Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Under Hjärndagen 2014 möter vi forskare och experter som med olika infallsvinklar berättar om hjärnans komplexitet och förmågor. Det handlar bland annat om fåglars hjärnor, spädbarns uppfattningsförmåga och om varför det kan vara nödvändigt att glömma för att minnas. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2014 : Alkohol och belöningssystemetDela
  1. Jag heter Anna Söderpalm Gordh
    och forskar vid Sahlgrenska akademin-

  2. -vid Institutionen
    för neurovetenskap och fysiologi.

  3. Jag är alkoholforskare.

  4. Det som skiljer mig
    från många alkoholforskare-

  5. -är att jag
    inte jobbar med missbrukare.

  6. Jag studerar individer
    utan någon alkoholproblematik.

  7. Jag är intresserad av
    preventiv forskning.

  8. Jag tänker prata om alkohol
    och belöningssystemet.

  9. När vi tittar på de här bilderna
    ser vi att när vi är hungriga-

  10. -eller törstiga eller vill ha sex-

  11. -så utsöndras dopamin
    i vårt belöningssystem.

  12. Det här systemet är väldigt viktigt-

  13. -för det leder till
    att vi vill göra detta igen.

  14. Att vi vill äta igen,
    att vi vill dricka-

  15. -och att vi vill reproducera oss.

  16. Hade vi inte haft belöningssystemet
    skulle vi inte ha överlevt.

  17. Så vårt belöningssystem
    är väldigt viktig för oss.

  18. Alltså: När vi äter, dricker-

  19. -eller har sex
    får vi en liten belöning.

  20. Ni såg kanske den lilla söta munnen?

  21. Men även när vi tränar mycket
    eller spelar dataspel-

  22. -så har man förstått
    att belöningssystemet triggas igång.

  23. Det som händer är...

  24. Vi gillar också att berusa oss.

  25. Redan som små berusar vi oss -
    vi gungar och åker karusell-

  26. -för att få igång
    någon form av "arousal" hos oss.

  27. Tittar vi lite närmare på belönings-
    systemet djupt inne i vår hjärna-

  28. -så är det så
    att när vi äter eller dricker-

  29. -sänds en liten nervsignal ut-

  30. -och lite dopamin frisätts
    vid mottagarreceptoren.

  31. Men när vi intar alkohol och droger-

  32. -händer samma sak, fast frisättningen
    av dopamin blir lite tydligare.

  33. Det blir lite mer.

  34. Det är alltså detta
    som är hela belöningsproblematiken:

  35. Höjda nivåer av dopamin
    framkallar en belöning-

  36. -men senare kan det också skapa
    ett sug efter mer av den här känslan.

  37. Man blir alltså beroende
    av sin egen belöning.

  38. Så här ser det ut.

  39. När vi äter får vi en liten
    förhöjning på ungefär 150 procent.

  40. När vi har sex fördubblas det nästan.

  41. Men när vi tar tyngre droger,
    som amfetamin-

  42. -är belöningssystemet extremt aktivt.

  43. Vi ligger nästan på en tusenprocentig
    höjning av dopamin i systemet.

  44. Då kan ni tänka er hur belönande det
    kan kännas att ta de här drogerna.

  45. Vad man tänker om det i dag,
    det är att...

  46. ...droger på något sätt "kidnappar"
    systemet som finns naturligt i oss.

  47. Vi är redan beroende av mat,
    dryck och sex för att överleva.

  48. Då kan man säga att droger kidnappar
    det befintliga systemet-

  49. -och förstärker det.

  50. Även när vi förväntar oss något
    så frisätts dopamin.

  51. Bara tanken "Vad gott det skulle vara
    med ett glas vin" kan vara belönande.

  52. Det har ni säkert känt.
    Man ser fram emot någonting-

  53. -och då känner man en viss "arousal".

  54. Då aktiveras belöningssystemet
    redan där.

  55. Det har man även sett
    när man har visat bilder på alkohol.

  56. Då har man tittat på
    "vanliga människor"-

  57. -som inte dricker för mycket alkohol.

  58. Dem har man jämfört med alkoholister.
    Man ser att deras belöningssystem-

  59. -blir mycket mer aktivt bara av
    att titta på bilder av alkohol.

  60. Det är detta jag är intresserad av:

  61. Att samma mängd alkohol
    påverkar vårt belöningssystem olika-

  62. -beroende på vilka vi är. Det är den
    frågan jag ställer mig i mitt arbete.

  63. Det är det som är så intressant.
    Om vi delar en flaska vin-

  64. -upplever vi det
    kanske inte likadant.

  65. Vi kan uppleva det
    på helt olika sätt-

  66. -trots att vi
    intar samma mängd alkohol.

  67. Så här brukar jag beskriva det:
    När vi dricker alkohol-

  68. -upplever vi stimulation.
    Vi blir lite gladare-

  69. -och lite mera pratsamma - och
    den mitt emot blir lite snyggare.

