rör sig molekylerna mycket
    för det är varmt."

  191. Att man får de här små nycklarna
    till den vidare kunskapen-

  192. -ska grundskolan koncentrera sig på.

  193. Vilka är de minsta beståndsdelarna
    vi behöver ha med oss?

  194. Vi kan lära oss om landskap
    och djurnamn och allt möjligt-

  195. -men det finns
    något grundläggande i varje ämne-

  196. -som gör att vi förstår
    hur saker hänger ihop.

  197. För mig är det kod.

  198. Det finns två viktiga aspekter
    för mig.

  199. Kod är skriven av människor.

  200. Det vi har på våra plattor
    och datorer har någon skapat.

  201. De kan också lära sig att skapa det.

  202. Sen är det att man kan lära sig skapa
    eller lära sig förstå.

  203. Lära sig skapa själv
    eller förstå hur det fungerar.

  204. Den tredje aspekten är det logiska
    tänkandet som kommer på köpet.

  205. Om man vill göra det här-

  206. -så finns det många olika resurser.

  207. De blir bara fler och fler.
    Det kommer nån ny varje vecka.

  208. Jag tänkte visa lite grann
    om jag har tid. Det har jag väl?

  209. Bara kort hur de ser ut.

  210. Code.org är en sida.

  211. Om du går in på learn.code.org
    kan du skapa ett konto-

  212. -där du kan följa elevernas processer
    och se vilka resurser som finns.

  213. Man kan följa elevernas progression.

  214. Som lärare kan du lära dig
    tillsammans med eleverna.

  215. Det är pedagogiskt och det finns
    informationsfilmer på engelska-

  216. -med text på svenska
    om man har elever som inte förstår.

  217. Det finns nivåer för barn som inte
    kan läsa där de lär sig dra block-

  218. -och sen blir det successivt svårare.

  219. Om man har elever
    som redan har kommit ganska långt-

  220. -så kan de gå vidare
    och lära sig andra program.

  221. Den andra resursen är Scratch.
    Har ni hört talas om Scratch?

  222. Det är det vanligaste
    programmeringsverktyget.

  223. Om jag är inloggad ser jag
    mina klasser och hur de ligger till.

  224. Vill man bara testa... Nästa vecka
    är det European Code Week.

  225. Man kan ta en stund med sina elever
    både med padda och dator och prova.

  226. Man klickar sig igenom modulerna
    som är figurer från Angry Birds-

  227. -och Zombies vs. Plants.

  228. Man använder figurer som eleverna
    är vana vid som de får jobba med.

  229. Det finns element både för att skapa
    och för att lära sig grunderna.

  230. Som vuxen och lärare finns det
    en läroplan som du kan följa-

  231. -och då varvas nätuppgifterna-

  232. -med förklaringar av olika begrepp.

  233. Man kan göra övningar utan dator.

  234. Nu ska vi se...om vi kommer till...

  235. Den resursen jag hade för Scratch
    som jag hade lagt upp...

  236. Så här ser det ut, själva Scratch.

  237. Men det finns en lärarhandledning
    av Karen Brennan på Harvard-

  238. -som jobbar med MIT och Scratch.

  239. De har tagit fram en bra resurs
    som du kan ladda ner som PDF-

  240. -med övningar på hur du går till väga
    och hur du kan koppla.

  241. Vad är det eleverna tränar på
    i just den här uppgiften?

  242. Det finns bra resurser på svenska.

  243. Scratch är tacksamt
    för att det är så stort.

  244. Du kan googla på vad som helst
    och få hjälp med hur man gör det.

  245. Sen har vi det jag har använt mest.

  246. Det här är jag för ett år sedan.

  247. Björn Regnell i Lund,
    från Lunds tekniska högskola-

  248. -har översatt verktyget Kojo.

