Titta

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Om UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Föreläsningar från konferensen Framtidens läromedel. Digitaliseringen av samhället ökar och skolan blir också mer och mer digitaliserad. För den enskilde läraren kan det många gånger vara svårt att orientera sig. Här får lärare inspiration till att utveckla lektioner som motiverar och engagerar. Tips ges på nya digitala verktyg och plattformar som kan användas i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014 : Den digitala musiklektionenDela
  1. Det här ska handla om den digitala
    musiklektionen. Jag är musiklärare-

  2. -och förstelärare i musik och allmän
    didaktik på Rågsveds grundskola.

  3. Jag undervisar i digitala verktyg-

  4. -för Lärarlyftet på Stockholms
    Musikpedagogiska institut.

  5. Trots det är jag inte så intresserad
    av datorer, program eller teknik.

  6. Jag gav faktiskt bort min smartphone.
    Det blev för stressigt att ha den.

  7. Jag gör det här utifrån
    elev- och barnperspektivet.

  8. Jag är bra på att hitta lösningar på
    problem som uppstår i lärarvardagen.

  9. Mitt fokus är alltså elevutveckling.

  10. Eftersom musik är så starkt
    förknippat med kultur och identitet-

  11. -är barnen aldrig oskrivna blad, utan
    de har en egen koppling till musik.

  12. Och alla ämnen. De har en egen
    drivkraft och en tanke om varför.

  13. Människan är av naturen
    en nyfiken och sökande varelse.

  14. Det vill jag ta vara på. Därför
    försöker jag möta eleverna där de är.

  15. Det handlar mycket mer ofta
    om sound och stil och genre-

  16. -än om själva musiken.

  17. Här kan det vara praktiskt med
    datorer och digitala hjälpmedel.

  18. Det jag ska prata om idag
    är alltså lite programvaror-

  19. -och en maskin som heter JamHub.

  20. En av skolans största utmaningar är
    att möta och kombinera elevernas mål-

  21. -och mening med varför och hur de
    vill utvecklas med läroplanens mål.

  22. Det är det jag pratade om.

  23. Att få elevernas egen drivkraft
    och mål att kombineras med skolans.

  24. Eftersom jag har pratat från
    elev- och barnperspektivet har jag-

  25. -dessutom klippt och klistrat från
    Lgr 11 som jag kan läsa innantill ur.

  26. "Idag skapas musik
    i varierande genrer och former"-

  27. -"ofta via programvaror för ljud,
    komposition, notation, inspelning."

  28. "Vissa programvaror erbjuder mer
    eller mindre färdiga byggstenar"-

  29. -"möjlighet att skapa egna ljud eller
    komponera med traditionell notation."

  30. "Att använda musikprogram för
    komposition och andra ändamål"-

  31. -"exempelvis att musicera till egna
    backtracks är vanligt förekommande."

  32. "Program för komposition
    och arrangering utvecklas ständigt."

  33. Sista meningen bör ni ta fasta på.

  34. Ingen kan allt eller kan hänga med
    i all utveckling med programmen.

  35. Det finns hur många som helst, varför
    jag idag bara kommer prata om tre.

  36. Man behöver inte kunna allt. Skolans
    värld är ändå ganska begränsad.

  37. Man behöver bara kunna möta eleverna.

  38. I det centrala lyfts digitala verktyg
    fram som en del i elevers skapande.

  39. Eleverna ska utveckla kunskap
    i att använda digitala verktyg-

  40. -för ljud- och musikskapande
    i årskurs 4-6.

  41. Samt verktyg för skapande, inspelning
    och bearbetning i årskurs 7-9.

  42. Årskurs 4-6 möter ett musikskapande
    som utgår från mönster och former.

  43. Det kan innebära att man
    utgår från loopar i ett program.

  44. I årskurs 7-9 möter eleverna
    musikskapande med låtar och visor.

  45. Det kan även innebära kompositioner
    där eleverna sätter samman ljud-

  46. -mera fritt eller utifrån en förlaga.