  70. Det här händer alla
    när vi dricker alkohol.

  71. När alkoholen går ur kroppen upplever
    vi sedation. Vi blir lite tröttare.

  72. Många kan känna ett visst obehag
    och få lite ångest.

  73. De här faserna upplever vi alla
    och de är mätbara.

  74. Vad jag brukar tänka på
    är att många av oss-

  75. -aldrig har upplevt sedation.

  76. Oftast går vi och lägger oss
    vid midnatt.

  77. När alkoholen går ur kroppen
    sover många.

  78. Så den rena kurvan,
    det här med stimulering och sedering-

  79. -vet inte alla av oss
    hur vi reagerar på.

  80. Jag tänker visa två individer. Den
    ena upplever en stark stimulation-

  81. -när alkoholen går in i kroppen,
    följt av en längre sedation.

  82. Det är typiskt för mig.
    Jag blir väldigt glad-

  83. -känner mig som festens medelpunkt
    och tycker att jag är trevligast där.

  84. Men det är väldigt kortvarigt.
    Resten av kvällen tycker jag inte så.

  85. Då känner jag mig bara trött-

  86. -och får vissa obehagskänslor
    under en lite längre tid-

  87. -medan den här killen
    upplever en lång stimulation-

  88. -i början av drickandet.

  89. Den här positiva fasen varar längre-

  90. -medan den negativa fasen
    - sederingen - är kortare.

  91. Då är det lätt att räkna ut
    att han gärna fyller på.

  92. Han får en kick av alkohol.

  93. Där kan man stanna upp
    och tänka: "Vem är jag?"

  94. "Hur ser det ut när jag dricker?"

  95. Så det finns individuella skillnader.
    Jag ska gå igenom några.

  96. Här har man gett alkohol till
    personer och sett hur de reagerar.

  97. Man har gett 0,8 g/kg.

  98. Dessa är de gröna fyrkanterna.

  99. 0,8 g/kg motsvarar ungefär...

  100. ...5-6 glas vin.

  101. Det har man gett till samma personer.

  102. Sen har man också gett placebo,
    som alltid är juice.

  103. Man har sett att vissa
    reagerar väldigt stimulativt-

  104. -på den här dosen alkohol.

  105. Men hos andra
    är det ingen skillnad-

  106. -mellan sex glas vin och juicen.

  107. Vissa av oss upplever alltså
    ingen stimulation.

  108. Samma sak gäller om man plockar in
    personer som man vet dricker mycket.

  109. Personerna här är högkonsumenter. De
    dricker 12-24 glas alkohol i veckan.

  110. De här personerna är lågkonsumenter.

  111. De dricker 2-4 glas alkohol i veckan.

  112. Då ser vi att de som dricker mycket
    reagerar mer stimulativt på alkohol-

  113. -än de som helt enkelt
    inte gillar alkohol.

  114. Så det finns ett samband
    mellan hur vi reagerar på alkohol-

  115. -och hur mycket vi dricker.

  116. Jag har ett laboratorium-

  117. -som jag kallar för "Human
    Experimental Laboratory".

  118. Jag studerar alltså
    alkoholens effekter-

  119. -hos friska frivilliga.
    Jag använder bara friska personer.

  120. Man får inte ha haft ett tidigare
    missbruk om man ska vara med.

  121. Man får inte ha några medicinska
    problem och inte äta några mediciner.

  122. Alla mina studier
    är placebokontrollerade-

  123. -med en population
    som inte får alkohol.

  124. Man får inte heller
    ha psykiska problem.

  125. Jag försöker screena
    så att försökspersonerna är okej-

  126. -eftersom jag belastar dem
    med alkohol.

  127. Jag är faktiskt den enda i Sverige
    som arbetar så här.

  128. I Europa finns det några andra
    grupper och i USA är det vanligt-

  129. -men preventiv forskning
    är inte stort i Sverige.

  130. Jag tänkte berätta
    hur det ser ut i mitt labb.

  131. Det ser ut som ett vardagsrum.
    Det är inte så snyggt som på bilden-

  132. -men det är snyggt i labbet.

  133. Vi har en skön soffa,
    det finns kuddar och lampor-

  134. -och lite...

  135. Ja... Gardiner...
    Det ska kännas som ett vardagsrum.

  136. Det är stor skillnad på att dricka-

  137. -i hemmiljö,
    där vi vet hur det ser ut.

  138. Samma sak gäller på restaurang
    eller på krogen.

  139. Men när vi dricker i en okänd miljö-

  140. -till exempel
    på en tandläkarmottagning-

  141. -så skulle vi uppleva
    alkoholen annorlunda.

  142. För hur vi upplever droger
    är kontextberoende.

  143. Men det är en annan föreläsning.
    Därför efterliknar jag en hemmiljö.

  144. Man ska känna sig trygg så att man
    får den mest korrekta effekten-

  145. -av alkoholen.

