Titta

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Om UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Föreläsningar från Slöjdbiennalen 2014. En mötesplats för alla som arbetar med eller intresserar sig för olika typer av slöjd. Fokus ligger på mänskliga möten som uppstår genom slöjden. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings univeristet.

Till första programmet

UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014 : Stökiga elever i skolslöjdenDela
  1. Tack så mycket. Det är kul
    att vara tillbaka på Slöjdbiennalen.

  2. Kul att prata om det jag brinner för-

  3. -som legitimerad slöjdlärare
    och forskare om klassrum.

  4. Jag är så ofta jag kan i klassrummet
    för att titta på vad som händer där.

  5. Jag är ofta i slöjdsalen, för det
    är där det riktigt spännande händer.

  6. Jag snubblade över det här fenomenet-

  7. -eftersom jag är med
    i Googlegruppen Textillärarlistan.

  8. 2011 var det en kvinna som hade
    problem i sin slöjdundervisning-

  9. -med omotiverade elever i sexan.

  10. Jag skrev en artikel
    om hur den här läraren resonerade-

  11. -och hur hennes kollegor
    som gav henne svar resonerade.

  12. Det var första gången den frågan
    diskuterades i den Googlegruppen.

  13. Nyss diskuterades den på Nationellt
    resurscentrum för slöjdämnet.

  14. En lärare hade en elev som klippte
    av symaskinsladden för att slippa sy.

  15. Vår kollega fick förstås en massa
    goda synpunkter från andra lärare.

  16. Men låt oss börja utanför slöjdsalen.

  17. Låt oss börja med några antaganden
    om elever, lärare och undervisning.

  18. Sen tittar vi på hur teorier
    kan hjälpa oss att förstå eleverna.

  19. Det här med omotiverade elever.
    Kan det handla om det här?

  20. Forskningsministern Lars Leijonborg
    och kommunpolitikern Jan Björklund-

  21. -skrev på DN Debatt 1997:

  22. "Skildringar från klassrummen
    är skrämmande."

  23. "Elever stör och hindrar kamraterna
    från att ta del av undervisningen."

  24. "Elever provocerar
    genom att komma för sent"-

  25. -"och vara oförskämda mot lärarna."

  26. I debattartiklar får man ta i lite.

  27. Man får ta i så att läsaren fastnar
    för debattartikeln och stannar upp.

  28. De här två herrarna har inte varit
    ute i klassrummen lika ofta som vi.

  29. De har sin egen föreställning
    om vad som händer i klassrummen.

  30. Det här är en illustration från en
    tecknare vid Linköpings universitet-

  31. -som tecknar åt nättidskriften Venue-

  32. -och har försökt fånga nåt av det som
    lärare upplever som problematiskt.

  33. Två lärare pratar med varandra:

  34. "Dina elever eldar upp matteboken."
    "Ja, men de är i alla fall tysta."

  35. Illustratören vill fånga att det
    beteende som stör de flesta lärare-

  36. -är när eleverna inte är tysta.

  37. Så har det varit sen 1926,
    och så är det faktiskt fortfarande.

  38. Om det är så i slöjden också
    kan vi diskutera på slutet.

  39. Låt oss göra några antaganden.

  40. Elever socialiseras primärt i hemmet.

  41. I hemmen, hos sina föräldrar, lär de
    sig hur de rimligtvis ska bete sig.

  42. Sen kommer de till skolan
    - den sekundära socialisationen.

  43. Det de har med sig hemifrån utmanas
    när de blir en del av en grupp.

  44. En del elever slutar samarbeta
    när de kommer till skolan.

  45. De lyssnar inte på vad lärarna säger.

  46. Inte, kanske, därför att de tycker
    att det är ologiskt eller oklokt-

  47. -utan för att det sägs på ett visst
    sätt, eller vid en viss tidpunkt.

  48. De anar sig till
    bakomliggande värderingar.

  49. Det är nåt sammanhang som det sägs i,
    eller nåt annat.

  50. De kan ha hört det många gånger.

  51. Det finns vuxna
    som tror att tjat hjälper.

  52. Om jag bara säger en sak tillräckligt
    många gånger kommer våra egna barn-

  53. -eller elever i skolan-

  54. -att tillägna sig
    önskvärda beteenden.