  249. Där skriver man kod och lär barn göra
    mönster med hjälp av en sköldpadda.

  250. Här är Björns hemsida
    där han har väldigt bra resurser.

  251. Han har gjort sånt man kan skriva ut
    och använda med eleverna.

  252. Hur man ska använda det...

  253. Det är pedagogiskt och man behöver
    inte kunna något själv.

  254. Vi har på min blogg...

  255. Där har jag en del resurser samlade.

  256. Det finns många appar att jobba med
    om man vill jobba med programmering-

  257. -och det finns olika nivåer
    beroende på hur gamla barn man har.

  258. Appar är generellt sett statiska.

  259. De tränar mer det logiska tänkandet
    än skapandet.

  260. Den man skapar bäst i
    heter Scratch Junior.

  261. Den är ganska barnslig, men går ändå
    att använda med äldre barn.

  262. Nånting jag brukar använda mycket
    med de yngsta eleverna jag haft...

  263. De var två år. Det funkade inte bra.
    Tre år, känner jag, är gränsen.

  264. Jag har jobbat med mindre barn
    med det här lilla biet.

  265. En "BeeBot" heter den.
    Man programmerar hur den ska gå.

  266. Den är bra för alla åldrar.

  267. Jag använder den i förskolan,
    för ettorna, tvåorna och i särskolan.

  268. På min blogg har jag alla möjliga,
    olika tips på hur du kan göra-

  269. -beroende på
    vad man har för åldrar och sånt.

  270. Det här är min dansprogrammering.

  271. Jag introducerar kod genom att lära
    dem att följa en sekvens.

  272. Här inför jag en krullparentes som är
    en vanlig symbol inom programmering.

  273. Och repetera.

  274. Jag försöker dela med mig
    av mina planeringar.

  275. Nu ska vi se om jag kommer ifrån den.

  276. Teacherhack är vår ideella förening.

  277. Vi har en Facebookgrupp
    där vi samlar intresserade.

  278. Helst vill jag att lärare
    som håller på att utveckla sig-

  279. -ska kunna fråga om råd och tips.

  280. Vissa har sagt att de tycker
    att det är lite för hög nivå-

  281. -men jag vill
    att man ska kunna fråga-

  282. -på vilken nivå man vill
    för att komma vidare.

  283. På teacherhack.com
    kommer vi att publicera...

  284. Det här är vår hemsida. Här ska vi
    publicera vår hackade läroplan-

  285. -som i kort
    är att vi går igenom alla ämnen-

  286. -och ser vad vi kan lägga till
    av digital kunskap i dag-

  287. -kopplat till LGR 11.

  288. Det var de resurser jag hade där.
    Det finns jättemycket mer.

  289. Vi ska hinna prata lite om det här:

  290. De otrevliga delarna,
    höll jag på att säga.

  291. Om man får en grundläggande kunskap
    i kod och hur det fungerar-

  292. -framför allt att det är skapat av
    människor, som kan skriva elak kod-

  293. -så kan man lättare referera
    till de här viktiga delarna.

  294. Angående transparens...

  295. Det finns en grundläggande idé
    om transparens.

  296. Vi delar med oss.
    Vi har ett öppet samhälle.

  297. Vi ska kunna ta del av
    vad politiker tycker och tänker-

  298. -och det ska vara öppet åt båda håll.

  299. När min lillebror började prata om
    transparens 2007 lät det helt galet.

  300. Varför skulle jag dela med mig
    av vad jag gör-

  301. -och berätta för folk var jag är?

  302. I dag är jag väldigt transparent-

  303. -och har lärt mig
    hur jag skyddar min integritet.

  304. Min syn på integritet har förändrats.

  305. Spärren har förändrats och flyttats.

  306. Det har hela vårt samhälle gjort.

  307. Vi kanske har synpunkter på
    hur våra elever uttrycker sig.

  308. Vilka bilder de lägger upp och delar
    med sig av sin bild av sig själv.

  309. De studier som har gjorts-

  310. -säger att unga
    har en väldigt hög integritet.

  311. De har en klar syn på integritet, vad
    de delar med sig av och till vilka.

  312. Sen kanske inte vi
    delar deras värderingar-

  313. -men alla studier tyder på
    att de gör ett ställningstagande.