  47. Det kan innebära att
    ton- eller ljudsätta en filmsekvens.

  48. Vilka digitala hjälpmedel kan du
    använda i musikundervisningen?

  49. Det är det som står i programmet.
    Jag fokuserar på tre program.

  50. Audacity, Mixcraft och GarageBand.

  51. I Mixcraft och GarageBand
    kan man skapa musik på olika sätt.

  52. Audacity kan spela in musik, men är
    främst ett ljudredigeringsprogram.

  53. Man kan inte med själva programmet
    skapa musik på samma sätt.

  54. Vi ska kika lite på skillnaderna.
    Alla tre programmen har dock-

  55. -ett arbetsfält med en tidslinje där
    ljud spelas in, infogas eller skapas.

  56. Det finns olika spår att lägga dem i.

  57. Mixcraft och GarageBand har spår
    för inspelning och programvaruljud.

  58. Audacity har mono- eller stereospår.
    Här är en bild från GarageBand-appen-

  59. -där man ser att det är olika
    instrument som man kan kombinera.

  60. Och så tidslinjen som man kan följa
    med inspelningshuvudet där uppe.

  61. Nu ska vi se. Audacity är väldigt
    lätt och användarvänligt att förstå.

  62. Ljud kan spelas in med mikrofon
    eller läggas till från filer.

  63. Man kan klippa, redigera och lägga på
    effekter. Ett väldigt lätt program-

  64. -för att göra
    enkla och snabba ljudproduktioner.

  65. GarageBand är ett program för Mac
    och app för iPads och iPhones.

  66. iPads har ju börjat användas
    ganska mycket i skolan.

  67. Den är väldigt pedagogiskt utformad.

  68. Man kan använda touchscreenen
    för att spela på riktigt på trummor.

  69. Med fingrarna. Och på klaviatur.

  70. Eller gitarr.

  71. Med fingret kan man spela över
    strängarna som på en riktig gitarr-

  72. Man väljer ackord att spela ifrån
    och sätter ihop kombinationer-

  73. -av ackord för att göra
    egen musik, helt enkelt.

  74. Dessutom kan man spela in sång eller
    koppla ett instrument till iPaden.

  75. Och lägga på effekter och redigera.

  76. Mixcraft är ett program för PC,
    som ofta är det som finns i skolan.

  77. Mixcraft har nyligen lagts till
    i Stockholms stads programbank också.

  78. Så det är lätt för eleverna
    att ladda hem själva.

  79. De kan börja göra saker i skolan och
    sen mejla hem dem och fortsätta där.

  80. Precis som i GarageBand kan man dels
    skapa musik genom att programmera.

  81. Man kan spela in
    med egna instrument eller mikrofon.

  82. Det finns ett förråd av instrument,
    loopar, beats och ljudeffekter.

  83. Det är som att lägga pussel
    med ljud på den här tidslinjen.

  84. Vi ska kika på hur den kan se ut.

  85. Här har vi Mixcrafts gränssnitt,
    heter det väl?

  86. Till vänster ser vi
    spåren och tidslinjen.

  87. Här har vi ett klassiskt mixerbord.
    Översta spåret är även ett videospår-

  88. -så man kan i programmet lägga in
    bilder och göra en musikvideo.

  89. Det kan verka mycket och
    svårbegripligt, men det är det inte.

  90. Om man fokuserar på det
    man ska använda programmen till-

  91. -blir det lättare att hitta
    hur man ska använda det.

  92. Biblioteket med ljud hittar man lätt.

  93. Släpper ni lös eleverna på det
    har de lärt sig på en kvart.

  94. Inga problem.

  95. Nu ska vi se. Både GarageBand
    och Mixcraft är alltså program-

  96. -som med fördel används
    till att skapa musik på olika sätt.

  97. Och i vilken genre som än önskas.

  98. De är användbara för att förklara
    och demonstrera notvärden, tonhöjd-

  99. -tempo, takt, rytm,
    klang och dynamik. Vi ska se.

  100. Här har jag en bild på varför
    jag tycker att det är så smart.

  101. Man använder sig av notvärdena och
    om ni ser längst uppe till vänster-

  102. -syns vilket notvärde det är och hur
    långt på linjen tonen sträcker sig.