  55. Vi är ju liksom uppfostrade med det.

  56. De flesta har blivit tjatade på som
    barn och har internaliserat det.

  57. Tänker vi inte efter
    kör vi samma strategi.

  58. De flesta lärare är, som jag tänker,
    tillräckligt bra lärare.

  59. De flesta lärare upplever då och då-

  60. -att de i sin undervisning stöter på
    omotiverade och stökiga elever.

  61. De flesta har
    större eller mindre verktygslådor-

  62. -med mer eller mindre precisa verktyg
    för att genomföra undervisningen.

  63. Om vi har koll på våra verktygslådor-

  64. -och hinner välja ut rätt verktyg
    för att hantera omotiverade elever-

  65. -kan vi sannolikt nå större framgång.

  66. Det finns också ett problem.

  67. Nämligen det faktum att de flesta
    lärare fortfarande, i för hög grad-

  68. -själva planerar, genomför
    och följer upp undervisningen.

  69. Det gör dem sårbara.

  70. Antaganden om skolan.

  71. Det är en plats där elever utvecklas
    kunskapsmässigt och socialt.

  72. Skolan är samtidigt en plats
    där elever är tvingade att gå.

  73. Men skolan gör barnen delaktiga
    och ger dem inflytande-

  74. -precis som skollagen säger.

  75. Skolan har skolämnen och regler
    som skapats tillsammans-

  76. -av lärare,
    av skolledare, med eleverna.

  77. Vi ska förstå att vissa regler inte
    är förhandlingsbara.

  78. Vi har säkerhetsföreskrifter.

  79. Vi har aspekter av slöjden
    som eleverna inte förstår.

  80. Eleverna kanske inte kan se
    att det där är en rimlig regel.

  81. Det kan ju också vara så att elever-

  82. -har andra åsikter än läraren
    om vad som är viktigt.

  83. Jag följde för några år sen en
    skolår sju-klass som skapade regler.

  84. Läraren visade mig reglerna de skapat
    och småskrattade när han kom fram.

  85. Jag trodde att det var nåt spännande.

  86. Han sa:
    "Titta på deras första regel."

  87. Den första klassrumsregeln:
    "Krama varandra varje dag."

  88. Läraren hånskrattade och sa:
    "Man kan ju inte ha det som regel."

  89. "Fick inte eleverna göra regler
    utifrån vad de tyckte var viktigt?"

  90. "Jo, men ändå. Hur skulle det se ut
    om de kramade varandra varje dag?"

  91. Den här läraren,
    som var idrottslärare på högstadiet-

  92. -tyckte att regeln var lite onödig
    och såg hellre att de kom i rätt tid-

  93. -med rätt utrustning till rätt plats.

  94. Jag sa att det var en viktig regel,
    men att kramandet också var det.

  95. Vi vet också om skolan, att slöjd,
    tillsammans med idrott och hälsa-

  96. -och hem- och konsumentkunskap-

  97. -är de bästa skolämnena,
    enligt eleverna.

  98. Men vi har fortfarande det problemet-

  99. -att eleverna inte vet vad de ska ha
    det de lär sig på slöjden till.

  100. De ser inte riktigt poängen med det,
    men de gillar att vara i slöjden.

  101. Jag tror att de gillar slöjden-

  102. -därför att i slöjden behöver de inte
    sitta stilla i en bänk.

  103. Men det är klart att inflytandet
    över sin process också är viktigt.

  104. Det var antaganden om skolan.
    Låt oss gå in i slöjdundervisningen.

  105. Ännu en bild av vår illustratör.

  106. Illustratören föreställer sig
    att textilläraren säger:

  107. "Nu ska jag lära er ett vantmönster
    min mormor lärt mig."

  108. Eleverna sitter uppradade på stolar.
    En frågar: "Kommer det prov på det?"

  109. Nästa elev frågar: "Vad har detta
    med entreprenörskap att göra?"

  110. Den tredje frågar:
    "Finns det ingen app?"

  111. Det kan vara
    ett uttryck för en utmaning.

  112. Men ni skulle nog inte
    känna er provocerade.

  113. Eleverna ser ju hyfsat vänliga ut.

  114. Men jag hade för nåt år sen
    möjlighet att skicka ut lite frågor-

  115. -till slöjdlärarstuderande på
    distansutbildningen här i Linköping.

  116. Jag bad dem svara på en del frågor
    om omotiverade och stökiga elever.

  117. Om de hade haft såna, hur ofta
    och vilket kön de här eleverna hade.

  118. Jag frågade om de hade nån strategi
    för att hantera de här eleverna-

  119. -om strategin var användbar
    och i så fall varför.

