Titta

Uppdrag kroppen

Uppdrag kroppen

Om Uppdrag kroppen

Kroppens anatomi för mellanstadiet. Hur fort slår hjärtat när du anstränger dig till max? Vad händer med pulsen när du blir uppskrämd? Hur lång tid tar det för mat att förvandlas till bajs? Vilka delar av kroppen har bäst känsel? Det är frågor som 11-åringarna Nora, Eli och Pella undersöker. I varje program löser de ett uppdrag som är kopplat till ett visst organ eller organsystem i kroppen. Det handlar om hjärta, lungor och blodomlopp, matsmältning, hjärna och nervsystem, skelett och muskler och hud. Organens utseende, placering och funktion presenteras. Dessutom förklarar Helena Thulin, barnläkare, några vanliga åkommor som hicka, förstoppning, växtvärk och blodtrycksfall.

Till första programmet

Uppdrag kroppen : Skelett och musklerMaterialDela
  1. Om kroppen!

  2. Tre vänner undersöker...

  3. ...utanpå...

  4. ...och inuti.

  5. Här är dagens uppdrag.

  6. "Uppdrag: Testa kroppens största
    muskler. Vad orkar ni längst?"

  7. Uppdraget handlar om
    kroppens största muskler-

  8. -lårmusklerna.

  9. Vi ska jämföra lårmusklernas arbete
    i fyra övningar:

  10. Stå i 90 grader, göra knäböj,
    hoppa långt och hoppa högt.

  11. -Jag har gjort 90 grader och knäböj.
    -Jag har gjort allt det här.

  12. Vad blir jobbigast?

  13. -Jag tror att...
    -90 grader var jobbig.

  14. Ja, det är svårare än knäböj,
    och höjdhopp är svårare än längdhopp.

  15. Då kör vi!

  16. Det känns bra och blir nog kul.

  17. Musklerna i låren
    använder vi nästan jämt-

  18. -när vi går, står,
    klänger och hänger.

  19. De jobbar på olika sätt beroende på
    vad vi gör. Det ska vi undersöka nu.

  20. De ska stå med benen
    i 90 graders vinkel-

  21. -en klassisk övning
    för att få starka lår.

  22. Eli och Pella står,
    och Nora tar tiden.

  23. Är ni beredda? Ett, två...

  24. Kör!

  25. Här hålls muskeln i spänt läge
    hela tiden, utan vila.

  26. Det är jobbigt.

  27. Aj, aj, aj. Ni börjar få mjölksyra.

  28. Det bildas när muskler som jobbar
    inte får tillräckligt med syre.

  29. Mjölksyran bildas lättare
    när musklerna är i spänt läge.

  30. Det är inte farligt, men det känns.

  31. -Är det jobbigt?
    -Ja.

  32. Aj!

  33. Bra jobbat! Det var nästan en minut.

  34. Pella, du orkar visst en stund till.

  35. Här, innanför huden,
    sitter skelettmusklerna.

  36. Det finns 600 i hela kroppen.

  37. Bara i ansiktet
    finns ungefär 40 muskler-

  38. -och utan dem
    skulle vi se nollställda ut.

  39. Musklerna är fästa på skelettet,
    och skelettet är byggt av ben-

  40. -av olika storlek och form
    som passar för olika uppgifter.

  41. Skelettet håller uppe kroppen
    och skyddar ömtåliga organ inuti.

  42. Kraniet skyddar hjärnan.

  43. Ryggraden håller uppe ryggen
    och skyddar ryggmärgen.

  44. Revben och höftben skyddar hjärta,
    lungor och alla organ i magen.

  45. Skelettet är hårt, och det blir det
    av kalcium som finns i mjölk-

  46. -men för att skelettet ska bli starkt
    måste det röra på sig-

  47. -och det är bra på det.

  48. Det funkar tack vare lederna
    som sitter där benen möts.

  49. De gör att kroppen kan
    vrida och skruva på sig på olika vis.

  50. -Alla vet hur det känns.
    -Det gör ont på låret och ryggen.

  51. -Vi har alla varit med om det.
    -Det är mest i benen det gör ont.

  52. Det känns som om nån drar i dig.

  53. Att få växtvärk.

  54. Växtvärk sitter i underbenet på fram-
    eller baksida eller i knävecket-

  55. -men det är ingen som riktigt vet
    vad det beror på att man får värk.

  56. -Jag har smärta på kvällen.
    -Jag får det på natten.

  57. Det brukar vara på morgonen
    när man har sovit, eller på kvällen.

  58. Växtvärken kommer på natten.
    Man vaknar och har jätteont i benet.

  59. Det kan sitta på en eller båda sidor.

  60. Det känns som kramp. Man blir öm.

  61. Vi växer på längden
    för att hjärnan skickar ut hormoner-

  62. -som går till tillväxtplattorna,
    som sitter i varje ända av skelettet.