  103. Här nere har vi dynamiken. I och med
    att det är olika starkt spelat här...

  104. Man kan väldigt lätt dra med musen så
    att man får in dynamik i sitt spel.

  105. Antingen kan man programmera
    de här plupparna eller spela dem.

  106. Det finns en tangentbordsklaviatur
    som man kan skriva in sin musik med.

  107. Det finns en notationsvy som man kan
    klicka på för att se verket i noter.

  108. Eller så kan man skriva musiken
    i noter om man föredrar det.

  109. Så det är lätt att visa på sambanden
    och förklara hur musiken fungerar.

  110. Dessutom har GarageBand och Mixcraft-

  111. -ett väldigt stort förråd
    av olika instrument.

  112. Man kan ge exempel på hur de låter
    och det finns även filmer.

  113. Så kan de även skapa sin egen musik
    med de här instrumenten.

  114. Då ska vi se. Nu kommer vi till
    den andra delen av min presentation.

  115. Den handlar alltså om JamHub.
    Jag försökte lägga upp den-

  116. -under rubrikerna Vad, Varför, Hur.

  117. JamHub är kort sagt
    ett övningssystem för ensemblespel.

  118. Att kunna koppla hörlurar till
    sitt instrument är ingen stor grej.

  119. Det har man kunnat göra länge.

  120. Men att flera musiker kopplar in sig,
    spelar tillsammans och hör varandra-

  121. -är fantastiskt användbart.

  122. Här har vi en bild från mitt
    klassrum. Jag står och lyssnar på-

  123. -när Balen spelar tillsammans
    med Abdul, som vi ser axeln på här.

  124. De sätter ihop ett komp.

  125. I bakgrunden
    spelar Chantal gitarr med sin grupp.

  126. Man skymtar två av tre stationer med
    JamHub som jag har i mitt klassrum-

  127. -som sväljer en hel del elever.

  128. Upp till tio stycken på
    den minsta stationen. Jag ska visa.

  129. Just det. "Varför" snackade vi om.

  130. Vi ska se en film med min son som
    skådespelare, fast det är på riktigt.

  131. Med egna ord förklarar han problem-

  132. -som ett barn kan möta
    i musikundervisningen.

  133. Hej, Olle. Du är elev i en vanlig
    kommunal skola i Stockholm.

  134. -Stämmer det?
    -Ja.

  135. -Du har haft musiklektioner?
    -Ja.

  136. Kan du beskriva nånting som du
    tycker är jobbigt på musiklektionen?

  137. Till exempel
    när alla ska spela gitarr.

  138. Samtidigt.

  139. Om musikläraren säger ungefär så här:
    "Ett, två, tre, fyr."

  140. Då kanske man är på två,
    men så har hon redan stannat på fyra.

  141. Då hinner man inte själv
    komma till fyra.

  142. -Vad är det man inte hinner?
    -Att typ göra hela sången.

  143. Med strängarna.

  144. -Är det svårt?
    -Jag har svårt att hitta strängarna.

  145. Om hon säger:
    "Ett, två, tre, fyr, så kör vi."

  146. Så säger hon "Ett, två, tre, fyr"
    igen för vilka strängar vi ska ta.

  147. Då kanske jag är på två,
    men hon har redan sagt fyra.

  148. Hinner du inte få fingrarna på plats?

  149. -Nej.
    -Är det...

  150. -Kan en hel lektion gå åt till det?
    -Ungefär.

  151. Ni sitter och försöker få fingrarna
    på plats. Varför är det jobbigt?

  152. Därför att jag aldrig vet
    hur jag ska göra.

  153. Det känns så jobbigt
    när alla gör samtidigt-

  154. -och så kan man inte ens
    få till det själv.

  155. -Känns det roligt att spela då?
    -Nej.

  156. -Blir du sugen på en musiklektion?
    -Nej.

  157. Det är hjärtskärande för mig
    som är musicerande förälder.

  158. Inget ont om hans musiklärare,
    men det är ju så det ser ut.

  159. När man spelar låter det ut i rummet.

  160. Man tar varandras ljudutrymme. Hänger
    man inte med så hänger man inte med.

  161. Det här är en kille som
    har alla förutsättningar i världen-

  162. -att musicera och öva hemma
    och ta sig an musik.

