Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Räkna med SimpsonsDela
  1. En av dem sa
    att matematiker gillar logik.

  2. De gillar att leka med, böja
    och tänja ut logik.

  3. Ibland bryter man mot logiken. När
    man gör det får man det ologiska.

  4. Det som är ologiskt ger humor.
    Den kommer ur det.

  5. Välkommen, Simon Singh. Du har
    skrivit "Räkna med Simpsons".

  6. Du har tidigare skrivit
    om Big Bang och Fermats förmodan.

  7. Så ämnet, matematik, förvånar inte.
    Men vad har "Simpsons" här att göra?

  8. Jag har jobbat med boken i tio år.
    Folk har undrat över kopplingen.

  9. Kopplingen är att flera av
    manusförfattarna är matematiker.

  10. En kille gick på Harvard när han var
    16 år. Där pluggade han matematik.

  11. Han skrev det första avsnittet av
    "Simpsons" och leder nu arbetet.

  12. En kille är
    filosofie doktor i matematik.

  13. En skulle bli det,
    men blev manusförfattare.

  14. Någon var professor vid Yale. Många
    av manusförfattarna är matematiker.

  15. Nu är de inte matematiker,
    utan de skriver komedier.

  16. Men de älskar matematik.
    De lägger in matematik i "Simpsons".

  17. Om man tittar noga
    ser man den matematiken.

  18. Varför tror du att dessa människor
    valde att byta bana?

  19. De saknar den akademiska världen
    och forskningen.

  20. Jag intervjuade dem förra året.

  21. Men samtidigt kände de sig
    lockade av humorn.

  22. Några av dem skrev
    i skolans humoristiska tidningar.

  23. De kände att det var som en dragkamp.

  24. De slets mellan matematiken
    och skrivandet.

  25. De fattade rätt beslut-

  26. -för de är nu manusförfattare
    till världens mest populära tv-serie.

  27. Jag tycker
    att de fattade rätt beslut.

  28. Det händer att inslag i "Simpsons"
    leder till vetenskapliga artiklar.

  29. Det finns ett exempel. Det finns två
    serier som är väldigt matematiska.

  30. Det är "Simpsons" och "Futurama".

  31. "Futurama" är "Simpsons" systerserie.

  32. Det är en animerad science fiction-
    serie som sänds här i Sverige.

  33. Där uppfinner en professor en maskin
    med vilken man kan byta hjärnor.

  34. Min hjärna hamnar i dig och din i
    mig. Sen kan jag byta med nån annan.

  35. Mot slutet av avsnittet vill de sätta
    tillbaka alla hjärnor i rätt kroppar.

  36. Men när två personer har bytt
    går det inte att byta tillbaka.

  37. En av manusförfattarna, Ken Keeler,
    räknade då ut-

  38. -och han såg det
    som ett matematiskt problem-

  39. -vad som krävdes för att
    få in hjärnorna i rätt kropp igen.

  40. Han bevisade
    med matematikens hjälp-

  41. -att om man för in två människor
    i den här gruppen-

  42. -så blir det tillräckligt flexibelt
    för att det ska gå att genomföra.

  43. Det här blev "Futuramas sats", eller
    "Keelers sats" efter upphovsmannen.

  44. Det är äkta matematik. Andra
    matematiker har byggt vidare på det.

  45. Här har vi alltså
    en vedertagen matematisk sats-

  46. -som en manusförfattare har skapat
    för att få handlingen att gå ihop.

  47. Många är rädda för matematik
    och tycker att det är tråkigt.

  48. Tror du att det finns ett samband-

  49. -mellan matematik
    och ett sinne för humor.