  63. På tillväxtplattorna sitter celler,
    kroppens byggstenar, som legobitar-

  64. -och de växer, blir fler och längre
    av signalerna.

  65. Vi har 200 olika ben och skelettdelar
    i kroppen-

  66. -och på varje finns det två ändar-

  67. -så vi växer
    på 400 ställen samtidigt.

  68. En kille sköt bollen hårt,
    och den kom så där. Sen grät jag.

  69. Jag har stukat foten.

  70. När man stukar eller vrickar sig-

  71. -är det senan eller ledbandet
    som går sönder.

  72. Här har vi ett knä,
    men så ser det inte ut på riktigt.

  73. I verkligheten har det senor
    och ligament som håller ihop delarna.

  74. Om man stukar sig,
    så det rycker till-

  75. -kan det bli en spricka här
    och då börjar det blöda.

  76. Då blir det svullet och gör ont.

  77. Det kan ske på många olika ställen,
    men vanligast är i fot eller hand.

  78. Så här kan det bli,
    och då sliter du sönder det här.

  79. Om man har stukat sig är det bäst
    att man lägger foten högt upp-

  80. -för då rinner blodet ner
    och det blir mindre svullnad.

  81. Man kan lägga på nåt kallt-

  82. -och linda med ett bandage,
    så att man håller det stilla.

  83. Det gör ont här.

  84. Jag orkar inte.

  85. Hur mycket fick jag?
    1 minut 36 sekunder.

  86. Hur kändes det i lårmusklerna?

  87. I benen kändes det...
    Om man skulle ställa sig upp-

  88. -skulle man bryta benen,
    kändes det som, för man var så trött.

  89. Det gjorde ont i musklerna.

  90. Nu ska musklerna jobba på ett annat
    sätt, för ni ska göra knäböjningar.

  91. Ni ska böja och sträcka benen
    i ett jämnt tempo-

  92. -och ni får hjälp av en metronom.
    Det är hela tiden rörelse i muskeln.

  93. Ett, två, kör!

  94. Upp med armarna.

  95. -Är det jobbigt?
    -Lite.

  96. -Var känns det mest?
    -I låren.

  97. -I knäna.
    -Är det jobbigt?

  98. Det är det lite jobbigare nu.

  99. I armarna?

  100. -Hur känns det nu?
    -Det gör ont i armarna...

  101. ...ryggen och lite i benen.

  102. Har du ont överallt? Inte bara lår-
    musklerna jobbar i den här övningen.

  103. Nu orkar jag inte mer.

  104. -Hur många minuter var det?
    -Två, kanske.

  105. Två?

  106. 4 minuter 36 sekunder.

  107. -Vad fick jag, då?
    -1 minut 10 sekunder.

  108. Det är bra ändå.

  109. Jämför att stå i 90 grader och
    att göra knäböj. Är det nån skillnad?

  110. I båda kändes det i låren,
    men 90 grader var jobbigare.

  111. -Du tyckte det gjorde ont i armarna.
    -Det är för att man håller ut dem.

  112. Efter fyra minuter är det jobbigt.

  113. Nu har vi testat lårmusklerna när de
    jobbar i stilla läge och upp och ner.

  114. Nu ska de arbeta på ett nytt sätt:
    Explosivt, genom att hoppa.

  115. Men går det att hoppa
    lika högt som man hoppar långt?

  116. 1,45.

  117. Det är frågan.

  118. 1,70.

  119. 1,44.

  120. Ni har hoppat 1,40-1,70 m på längden.

  121. Blir det samma resultat på höjdhoppet
    som på längdhoppet?

  122. Vi får kanske inte
    lika höga resultat.

  123. Gravitationen åker ju neråt
    om man hoppar uppåt.

  124. Vi får se.

  125. 23.

  126. 29.

  127. Höjdhoppen blev inte så höga. Ni
    hoppade över en meter mer på längden-

  128. -trots att ni använde lårmuskeln
    på samma sätt.

  129. Gravitationen drar ner
    om man hoppar rakt upp-

  130. -men när man hoppar framåt
    kommer man framåt och uppåt.

  131. Ja. Tyngdkraften gör det svårare
    att hoppa högt än långt-

  132. -men muskeln jobbar på samma sätt.

  133. Skelettmusklerna, som gör
    att vi kan röra oss, styrs med vilja.

  134. Vi bestämmer hur vi vill röra oss-

  135. -men det finns andra muskler
    som inte styrs med viljan.