  314. Kanske är det så
    att när vi ojar oss och säger:

  315. "Tänk när du blir 28 - då kanske
    den där bilden inte är så kul."

  316. Nej, men när 14-åringen är 28...

  317. ...så har det publicerats
    så otroligt mycket mer-

  318. -bilder på den här tjejen-

  319. -att den där bilden där hon visade
    för mycket mage inte är hela världen.

  320. Min förhoppning är att vi faktiskt
    kan se vad folk gör för misstag-

  321. -och att vi ibland har knasiga bilder
    eller säger knasiga saker på nätet-

  322. -och att vi får större acceptans
    för att vi är människor.

  323. Internet har förmågan
    att sätta ett förstoringsglas-

  324. -och förtydliga och förstora
    det som är mänskligt.

  325. Det som händer på internet
    är mänskliga saker.

  326. Vi mobbar, säger dumheter
    och beter oss allmänt knasigt-

  327. -men det finns också mycket bra.
    Ibland får man en himla massa likes.

  328. En kompis la upp på Facebook
    att han inte mådde bra.

  329. På en timme hade han 118 kommentarer.

  330. "Du fixar det här. Du är skitbra."

  331. Plötsligt mådde han ganska bra.

  332. Internet kan ju faktiskt också
    förstärka kärleken.

  333. Transparensen kan leda till att vi
    får mer acceptans i vårt samhälle.

  334. Övervakning måste vi prata om.

  335. Våra telefoner
    läcker mycket information.

  336. iPhone har varit
    den mest lätthackade telefonen.

  337. Alla våra bilder,
    allt som metataggas...

  338. Det går att spåra oss så in i bängen.

  339. Många appar följer dig
    även om du inte är aktiv-

  340. -om man inte stänger av funktionen.

  341. Jag gick en krypteringskurs
    och där hade de en spaning.

  342. De visade hur de med en konstig mast-

  343. -kunde scanna av
    allas mobiltelefoner.

  344. Det bara kom upp
    hur vi hade rört oss.

  345. Då blir man noga med att stänga av
    wifit i fortsättningen.

  346. Det är en ganska lätt åtgärd.

  347. Den behöver inte söka master.
    Det drar mycket batteri.

  348. Ska man inte använda wifi
    är det bättre att det är avstängt.

  349. För vad gör övervakning med oss?

  350. Är det bra att inrätta...

  351. Jag hörde om ett verktyg-

  352. -som övervakar allt eleverna gör
    på sociala medier.

  353. Är det bra? Är det så vi ska leva?

  354. Anonymitet - är det bra eller dåligt?

  355. Å ena sidan säger folk: "Säg inte
    ditt riktiga namn eller var du bor".

  356. Andra säger att anonymitet
    föder mer näthat.

  357. Det finns egentligen inget rätt svar.

  358. Å ena sidan - å andra sidan...

  359. Anonymitet behövs i vissa situationer
    men det är generellt bättre-

  360. -att eleverna lär sig
    att stå för vad de säger och tycker.

  361. Filter har med det här att göra.

  362. "Vi har installerat ett filter.
    Då är vi säkra."

  363. Det här är min favorit.

  364. Ett exempel på varför filter
    inte duger eller räcker.

  365. Om man är känslig
    bör man inte titta nu.

  366. Det här är vad som händer
    om du söker på ordet krokodil.

  367. Det finns en drog...
    Den är lite äcklig att titta på.

  368. En drog som heter Krokodil
    får köttet att trilla av kroppen.

  369. I stället för en gullig krokodil får
    man bilder på folk som tappat kött-

  370. -och det är sår och näsor och ögon.

  371. Det är väldigt svårt att skriva
    en algoritm som tar bort allt elände.

  372. Och förstår man att filter
    bara är en skriven algoritm-

  373. -så förstår man att man inte
    kan lita på det.