  50. Ja, du har rätt.
    Vissa är väldigt rädda för matematik.

  51. Det är ett abstrakt och svårt ämne.

  52. Vi har tre dimensioner i vår värld,
    fyra om man räknar med tiden.

  53. Matematiker har ett oändligt antal
    dimensioner. Jag förstår rädslan.

  54. De skulle bli förvånade om de visste
    hur roliga matematiker kan vara.

  55. Matematiker har en naturlig talang
    för komedier.

  56. Jag har frågat dem om det här
    och alla har gett förklaringar.

  57. De finns med i boken.

  58. En av dem sa
    att matematiker gillar logik.

  59. De gillar att leka, böja och tänja ut
    logik. Ibland bryter de mot logiken.

  60. När man bryter mot logiken får man
    det ologiska, och då får man humor.

  61. Den kommer ur det.

  62. Det andra är att matematiker
    ser världen på ett annorlunda sätt.

  63. När någon ser annorlunda på saker
    tycker andra att det är komiskt.

  64. Man kan komma från ett annat land
    eller ha en annan uppväxt.

  65. Det som gör en annorlunda
    verkar kunna generera humor.

  66. Okej.

  67. Det finns ett antal så kallade
    stillbildsskämt i "Simpsons".

  68. Det är skämt som man inte uppfattar
    när man tittar som vanligt.

  69. Man ser dem bara om man stannar
    bilden. Men hur många gör det?

  70. Det är helt okej om ingen gör det.

  71. Manusförfattarna lägger bara in
    stillbildsskämten för sin egen skull.

  72. Det är referenser till kalkyler,
    Pythagoras sats-

  73. -till nåt som heter Eulers identitet,
    en väldigt sofistikerad ekvation.

  74. P=NP? är
    ett olöst matematiskt problem.

  75. Man får 1 miljon dollar om man löser
    det. Detta är abstrakta idéer.

  76. Det gör inget om ingen ser dem, för
    de gör ändå manusförfattarna glada.

  77. Såg du dem själv
    innan du började skriva boken?

  78. Jag såg en för första gången
    för tio år sedan i ett avsnitt.

  79. Homer vill bli uppfinnare och
    skriver ekvationer på en svart tavla.

  80. Det ser ut att vara rent nonsens.

  81. Men en av ekvationerna
    anknöt till Fermats förmodan.

  82. Och min första bok
    handlade om den.

  83. Den fångade min uppmärksamhet.

  84. Jag undrade vem
    som kände till Fermats förmodan.

  85. Jag mejlade manusförfattaren,
    en kille som heter David X. Cohen.

  86. David svarade genast att han lade in
    det eftersom han är matematiker.

  87. Han hade skrivit vetenskapliga
    artiklar om att vända pannkakor.

  88. Det är ett udda område. Man har
    pannkakor som ligger i oordning.

  89. Den största ska ligga underst
    och den minsta överst.

  90. Man har en stekspade
    som man kan vända pannkakorna med.

  91. Givet ett visst antal pannkakor-

  92. -hur många vändningar skulle det
    då krävas för att ordna om dem?

  93. Det är ett komplicerat matematiskt
    problem som David X. hade studerat.

  94. Han är matematiker och en av dem som
    lägger in ekvationer i "Simpsons".

  95. Han berättade
    att det var fler som gjorde så.

  96. Jag gick då igenom
    vartenda avsnitt av serien.

  97. Jag tittade ofta
    på extramaterialet i DVD:n.

  98. Där förklarar författarna sitt manus.

  99. Ofta berättar de varför de lagt in
    matte och vad som gör det intressant.

  100. Ett annat avsnitt som du skriver om
    tilldrar sig i skolan.

  101. En professor, professor Frink,
    en av de återkommande figurerna-

  102. -vill få tyst på klassen.
    Plötsligt säger han att pi-

  103. -som vi
    har fått lära oss är ungefär 3,14-

  104. -är exakt 3. Och det
    är baserat på en verklig händelse.

  105. Han säger något oerhört,
    nämligen att pi är 3.

  106. Det är så absurt
    att det blir alldeles tyst.

  107. Den som skrev det var Al Jean-

  108. -som var den som började plugga matte
    på Harvard när han var 16 år.

  109. Han hade hört om något
    som hade inträffat kring 1910.

  110. Jag tror
    att det var i delstaten Indiana.

  111. Någon kontaktade politikerna angående
    det faktum att pi var så långt.

  112. "Vi låter det beteckna 3,2", sa han.

  113. Politikerna blev förvånade, men han
    sa att det skulle förenkla matten.

  114. Dessutom skulle de kunna
    använda det gratis i Indiana-

  115. -men andra som ville använda det
    skulle bli tvungna att betala licens.

