Titta

Uppdrag kroppen

Uppdrag kroppen

Om Uppdrag kroppen

Kroppens anatomi för mellanstadiet. Hur fort slår hjärtat när du anstränger dig till max? Vad händer med pulsen när du blir uppskrämd? Hur lång tid tar det för mat att förvandlas till bajs? Vilka delar av kroppen har bäst känsel? Det är frågor som 11-åringarna Nora, Eli och Pella undersöker. I varje program löser de ett uppdrag som är kopplat till ett visst organ eller organsystem i kroppen. Det handlar om hjärta, lungor och blodomlopp, matsmältning, hjärna och nervsystem, skelett och muskler och hud. Organens utseende, placering och funktion presenteras. Dessutom förklarar Helena Thulin, barnläkare, några vanliga åkommor som hicka, förstoppning, växtvärk och blodtrycksfall.

Till första programmet

Uppdrag kroppen : Hjärna och nervsystemMaterialDela
  1. Om kroppen.

  2. Tre vänner undersöker utanpå...

  3. ...och inuti.

  4. Här kommer dagens uppdrag.

  5. "Uppdrag kroppen. Utmana hjärnan.
    Ni ska lära er att jonglera."

  6. "Ni får hjälp av en superjonglör."

  7. -Okej.
    -Vi ska lära oss att jonglera.

  8. I dag är utmaningen
    att lära sig nåt helt nytt.

  9. Det blir ett samarbete mellan hjärna
    och kropp att lära sig att jonglera.

  10. -Hur känns det?
    -Svårt. Jag har aldrig gjort det.

  11. Det känns bra.
    Jag har testat att jonglera.

  12. Det gick inte så där jättebra.

  13. Kul. Men jag är inte så bra på det.
    Jag vet inte hur man gör.

  14. Jag undrar vem vi ska träffa.

  15. Ni ska få hjälp av ett äkta proffs.

  16. Han är en av Sveriges bästa
    jonglörer, så oroa er inte. Kolla.

  17. Johan Wellton lärde sig att jonglera
    för 20 år sen.

  18. Han har uppträtt runtom i världen.
    Men en gång var han också nybörjare.

  19. -Hej.
    -Tjena. Välkomna hit.

  20. Ni vet väl
    vad ert uppdrag är?

  21. Det här.
    Jag ska lära er att jonglera i dag.

  22. När jag såg honom tänkte jag
    att han nog hade tränat länge.

  23. Jag tänkte: "Det där
    kommer jag aldrig att klara."

  24. Nej, tappa inte modet.
    Skärp hjärnan och lyssna på Johan.

  25. För att lära sig det här...

  26. ...brukar man börja med en boll.
    Men jag vill visa hur det ser ut.

  27. Om ni tittar på det här mönstret...
    Jag skulle kunna byta ut en.

  28. Då kan ni följa en boll
    och se hur den gör.

  29. Ser ni att den hoppar från hand till
    hand? Det är som en liggande åtta.

  30. För att lära sig, så tar man
    bara en boll till att börja med.

  31. Ni kan lägga
    de två andra på marken.

  32. Vi tar en boll var, bara.
    Knepet är att hitta hur man ska stå.

  33. Det här är fångstposition.
    Man fångar bollarna här ute.

  34. Och så kastar man vid naveln.

  35. Ett kast ser ut så där. Och så
    är det likadant till andra sidan.

  36. Det börjar vi med. Vill ni prova?

  37. -Så.
    -Ja.

  38. Ja. Bra.

  39. Snyggt.

  40. Härligt. Hjärnorna jobbar på högvarv
    - trots att det bara är en boll.

  41. Att lära sig nya saker, som
    att jonglera, är tufft för hjärnan.

  42. Nu kan jag åka hem snart.

  43. Hjärnan sitter skyddad
    under skallbenet.

  44. Det är tur, för här i hjärnan styrs
    det mesta som händer i kroppen.

  45. Hjärnan är kroppens ledningscentral.
    Allt vi gör utgår härifrån:

  46. När vi pratar-

  47. -rör oss-

  48. -känner och tänker.

  49. Hjärnan jobbar hela tiden och behöver
    mycket energi för att fungera.

  50. Den här delen av hjärnan
    kallas storhjärnan.

  51. Härifrån styrs hörseln
    från hjärnans sidor.

  52. Synen kontrolleras
    från bakre delen av storhjärnan.

  53. Känsel och rörelse
    sköts från övre delen.

  54. När vi pratar är det
    storhjärnans främre del som jobbar.

  55. Lillhjärnan nedanför
    har andra uppgifter.

  56. Här samordnas syn, balans och muskler
    så att våra rörelser blir exakta.

  57. Lillhjärnan behövs
    när vi ska jonglera.

  58. Redan här kommer de samtidigt.
    Exakt så här ska du göra.

  59. När jag inte tar dem längre
    gör du likadant.

  60. -Hur känns det?
    -Det är svårt. Jag vet inte riktigt.