  163. Men han tappar intresset istället.

  164. Han vill inte gå till musiklektionen.
    Tragiskt.

  165. Jag försöker ha en problemformulering
    här. Ljudmiljön, alltså.

  166. Ljudmiljön. Precis som jag nämnde
    tar man varandras ljudutrymme.

  167. Om man har trumset i klassrummet
    tar det allt! Det spelar ingen roll.

  168. Det enda man måste då...
    Som punkare spelade jag i replokal.

  169. Trummorna kör över allting. Man måste
    bara maxa allting. Det är vansinnigt.

  170. Roligt, men inte bra om vi ska ha en
    miljö i skolan som är bra för ungar.

  171. Och inte bara kul.
    Jag är ledsen om jag svamlar lite.

  172. Det är väldigt stressigt.
    Svårt att se till varje elevs behov.

  173. Svårt för eleverna att...

  174. Fel på formatet, ursäkta. Svårt för
    eleverna att utvecklas individuellt.

  175. Svårt att möjliggöra
    måluppfyllandet för samtliga elever.

  176. Svårt att stimulera,
    motivera och engagera eleverna.

  177. Det finns fantastiska musiklärare
    som lyckas med det ändå.

  178. Men det här är alltså ett hjälpmedel.

  179. Med JamHub kan flera elever
    musicera aktivt samtidigt.

  180. Ljudmiljön blir bättre.
    Mindre stress.

  181. Lättare att hjälpa till när eleverna
    kan musicera i grupper i samma rum.

  182. Om ni tänker er att jag förut hade
    tre grupprum att dela in eleverna i.

  183. Med förstärkare, trumset
    och allt vad som krävdes.

  184. Då måste jag som lärare gå mellan
    de här rummen under hela lektionen.

  185. Saker händer i det rummet när jag är
    här och alla behöver hjälp samtidigt.

  186. Men med en station till höger,
    en till vänster och en längst bort-

  187. -som sväljer
    upp till tio på varje station-

  188. -då har jag hela klassen samlad
    och man kan bara räcka upp handen.

  189. "Jag hör inte mig själv" och "Hur ska
    fingrarna sitta?". "Kan jag lyssna?"

  190. Otroligt praktiskt.
    Mindre stress för eleverna.

  191. De som har svårt att få fingrarna
    på plats kan ta den tid de behöver.

  192. För de påverkar ingen annan.

  193. De sitter med lurar och spelar och
    hör bara sig själva så länge de vill.

  194. Vi får även mer motiverade elever som
    får välja övningar efter intresse.

  195. För att om en grupp elever tycker att
    Katy Perry är det bästa i världen-

  196. -då kan de tre-fyra
    sitta där och spela den.

  197. De har instruktioner på "Dark Horse"
    och här spelar man "Highway to Hell".

  198. De musicerar där. De spelar där.

  199. Att de stör varandra är omöjligt.
    De sitter med sina hörlurar på.

  200. Om man får välja sitt eget material
    är det genast roligare att lära sig.

  201. Nu har klippt lite igen. Från
    syftesdelen i kursplanen i musik:

  202. "Eleverna ska ges förutsättningar att
    utveckla en musikalisk lyhördhet"-

  203. -"som gör det möjligt att med andra
    skapa, bearbeta och framföra musik."

  204. "De ska ges möjlighet att utveckla
    tilltro till sin förmåga att sjunga"-

  205. -"och spela och intresse att utveckla
    sin musikaliska kreativitet."

  206. Den här tilltron är fantastiskt svår
    att utveckla om man hålls tillbaka.

  207. Får man aldrig visa sin musikalitet
    och bygga från den man är-

  208. -då är det väldigt svårt
    att stärka den tilltron.

  209. "Genom musikundervisningen
    ska eleverna sammanfattningsvis"-

  210. -"ges möjlighet att utveckla förmågan
    att spela och sjunga i olika former."

  211. Under "En likvärdig utbildning"
    står att hänsyn ska tas-

  212. -till elevers olika förutsättningar.
    "Det finns olika vägar att nå målet."

  213. "Skolan har ett särskilt ansvar för
    elever med svårigheter att nå målen."