  146. Jag belastar alkohol på två olika
    sätt. Dels med akuta doser.

  147. Vi serverar en dos som man ska dricka
    under en specifik tid.

  148. Jag tittar också på konsumtion.

  149. Då tar jag fram
    en bricka med sex glas alkohol.

  150. Så får deltagarna i studierna-

  151. -välja om de vill dricka
    eller inte.

  152. Det är så man testar konsumtion.

  153. Bland annat
    tittar jag på subjektiva mått.

  154. Deltagarna får helt enkelt
    besvara frågor på en I-pad.

  155. De får svara
    enligt validerade skalor.

  156. Biphasic Alcohol Effect Scale
    är mest intressant.

  157. Det är skalan som mäter stimulation
    och sedation för alkohol.

  158. Sen har jag andra validerade tester.

  159. De mäter ungefär samma sak,
    men också effekten av andra droger.

  160. Jag tittar dels på socialt drickande.

  161. Det är den vanligaste variabeln
    som jag tittar på.

  162. För det mesta
    kommer man in fyra och fyra.

  163. Det ska vara trevligt
    att vara hos oss.

  164. Det är oftast så man dricker alkohol.

  165. Men jag tittar också
    på isolerat drickande-

  166. -även om jag
    inte är mest intresserad av det.

  167. Många alkoholforskare inom mitt fält
    studerar bara ensamma drickare.

  168. Det här är mina variabler.

  169. Jag tittar på gener
    och alkoholism i familjen.

  170. Jag tittar på köns-
    och åldersskillnader, och på stress.

  171. Hur påverkar det vårt alkoholintag?

  172. Här är mina objektiva mått.
    Jag mäter blodtryck och puls.

  173. Jag mäter promillehalten.

  174. Jag spelar in och filmar dem-

  175. -och de får bära en alkometer-

  176. -för jag mäter också hur man rör sig.

  177. Det finns många motoriska inslag
    i alkoholens effekter.

  178. Så här stressar jag deltagarna.
    Jag tar inte in stressade personer.

  179. Mina deltagare är inte stressade,
    utan jag stressar i stället upp dem.

  180. På så vis har jag
    bättre koll på stressen.

  181. Försökspersonerna
    får stå bakom ett skrivbord-

  182. -där det sitter två experimentledare.

  183. De tror att de blir filmade,
    men det blir de inte.

  184. De får ett antal matteuppgifter.

  185. De ska till exempel subtrahera
    17 från 1 654.

  186. Detta gör de i tio minuter
    och det stressar individer.

  187. Matte stressar.

  188. Även om man
    är väldigt duktig på matte-

  189. -stressar det ändå att det står nån
    bredvid som man ska imponera på.

  190. När jag gör det här
    är man även då fyra stycken.

  191. Så mäter jag nivåerna
    av stresshormonet kortisol.

  192. Jag frågar hur stressade de blev, men
    mäter även kortisolet i saliven.

  193. Man tuggar på en bomullsstav varje
    kvart så får jag fina kurvor.

  194. Jag tänkte berätta lite för er
    om ärftlighet och alkohol.

  195. Har det biologiska arvet
    nån betydelse för alkoholism?

  196. Michael Bohman, som sitter här-

  197. -var socialläkare på 1950-talet.

  198. Han fick i uppgift
    att adoptera bort 1 800 barn-

  199. -vars föräldrar drack för mycket.

  200. Då var det nästan den enda orsaken
    till att man blev bortadopterad-

  201. -att föräldrarna drack mycket.
    Han placerade de här personerna-

  202. -efter bästa förmåga.

  203. Några år senare blev han intresserad
    av hur det hade gått för barnen.

  204. Så han letade upp allihop
    och fann till sin glädje-

  205. -att många av dem mådde väldigt bra,
    men många drack även mycket alkohol.

  206. Tillsammans med Robert Cloninger
    och Sören Sigvardsson...

  207. Cloninger är en av världens främsta
    personlighetsforskare-

  208. -och Sigvardsson
    är mycket duktig på statistik.

  209. De var först med att belägga
    ärftligheten för alkoholism-

  210. -som man nu vet
    ligger på nästan 50 procent.

  211. Vad de fann var
    att bortadopterade barn-

  212. -med alkoholiserade föräldrar
    som placerades i nyktra hem-

  213. -utvecklade alkoholism tre gånger
    så ofta som andra.

  214. Så en svensk studie utgör grunden.

  215. Marc Schuckit-

  216. -är ledande inom mitt fält. Han
    studerar alkohols objektiva effekter.

  217. Han tar individer-

  218. -som för första gången
    smakar på alkohol.

  219. De är arton. Han är amerikan.
    Han ger dem en hög dos alkohol.

  220. Så mäter han hur stilla de kan stå-

  221. -eller hur rakt de kan gå
    på en linje.

  222. Det kan låta enkelt,
    men det är smarta test.

  223. Då ser han att de personer
    som tål mycket alkohol-

  224. -alltså de som kan stå stilla-

  225. -och inte "swaya",
    som han kallar det...