  61. Det här är helt rätt.

  62. För dig, då?

  63. Det är lite svårt att hålla koll
    på båda bollarna. De åker i väg.

  64. -Hur går det?
    -Jag är mest trött i nacken.

  65. Men det är kul.

  66. -Hur tycker ni att det känns?
    -Svårt. Men det går bättre.

  67. -Är det kul fortfarande?
    -Det är lite jobbigt.

  68. Det som händer när vi lär oss nya
    saker är att det skapas nya vägar.

  69. Det är nya nervbanor för signalerna
    mellan hjärnan och resten av kroppen.

  70. Ju mer vi tränar, desto mer utvecklas
    nervbanorna där signalerna skickas.

  71. De ska programmeras för jonglering.

  72. Det går bra för er. Jag hade tänkt
    prova med en tredje boll i morgon.

  73. Men jag vill visa det sättet
    som jag fick prova första gången.

  74. -Kan vi prova det?
    -Ja.

  75. Bra tempo. Försök kasta dem
    precis förbi huvudet. Snyggt. - Bra.

  76. Nu var huvudet bra också.

  77. Nu har ni fått alla mina hemligheter
    om hur man jonglerar med tre bollar.

  78. Ni får gärna nöta lite i kväll.
    Det här sjunker in när man sover.

  79. När ni lägger er,
    om ni har provat att jobba med det-

  80. -så kommer hjärnan att bearbeta
    allting. Man lär sig när man sover.

  81. När ni kommer hit i morgon tror jag
    att det kommer att kännas enklare.

  82. Nu lämnar jag er.
    Ha det så bra. Hej då.

  83. Träna lite till.
    Sen följer ni Johans råd-

  84. -och låter hjärnan jobba vidare
    på egen hand medan ni sover.

  85. Hicka är när hjärnan skickar signaler
    ner till diafragman-

  86. -som är en muskel som går mellan
    lungorna, tarmarna och maginnehållet.

  87. Hjärnan skickar en signal
    till den muskeln att dra ihop sig.

  88. Vid inandningen stängs då struplocket
    och struphuvudet snabbt.

  89. Då blir det ett klickljud.
    Det är hickan.

  90. Hicka kan man få om man äter
    för snabbt, om man sväljer luft-

  91. -eller äter starkt kryddad mat.
    Ibland har man inte gjort nåt.

  92. Hicka går över snabbt. Det brukar
    försvinna på en kvart, tio minuter.

  93. Hicka har vi inte så mycket nytta av.
    Det finns olika sorters reflexer.

  94. En som vi har mycket nytta av är
    smärtreflexen. Så här går det till:

  95. Om man tänker sig att denna nål är
    en taggbuske som man sticker sig på-

  96. -så rycker man undan handen innan
    man hinner känna att det gör ont.

  97. Då blir skadan så liten som möjligt.
    Det fungerar på det här sättet:

  98. Smärtimpulsen rusar in i kroppen
    och kopplas om på ryggmärgsnivå.

  99. Signalen kopplas snabbt tillbaka
    för att man ska rycka undan handen-

  100. -utan att gå hela vägen upp till
    hjärnan för att signalera smärta.

  101. Skadan ska bli så liten som möjligt.
    Det går fort. Det är vår smärtreflex.

  102. Det finns andra sorters reflexer,
    våra medfödda reflexer, till exempel.

  103. Blinkreflexen har vi stor nytta av.
    Den skyddar mot skräp och smuts.

  104. En annan medfödd reflex
    är knäreflexen.

  105. Den testar vi läkare för att se
    om det är nåt fel på ryggmärgen.

  106. För att ta bort hickan
    brukar jag hålla andan.

  107. När jag ber mamma ta bort den, så vet
    jag att hon kommer att skrämma mig.

  108. Då är jag beredd
    och det tar tid tills det går bort.

  109. Jag har hört att man ska hålla andan
    i tre sekunder och sen dricka vatten.

  110. Om man gör det i 30 sekunder
    försvinner det.

  111. Det finns huskurer kring hur man får
    hicka att sluta: Lukta på peppar.

  112. Man kan också dricka vatten och titta
    under vattenglaset tre gånger.

  113. Man kan också
    äta en sockerbit med vinäger.

  114. Teorin är att hjärnan blir upptagen
    med nåt annat än hickreflexen.

  115. Så.

  116. Mycket som händer i kroppen går
    helt automatiskt. Vi blir sömniga.

  117. Vi andas.
    Och hjärtat som slår och slår.

  118. Det sköts från den del av hjärnan
    som kallas hjärnstammen.

  119. Härifrån styrs också behov, som
    att vi blir törstiga och hungriga.

  120. Skyddad innanför ryggkotorna i ryggen
    sitter ryggmärgen.

  121. Den består av tjocka buntar av nerver
    som går ut i kroppens alla delar.

  122. Här skickas nervsignaler fram och
    tillbaka mellan hjärnan och kroppen.

  123. Det är hjärna, ryggmärg och nerver
    som samarbetar-

  124. -när vi lär oss nya saker
    som att cykla och att simma.