  214. "Därför kan undervisningen
    aldrig utformas lika för alla."

  215. Det står i boken.
    Så har vi det centrala innehållet.

  216. Hälsosamma ljudnivåer och
    olika typer av hörselskydd. Check.

  217. Årskurs 7-9: hörselvård, röstvård
    och orsaker till att musiklyssnande-

  218. -och musicerande kan bidra till
    hörselskador samt hur de förebyggs.

  219. Har man en JamHub och hörlursbaserad
    undervisning så är saken biff.

  220. Kunskapskraven har jag med för att
    visa vad mycket eleverna ska kunna.

  221. Här är bara delen om att musicera.

  222. Men de ska alltså kunna spela
    melodi, bas, slagverk-

  223. -ackompanjera och sjunga. Allting
    ska de lära sig, helst för betyg A.

  224. Innan avslutad utbildning.

  225. Det finns fantastiska lärare som
    lyckas med det här utifrån kottar.

  226. Men det här har funkat bra för mig.
    Hur? Vi ska kika på hur den ser ut.

  227. Här har vi den minsta modellen,
    med fyra vanliga kanaler.

  228. Och en R-kanal högst uppe. R-kanalen
    är egentligen samma sak som de andra.

  229. Men den är avsedd för att spela in
    eller för en lärare-

  230. -att kunna komma med sina hörlurar i.

  231. Behöver man använda den går det lika
    bra att koppla in ett instrument där.

  232. Kanalerna
    är både siffer- och färgmarkerade-

  233. -för att man lättare
    ska kunna hitta sina sladdar.

  234. Tittar vi närmare ser det ut så här.

  235. Varje kanal har en instrumentingång,
    som sitter där.

  236. En mikrofoningång. Där.

  237. Nivåreglage till mikrofonen
    sitter där. Det är den stora ratten.

  238. Nivåreglaget till instrumentet är den
    lilla ratten. Lurarna kopplas in där.

  239. Nivåreglaget för hörlurarna
    är den lilla ratten där uppe.

  240. Balansreglage. Om man vill ha
    lite spatial upplevelse-

  241. -kan man vrida instrumentet åt höger
    eller vänster och få stereoeffekt.

  242. Om jag sitter till vänster i rummet
    så vrider jag mig till vänster.

  243. Så att inte hjärnan ballar ur.

  244. Nivåreglage för effekter.
    Nej, kom den inte upp där?

  245. Effekter för mikrofonen är den stora
    ratten där. Det finns ganska många.

  246. Kanske upp till tjugo olika effekter
    man kan lägga på sången.

  247. Hittills har det handlat om att styra
    sitt instrument, som kopplas in där.

  248. Det är ingen stor grej. Om du är
    gitarrist är det här en förstärkare.

  249. Du kopplar in instrumentet här
    istället för en förstärkare.

  250. De här rattarna där uppe är det
    som gör det lite fantastiskt.

  251. Det här är en mixer.
    Nivåreglage för de andra kanalerna.

  252. Du kan alltså styra
    hur mycket du vill höra.

  253. Säg att det är en trummis på kanal
    ett som har svårt att hålla takten-

  254. -medan du har övat hemma på piano
    och inte vill vänta på trummisen.

  255. Då vrider du bara ner ettan.

  256. Då kan du avancera i din takt medan
    trummisen behöver hela dan på sig.

  257. Det här är en större modell,
    som har sex kanaler.

  258. Sju om man räknar R.

  259. Trummisen kan använda sextio minuter
    till att få till en trumtakt.

  260. Medan basisten och gitarristen
    jammar hela rasten.

  261. Efteråt, inte under lektionen.

  262. Till JamHub
    använder man stereokablar.

  263. Man måste inte köpa deras eget märke-

  264. -men de är snyggt färgkoordinerade
    vilket gör dem lättare att hitta.