  226. De utgör en riskpopulation
    för en beroendeutveckling.

  227. Det kan vara så
    att om man tål alkohol bra-

  228. -så behöver man dricka
    dubbelt så mycket som kompisen-

  229. -för att känna sig lika berusad.

  230. "Ju mer alkohol du tål,
    desto större är risken", säger han.

  231. Det är alltså inte bra
    att vara tålig.

  232. Stress är också
    något av mitt favoritämne.

  233. Vi vet att stressade människor är
    mer ohälsosamma än mindre stressade.

  234. Stressade människor
    dricker mer alkohol, de röker mer-

  235. -och äter mer ohälsosam mat
    än icke stressade individer.

  236. Människor rapporterar
    att mängden man dricker-

  237. -står i relation till
    hur stressad man är.

  238. Då ställde jag mig frågan:
    Upplever man alkohol annorlunda-

  239. -om man är släkting
    till någon som lider av alkoholism?

  240. Jag tog in två grupper.

  241. Den ena hade föräldrar eller mor- och
    farföräldrar som var alkoholister.

  242. Den andra hade det inte.
    Jag kallar den här FHP.

  243. "Family History Positive". Ni får
    bära med er det P:et ett tag.

  244. Jag gav dem
    0,6 gram alkohol per kilo.

  245. Det motsvarar ungefär tre glas vin
    på femton minuter.

  246. Vid nästa tillfälle dricker de juice.

  247. Jag studerade vad som
    subjektivt hände med den här dosen.

  248. Det är alltså
    ingen skillnad i promille.

  249. När man blåser är det
    ingen skillnad på promillehalten-

  250. -hos "Family History Positive"
    och "Family History Negative".

  251. Men i mina subjektiva tester
    ser jag att...

  252. Oj, nu har det hamnat lite fel.
    De svarta staplarna är FHP:are.

  253. De upplever att alkoholen
    gör dem mer uppåt.

  254. Man upplever att man känner sig
    mycket mer stimulativ.

  255. Man upplever att man ha mer energi
    och att man är mer tillfreds.

  256. Vi ser alltså subjektiva skillnader.

  257. Det kommer in personer
    utan alkoholproblem.

  258. De kanske dricker fem glas i veckan.

  259. Ändå ser vi
    såna här subjektiva skillnader.

  260. Då undrade jag om de här personerna
    verkligen dricker mer alkohol.

  261. Konsumerar man mer alkohol
    om föräldrarna är alkoholister?

  262. Dricker man dubbelt så mycket
    som kompisen?

  263. Jag tog in två nya grupper.
    FHP:arna hade en ärftlighet-

  264. -och FHN:arna hade det inte.
    De fick välja från brickan.

  265. Där står det
    sex väldigt låghaltiga...

  266. ...drycker med alkohol.

  267. Man dricker under 30 minuter.
    Allt är frivilligt.

  268. Där ser jag att det inte är så.

  269. Man dricker inte mer alkohol
    bara för att man är en FHP:are.

  270. Det gäller också med juicen.
    Man kontrollerar sig själv-

  271. -genom att dricka juice
    vid det ena tillfället.

  272. Det är ingen skillnad
    mellan tillfällena.

  273. Men vi vet ju
    att det finns en ärftlighet.

  274. FHP:are dricker i högre grad
    mer alkohol. Hur kommer det sig?

  275. Kan det ha med stress att göra?

  276. Dricker man mer om man har alkoholism
    i släkten och är stressad?

  277. Jag tog in 60 personer,
    både FHP:are och FHN:are.

  278. Jag stressade dem
    och höjde kortisolnivåerna.

  279. Sen konsumerade de alkohol
    under 30 minuter.

  280. Då såg jag skillnaderna.

  281. Här kommer det fram.

  282. Här ser vi att stress är en faktor
    som påverkar den här gruppen-

  283. -men som inte påverkar
    FHN:arna lika mycket.

  284. Det verkar som om FHP:are
    är extra sårbara för alkohol-

  285. -i vissa specifika situationer,
    till exempel vid stress.

  286. Det ser jag i mina studier.

  287. Nu ska vi gå över
    till åldersskillnader.

  288. Finns det
    några åldersskillnader mellan oss?

  289. Det är många som säger till mig
    att nu när de är äldre-

  290. -så är det inte lika kul
    att dricka alkohol längre.

  291. Då tänker jag: "Kan det stämma?"

  292. Förändras lusten till nåt
    bara för att man blir äldre?

  293. Det vill jag liksom inte tro.

  294. Nu tänkte jag mer specifikt berätta
    vad man vet om alkohol och äldre.

  295. Vi vet att många äldre i dag
    riskkonsumerar alkohol.

  296. Anledningarna är många.
    Vad man vet från studier-

  297. -är att depressioner, pensionen,
    att barnen har flugit ut-

  298. -att man känner sig mer isolerad
    och en ofta begränsad rörelseförmåga-

  299. -leder till att man dricker mer.
    Så säger man.