  116. Politikerna tog det på allvar.

  117. De debatterade det och röstade
    igenom det till nästa instans.

  118. Det blev nästan en lag
    att pi skulle vara 3,2 i Indiana.

  119. Men så råkade en matematikprofessor
    närvara vid en av debatterna.

  120. Han sa: "Ni kan lika gärna lagstifta
    om att vatten ska rinna uppåt."

  121. Jag tror inte
    att förslaget någonsin röstades ner.

  122. Jag tror att det ligger på nån hylla
    i väntan på att omröstning ska ske.

  123. Det var den händelsen
    som gav upphov till repliken.

  124. Du skriver också om en rollfigur som
    heter Apu, eller något i den stilen.

  125. Jag vågar inte försöka uttala
    hans efternamn, för det är så långt.

  126. -Apu Nahasapeemapetilon.
    -Okej.

  127. Han påstår sig vara ett bra vittne,
    för han har perfekt minne.

  128. Han säger:
    "Jag kan ange 40 000 siffror i pi."

  129. "Den sista siffran är 1."

  130. 40 000 siffror.
    Är det fantasi eller är det sant?

  131. Eftersom pi är så välbekant
    och vi får lära oss om pi i skolan-

  132. -så är pi med i manus. Andra svårare
    ekvationer hamnar i bakgrunden.

  133. Men pi tar sig in
    på central plats i berättelsen.

  134. Apu säger sig kunna memorera 40 000
    siffror i pi och att 1 är den sista.

  135. De valde 40 000 siffror-

  136. -eftersom det var världsrekordet
    när avsnittet sändes.

  137. Var den sista siffran 1?
    Ja, det var det.

  138. Det visste de inte därför att de
    hade googlat fram det, för Google...

  139. På den tiden gick det inte
    att söka så lätt.

  140. De skrev därför till en expert på pi.

  141. Han hette David Bailey
    och jobbade på NASA.

  142. Jag har sett faxet. Det finns en bild
    på Bart Simpson på det.

  143. De frågar vilken siffra
    som är nummer 40 000 i pi.

  144. I stället för att bara skriva siffran
    1, skrev han alla 40 000 siffrorna.

  145. De har kul när de gör sånt här. Till
    såna som gillar Apu vill jag säga:

  146. Apu är matematiker
    och har pluggat på Caltech.

  147. Ett avsnitt heter
    "Much apu about nothing".

  148. Där får vi veta
    att han har pluggat matte på Caltech-

  149. -men med Caltech avses inte
    California Institute of Technology-

  150. -utan Calcutta Institute of Techno-
    logy. Detta ser den som letar noga.

  151. Många matematiska problem skulle man
    behöva mer tid för att prata om.

  152. Jag skulle vilja prata
    om ett avsnitt-

  153. -där Lisa Simpson, dottern i
    familjen, tar sig an ett basebollag.

  154. Hon är bra på matte och använder
    statistik när hon planerar strategin.

  155. Det verkar gå väldigt bra.

  156. Även det inslaget är baserat
    på en verklig händelse i USA.

  157. För några år sen kom "Moneyball" med
    Brad Pitt. Den är baserad på en bok.

  158. I USA finns det lag som är rika
    och lag som är fattiga.

  159. Fattiga lag började anlita
    matematiker och statistiker.

  160. De skulle inte nödvändigtvis
    hitta den bästa spelaren-

  161. -utan den som var mest prisvärd.
    Vilka var undervärderade?

  162. De använde statistik
    för att identifiera dem.

  163. De struntade i erfarenhet och
    instinkt och satsade på matematiken.

  164. Plötsligt hade ett av USA:s
    fattigaste lag, Oakland A's-

  165. -fler vinster i rad
    än vad något annat lag hade haft.

  166. Lisa använder sig av samma metod.

  167. Vi ser hennes böcker.
    Lisa älskar böcker.

  168. Boken "Schrödingers fladdermus"
    alluderar på fysiken.

  169. En heter "F=ma".
    Det är Isaac Newtons ekvation.

  170. En heter "e upphöjt till i gånger pi
    plus ett är lika med noll".

  171. Det är Eulers identitet.

  172. En av matematikens vackraste formler
    är alltså dold som en boktitel.

  173. Bara vi som är speciellt insatta
    märker det och ler när vi ser det.

  174. Vi vet att Lisa
    känner till Eulers identitet.

  175. Det här med att använda matematik
    och statistik kallas "sabermetrics".

  176. Det står för "statistical association
    of baseball records" eller nåt sånt.

  177. -Det är en akronym och förkortning.
    -Det fungerade med baseboll.