  120. Det var inte så många lärare
    som var med i undersökningen-

  121. -men om ni, efter det här föredraget,
    eller för att ni har stökiga elever-

  122. -skulle vilja vara med i
    undersökningen så ska ni få frågorna.

  123. Sen hjälps vi åt att bygga upp
    kunskap om det här fältet.

  124. Hur beter sig omotiverade elever
    i slöjden?

  125. Här har jag med blått visat på lite
    variation för hur eleverna beter sig.

  126. De är aggressiva,
    flyr, förstör, hjälper-

  127. -sluter sig, passiviseras
    och ägnar sig åt teknisk flykt.

  128. Några slöjdlärare säger
    att i både textil och trä och metall-

  129. -har man elever som kastar material
    och skriker åt lärare och elever.

  130. De är få, men detta kan man se
    som en kraftfull provokation.

  131. Särskilt om det är vassa saker, som
    stämjärn eller saxar, som flyger.

  132. Själv har jag fått avbryta elever som
    fäktas med fogsvansar till exempel.

  133. Det kan ju bli lite olustigt.

  134. Att de flyr fysiskt
    är ett väldigt vanligt beteende.

  135. De vandrar runt i klassrummet.

  136. De glider ut och in ur klassrummet.

  137. De försvinner ut på toaletten.

  138. Det finns elever som förstör.

  139. Elever som ägnar sig
    åt skadegörelse och sabotage.

  140. Men sen finns det en intressant
    kategori som nån slöjdlärare nämnde.

  141. Det finns omotiverade elever-

  142. -som ägnar större delen av lektionen
    åt att hjälpa de andra eleverna.

  143. De är omotiverade
    över att själva arbeta-

  144. -men finner ändå en lust över
    att vara i och göra saker i slöjden.

  145. Vi kanske kan lära oss nåt om
    hur vi kan organisera slöjden.

  146. Det finns elever som sluter sig,
    kryper undan och blir viljelösa.

  147. Det finns elever som passiviseras.

  148. De ger upp alldeles för lätt.

  149. Och det finns elever som ägnar sig åt
    teknisk flykt och leker med mobilen.

  150. Med tanke på
    hur vanligt det är att elever-

  151. -i alla fall i Småland där jag bor-

  152. -redan på mellanstadiet har mobiler
    i skolan med lärarens tillåtelse-

  153. -skulle man kunna tänka sig att det
    är oerhört vanligt med teknisk flykt.

  154. Men enligt de här slöjdlärarna är det
    inte det som är det vanligaste.

  155. Är det nåt som förvånar er?

  156. Jag förstår tystnaden som att det
    inte är nåt som förvånar så långt.

  157. Jag frågade lärarna-

  158. -hur de omotiverade elevernas sätt
    att bete sig påverkar undervisningen.

  159. Det tar energi,
    det innebär att fokus förskjuts-

  160. -och det går åt tid.

  161. Lärarna säger att det tar energi
    från dem och de andra eleverna.

  162. Vi tänker oss
    att läraren har en planering.

  163. Genomgångar ska genomföras och ett
    antal elevers arbete ska följas upp.

  164. Man ska utmana de elever
    som är engagerade och motiverade.

  165. Man ska försöka motivera eleverna
    som behöver hjälp och stöttning.

  166. Och sen får man
    ägna energi åt helt andra saker.

  167. Lärarna säger att fokus förskjuts.

  168. De måste förhindra
    att elever förstör material-

  169. -och att elever måste försvara sitt
    eget material från sina kompisar.

  170. De senare vandrar inte bara omkring.

  171. De ägnar sig åt att ta andras grejer
    eller hindra andra elevers arbete.

  172. Lärarna löser konflikter,
    återför elever-

  173. -och ägnar sig
    åt motivationshöjande samtal.

  174. Det här tar tid från undervisningen.

  175. Det här finns inte med
    i de här lärarnas planering.

  176. De har inte avsatt tid för att ägna
    sig åt det här i den omfattningen.

  177. Man vet att om man har 6a med den och
    den eleven på onsdag eftermiddag-

  178. -så kan man behöva ägna sig åt-

  179. -att då och då under lektionen se
    till att den eleven är med i matchen.