  300. Många äldre uppger att de dricker
    för att muntra upp sig-

  301. -eller för att blocka ut ensamhet.

  302. Naturligtvis har det också
    skett en attitydförändring...

  303. ...till stor del på grund av
    att alkohol finns överallt.

  304. Den ökade exponeringen medför
    att det finns fler situationer-

  305. -att dricka alkohol i
    än för 50 år sen.

  306. Jag tog in tre grupper:
    20 stycken som var 20 år-

  307. -20 stycken som var 40 år,
    och så 20 som var 60 år.

  308. Jag gav dem en dos alkohol
    och ville titta på-

  309. -det som vi har pratat om:
    sedation och stimulation.

  310. Jag såg inga skillnader.

  311. Äldre upplever varken
    mer eller mindre stimulation-

  312. -eller några skillnader i sedation.

  313. De här olika effekterna
    av alkoholen som vi kan mäta-

  314. -där ser vi inga skillnader,
    oberoende av åldersgrupp.

  315. Att dricka ensam eller med andra
    är en annan fråga.

  316. Här vet man att man pratar mer när
    man dricker tillsammans med andra.

  317. Man interagerar mer.

  318. Man upplever att man är mer social
    och blir mer euforisk.

  319. Och man dricker mer
    än om man dricker ensam.

  320. Det vet vi.

  321. Jag tog in två grupper,
    Femtio drack tillsammans...

  322. Det var lättare att få tag på dem.

  323. Ungefär trettiofem
    ville dricka ensamma.

  324. Det är ändå en bra siffra
    för en studie.

  325. Vad händer då? Det må låta konstigt.

  326. Självklart är det roligare
    att dricka tillsammans.

  327. Men det är inte alla
    som resonerar så.

  328. Här ser jag stora skillnader.
    Tittar vi på sedationen-

  329. -så ser vi att gruppen
    som dricker alkohol ensamma-

  330. -upplever en mycket större trötthet.

  331. Personerna här, den streckade linjen-

  332. -som dricker tillsammans
    upplever mer stimulation-

  333. -än de som dricker alkohol och juice
    ensamma eller juice tillsammans.

  334. Så jag kontrollerar alla variablerna.

  335. Är det så konstigt, då?
    Ja, lite konstigt är det.

  336. Det är ju samma dos alkohol, samma
    farmakologiska påverkan på hjärnan.

  337. Den är det ingen skillnad på-

  338. -men man upplever det helt olika
    när man dricker med andra-

  339. -som man inte känner,
    eller om man sitter ensam.

  340. Jag snabbar på lite.
    Hur ser då beroendeutvecklingen ut?

  341. Nu ska jag prata om alkoholism
    och beroende.

  342. Vi ser här att ungefär 50 000 av oss
    i Sverige har svåra alkoholproblem.

  343. Räknar man ihop och rundar upp,
    siffran är säkert lite låg-

  344. -så har ungefär en miljon svenskar
    problem med alkoholen.

  345. Beroendeutvecklingen
    brukar se ut så här.

  346. Y-axeln visar effekten av alkoholen;
    hur pass positivt vi upplever den.

  347. X visar tiden för beroendeutveckling.

  348. Ofta ser det ut på ett visst sätt
    under åren då man börjar dricka-

  349. -men med tiden, då man utvecklar
    ett beroende, så förändras det.

  350. I slutet när man får sin diagnos-

  351. -är alltså suget efter drogen
    eller alkoholen som störst-

  352. -medan den lustfyllda
    och behagliga effekten är som minst.

  353. Där skiljer det sig åt,
    men i början är både sug-

  354. -och längtan samma sak.

  355. Riskbruk brukar vi prata om.
    Hur mycket ska man dricka?

  356. Det är väldigt svårt att säga,
    men det finns riktlinjer:

  357. Fjorton standardglas
    i veckan för män-

  358. -vilket motsvarar tre flaskor vin-

  359. -och nio glas för kvinnor -
    alltså runt två flaskor vin.

  360. Dricker man så mycket eller mer så är
    man i riskzonen för att bli beroende.

  361. Dricker man mindre är man kanske inte
    på den säkra sidan-

  362. -men då ligger man inte i riskzonen.

  363. Naturligtvis vet vi att det finns
    individuella skillnader-

  364. -men Sveriges riktlinjer är låga
    jämfört med till exempel Danmarks.

  365. Berusningsdrickande
    är också ett riskbruk.

  366. För män är det
    att dricka fem glas alkohol-

  367. -och för kvinnor att dricka fyra
    glas, vid ett och samma tillfälle.

  368. Allt över det är ett riskdrickande.

  369. Vad är då alkoholism?
    Jo, när man känner ett "craving".

  370. Man känner ett behov av att dricka.

  371. När man har tappat kontrollen och
    inte kan sluta när man väl ha börjat.

  372. När jag får abstinens
    och blir illamående, skakar-

  373. -och får ångest om jag inte dricker,
    samt när jag upplever en tolerans.