  136. I matstrupen finns muskler
    som hjälper maten ner i magsäcken.

  137. De är så starka att det funkar
    att stå på huvudet och äta.

  138. I magsäcken och tarmarna
    finns automatiska muskler-

  139. -som knådar och puffar maten
    vidare genom kroppen.

  140. Hjärtat arbetar också av sig självt.

  141. Det är en extremt stark muskel.

  142. Hjärtmuskeln slår och slår hela livet
    och pumpar ut blodet i kroppen-

  143. -bl.a. till skelettmusklerna,
    så att de får energi för att jobba.

  144. Nu ska vi till ett idrottslabb
    där man kan undersöka muskler.

  145. Hej! Välkomna.

  146. Vi ska sätta elektroder på låren
    för att se vad som händer inuti-

  147. -när benen jobbar på olika sätt.

  148. Elektroderna fångar upp signalerna
    som hjärnan skickar till musklerna.

  149. Det är elektriska signaler.

  150. Då var det klart,
    så du får ställa dig vid väggen.

  151. På skärmen ser vi nästan inget.

  152. Ju mer aktiva musklerna är,
    desto större brus blir det.

  153. Om du ställer dig
    i 90 graders vinkel-

  154. -ser vi att lårmusklerna aktiveras.
    Nervsystemet skickar signaler.

  155. Det är elektriska signaler som åker
    över musklerna som säger "Kämpa!".

  156. Nu räcker det.

  157. Vi ser på skärmen hur muskeln
    aktiveras när du går ner och upp.

  158. Bra.

  159. Du kan stanna.

  160. Snyggt! I alla övningarna
    har vi jobbat med lårmusklerna-

  161. -men när du stod i 90 graders vinkel-

  162. -fick låren jobba lågintensivt,
    och sen mer och mer, utan att vila.

  163. När ni gjorde knäböj fick låren jobba
    upprepade gånger under lång tid-

  164. -men med vila. Så här kan man
    orka arbeta under längre tid.

  165. Vid hoppet är den maximalt aktiv
    men under kort tid-

  166. -så lårmuskler kan göra olika saker.

  167. De kan vara lågintensivt aktiva
    under lång tid-

  168. -aktiva med vila mellan,
    som vid knäböjen-

  169. -eller explosivt
    vid maximal aktivitet.

  170. Precis. Det är så de funkar,
    men vi tar det från början.

  171. I kroppen finns 600 muskler
    som sitter fast på skelettet.

  172. Skelettmusklerna gör att vi rör oss
    och styrs med vilja.

  173. Andra muskler jobbar automatiskt,
    som musklerna i matstrupen-

  174. -som för ner maten.

  175. Hjärtat är också
    en automatisk muskel.

  176. Lårmusklerna är störst.

  177. De kan jobba statiskt, uthålligt
    och explosivt.

  178. Vilket tycker ni var jobbigast?

  179. -Jag tycker 90 grader.
    -Jag skulle kunna göra mer.

  180. Det är klart,
    men ett nytt uppdrag är redan på väg.

  181. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dagens uppdrag handlar om skelettmusklernas olika egenskaper. Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar när de jobbar på olika sätt. Hur skelett, leder och muskler hänger ihop visas i de anatomiska animationerna. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Anatomi, Medicin, Muskler, Myologi, Osteologi, Rörelseapparaten, Skelett
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Uppdrag kroppen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hjärta, lungor och blodomlopp

Avsnitt 1 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Matsmältningsorgan

Avsnitt 2 av 5

Nora, Eli och Pella äter majskolvar och undersöker hur lång tid det tar för majsen att brytas ner och förvandlas till bajs. Medan de väntar på resultatet testar de smak- och luktsinnet i ett smaktest.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hjärna och nervsystem

Avsnitt 3 av 5

Nora, Eli och Pella testar hjärnorna genom att se om man kan lära sig jonglera på två dagar. Vi följer vägen genom hjärna och nervsystem. Hur funkar kroppens reflexer? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar vid olika rörelser. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hud

Avsnitt 5 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur känseln varierar på olika kroppsdelar. Animationerna visar hur huden är byggd och hänger ihop med kroppen. Vad händer när man blir bränd av solen? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag kroppen

Hjärta, lungor och blodomlopp

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hamnskiftarens resa

Halland, Västergötland, Bohuslän

Del 4 av 11: Gudens spjut. Med Bysens yxa och trollens ormskinn i ryggsäcken tar sig Jim och Ayla vidare. "Längst bort i väst" har trollen sagt att boken ska finnas. Efter en lång vandring når de havet. Jim förvandlar sig till en pilgrimsfalk, men flyger vilse och hamnar i klorna på fiskmåsar i Göteborgs hamn. Att vara hamnskiftare kan vara farligt, ingen vet ju hur länge förvandlingen sitter i.

Fråga oss