  125. Det är svårt i början,
    men när vi lärt oss-

  126. -finns kunskapen kvar som
    ett automatiskt minne i kroppen.

  127. Det sitter i ryggmärgen och vi
    behöver inte tänka på hur man gör.

  128. Signalerna genom nervsystemet sköter
    sig själva. Det är en inlärd reflex.

  129. Era hjärnor har jobbat på bra i natt
    medan ni sov.

  130. Tjena.
    Det är på gång. Tempot är helt rätt.

  131. Snyggt! Och det här har ni lärt er
    på bara en dag.

  132. En, två, tre. Bra.
    Det är det som är jonglering.

  133. Sen är det bara samma sak.

  134. Man gör fler kast. En, två, tre,
    fyra, fem. Det är det man lär sig.

  135. Det är på gång.
    Alla har klarat att fånga alla tre.

  136. Det är roligt. Jag är förvånad över
    att det gick så snabbt att lära sig.

  137. I går kändes det svårt
    och som att det skulle ta ett år.

  138. Sen märkte jag
    att det inte gjorde det.

  139. Det var väldigt roligt att lära sig.

  140. Jag trodde aldrig att det
    skulle hända. Jag känner mig stolt.

  141. Nu har ni lyckats jonglera, allihop.
    Det handlar bara om att nöta vidare.

  142. Man tränar en halvtimme per dag.
    Det sjunker in medan man sover.

  143. Träna, träna och träna, så händer det
    underverk i hjärnan och nervsystemet.

  144. Vi tar det från början: Det mesta som
    händer i kroppen styrs från hjärnan.

  145. Den är kroppens ledningscentral.

  146. Hjärnan och resten av kroppen
    sitter ihop genom nervsystemet.

  147. När vi lär oss nåt nytt
    skapas nya vägar för nervsignalerna-

  148. -så att samarbetet mellan hjärna,
    nerver och muskler ska fungera bra.

  149. Ju mer vi tränar,
    desto lättare går det.

  150. När vi lär oss nåt nytt får vi
    dessutom fler nervceller i hjärnan.

  151. -Det var svårt.
    -Ja, att lära sig.

  152. -Det blev enklare.
    -Men en var det svårt.

  153. Nu är det jättelätt med en.

  154. Träna, träna. Och glöm inte att sova.
    Ett nytt uppdrag är redan på väg.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärna och nervsystem

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I detta avsnitt handlar uppdraget om hur hjärnan arbetar när vi lär oss något nytt. Nora, Eli och Pella kan inte jonglera och de undersöker om detta går att lära sig på två dagar. Hur hänger hjärnan och nervsystemet ihop? De anatomiska animationerna visar detta. Barnläkare Helena Thulin förklarar hicka och medfödda reflexer som blinkreflexen och smärtreflexen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Fysiologisk psykologi, Hjärna, Jonglering, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Uppdrag kroppen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hjärta, lungor och blodomlopp

Avsnitt 1 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Matsmältningsorgan

Avsnitt 2 av 5

Nora, Eli och Pella äter majskolvar och undersöker hur lång tid det tar för majsen att brytas ner och förvandlas till bajs. Medan de väntar på resultatet testar de smak- och luktsinnet i ett smaktest.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hjärna och nervsystem

Avsnitt 3 av 5

Nora, Eli och Pella testar hjärnorna genom att se om man kan lära sig jonglera på två dagar. Vi följer vägen genom hjärna och nervsystem. Hur funkar kroppens reflexer? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar vid olika rörelser. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hud

Avsnitt 5 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur känseln varierar på olika kroppsdelar. Animationerna visar hur huden är byggd och hänger ihop med kroppen. Vad händer när man blir bränd av solen? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Om evolution

Dinosaurier, tid och fossil

Hur var jorden innan människornas tid? Vilka djur och växter fanns då? Vi lär oss om jordens historia och hur djur och växter förändrats med tiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hamnskiftarens resa

Öland, Gotland

Del 2 av 11: Bysens byxa. Jim får veta att han är en hamnskiftare, en människa som kan förvandla sig till olika djur. På en hed i Sveriges minsta landskap har rådet av oknytt - vittror, älvor och vättar - ett möte. De varnar Jim och Ayla för att skymningens väsen håller på att vakna. Nu måste de till Ojnareskogen på Sveriges största ö, för där finns yxan som kan ge dem trollboken.