  265. Man kan inte använda monokablar som
    gitarrer och basar vanligtvis har.

  266. Utan man behöver
    en mono-till-stereo-adapter.

  267. I mitt klassrum har jag
    till exempel kopplat en bas...

  268. Från basen med telekabel till kanal
    två genom en mono-till-stereo-plugg.

  269. Färgmarkerad sladd in i basen
    och färgmarkerade hörlurar.

  270. Sen har man koll på sina grejer.

  271. Jag använder mycket fri lek
    och fritt spel under mina lektioner.

  272. Redan från sex års ålder. Det här har
    jag stulit rakt av från simskolan.

  273. Jag vet inte hur ni hade det,
    men på min simskola och dem jag sett:

  274. Barn gillar att leka i vatten,
    plaska och vara i vattnet.

  275. I simskolan ska man lära sig
    armtag och bentag och sånt där.

  276. Det måste ha varit svårt för lärarna
    att hindra dem från att lattja.

  277. Vilket det kan vara i en musiksal.

  278. Jag öppnar dörren och ungarna
    springer in och trummar.

  279. Det kan man bromsa om man vill-

  280. -men som i simskolan lägger jag
    sista tio minuterna till fri lek.

  281. Då får de helt fritt,
    med lurar på, bara släppa loss.

  282. Det här är också en del av...
    Om man inte har instrument hemma-

  283. -kanske man måste ha en period
    då man bara får banka och klanka.

  284. Med tiden vill man utvecklas.

  285. Man vill ha mer utmaningar. Man
    kanske bankar lite försiktigare.

  286. Till slut växer
    den egna musikaliteten.

  287. Naturligt. Om det är lika naturligt
    att man leker med musikinstrument-

  288. -som att bygga lego eller liknande,
    då blir det som en del av en själv.

  289. Vill jag påstå.
    Eftersom jag börjar så tidigt-

  290. -lär jag eleverna att ta ansvar,
    för de tycker att det här är roligt.

  291. Det är självklart en process
    och händer inte av sig självt.

  292. Precis som i alla andra lektioner
    måste man tjata på dem.

  293. Och säga: "Släpp inte hörlurarna
    i golvet. Låt bli det där."

  294. Förbereda anvisningar.
    Till äldre elever gör jag så här.

  295. Till exempel skriver jag tabulaturer.
    Det kommer ingen bild...

  296. Tabulaturer.

  297. Det är lite tekniskt här.
    Nu ska vi se.

  298. Har alla bilderna visats utan att jag
    har sett det? Eller bara trumnoterna?

  299. "Det var trumnoterna!" Okej.

  300. Jag förbereder anvisningar
    till olika instrument med papper.

  301. Jag säger att jag har en station med
    instrument, så får de anvisningar.

  302. Basen får tabulaturer. Pianister och
    gitarrister får ackordanvisningar.

  303. Trummisarna får trumnoter.
    Sen får de gå till var sin station.

  304. De börjar med volymen neddragen
    på medmusikanterna-

  305. -så att alla kan fokusera på sitt.

  306. När man är redo vrider man upp
    de andra och kan spela tillsammans.

  307. Som vi minns tycker en del att det
    är svårare att få fingrarna på plats.

  308. Alla kanske inte ens kommer dit,
    i samma grupp, under samma lektion.

  309. Men det spelar ingen roll då.
    De kan ta den tid de behöver.

  310. Nu ska vi kika på ett till filmklipp
    från mitt klassrum.

  311. En av terminens första lektioner
    när jag träffar min mentorsklass.

  312. Det är en trea och de var inte vana
    att spela instrument, så det är lek.

  313. Det kan verka rörigt
    och inte särskilt harmoniskt-

  314. -men om ni tänker efter vad de gör
    är det fantastiskt i ett klassrum.

  315. Här har vi alltså en tjej
    som spelar trummor först och främst.

  316. En till trummis, en keyboardist.
    Nån sitter och sjunger.

  317. Hon kan sitta och öva
    på akustisk gitarr där i bakgrunden.

  318. Mer piano och slutligen
    en tredje trummis. Allt i samma rum.

  319. Det är alltså kakofoni.

  320. Om det inte hade varit hörlursbaserat
    hade man förmodligen mist förståndet.

  321. Här ser vi min Lärarlyftsgrupp.
    Lite högre nivå här.

  322. Två olika grupper
    på helt olika ställen just nu.

  323. Full jam.

  324. Två helt olika låtar. Två helt olika
    tempon och känsla på musicerandet-

  325. -bredvid varandra, i samma klassrum.