  374. Alltså att jag måste dricka mer
    för att få samma effekt som tidigare.

  375. Då brukar vi säga att man
    uppfyller kriterierna för alkoholism.

  376. Lite närmare...
    En lite bättre beskrivning-

  377. -är att det finns två delar:
    ett fysiologiskt beroende-

  378. -med tolerans,
    abstinens och svettningar-

  379. -men att det också
    finns en psykologisk art.

  380. Där är det tankar,
    känslor och beteende-

  381. -som står i centrum för diagnosen.

  382. Alltså, det här med
    att man försöker sluta men inte kan.

  383. Att man dricker mer under kvällen
    fast man inte vill.

  384. Att en stor del av vardagen handlar
    om att införskaffa både tid-

  385. -och alkohol.

  386. Att man inte gör sånt som man borde.

  387. Man glömmer att hämta barnen på dagis
    och missar möten på jobbet.

  388. Hur ser då beroendet ut?

  389. Nora Volkow är i dag världsledande-

  390. -på att beskriva beroendets natur.

  391. Hon säger att gott om
    dopaminreceptorer hjärnan-

  392. -ger ett skydd mot drogmissbruk.

  393. Hon gör väldigt intressanta saker.

  394. Här har hon tittat på kokain,
    amfetamin, heroin och alkohol.

  395. Hon lägger in deltagarna
    i hjärnröntgenmaskiner-

  396. -och gör MFRI-studier.

  397. Ju mer rött -
    detta är belöningssystemet...

  398. Ju mer rött,
    desto fler dopaminreceptorer.

  399. Tittar vi på de friska hjärnorna-

  400. -ser vi mycket rött
    i belöningssystemet.

  401. Men hos de som är beroende
    saknas det röda nästan helt.

  402. I hennes studier kunde vi för första
    gången se hur beroendet ser ut.

  403. "De har nästan ingen dopamin-
    beläggning i belöningssystemet."

  404. Så hon blev ju världsberömd
    och fick alla anslag.

  405. Vi andra fick inte så mycket, men vi
    var så klart glada för hennes skull.

  406. Man ska ju ha råd att köpa maskiner.

  407. Vad betyder det då att ha mindre
    dopamin 2 i belöningssystemet?

  408. Jo, att om man
    har gott om dopaminreceptorer-

  409. -och tar en drog,
    så blir det övermäktigt.

  410. Man känner av drogen för mycket,
    vilket upplevs som obehagligt.

  411. Människor med färre receptorer-

  412. -behöver mycket av drogen
    för att stimulera sig.

  413. Som vi såg tidigare får man extra
    mycket dopamin när man tar en drog-

  414. -så om man har gott om receptorer
    menar hon att det är ett skydd.

  415. Då tänker kanske ni:
    "Nu har hon inte tänkt igenom detta."

  416. "Det kan ju vara så
    att man föds med färre receptorer."

  417. Och det är sant. Vissa kanske föds
    med färre och andra med fler-

  418. -med det är ju det
    som påverkar vår sårbarhet.

  419. Hon tittar på receptorer,
    och jag på stimulation/sedation.

  420. Vi försöker studera samma sak, fast
    min forskning är mycket billigare.

  421. Hur ser då hjärnan ut
    efter ett drogberoende?

  422. I en normal hjärna
    är det fullt av aktivitet.

  423. Det sprakar av färger i hjärnan.

  424. En person som länge har tagit kokain,
    men som har hållit upp i tio dagar-

  425. -har en dramatiskt minskad aktivitet.

  426. Mycket blått innebär
    en minskad belöningsaktivitet.

  427. Här är samma kokainmissbrukare
    ungefär tre månader senare.

  428. Vi ser att det börjar komma tillbaka.
    Hjärnan är fantastisk.

  429. Den reparerar sig,
    men Nora Volkow brukar säga-

  430. -att den nog inte gör det till fullo.

  431. Det beror naturligtvis på
    hur länge man har missbrukat.

  432. Den gyllene regeln
    för att undvika beroende...

  433. Folk brukar vilja veta
    hur de ska göra.

  434. Jag tycker inte att man ska dricka
    så mycket att man blir full.

  435. För varje gång man dricker höjer man
    sin personliga tolerans lite grann.

  436. Är det bara lite varje gång
    kan det vara ännu farligare.

  437. Då märker man kanske inte att man
    höjer sin gräns för varje gång.

  438. Och för varje gång så närmar man sig
    sin personliga gräns.

  439. Det otäcka är kanske att man inte vet
    när man väl har gått över den.

  440. När man har gått över gränsen.

  441. För att sammanfatta-

  442. -så kidnappar alkohol och
    andra droger vårt belöningssystem.

  443. Det är ett enkelt sätt
    att tänka på det.

  444. När vi blir beroende, kanske
    till och med av spel eller shopping-

  445. -så kidnappas det system
    som vi redan är beroende av.