  178. Men i Europa föredrar vi ju fotboll.
    Funkar metoden lika bra där?

  179. Några lag har provat.

  180. Liverpool, Tottenham och Arsenal
    har anställda som tittar på sånt här.

  181. Men cricket...

  182. Det krävs en sport där det
    går att ta fram mycket statistik.

  183. Cricket och baseboll
    är därför idealiska sporter.

  184. Men man har provat med fotboll.
    Man har provat på olika sätt

  185. Det var två nederländska
    matematiker-

  186. -som ville ta reda på
    när det var bäst att bli utvisad.

  187. Det här är inte så sportsligt-

  188. -men tänk dig
    att du är på väg mot mål.

  189. Om jag stoppar dig
    blir det straff och utvisning.

  190. Utvisningen är viktigast.

  191. Det är dumt att göra det i början.
    Då är jag utvisad under hela matchen.

  192. Men med två minuter kvar
    är det nog smart att göra det.

  193. Då är jag bara borta i två minuter,
    men jag förhindrar ett mål.

  194. De räknade ut exakt
    när det tippar över-

  195. -och en utvisning är värd att ta.

  196. Jag avslöjar inte svaret,
    för sånt är osportsligt.

  197. Jag vill inte
    att ungdomar ska tillämpa det här.

  198. -Tack för att du kom.
    -Det var ett nöje. Tack.

  199. Jag började med sex kapitel.
    Alla mina böcker har sex kapitel.

  200. När jag flög dit
    för att träffa manusförfattarna-

  201. -gjorde jag, på tio timmar, om boken.
    Sex kapitel blev till arton.

  202. Den blev snabbare och kändes mer
    som när man tittar på "Simpsons".

  203. När jag landade i Los Angeles
    visste jag att boken fungerade.

  204. Jag har ingen hobby.
    Vetenskap är min hobby.

  205. Jag gillar att göra experiment
    och att läsa om vetenskap.

  206. Vetenskap är min hobby.

  207. Att undervisa skolbarn
    är ett värdefullt arbete-

  208. -och det är alltid roligt
    att göra det under perioder.

  209. En av de första böcker
    som jag läste om vetenskap-

  210. -var Richard Feynmans
    "Surely you're joking, Mr. Feynman!".

  211. Det är en självbiografi som handlar
    om hans liv och äventyr som fysiker.

  212. Det är en av de böcker
    som fick mig att vilja bli fysiker.

  213. Översättning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Räkna med Simpsons

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Simon Singh skriver i "Räkna med Simpsons" om hur matematik spelar en viktig roll i tv-serien The Simpsons. Flera av seriens manusförfattare har avancerade kunskaper i matematik. I avsnitten kan ekvationer och olika svårlösta matematiska problem finnas med mer eller mindre dolda. Det händer även att någon av huvudpersonerna Homer, Lisa eller Bart refererar till svårlösta ekvationer och perfekta tal. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Ämnen:
Matematik
Ämnesord:
Manusförfattande för tv, Matematik, Matematiker
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Livet i Mattelandet - syntolkat

Större än och mindre än

I Räknebageriet vill detektiven Colombo ha färre munkar än sin kollega och får hjälp av Bullino. Men en munk försvinner hela tiden. Kan det vara det där hungriga "större än"-tecknet som har varit i farten? Geometribanken får besök av en vilsen orienterare på jakt efter en geometrisk form som kan hjälpa honom att hitta vägen ut. På Matematikrestaurangen gör Uno, Kaxi, Teresa och Kvartz en låt i tretakt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Den magiska tallinjen

Hjärnforskaren Torkel Klingberg studerar hur sexåringar kan träna matematisk förmåga på bästa sätt. Nyckeln till framgång är tallinjen och inkludering. Här berättar han varför. Han har stora förhoppningar om att vi kan bättra på Pisa-resultaten i matte, bland annat med hjälp av denna nya kunskap.