  326. Om vi ska svara på frågorna
    Vad, Varför och Hur-

  327. -så är JamHub ett hörlursbaserat
    övningssystem för ensemblespel.

  328. För en bättre ljud- och arbetsmiljö-

  329. -samt ökade möjligheter
    för måluppfyllelse och bättre betyg.

  330. Att eleverna musicerar med hörlurar
    minskar risken att de stör varandra-

  331. -och de tillåts öva
    i sin egen takt, på sin egen nivå.

  332. Det minskar risken för hörselskador
    och stressnivån för lärare och elev.

  333. Om man tänker bort från läroplanen.
    Mina egna ambitioner som musiklärare-

  334. -har jag formulerat
    som att de ska kunna gå nån gång-

  335. -från att öva på att spela
    till att kunna njuta av att spela.

  336. Och med det avslutar jag.

  337. Tack så mycket, John.
    Det låter jättehärligt-

  338. -att få jobba och öva i sin egen takt
    och sen tillsammans få spela.

  339. Nu finns det säkert frågor
    ute i publiken, så jag finns här.

  340. Ni får gärna ställa frågor.

  341. Hur funkar det med sången?
    Nu såg vi att de satt och sjöng där.

  342. Men får du några kommentarer om att
    det hörs mycket ljud runt omkring?

  343. Hur tänker du? Menar du att den
    som sjunger störs av ljudet omkring?

  344. Ja, och hur man använder
    rösten i det läget.

  345. Är det på samma sätt som man sjunger
    med andra? Kommer ni så långt?

  346. Om du sitter och har hörlurar på
    och är kopplad till en JamHub-

  347. -då hör du bara dem som spelar där
    och störs inget av det omkring.

  348. Det är magiskt när de får på sig
    lurarna och far in i en annan värld.

  349. I och med att systemet är bra och man
    hör sången bra. Lurarna ger bra ljud.

  350. Det är väldigt roligt att sjunga
    i mikrofon, är det enda jag upplevt.

  351. Någon har ställt frågan:

  352. Sången hörs ut i rummet också. Kan
    inte det vara känsligt för en del?

  353. Man hör bara trummorna som här
    och nån som sjunger rakt ut.

  354. Man kan känna sig fånig, men är alla
    aktiva fokuserar de på sin uppgift.

  355. Det är väldigt sällan jag har
    surbullar som inte vill vara med.

  356. Händer det är det de som är utanför.
    Det brukar aldrig vara nåt problem.

  357. Var det ett bra svar, eller? Toppen.

  358. När ni ska göra saker tillsammans,
    visa och jobba med den biten.

  359. Hur känns det då?
    Hur reagerar eleverna då?

  360. -När de ska redovisa?
    -Ja, eller göra saker...

  361. ...utan den här utrustningen
    och det är dags att jobba live.

  362. Det ena utesluter inte det andra.

  363. Jag har även en matta där jag har
    sångsamling och genomgångar.

  364. Vi har akustiska instrument och
    trummor. Ibland är det ett jäkla liv.

  365. Men för en egen utveckling och för
    att ha möjlighet att ta tid på sig.

  366. Så är det här... Som sagt, det ena
    behöver inte utesluta det andra.

  367. Känner de sig tryggare
    när de ska jobba tillsammans sen-

  368. -när de känner att de kan och
    behärskar saker? Tekniker och så.

  369. Just det. Det där tänkte jag på.

  370. Om man ska musicera tillsammans måste
    man ha nått samma nivå som de andra.

  371. Det är det du är inne på. Det var
    inte en fråga, utan ett påstående?

  372. -Kanske, men du får gärna utveckla.
    -Ja, jag vet inte om jag kan.

  373. Det är som du säger. Inte förrän man
    känner sig trygg att spela med andra-

  374. -vågar man riktigt visa vad man kan.

  375. Det kanske blev ännu luddigare.
    Jag kan nog inte utveckla det.

  376. Flera frågor? Andra med erfarenhet
    av det här sättet att jobba?

  377. Jag är västgöte, så jag frågar:
    "Kostar det nåt?"

  378. Ja, det gör det.
    Jag tror att en sån här JamHub-

  379. -kostar drygt tvåtusen kronor.
    Den här minsta versionen.