  446. Som när det gäller mat, till exempel.

  447. Våra personliga belöningssystem
    skiljer sig åt.

  448. Det är inte så att din partner
    reagerar på samma sätt som du.

  449. Faktorer som ärftlighet, stress
    och i vilken kontext vi dricker-

  450. -påverkar hur vi dricker alkohol.
    Tänk på det.

  451. Och även tid.
    Oftast dricker man på kvällen-

  452. -men alla har säkert varit med
    på en champagnefrukost-

  453. -och den effekten kan vara väldigt
    annorlunda än den jag får på kvällen.

  454. Så även när vi dricker påverkar.

  455. Och den ledande teorin om varför
    vissa lättare hamnar i ett missbruk-

  456. -bygger på dopaminreceptorerna.

  457. Gott om dem ger ett skydd.

  458. Har man färre dopaminreceptorer
    är man extra sårbar.

  459. Tack för att ni lyssnade.

  460. Tack, Anna. Skönt att rösten höll.

  461. -Ja, den gjorde ju det.
    -Jag är jätteglad för det.

  462. Jag har en spontan fråga.
    "Vi ger dem alkohol", säger du.

  463. Är det ett glas vin eller en drink?

  464. -Du får dricka vodkajuice.
    -Jaha.

  465. Så det är inte vin eller öl,
    utan alltid vodkajuice.

  466. Är det någon skillnad på att
    dricka sprit eller ett glas vin?

  467. Det är en bra fråga.
    Alldeles nyligen kom det en studie-

  468. -som visar att även vid samma dos
    så är det skillnad mellan sprit-

  469. -vin och öl.
    Sprit ger en snabbare effekt än öl.

  470. -Vet man om det påverkar beroendet?
    -Ja.

  471. Ju högre doser
    som du kommer upp i snabbt-

  472. -desto större är risken,
    precis som vid intensivkonsumtion.

  473. Att dricka stora mängder på en gång
    innebär en större risk-

  474. -än att dricka mindre mängder.

  475. Den svenska övergången från sprit
    till vin och öl är alltså positiv?

  476. -Ja.
    -För att uttrycka sig försiktigt.

  477. -Om du måste ha ett ja.
    -Svara som du vill.

  478. Vi ska släppa in publiken.

  479. Har vi någon?

  480. Där. Långt bak. - Ser du?

  481. -Hej, jag undrar om...
    -Jag hör dig inte.

  482. -Du måste hålla micken mot munnen.
    -Jaha.

  483. Jag undrar om du vet
    varför en del som dricker alkohol-

  484. -blir aggressiva.
    Deras beteende förändras markant.

  485. -Jag hör inte.
    -Varför blir en del aggressiva?

  486. -Vi reagerar olika på alkohol.
    -Varför vi blir aggressiva?

  487. Det är en bra fråga. Frågan är
    om vi blir det av alkoholen-

  488. -eller om den förstärker
    känslor vi redan har.

  489. Det finns studier som visar att
    bara två procent av befolkningen-

  490. -reagerar aggressivt på alkohol,
    så det är inte vanligt.

  491. Men om det beror på alkoholen
    eller på en aggressiv personlighet-

  492. -det tvistas det om. Jag tror
    att man kan ha det med sig.

  493. Men det finns
    väldigt lite forskning om det.

  494. -Jag tittar inte på det.
    -Jag tänkte om det hade framkommit.

  495. Nej, det har det faktiskt inte.

  496. Här har vi en fråga. Och en där.

  497. Det är bra att Per får springa.
    Han ska springa Tunnelloppet.

  498. I Frankrike har man ju för vana
    att ta ett glas vin till vardags.

  499. Ser man nån skillnad
    på antalet alkoholister där?

  500. Det är också en bra fråga.

  501. Ja, det gör vi.
    Jag kan svara på två sätt.

  502. Vi har intensivkonsumerat
    alkohol på helgerna.

  503. Medelhavsdrickandet
    är mer ett vardagsdrickande.

  504. Nu har vi smittats av dem
    och gör både och

  505. Och så gör man även i Frankrike.

  506. De har smittats av oss.
    Det är ingen bra trend.

  507. Frankrike har den högsta frekvensen
    av leverskador och levercancer.

  508. De mår inte bra.
    De dricker mycket och det syns.

  509. Så ja, de har mycket alkoholism där.
    Även om vi någonstans...

  510. Man hör att det är okej att dricka
    till maten, men det ser inte bra ut.

  511. Vi har en fråga där. - Ser du, Per?

  512. Ja, där uppe.
    Jag glömde balkongen. Ursäkta.

  513. Hörs jag? Jag undrar om lådvinerna
    har orsakat mätbara skillnader?

  514. -Det har de. Vi dricker mycket mer.
    -Vad gäller beroendet, alltså.

  515. Ja, och även
    för konsumtionen per tillfälle.

  516. Man har inte kontroll på
    hur många glas man tar-

  517. -jämfört med om man
    har flaskan på bordet.

  518. Dels har folk inte koll på
    hur mycket de dricker-

  519. -och dels säljer Systembolaget
    mycket mer vin jämfört med tidigare.