  180. Men de verkar överraskade över hur
    mycket tid som går åt till det här.

  181. Andra får förstås vänta på hjälp-

  182. -och större delen av lektionen
    ägnas åt att jaga de här eleverna.

  183. Mycket tid
    ägnas åt att tillrättavisa elever.

  184. Hur beter sig stökiga elever?
    Stökiga elever beter sig aggressivt-

  185. -destruktivt, lekfullt och rörligt.

  186. Några hade aggressiva elever
    som gav sig på lärare och elever.

  187. Då handlar det om konflikthantering
    - nåt som de inte är utbildade för.

  188. De vill ha elever
    som vill jobba med ett material.

  189. De leker på ett farligt sätt, förstör
    material eller skojar med varandra.

  190. De går undan, försvinner, beter sig
    rörligt och sitter inte stilla.

  191. Samma argument
    återkommer hos lärarna här nu igen.

  192. Det tar energi, fokus förskjuts från
    det planerade och det går åt tid.

  193. Vi kan se att elevers
    omotiverade och stökiga beteende-

  194. -utmanar läraren som funktion,
    alltså den uppgift slöjdläraren har.

  195. I nåt enstaka fall
    utmanar det också läraren som person-

  196. -andra elever och verksamheten.

  197. Det förefaller rimligt att tänka på
    den didaktiska triangeln:

  198. Undervisningen, läraren och eleverna.

  199. Det går att förstå
    från tre olika perspektiv.

  200. Vilka strategier använder lärarna?
    Det här är oerhört intressant.

  201. De aktiverar, anknyter,
    avlägsnar, ignorerar-

  202. -kommunicerar och tillämpar rådighet.

  203. De aktiverar, d.v.s. anstränger sig
    för att få eleverna att arbeta-

  204. -och hålla dem sysselsatta.

  205. De knyter an till elevernas liv
    och deras intressen.

  206. De avbryter och får elever att sluta.

  207. Nån lärare skriver: "Jag försöker
    få eleven att sitta stilla."

  208. Det är en elev som rör sig
    på ett otrevligt och ovarsamt sätt.

  209. Men det är en problematisk strategi-

  210. -om man har en elev som bara sitter
    stilla under stora delar av terminen.

  211. Det blir svårt vid betygssättningen,
    föreställer jag mig.

  212. I några fall avlägsnar man eleven.

  213. Men de flesta lärare
    försöker ha eleverna i verksamheten.

  214. De slår knut på sig själva för att
    få eleven att delta i slöjden.

  215. Det här kan förstås som att läraren
    använder hindrande strategier-

  216. -stoppande strategier och,
    i något fall, återförande strategier.

  217. Ännu en bild som säger nåt-

  218. -om elevers förställning om lärare.

  219. En tidigare elev berättar om en
    lärare som var entusiastisk, kunnig-

  220. -och fick lektionerna att bli roliga,
    och en elev frågar: "Var hon rik?"

  221. Elever har förställningar
    om varför man blir lärare.

  222. Vad driver oss att bli lärare?

  223. Jag drevs inte av att bli rik när jag
    utbildade mig till slöjdlärare.

  224. Vi tänker oss att skolan
    är en institutionaliserad verksamhet.

  225. Den här danska bilden avser
    att visa en provocerande likhet-

  226. -mellan de två institutionerna
    fängelset och förskolan.

  227. Det är en omgärdad verksamhet
    som övervakas.

  228. I fallet till vänster av en
    fångvaktare som står med nycklarna.

  229. Till höger har vi förskoleläraren.

  230. Rastverksamheten bedrivs på ungefär
    samma sätt, men det här är Danmark.

  231. Vi vet att fri lek i Sverige
    inte innebär att barnen leker i ring.

  232. Men bilden
    är gjord för att provocera.

  233. Barnen ska hålla varandra i handen-

  234. -medan de inte
    får göra det i fängelset.

  235. Institutionalisering är ett begrepp
    och en dansk man, Erik Sigsgaard-

  236. -menar att i institutionen
    ersätts kärlek och engagemang-

  237. -med institutionella ersättningar.

  238. Regler, rutiner och gränser
    görs till en dygd, nånting önskvärt.

  239. Det innebär att pedagogens resonemang
    och tankar om vad barnet mår bra av-

  240. -ersätts av att det som institutionen
    kan ge är det som barnet mår bra av.

  241. Det här kan hjälpa oss att förstå
    varför vi har omotiverade elever.

  242. Barn är i skolan från att de
    är 1,5 år tills de är 19 år gamla.

  243. För nåt år sen började 96 % av barnen
    i förskolan vid 1,5 års ålder.

  244. 96 % börjar gymnasiet.

  245. De tillbringar X antal timmar av
    sin barndom i skolan som institution.

  246. Hade vi haft tid hade ni fått gissa
    hur många timmar det rör sig om.

  247. Nu talar jag om
    att under 25 000 timmar-

  248. -är barnen i skolan som institution.

  249. Jag kan räkna ut hur många av de här
    timmarna som är mina i slöjden.

  250. Jag gör mitt bästa för att de ska
    ha det så bra som möjligt på slöjden.

  251. Givet mina föreställningar
    och vad vi har att göra i slöjden.

  252. Man kan även fundera på hur
    senmoderna barns livsvillkor ser ut.

  253. Tysken Thomas Ziehe visar
    att senmoderna barn är reflexiva-

  254. -autonoma och självreglerande, men
    beroende av vuxnas omsorg och närhet.

  255. De är rika på intryck,
    men fattiga på erfarenhet.

  256. Via sociala medier får de tillgång
    till en massa olika livsstilar.

  257. Ta vilken mellanstadieelev som helst
    och be dem räkna upp några bloggare.

  258. Flickor kan dra alla bloggarna
    som gör selfies och videor.

  259. Sen undrar ni kanske varför tjejer
    har blivit så intresserade av smink.

  260. Jo, de tittar mycket på såna videor.

  261. Man kan resonera om vad sponsring är
    och få ut mycket av det.

  262. Barnen längtar också,
    som Thomas Ziehe säger-

  263. -efter situationer som är stabila,
    som är som de alltid har varit.

  264. De flesta etablerar ganska snart
    rutiner för hur vi gör med våra barn-

  265. -på morgonen
    när vi hämtar dem ur sängen t.ex.

  266. Jag bär ner min dotter, som är elva,
    till soffan.

  267. Gör jag inte det undrar hon varför.

  268. "Har soffan brunnit upp, eller?"

  269. Jag tänkte inte på att det snart
    skulle bli en rutin, ett mönster.

  270. Det som från början
    verkade så mysigt...

  271. Hon ligger i soffan och morgnar sig
    medan jag plockar fram frukost.

  272. Ruckar jag på det blir det protester.

  273. Barn dras tidigt in i det som...

  274. När vi var barn fick vi inte del av
    våra föräldrars kriser och problem.

  275. Men barn av i dag dras in och
    engageras i den här typen av samtal.

  276. Alldeles för många barn kommer hem
    och hittar datorn påslagen-

  277. -när föräldrarna har glömt logga ut
    från sina mejlkonton och annat.

  278. Många barn loggar in på föräldrarnas
    mobiler och tittar på sms o.s.v.

  279. Samtal till BRIS:s hjälptelefon
    vittnar om det.

  280. Barn tycker att det är problematiskt.

  281. Barn, precis som vi, hanterar krisen
    genom att svara på två frågor-

  282. -på en politisk och en privat nivå.

  283. Är det rimligt att läraren
    säger att jag ska göra det här?

  284. Håller argumenten?

  285. Han verkar schyst, han knyter an till
    mig och upprättar goda relationer-

  286. -men det här är inte rimligt.

  287. Ska jag kräva detta av mig själv då?

  288. Ska jag ställa upp på
    att göra en sån här sköld i slöjden?

  289. Nej, jag gör nåt annat i stället,
    eller så gör jag ingenting.

  290. Ännu ett sätt är förstås att gå
    till det här med klassrumsledarskap.

  291. Ju mer vi lyckas förbereda inför
    lektionen, desto bättre går den.

  292. Det preventiva arbete vi gör
    har vi nytta av senare.

  293. Vi vet också att vi lärare har en
    föreställning som går ut på följande:

  294. Jag är beredd att visa mina elever
    omsorg om de visar mig respekt.

  295. Men Woolfolk och Weinstein
    säger precis tvärtom.

  296. Elever är beredda att visa vuxna
    respekt om de vuxna visar dem omsorg.

  297. Hur behandlar jag eleverna? Hur möter
    jag dem när de kommer in i salen?

  298. Är jag en positiv förebild?

  299. Ger jag eleverna tydlig feedback
    när de lyckas?

  300. Eller är det så att jag bara gnäller
    på dem så fort de misslyckas?

  301. Är mina instruktioner tillräckligt
    bra? Är det en meningsfull lärmiljö?

  302. Har jag rimliga förväntningar?
    Har jag tydliga regler och rutiner?

  303. Är det överenskomna regler?
    Begriper de varför vi har dem?

  304. Begriper de sig på
    mina förväntningar?

  305. Känner de sig delaktiga?
    Har vi goda relationer?

  306. Det här är exempel
    på existerande litteratur-

  307. -och som internkritik
    mot Skolforskningsinstitutet-

  308. -som menar att lärare inte själva
    kan hitta den här typen av fakta.

  309. Myndigheten tänker sig att forskare
    ska skriva om det här till svenska-

  310. -och sen ska vi ta del av det,
    men ni hittar det på nätet.

  311. Rummets organisering är viktig,
    och det här utmanar oss slöjdlärare.

  312. Det är viktigt var bänkarna står
    och var verktygen finns.

  313. Men i slöjdsalen
    är bänkarna ofta golvmonterade.

  314. Skåpen sitter fast i väggen o.s.v.

  315. Vad lär vi oss av det här nu, då?

  316. Den goda läraren förmår nästan alltid
    bedriva god, uppskattad undervisning.

  317. Om eleverna är stökiga som ett
    uttryck för att de är omotiverade-

  318. -då är det dags att backa
    och ta det på största allvar.

  319. Hur skulle jag kunna göra annorlunda?

  320. Min slutpoäng skulle kunna vara-

  321. -att det aldrig ligger hos eleven.

  322. Hur har jag organiserat, planerat
    och genomfört verksamheten-

  323. -som gör
    att en elev beter sig omotiverat?

  324. Om vi börjar med oss själva
    så kan vi jobba inkluderande.

  325. Över tid så kommer eleverna också,
    tänker jag, att bli motiverade.

  326. Vill ni bidra till forskningen
    så skickar ni ett mejl-

  327. -och så får ni frågeformuläret.

  328. Finns det tid svarar jag på frågor.

  329. Daniel kommer med stora kliv här.

  330. Rickard Wallmark på Bromma
    Resursskola. Vi har 20 grabbar där.

  331. Innan dess jobbade jag tio år
    som normal slöjdlärare.

  332. Relationer är vad det handlar om.

  333. Hur skapar man relationer
    med sina elever?

  334. Har man inte det kommer man hela
    tiden ha de här bråkiga eleverna.

  335. Det är svårt när man har 350 elever.
    Det är lättare med 20.

  336. Men mina 20 är lite jobbigare
    än de normala 350.

  337. -Men vi lyckas med relationer.
    -Jo, men jag håller med dig om det.

  338. Det är viktigt.

  339. Jag hoppas att jag inte har gjort
    sken av att relationerna är oviktiga.

  340. Det är problem för oss slöjdlärare
    som har väldigt många elever-

  341. -att upprätta en relation till.

  342. Det är en sak att möta dem i början
    på terminen när det har varit lov.

  343. Man har mycket energi-

  344. -och man har nyss käkat sommarens
    första Transparente blanche-

  345. -och känner sig frisk.

  346. Efter hand som det blir vinterfrukt
    blir man lite mjöligare, lite segare.

  347. Då kostar det på lite.

  348. Fick man jobba med färre elever
    skulle det kanske vara enklare.

  349. Men de flesta slöjdlärare-

  350. -har nog goda erfarenheter av att ha
    upprättat relationer med sina elever.

  351. Många andra lärare skulle säga:

  352. "Om jag hade 350 relationer
    att upprätthålla skulle jag gå åt."

  353. Det är få slöjdlärare som gör det.
    De härdar ju ut.

  354. -Ställ dig upp och berätta vem du är.
    -Peter Larsson.

  355. Är det nån skillnad på om man har
    eleverna på för- eller eftermiddagen?

  356. Träffar man dem tidigt upplever jag
    att vi har världens bästa yrke.

  357. Jag trivs bra med alla elever,
    men jag kan se en liten skillnad här.

  358. Ja, just det. Under mina 7,5 år-

  359. -i grundskolor
    i södra och mellersta Sverige-

  360. -jobbade jag alltid med språklärare-

  361. -som hävdade att de måste
    ha sina lektioner på morgonen-

  362. -för då är eleverna som piggast.

  363. Eventuellt
    är det inte likadant längre.

  364. Språklärarna
    kan ha kommit till insikt.

  365. Men det är självklart en utmaning
    att ha elever på eftermiddagen.

  366. Men mig veterligen
    finns det ingen forskning-

  367. -som säger att förmiddagsundervisning
    gör det enklare.

  368. Det finns däremot antaganden
    om att om vi lägger-

  369. -slöjd, hem- och konsumentkunskap
    och idrott på eftermiddagen-

  370. -så funkar det bättre
    än om vi lägger matte och språk där.

  371. Men ingen skolledare
    har vänt på det där och sagt:

  372. Om vi låter dem ha ämnen där de får
    vara aktiva kroppsligt på morgonen-

  373. -skulle inte aktivitetsgraden
    kunna hålla i sig ganska länge då?

  374. Jag vet inte om det var ett svar,
    men nån forskning finns det inte.

  375. Vänta så kommer jag med den här.

  376. Det träffar många lärare under dagen.

  377. Det kan ju skapa lite konflikter.
    Vi är ju inte lika.

  378. Saknas gemensamt förhållningssätt
    kan eleven ha med sig nåt beteende-

  379. -från nån annan till oss.

  380. Det är en vanlig föreställning.

  381. Att eleven bär med sig saker.
    Det kan vara så.

  382. Våra barn kan ju bära med sig saker-

  383. -för att de
    har blivit taskigt behandlade-

  384. -av vår respektive eller i skolan,
    och så tar de med sig det hem.

  385. Man undrar var det kom ifrån. Jag tog
    ju emot henne precis som vanligt-

  386. -och så är hon skitirriterad.
    Sen får man börja nysta i det där.

  387. Men det vi vet är att barn
    uppskattar lärare som är annorlunda.

  388. Det finns inga barn som bara vill ha
    en typ av människor som de möter.

  389. De uppskattar föräldrar som är olika.

  390. När de har blivit tillsagda av mamman
    går de till pappan och söker tröst.

  391. Om pappan förstärkte det och säger:

  392. "Lyssna nu!
    Vad var det mamma sa till dig?"

  393. Då blir barnets motstånd ännu större.

  394. Det är ganska enkelt, som den andra
    parten, att ta barnets perspektiv.

  395. Kommer barnet till oss i slöjden-

  396. -kan vi läsa av att det här barnet
    nog har varit med om nåt på rasten.

  397. Vi ser det om vi har en god relation.

  398. Om vi då inte tar skolans perspektiv,
    eller lärarnas perspektiv-

  399. -utan backar och försöker möta barnet
    i det som barnet utstrålar.

  400. Då tror jag att barnet snabbt
    knyter an till oss.

  401. "Jag gillar inte slöjden, men läraren
    såg mig lite försiktigt i ögonen"-

  402. -"för att jag inte
    skulle tycka att det var obehagligt."

  403. Då kan man komma nån helt annanstans.

  404. -Vem är du?
    -Joakim Sachs, Mörbylånga.

  405. Du hade nån siffra på 25 000 timmar
    som de tillbringade i skolan.

  406. -Hur många timmar är de i slöjden?
    -Jag har inte räknat på det.

  407. Jag har inte koll på hur många timmar
    de är i slöjden, faktiskt.

  408. -Är det nån som har det?
    -Har nån koll på det?

  409. -300.
    -330 ska det vara.

  410. Ja.

  411. -Var du nöjd med det svaret?
    -Ja, absolut.

  412. Hemkunskap har lika många timmar.
    Idrott och hälsa har några fler.

  413. Vi kanske tillsammans
    kommer upp i drygt tusen timmar.

  414. För många barn kan de 1 000 timmarna
    balansera de andra 25 000 timmarna.

  415. De uppskattar ju våra ämnen
    väldigt mycket.

  416. Vissa har slöjdverksamhet
    i förskolan.

  417. De har inte sällan en snickarbod,
    och så får de göra enkla vävningar.

  418. Så några timmar till blir det kanske.

  419. Vi hinner med en kort fråga till.

  420. Jag kom att tänka på en anekdot
    när du pratade om trötta elever.

  421. Jag har en anekdot åt andra hållet.

  422. Jag heter Inger Swahn
    och är textillärare.

  423. Du säger att det ofta är lärarens fel
    att barnen är stökiga.

  424. Men vi har ju barn som har diagnoser.

  425. Det är de
    som gör att det blir stökigt.

  426. Då har de ju det med sig från början.

  427. Då måste man ju ha resurser.

  428. -Nu lade han pannan i djupa veck.
    -Ja, det gjorde han ju av några skäl.

  429. Dels därför att han...

  430. Jag är skeptisk till att vi får
    så mycket elever som diagnostiseras.

  431. Jag undrar om det är rätt väg att gå.

  432. Varifrån kommer alla de där eleverna?
    Vad har hänt i samhället?

  433. Vi kan utesluta att det är
    en evolutionär förändring.

  434. Det finns en anledning
    att vara kritisk till det där.

  435. Det finns inget
    i svaren jag har fått.

  436. Det finns väldigt lite forskning-

  437. -som säger att det största problemet
    är elever som har diagnoser-

  438. -och av det skälet
    beter sig utmanande.

  439. Det verkar
    som om den typen av elever-

  440. -är den lilla mängden elever
    att hantera.

  441. Frågar man lärare vilket beteende som
    de upplever vara det mest störande-

  442. -svarar lärare fortfarande:
    När elever pratar utan tillåtelse.

  443. Frågar man vilken typ av elever som
    gör det så svarar de alltid: killar.

  444. Skulle man fråga vilka killar det är,
    så är det vilka killar som helst.

  445. De säger aldrig
    att det är killar med diagnos.

  446. Elever med diagnos behöver hanteras
    utifrån de förutsättningar de har.

  447. Men den stora mängden elever kommer
    att kunna hanteras med enkla medel.

  448. De flesta slöjdlärare klarar det
    genom att upprätta goda relationer.

  449. Genom att vara viktig för eleverna.

  450. Genom att kunna motivera och förklara
    varför slöjden är viktig.

  451. Vad vill jag med att du är i slöjden?

  452. Sen finns det undantag.

  453. Jag har varit med om att skolan sagt:

  454. "Om du tar den här diagnostiserade
    eleven till slöjden"-

  455. -"så får vi rätsida på den eleven."
    "Jag tror inte att det är så enkelt."

  456. "Det löser sig
    om eleven jobbar praktiskt."

  457. Det gjorde det inte.
    Det krävdes andra åtgärder.

  458. Då får jag delge er
    den anekdot som jag utlovade nyss.

  459. Man kan själv ha haft en jobbig dag.

  460. Man säger: "Kan vi sätta oss
    och ta det lite lugnt?"

  461. Vad härligt det är med de elever
    som så otroligt moget-

  462. -och med en sån medmänsklighet
    tar det lugnt-

  463. -och respekterar att man är trött.

  464. Att inte dölja sina egna brister-

  465. -kanske också är nånting.

  466. "Jag kanske inte orkade i dag, men
    jag förbereder det till nästa gång."

  467. I mötet tycker jag att det händer
    mycket, och det passar under temat.

  468. -Tack så jättemycket.
    -Tack så mycket själv.

  469. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stökiga elever i skolslöjden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man motivera elever som inte är motiverade i slöjden? Forskaren och slöjdläraren Marcus Samuelsson har studerat klassrumssituationen och presenterar här olika teorier som fungerar som hjälp för att förstå omotiverade elever. Han visar också på strategier som slöjdlärare kan använda för att motivera och engagera eleverna. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Slöjd
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skoldisciplin, Slöjdundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Slöjd och genus

Erik Sigurdsson är slöjdlärare och forskare som här berättar om jämställdhet och slöjd. Han beskriver att det finns stora möjligheter att arbeta med identitetsfrågor i slöjden, till exempel de som handlar om könsroller och genus. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Slöjdbiennalen 2014

Stökiga elever i skolslöjden

Forskaren och slöjdläraren Marcus Samuelsson berättar om olika teorier som fungerar som hjälp för att förstå omotiverade elever. Han presenterar också strategier för att engagera eleverna. Inspelat den 7 oktober 2014 på Konsert & Kongress i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Läsning och hörselnedsättning

Hur påverkas inlärningen av läsning för barn med hörselnedsättning? Forskaren Malin Wass berättar om hur barn lär sig läsa generellt och vad som skiljer för barn med hörselnedsättning. Grunden för en god läsutveckling läggs tidigt i livet genom att barn lär sig modersmålet och tillägnar sig ett ordförråd. För ett barn med hörselnedsättning ser denna inlärning annorlunda ut. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.