  380. Det finns större versioner. Det finns
    sju kanaler på den största, tror jag.

  381. En slant, men också en investering.

  382. Om man tänker på förutsättningarna
    för att kunna göra sitt jobb bra.

  383. Även om jag har lyxen att i min
    största grupp ha sjutton elever.

  384. Utan det här... Jag kan inte ens
    komma ihåg hur det var innan.

  385. En vansinnig stress och ljudnivå.

  386. Jag ägnade hela lektioner
    åt att bara räkna in, minns jag.

  387. När jag hade ensemblespel. Hela
    lektioner bara: "En, två, tre, fyr."

  388. "Nej, stopp." Visst, det är
    en väldigt bra övning det också.

  389. Men det ena behöver inte utesluta
    det andra. Men du frågade om pengar.

  390. Och förutsättningarna, då.
    Det är helt ologiskt och orimligt-

  391. -att vi musiklärare ska få eleverna
    att uppnå målen som ställs i Lgr 11.

  392. Vi måste ha förutsättningar.
    Nånting måste till, upplever jag.

  393. Jag tror att många känner så med mig,
    och det här är då en lösning.

  394. Vad vill vi uppnå med svenska skolan?

  395. Är det att utveckla barn och ungdomar
    på bästa sätt eller är det att "Äh"?

  396. Tänk om man sa till matteläraren:

  397. "Du får inte penna och papper.
    Du får gå ut i sandlådan och rita."

  398. Många musiklärare får en vagn
    att gå runt med i klassrummen.

  399. Det är helt orimligt.
    Det här kanske är lyxigt.

  400. Men vad är det vi vill? Vill vi inte
    att det ska bli så bra som möjligt?

  401. De här programmen du visade,
    som finns till iPad och PC.

  402. Det känns också som en ny möjlighet
    för barn och ungdomar i skolan-

  403. -att kunna skapa själv. Hur ser du
    på det? Har det hänt grejer där?

  404. Börjar barnen spontant komma med
    saker som de vill visa upp och dela?

  405. -Tänker du främst på iPads?
    -Ja.

  406. Men även det andra du visade,
    som fanns på Mixcraft.

  407. När de har kommit igång att göra
    egna låtar blir de väldigt stolta.

  408. Det låter väldigt bra,
    särskilt med loopar och beats.

  409. Då kan de få till ett hip-hop-komp.

  410. Är man rapp i käften har man
    snabbt slängt ihop en hit.

  411. Det är jätteroligt och superlätt
    att dela den med sina kamrater.

  412. På olika sätt.
    Så det är de snabba och stolta över.

  413. Det känns som ett nytt verktyg för
    att visa kreativitet och kunskaper.

  414. Ja. Precis.

  415. -Tack så mycket, John.
    -Tack så mycket.

  416. Textning: Charlotta Jonasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den digitala musiklektionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musikläraren John Bang berättar om hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen och hur verktygen kan påverka elever till att bli mer kreativa under musiklektioner. Vi får också tips på hur elever i ett klassrum kan musicera tillsammans utan att störa andra elever. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Musikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Utmanande lärande i klassrummet

Här talar den tidigare läraren och skolledaren James Nottingham från Storbritannien om vad som krävs för att skapa en utforskande, nyfiken och lustfylld lärmiljö i klassrummet. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Digital allmänbildning för lärare

Karin Nygårds är lärare i svenska och ger här en introduktion till det digitala språket. Hon menar att alla bör ha insikt om den kod den digitala världen är uppbyggd av och att det är människor bakom koden. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Kreativa appar i klassrummet

Läraren Jessica Paulsson berättar om hur du som pedagog kan använda en surfplatta tillsammans med dina elever. Vi får också tips om vilka appar som kan vara användbara i undervisningen. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens läromedel 2014

Den digitala musiklektionen

Musikläraren John Bang berättar om hur digitala verktyg kan användas i musikundervisningen och hur verktygen kan påverka elever till att bli mer kreativa under musiklektioner. Inspelat den 8 oktober 2014 på Stockholmsmässan. Arrangör: Conductive.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.