  520. Nu hörde jag inte.

  521. -Så det finns mätbara skillnader?
    -Ja.

  522. På det sättet att det dels-

  523. -finns fler riskbrukare av alkohol.
    Det vet vi.

  524. De är nästan en miljon i dag.
    Och att...

  525. Vad skulle jag säga?
    Det är fler yngre...

  526. Förr diagnostiserades en person
    i genomsnitt vid 40 års ålder.

  527. Då fick man sin första alkohol-
    diagnos. I dag är det vid 25 år.

  528. Då har man ju druckit ett tag
    innan man kommer in.

  529. Har den ökade alkoholreklamen
    haft någon betydelse?

  530. En liten,
    enligt de studier jag har läst.

  531. Man ser ju alkoholreklam överallt-

  532. -men den förklarar bara
    knappt två procent av hela intaget.

  533. "Forskning och framsteg"
    tillåter inte alkoholannonser.

  534. Nu hade vi en fråga på balkongen.

  535. Du forskar ju om prevention, så jag
    undrar om du har rekommendationer-

  536. -på hur man kan minska konsumtionen
    utan negationer-

  537. -som att säga "drick inte".

  538. Ja, absolut.

  539. Det är mitt mål.
    Jag försöker att...

  540. ...lära personer-

  541. -att lära känna sitt eget sätt
    att reagera på alkohol.

  542. Om man vet
    att man kickar på alkohol-

  543. -och blir väldigt stimulerad,
    till skillnad från kompisen...

  544. Frågar man individer så vet de om de
    reagerar mer positivt än sin kompis.

  545. Man vet att de därför dricker mer.

  546. De vill inte gå hem
    när andra vill det-

  547. -men alla känner inte av stimulation
    och eufori.

  548. De som gör det
    tycker jag ska tänka på det.

  549. "Sån är jag.
    Kanske är jag extra sårbar."

  550. Vi måste nå ut med att ärftlighet
    och stress är riskfaktorer.

  551. Om jag är stressad...
    Man vet att ekonomiska problem-

  552. -skilsmässa eller dödsfall
    gör oss extra sårbara.

  553. Om man genomlider en sån period
    bör man inte ty sig till alkoholen.

  554. Man får stressa ner på andra sätt.

  555. -Då har vi en sista fråga.
    -Hörs det?

  556. Jag undrar om det föds fler barn
    med alkoholskador i dag?

  557. Faktiskt inte. Inte i Sverige, vilket
    är det land som jag har data från.

  558. I dag är barnmorskorna
    extremt välutbildade.

  559. Och...man får ett väldigt fint
    mottagande av barnmorskorna-

  560. -så många kvinnor är väl medvetna om
    att man inte ska dricka som gravid.

  561. Det var ju ändå
    en positiv avslutning.

  562. En varm applåd.

  563. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alkohol och belöningssystemet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Hon berättar här om hur hunger, törst och sexlust till stor del styrs av dopaminsystemet i hjärnan som ger oss belöning. När vi äter ökar dopaminet, men vid intag av alkohol eller andra droger höjs dopaminnivåerna mycket mer. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Alkoholism, Allmän medicin, Dopamin, Drogmissbruk, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Hur uppfattar spädbarn andra människor?

Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreläser här om hur barn tolkar omgivningen redan från tidig ålder. Hur mycket har vi med oss från födseln och hur mycket formas vi av våra erfarenheter? Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Alkohol och belöningssystemet

Vem utvecklar ett beroende till alkohol och hur stor roll spelar arv och miljö? Anna Söderpalm Gordh är docent i experimentell psykiatri vid Sahlgrenska akademin och studerar alkoholens belönande egenskaper och dess påverkan på hjärnan. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Bipolär - nedstämd eller upprymd

Varför är inte alla positiva hela tiden? Mikael Landén är professor och överläkare i psykiatri och berättar om bipolärt syndrom. Det kan innebära att man pendlar mellan depression och mani. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2014

Att lära sig språk

Karin Andersson är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och samtalar här med Patrik Hadenius om barns språkutveckling. Hon berättar om tre vanliga myter om hur barn lär sig språk. Inspelat den 13 oktober 2014 i Stockholms konserthus. Arrangör: Stiftelsen Forskning och framsteg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Sällsynt i Sverige

Hur ser den sällsynta kartan ut i Sverige år 2016? Regionala centrum för sällsynta diagnoser finns nu i nästan alla sjukvårdsregioner. En panel bestående av representanter från landsting, sjukvård och olika centrum förklarar vad det här betyder för patienter med sällsynta diagnoser. Medverkande: Veronica Wingstedt de Flon, Nationella funktionen sällsynta diagnoser, Cecilia Gunnarsson, CSD sydöstra sjukvårdsregionen, Ola Hjalmarsson, CSD Sahlgrenska universitetssjukhuset, Cecilia Soussi Zander, CSD Uppsala/Örebro, Jonas Bergström, Socialstyrelsen och Dag Larsson, SKL. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.