  374. Dessutom måste du och den som skrivit
    algoritmen ha samma åsikter.

  375. Det finns otrevligheter på nätet.

  376. Troll. Vi måste alla lära oss
    att bli "trollrobusta".

  377. Jag blev själv attackerad häromdagen.

  378. Det bästa sättet att attacker nån
    som är ute efter att vara taskig...

  379. Han la upp löjliga bilder.

  380. Bästa sättet är att strunta i det.

  381. Vi måste inte gå i attack hela tiden.
    Vi måste inte försvara oss.

  382. Vi kan grunda oss i att "jag är bra
    och jag måste inte bevisa det".

  383. Är nån knasig
    är det bara att ignorera.

  384. Det bör både vuxna och barn lära sig.

  385. Grooming är aktuellt just nu
    i och med domen mot...

  386. Vad var han? 28 år? Han från Husby.

  387. Det är fruktansvärt när det händer
    men inte så vanligt som man kan tro.

  388. Det är ovanligt
    att barn råkar illa ut.

  389. 88 % av alla 11-åringar
    använder internet dagligen.

  390. Inte många råkar illa ut.

  391. Vad man har sett
    är att de som råkar illa ut-

  392. -också har det illa ställt off-line.

  393. Det är väldigt sällan som barn...

  394. Det bästa sättet att skydda barn
    är att prata med dem.

  395. Mobbing förekommer på nätet
    precis som överallt annars.

  396. Fördelen med nätet är att vi kan ta
    skärmdumpar och har bevis på det-

  397. -till skillnad från
    när putten sker i trapphuset.

  398. Jag ska skynda på lite
    för att hinna med. Näcken.

  399. Förr skrämde man barnen med Näcken
    i stället för att lära dem simma.

  400. Vi ska inte skrämma barnen med nätet.
    Vi ska lära dem simma.

  401. Skapandet är viktigt. Vi vill få in
    digitalt skapande i textilslöjden.

  402. Barnen har skapat egna spelkontroller
    som vi kopplar till datorn.

  403. Det är viktigt att man känner till
    lagar och upphovsrätt.

  404. Det finaste med internet är om vi tar
    den fina kulturen på internet:

  405. Skapa, dela och bygga på varandra -
    det skulle hela skolan må bra av.

  406. Här finns det resurser för den
    som vill lära sig mer. Tack för mig.

  407. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digital allmänbildning för lärare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Nygårds är lärare i svenska och ger här en introduktion till det digitala språket. Hon har satt ämnet digitalkunskap på schemat för sina elever i Sjöstadsskolan i Stockholm och tycker att ämnet borde vara obligatoriskt i en digital tid. Hon menar att alla bör ha insikt om den kod den digitala världen är uppbyggd av och att det är människor bakom koden. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Programmering, Teknik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Utmanande lärande i klassrummet

Här talar den tidigare läraren och skolledaren James Nottingham från Storbritannien om vad som krävs för att skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärmiljö i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Digital allmänbildning för lärare

Karin Nygårds är lärare i svenska och ger här en introduktion till det digitala språket. Hon menar att alla bör ha insikt om den kod den digitala världen är uppbyggd av och att det är människor bakom koden. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Kreativa appar i klassrummet

Läraren Jessica Paulsson berättar om hur du som pedagog kan använda en surfplatta tillsammans med dina elever. Vi får också tips om vilka appar som kan vara användbara i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Den digitala musiklektionen

Musikläraren John Bang berättar om hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen och hur verktygen kan påverka elever till att bli mer kreativa under musiklektioner. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sant eller falskt - vem bryr sig?

Har sanningen blivit alltmer oviktig när vi skapar våra världsuppfattningar? Är bra och övertygande berättelser viktigare än vad som faktiskt hänt? I denna debatt diskuteras även filterbubblor, myter, faktaresistens och konspirationsteorier. Medverkar gör journalisterna Jack Werner och Anders Mildner, kulturgeografen Maja Essebo och idéhistorikern Svante Nordin. Moderator: Andreas Ekström, journalist. Inspelat den 14 mars 2016 på Akademiska föreningen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning