Titta

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Om UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Vilka är de viktigaste utmaningarna just nu för att nå jämställdhet? Föreläsningar och diskussioner med framstående genusforskare om klass, rasism och myter om den moderna mannen. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0 : I normens ögaDela
  1. Tack för den introduktionen.

  2. Och tack för att jag har fått
    förtroendet att under 45 minuter-

  3. -få reflektera
    över vad norm och normkritik är-

  4. -inför denna kunniga och
    välinformerade konferensförsamling.

  5. 45 minuter går fort. Har man mycket
    att säga gäller det att ha ordning.

  6. Så jag kommer inte att gå runt
    på scenen och känna mig fri.

  7. Så gör man när man undervisar.
    Men jag håller mig till ett manus.

  8. Jag ber om överseende för det.
    Det blir min lott just nu.

  9. Varför ska vi tala om normkritik?

  10. Vi har jämställdhetsmål och
    en bra diskrimineringslagstiftning.

  11. Flera av er arbetar säkert med
    att påverka och förändra värderingar-

  12. -attityder och normerande
    strukturer och beteenden.

  13. Sedan tjugo år har vi en framgångsrik
    jämställdhetsintegrering.

  14. Allt detta arbete handlar såklart
    om normer, att förändra attityder-

  15. -om normer som rör kvinnor och män,
    manligt och kvinnligt-

  16. -eller maskulint och feminint.

  17. Parallellt pågår även forskning. Inte
    minst genusvetenskaplig forskning-

  18. -som har påverkats
    av poststrukturella-

  19. -postkoloniala
    och posthumanistiska strömningar.

  20. Normkritik uppfattas därför ibland
    som kritik av jämställdhetsarbetet.

  21. I vissa sammanhang kan det
    vara att beträda minerad mark.

  22. Jag har hört frågor som: "Gäller
    inte jämställdhetsmålen längre?"

  23. "Ska vi inte ha några normer alls?"
    "Ska vi bli värderelativister?"

  24. "Ska vi, likt filosofen Nietzsche,
    omvärdera alla värden?"

  25. Eller: "Är ett normkritiskt
    förhållningssätt bara en ny norm?"

  26. Nej, normkritik och ett normkritiskt
    förhållningssätt är inget av detta.

  27. Det gäller snarare en utveckling av
    jämställdhets- och jämlikhetsarbetet.

  28. I dagens heterogena samhälle
    måste vi på ett helt annat sätt-

  29. -räkna med att allt fler grupper
    som tidigare varit marginaliserade-

  30. -stigmatiserade eller helt tystade-

  31. -själva kräver respekt
    och utrymme för sin annanhet.

  32. Jag läste nyligen en omdiskuterad bok
    av en tysk psykiater och terapeut-

  33. -som heter Lütz.

  34. På baksidan av boken så läser jag:

  35. "När man som psykiater
    tittar på nyheterna"-

  36. -"blir man som regel irriterad."

  37. "Här är det fråga om krigshetsare,
    terrorister, mördare"-

  38. -"ekobrottslingar, iskalla
    revisorstyper och skamlösa egoister."

  39. "Och ingen behandlar dem. De
    betraktas till och med som normala."

  40. Boken heter:

  41. "På Tok! Vi behandlar fel människor;
    vårt problem är de normala."

  42. Författaren riktar fokus
    på normer och normalitet.

  43. På det sättet är han normkritisk.

  44. Med ett normkritiskt förhållningssätt
    granskas just normer och normalitet-

  45. -och inte de eller det
    som är normbrytare.

  46. För att kunna tala om kritik
    av normer och normativitet-

  47. -för att undvika
    allt för många missförstånd-

  48. -eller att vi
    hamnar i total tankeoreda-

  49. -så vill jag inledningsvis
    säga något allmänt-

  50. -om normer och normiskt förhållande
    till begrepp som makt och rättvisa.

  51. Därefter ska jag försöka säga
    något om vad normkritik är-

  52. -och varför normkritik behövs.

  53. Frågan om normkritik kan som ni
    förstår inte besvaras på ett enkelt-

  54. -eller entydigt sätt.

  55. Min förhoppning
    är att min korta inledning-

  56. -genererar
    både frågor och konflikter.

  57. Jag kommer att tänka
    på en dikt av poeten-

  58. -och frälsningssoldaten
    Majken Johansson.

  59. En dikt som följt mig under många år
    som lärare. Hon skriver:

  60. "Felet med våra frågor är att de
    övergav oss för ja, för nej"-

  61. -"för rätta ordet."

  62. Så till frågan om normer.

  63. Först måste vi skilja
    mellan normer och normalt-

  64. -och mellan natur och naturligt.
    Människan är en naturvarelse.

  65. Men vi har bytt instinktsbeteende
    mot normbeteende.

  66. Normer är en ofrånkomlig del
    i all mänsklig gemenskap.

  67. Det kan vara svårt
    att tänka normkritiskt-

  68. -eftersom normer genom uppfostran
    och vanor också omedvetet påverkar-

  69. -i språkanvändning,
    i omgivning och i arbete.

  70. En norm kan beskrivas som ett
    godtagbart beteende i en viss grupp.

  71. I Nationalencyklopedin definierar
    filosofen Lars Bergström norm så här:

  72. Han talar om ett normsystem
    som anger det normala mönster-

  73. -som individens handlingar
    bör överensstämma med.

  74. Normer kan vara rättsliga,
    ekonomiska, moraliska, estetiska etc.

  75. Vi talar ju om byggnormer, som
    senare kom att kallas för standard.

  76. Det är naturligtvis också normer.

  77. Normer och normkritik ryms
    inom många akademiska discipliner.

  78. Men här är det nog
    moralfilosofi och sociologi-

  79. -som framträder mest.

  80. Det finns knappt en bok i sociologi
    som inte ger en definition av normer.

  81. Men normer beskriver inget,
    normer föreskriver vad som bör göras-

  82. -eller vad som bör ske. Vi är
    med andra ord sociala normvarelser-

  83. -och fäller omdömen
    utifrån olika värderingar.

  84. Våra värderingar och attityder leder
    till normskapande och normbeteende-

  85. -till regelföljande
    och regelbrytande-

  86. -men även till normöverskridande
    och normkonflikt.

  87. Normer och för givet tagna sanningar
    styr vårt sätt att tänka och handla.

  88. Med andra ord så utgör normer en
    grundpelare i individens människosyn-

  89. -värderingssystem
    och i tros- och livsåskådningsfrågor.

  90. Men vi kan även skilja
    mellan attityder och normer.

  91. Den gemensamma utgångspunkten
    är att normer direkt eller indirekt-

  92. -innehåller handlingsanvisningar.

  93. Man kan inta vissa attityder
    som inte behöver leda till...

  94. De behöver inte övergå till normer.

  95. Flera av handlingsanvisningarna
    blir så småningom-

  96. -genom riksdagsbeslut till lagar,
    regler eller förordningar.

  97. Seder, vanor, traditioner och
    beteenden är sådant vi mer talar om-

  98. -vad gäller normer. Attityder
    är således inte handlingsanvisningar-

  99. -men de säger något
    om inställning och hållning.

  100. Jag tänkte på Mikaels kunskapstrappa.

  101. Det finns även något
    som kallas informerat ointresse.

  102. Det handlar inte om kunskapsbrist.

  103. Det är privilegier
    som måste försvaras.

  104. Det är inte alltid fråga om att folk
    saknar kunskap och information.

  105. Attityder byggs genom erfarenhet och
    uttrycks när man är för eller emot.

  106. En underavdelning av negativa
    attityder kan vara fördomar.

  107. Jämställdhets-
    och jämlikhetsarbete berör-

  108. -samhällets
    och individens förhållningssätt.

  109. Kruxet i allt förändringsarbete
    handlar om attitydförändring.

  110. Det betyder att ett normkritiskt
    arbete rör om på djupet-

  111. -och därför stöter på
    mycket motstånd.

  112. Normer och handlingsprinciper
    upprätthåller kulturella värden-

  113. -genom att med sanktioner markera
    vad som är önskvärt och klandervärt.

  114. Normer förstärker
    därmed förväntningar-

  115. -knutna till ett visst beteende.

  116. Normer reglerar beteenden
    och skapar mönster-

  117. -som skiljer ett socialt system
    från ett annat.

  118. Normer
    upprätthåller därmed gränserna-

  119. -mellan det som tillhör och inte
    tillhör ett visst socialt sammanhang.

  120. Handlingsutrymmet kan vara politiskt,
    kulturellt, ekonomiskt och naturligt.

  121. Det finns alltså
    olika typer av normer.

  122. Normer finns
    på olika nivåer i samhället-

  123. -och de skiljer sig åt
    beroende på sammanhang.

  124. Det finns normer i spel, fotbollsspel
    och annat. Alltså spelregler.

  125. Kompetensnormer
    och handlingsnormer.

  126. Det kan finnas konkurrerande normer
    inom samma normsystem.

  127. Man kan tala om normpluralism
    eller normkonflikt.

  128. Här fokuserar jag på handlingsnormer.

  129. Då görs vanligtvis en indelning
    mellan moraliska och sociala normer.

  130. Ganska ofta utgörs våra normer
    av oreflekterade förgivettaganden.

  131. Det skapar bilder av hur omgivningen
    ser ut och hur den bör fungera.

  132. Normer, särskilt inom det socio-
    kulturella området, är ofta dolda.

  133. De kan vila på outtalade premisser-

  134. -ofta stereotypa påståenden
    om kvinnligt och manligt exempelvis.

  135. Men även förväntningar, ett visst
    handlande som ska följa på detta.

  136. Kraven som omgivningen
    ställer på en person-

  137. -kan bli till ett krav
    personen ställer på sig själv.

  138. Normer blir därmed en del av ens eget
    normsystem och den egna moralen.

  139. Man kan säga
    att normen har internaliserats.

  140. Flera författare beskriver det
    med en stormmetafor.

  141. I stormens öga är det helt lugnt.
    Det märks inget av stormen.

  142. Tillämpad på normer kan man säga att
    i normens öga tas normerna för givna.

  143. Den normgrupp som har definierat
    det som är normalt för gruppen-

  144. -känner sig hemma och den sociala
    ordningen känns helt självklar.

  145. Personer i normens öga
    objektifierar ofta de som är utanför.

  146. De som befinner sig i normens öga
    kan skapa sanningar om de andra.

  147. Både medvetet och omedvetet.

  148. Objektifieringen av den andra,
    berövandet av hens möjligheter-

  149. -att agera som subjekt är ett
    av de viktigaste kännetecknen-

  150. -av den maktrelation
    som ligger bakom diskriminering.

  151. Normen är dels ett redskap-

  152. -för att styra individer och grupper.

  153. Men även ett redskap för integration,
    sammanhållning och gemenskap.

  154. Anpassning till normen
    eller identifikation med normen-

  155. -kan belönas
    med bekräftelse och tillhörighet.

  156. Normbrott och normavvikelse
    kan leda till negativa sanktioner.

  157. Det kan handla om skam, skuld,
    tystnad, uteslutning, stigmatisering-

  158. -diskriminering, exkludering.

  159. Eftersom normer
    skapas i olika maktrelationer-

  160. -handlar det i hög grad-

  161. -om identifikation
    och skillnadsgörande.

  162. Det handlar om tillhörighet,
    men även om skillnad och exkludering.

  163. Vilka normer skapas för den egna
    gruppen och vilka skapas för andra?

  164. Det har kallats symmetriska
    och asymmetriska normer.

  165. Symmetriska normer vänder sig
    till deltagarna i den egna gruppen-

  166. -och de asymmetriska normerna
    är de normer som skapas för andra.

  167. Då vi även skapar normer för grupper
    vi inte ingår i måste vi fråga oss:

  168. Vem är den andra?

  169. Vårt förhållande till annanhet,
    till skillnad och olikhet.

  170. Kanske är det även så att vi
    i dag utmanas av skillnader.

  171. Vi måste överskrida gränser
    på ett annat sätt än tidigare.

  172. Man ska även vara uppmärksam
    på att skillnad är vad identitet-

  173. -ständigt försöker utplåna,
    fixera eller hålla på plats.

  174. Det är en paradox. Skillnaden stör
    det identiteten vill hålla på plats.

  175. Samtidigt bekräftas identiteten
    av skillnaden.

  176. Så den fråga en lektion om normer
    och normkritik måste börja med är:

  177. Vem är jag?

  178. Ett unikt jag kan bara finnas
    genom den andra.

  179. Därför är det betydelsefullt att inse
    behovet av den andras annanhet-

  180. -för den egna identiteten.

  181. Att kritiskt granska sin position.
    Som filosofen Hannah Arendt säger:

  182. "Gå på besök
    i andras föreställningsvärld."

  183. Det är inte helt lätt.

  184. Vi har ofta problem
    med annanhet och skillnad-

  185. -eftersom det stör
    den egna självbilden.

  186. Två sätt att tänka
    kring problem med den andra-

  187. -är vad som kallas likhetsideologi
    eller närhetsideologi.

  188. I likhetsideologi kan bara
    den som redan definierats som nära-

  189. -vara verkligt lik. De andra
    får nöja sig med att likna oss.

  190. Eller: Bara de som redan definierats
    som lika kan inkorporeras-

  191. -och därmed vara nära varandra.

  192. De andra får hålla sig borta.

  193. Dilemmat är hur en social och
    kulturell mångfald ska kombineras-

  194. -med politisk icke-dominans.

  195. I stället för
    en förenklad uppdelning i vi och de-

  196. -kan man inspireras av den post-
    koloniala teoretikern Homi Bhabha:

  197. Han föreslår att vi använder
    begreppet Den tredje identiteten.

  198. En både och-identitet. En hybrid
    identitet som är gränsöverskridande-

  199. -mångdimensionell,
    kontextuell och föränderlig.

  200. En sådan identitet skulle kunna
    kallas diversifierad normalitet.

  201. Alla är inordnade i olika sammanhang
    där vi bär på privilegier-

  202. -eller är underordnade.
    Frågor vi därför bör ställa oss är:

  203. Vem är bärare av skillnad?
    Vem tillhör och vem tillhör inte?

  204. När och i vilket sammanhang är klass,
    etnicitet, kön, sjukdomsdiagnos-

  205. -funktionsnedsättning,
    hudfärg etc viktigt?

  206. Och vilka
    är de centrala maktförhållandena?

  207. Vad är de beroende av?

  208. Ur ett normkritiskt perspektiv skulle
    vi ifrågasätta och problematisera-

  209. -tvåkönsnorm, maskulinitetsnorm,
    heteronorm, åldersnorm-

  210. -etnicitetsnorm, friskhetsnorm,
    hälsonorm, funktionsnorm etc.

  211. Det är normer som skapar avvikelser,
    avvikelser skapar inte normen.

  212. Kritiskt tänkande eller reflektion
    handlar om ett förhållningssätt-

  213. -där vi skärskådar
    det vi tar för givet.

  214. Man kan i princip skärskåda
    allt vi tar för givet.

  215. Även föreställningar som vi
    har blivit lärda eller fostrade in i.

  216. Våra föreställningar
    är inte nödvändigtvis fel.

  217. Det kan vara lika viktigt att inse
    att vissa föreställningar stämmer.

  218. Som filosofen Hannah Arendt säger:
    "Så snart vi undanröjer pluralitet"-

  219. -"så snart vi fjärmar oss
    från den andras särskildhet-

  220. -"i försök
    att kontrollera deras responser"-

  221. -"kommer vi att beröva oss möjlighet
    till handlande och subjektivitet."

  222. Så ni förstår att det inte
    är helt enkelt att vara normkritisk.

  223. Dels stärker olika maktstrukturer
    befintliga normsystem-

  224. -som vi antingen är inordnade i
    eller marginaliserade inom.

  225. Dels kan vi som individer
    också vara omedvetna-

  226. -om internaliserade
    normer och maktordningar.

  227. Men genom att våga utmana
    det invanda och självklara-

  228. -så kan en känsla av otrygghet
    uppkomma. Men den kan användas-

  229. -och ge skjuts åt ett förändrings-
    arbete. Många av er som är här-

  230. -har arbetat på ett bra sätt med
    ett normkritiskt förhållningssätt-

  231. -och ett normkreativt
    förändringsarbete.

  232. Ni är vana vid normativa
    och normerande begrepp-

  233. -som jämställdhet,
    jämlikhet och lika värde.

  234. Ord, termer och uttryck, men även
    begrepp som vi ger olika innebörd.

  235. När de används måste vi fråga oss
    vad vi menar när vi säger det.

  236. Det är politiska begrepp. Man
    är därför enig om att använda orden.

  237. Men innebörden varierar.

  238. De här begreppen
    rymmer uppfattningar om rättvisa-

  239. -makt och demokrati.

  240. Vad är det
    för innehåll vi ger begreppen?

  241. Politik handlar om hur makt fördelas,
    om inflytande, resurser och välfärd-

  242. -och hur vi på skilda värdegrunder
    prioriterar mellan olika behov.

  243. Det centrala att fundera över
    är makt och maktrelationer.

  244. Men vad menar vi med begreppet makt?

  245. Är det en egenskap? En relation?
    En förmåga? Och så vidare.

  246. Är det ens intressant
    att tala om vad makt är?

  247. Vissa menar att den intressanta
    frågan är hur makt utövas.

  248. Olika teoretiker har förstås använt
    begreppet makt på många olika sätt.

  249. Här är några exempel:

  250. Foucault talar om en process-

  251. -Gramsci om hegemonier
    som bygger på ömsesidighet-

  252. -och Habermas, Latour och Iris Marion
    Young om asymmetrisk ömsesidighet.

  253. Begreppet används på många sätt.
    Det är kanske klokt att fråga andra:

  254. "Hur tänker du?" "Vad menar vi?"

  255. Makt för mig är att kunna
    definiera andras gränser-

  256. -samtidigt som
    de egna gränserna beskyddas.

  257. Det som är uteslutet eller som
    exkluderas är främst en markering-

  258. -av egna gränser exklusivt för mig
    eller för den egna gruppen.

  259. Genom utstötning av den andra sätter
    vi även gränser för oss själva.

  260. Makt handlar om gränser.

  261. Eftersom det politiska systemet ska
    representera ett kollektivt intresse-

  262. -ett allmänintresse
    i mellanmänskliga relationer-

  263. -är det särskilt
    inriktat på normproduktion.

  264. Det är kanske där de flesta av er
    kommer in i er dagliga gärning.

  265. Många av er har på något sätt
    arbetat med politiskt fattade beslut-

  266. -som handlar om integrering,
    jämlikhet, mångfald och lika värde.

  267. Politiska värderingar som utgår från
    föreställningen om allas lika värde.

  268. I normsystem som FN:s
    deklaration om mänskliga rättigheter-

  269. -i diskrimineringslagens sju grunder
    och i jämställdhetspolitiska målen.

  270. Mikael visade detta tidigare.

  271. Den maktlöse får inte möjlighet
    att utveckla sina talanger-

  272. -har inte makt över sitt arbete
    och blir ofta respektlöst bemött-

  273. -på grund av den sociala position
    han intar.

  274. Nu kom jag för snabbt bort.

  275. Jag ska säga något om det andra
    begreppet, alltså makt och rättvisa.

  276. Jag ska bara få ordning
    på mina papper.

  277. Så.

  278. Makt och rättvisa
    är relationella begrepp-

  279. -präglade av situationer,
    aktörer och strukturer.

  280. Om vi inte
    får syn på hur makt fördelas-

  281. -blir vi blinda för strukturella
    över- och underordningar som uppstår-

  282. -beroende på faktorer som kön,
    etnicitet, ålder och så vidare.

  283. Ser man inte på makt som en process
    snarare än ett fördelningsmönster-

  284. -är det omöjligt att se de dominans-
    förhållanden och det förtryck-

  285. -som verkar
    i samtida välfärdssamhällen.

  286. Vi blir blinda för den maktlöshet
    som drabbar andra.

  287. Den maktlöse får alltså
    inte utrymme och möjligheter.

  288. Diskriminering är då inte främst
    en fråga om mänskliga rättigheter-

  289. -utan om rättvisa.

  290. Filosofen Iris Marion Young
    lyfter fram betydelsen av rättvisa-

  291. -inte enbart som fördelningsfråga,
    något vi kan ha eller inte ha-

  292. -utan även som en relation.

  293. Hon talar om rättvisa på två sätt:
    Att ha men också något som görs.

  294. Det är inte ting,
    det är beroende av sammanhang.

  295. Hinder för rättvisa
    skulle då vara dominans och förtryck.

  296. Ur ett globalt perspektiv
    bör man fråga sig-

  297. -vilka som har rätt
    att göra rättviseanspråk.

  298. Vilken slags aktörer har rätt
    att framställa rättviseanspråk?

  299. Vems intressen bör beaktas?

  300. Och vem tillhör den krets
    som har rätt till lika behandling?

  301. Nu är vi tillbaka
    till de bilder jag visade förut.

  302. Flera av er är involverade i
    diskrimineringslagstiftningen.

  303. Vi argumenterar för normer,
    människors lika värde oavsett kön-

  304. -rätten till könsöverskridande
    identitet och så vidare.

  305. Vi måste även förhålla oss
    till de jämställdhetspolitiska målen.

  306. Vi kan vara överens om principen om
    allas lika värde. Men vad som menas-

  307. -och vilken betydelse som läggs
    i uttrycket är vi inte lika eniga om.

  308. Man måste även fråga sig:

  309. Jämlikt deltagande för vilka?
    Och i vilka sociala situationer?

  310. Vad ska jämlikt fördelas?

  311. Vem ingår i jämlikheten?
    Och hur ska jämlikheten genomföras?

  312. Lika behandling
    ger heller inte alltid lika värde.

  313. Och jämlikhet kan aldrig uppnås
    utan konflikt och oenighet.

  314. Själva yrkandet på jämlikhet är ett
    yrkande på erkännande av skillnad.

  315. Med ett normkritiskt förhållningssätt
    granskas och ifrågasätts normer-

  316. -som kan kopplas till maktmissbruk
    som kränkningar, trakasserier-

  317. -mobbning, diskriminering, vardags-
    rasism och negativ särbehandling.

  318. Det är viktigt att få syn på makt-
    relationerna och fördelning av makt.

  319. Vinthagen och Zavalia
    talar i boken "Normkreativ"-

  320. -om betydelsen av vilka kroppar
    som finns på vilka positioner.

  321. "Organisationer och nätverk
    behöver få syn på vilka kroppar"-

  322. -"som finns på vilka positioner,
    vilka kompetenser som premieras"-

  323. -"hur underlag, protokoll
    och beslut delas och så vidare."

  324. När vi granskar maktrelationer
    får vi syn på vad som ingår i normen-

  325. -och vad eller vilka
    som blir normbrytare eller avvikare.

  326. Målet med att arbeta normkritiskt
    är inte att kompensera-

  327. -tills avvikaren uppträder normalt.

  328. Ett normkritiskt perspektiv
    handlar snarare om att avnormalisera-

  329. -det sätt på vilket regler formuleras
    genom att visa-

  330. -vilka olika variationer och behov
    som finns innanför institutionen.

  331. Normkritisk granskning handlar om att
    både granska individers relationer-

  332. -men även normerade maktstrukturer.

  333. Vi kan granska ekonomiska, rättsliga,
    politiska och kulturella strukturer.

  334. Vi kan tala om en struktur
    eller ur ett systemperspektiv-

  335. -och för individen.

  336. Genom att granska sociala
    och moraliska normer i ett samhälle-

  337. -och se vilka förutsättningar och
    förväntningar det har på individen-

  338. -så kan vi synliggöra integration
    och strukturell diskriminering.

  339. Genom att normkritiskt granska
    individers relationer till varandra-

  340. -kan vi synliggöra
    gemenskap och samhörighet-

  341. -men även stigmatisering,
    exkludering och trakasserier.

  342. Ek och Elmroth beskriver normkritisk
    granskning på ett annat sätt-

  343. -i "Normkritiska perspektiv -
    i skolans likabehandlingsarbete".

  344. De talar om diskriminering i kontrakt
    och diskriminering i kontakt-

  345. -för att skilja mellan diskriminering
    på strukturell och individuell nivå-

  346. -även om de är beroende av varandra.

  347. Normkritisk granskning handlar inte
    enbart om hur normer företräds-

  348. -utan även om hur de framställs.

  349. Värderingar och normer iscensätts i
    världen genom våra representationer.

  350. Det vill säga hur vi framställer dem
    i skrift, tal och bild-

  351. -och hur de representeras
    genom att på olika sätt företrädas.

  352. Det är en tanke
    som på ett intressant sätt utvecklas-

  353. -av teoretikern Gayatri Spivak
    i texten "Kan den subalterna tala?"

  354. Hon talar
    om representation som framställning-

  355. -och representation
    där man företräder någon.

  356. Hur den beskrivs, illustreras
    och hur maktutövandet ser ut.

  357. I båda fallen är det självklart
    fråga om maktutövning.

  358. Hur ojämlikhet, ojämställdhet och
    människors olika värde iscensätts-

  359. -finns det otaliga exempel på i text-

  360. -men även i representation
    genom stat och politik.

  361. I en nyutkommen rapport om HBTQ-
    personers livsvillkor i Göteborg-

  362. -granskas ett normbrytande liv.

  363. I rapporten ställer Maria Jacobson
    frågan om det finns möjlighet-

  364. -att leva ett gott liv i öppenhet och
    trygghet och känna sig inkluderad-

  365. -trots en stabil heteronormativitet
    i Göteborgssamhället.

  366. Rapporten är ett exempel
    på kritisk granskning av normerna-

  367. -om jämställdhet, jämlikhet och allas
    lika värde, inte av normbrytarna.

  368. En annan normkritisk rapport är
    "Afrofobi: en kunskapsöversikt"-

  369. -"över afrosvenskars situation
    i dagens Sverige".

  370. Där gör Hübinette, Beshir och Kawesa
    en normkritisk granskning-

  371. -av den västerländska självbilden
    och av vithet som norm.

  372. Hur vithet som norm representeras
    i ord och bild visas exempelvis-

  373. -i en så omtyckt och spridd bok
    som "Pippi Långstrump".

  374. Så vi vet att även om hatbrotten
    generellt sett har minskat i Sverige-

  375. -så visar brottsstatistiken-

  376. -att afrofobiska hatbrott har ökat.

  377. Det är en ganska anmärkningsvärd
    diskrepans mellan -6 och +24.

  378. Dessa exempel
    visar med full tydlighet-

  379. -att den västerländska självbilden
    och vithetsnormen behöver granskas.

  380. "Ur ett normkritiskt perspektiv är
    det den västerländska självbilden"-

  381. -"samt vithet som norm som är
    föremål för kritisk granskning."

  382. För att uppnå diskrimineringslagens
    intentioner måste normerna granskas-

  383. -inte normbrytarna.
    Genom normkritisk granskning-

  384. -kan vi synliggöra inte bara medveten
    eller internaliserad diskriminering-

  385. -utan även hur dessa samverkar
    med den rådande samhällsstrukturen.

  386. Vi kan tala
    om det strukturella förtrycket.

  387. Ett sådant förtryck kan vi upptäcka
    om vi normkritiskt granskar-

  388. -hur till exempel heterosexualitet
    som norm tas för given i vår kultur.

  389. Från vaggan till graven är livet
    präglat av binär heteronormativitet.

  390. Jag skulle kunna tala
    om varornas hemliga sexliv.

  391. Hur tingen runt oss ser ut
    är heteronormativt präglat.

  392. Hemligheten består i
    att vi inte tänker på det.

  393. Det är ett mönster
    de flesta av oss tar för givet.

  394. Det kan gälla varierande företeelser
    såsom pojk- och flickleksaker-

  395. -pojk- och flickcyklar-

  396. -det är redan i tidig ålder viktigt
    hur de här paren hänger ihop-

  397. -färger, platser,
    boenden, inte minst byggnormer-

  398. -blommor, begravningar,
    ja, till och med choklad-

  399. -och Systembolagets varor
    skrivs in i en heteronormativ matris.

  400. Vem köper vad, och så vidare.

  401. Vad är vit choklad,
    mörk choklad och ljus choklad?

  402. Här finns könskodade varor
    på löpande band.

  403. I vår närmsta omgivning
    ser man hur kompakt heteronormen är.

  404. Med detta kritiserar jag inte
    människors val av sexualpartner.

  405. Jag talar om ett strukturellt mönster
    som präglar våra liv.

  406. Jag vill därför avsluta med en ganska
    schematisk normkritisk granskning-

  407. -av de jämställdhetspolitiska målen-

  408. -ur ett heteronormativt perspektiv.

  409. Vad säger normerna?

  410. Mattias Lundin föreslår i texten
    "Heteronormativitet, vad är det?"-

  411. -som även finns i boken "Normkritiska
    perspektiv" följande system:

  412. Upprepande av önskvärdhet,
    dikotomisering av kön-

  413. -differentiering av sexualitet,
    positionernas hierarki-

  414. -marginalisering, problematisering
    och personifiering.

  415. Om jag tillämpar detta
    på de jämställdhetspolitiska målen-

  416. -vad kommer jag att kunna
    dra för slutsatser? Jo, följande:

  417. Tvåkönsnorm.

  418. Två kategorier.
    Kvinnor och pojkar, flickor och män.

  419. Alla andra möjligheter
    är inte närvarande där.

  420. Det är en heteronormativitet som
    bygger på en heteronormativ matris.

  421. Det finns normer
    om feminint och maskulint-

  422. -en monogam familjenorm,
    inga andra möjligheter-

  423. -samt en upprepad önskvärdhet
    av tvåkönsnorm, heterosexualitet-

  424. -femininitets- och maskulinitetsnorm
    och familjenorm.

  425. Ett normkritiskt förhållningssätt
    gör oss medvetna om våra normer.

  426. Normkritik synliggör även normerna.

  427. Ett normkritiskt förhållningssätt
    gör oss medvetna om våra normer.

  428. Ett normkritiskt förhållningssätt
    synliggör privilegier.

  429. Genom normkreativitet-

  430. -kan vi undersöka vilka normer
    som inte fungerar exkluderande.

  431. Min inledande fråga var: Vad
    är normkritik och varför normkritik?

  432. Det leder mig till frågan:

  433. Hur kan vi kombinera olikhet
    med jämlikhet?

  434. Kan vi vara olika och ändå jämlika?

  435. Med ett normkritiskt arbete hoppas
    jag vi kan underlätta för människor-

  436. -att få vara jämlika
    i en ojämlik värld.

  437. Till sist några tänkvärda ord
    från Michel Foucault:

  438. "Det finns tillfällen då frågan
    om man kan tänka på annat sätt"-

  439. -"och se på annat sätt
    är nödvändig att ställa"-

  440. -"om man vill fortsätta
    att betrakta och fundera."

  441. Tack så mycket för er uppmärksamhet.

  442. Så här blir det ofta när man lyssnar
    på en kunnig och intressant person.

  443. Jag trodde jag visste
    vad normkritik är.

  444. Nu är jag mer förvirrad
    men även inspirerad.

  445. Det är så många bitar man
    måste pussla ihop. Hur gör man det?

  446. Hur får man in
    alla vida begrepp i sin vardag?

  447. Du återkom ett par gånger-

  448. -till att man
    ska ifrågasätta begreppen.

  449. Vad menar vi med begreppen
    jämlikhet, makt och rättvisa?

  450. Borde vi göra det oftare
    i ett jämställdhetsintegrerat arbete?

  451. Ja, det tror jag.
    Men om ni nu är tjänstemän-

  452. -man använder ju det uttrycket, så
    ska ni effektuera politiska beslut.

  453. Begrepp är ofta politiska, det vill
    säga man kan ge dem olika innehåll.

  454. Ordet frihet
    betyder olika saker för oss.

  455. Oberoende av partitillhörighet-

  456. -så använder man samma ord.
    Men man menar olika saker.

  457. Det är samma sak med begreppen
    demokrati, kärlek etc. Vad menar man?

  458. Man får de här begreppen
    på sitt bord-

  459. -och ska effektuera något.
    Men vad betyder det egentligen?

  460. Vem ska ge begreppen
    mening och betydelse?

  461. Det får inte bli så att politikerna
    gömmer sig bakom tjänstemännen-

  462. -så det blir en avpolitisering.

  463. Begreppen måste återföras
    till sin rätta plats.

  464. Men där blir man inte enig.
    Frågan är om det är själva poängen.

  465. Kan man använda hållbar utveckling
    utan att behöva definiera det-

  466. -fast man är överens om ordet?

  467. Jag har träffat folk som jobbar
    med just detta inom sjukvården.

  468. De får många begrepp i sitt knä.
    "Det får ni lösa", säger politikerna.

  469. Men man måste sända det
    till rätt adress, menar jag.

  470. Annars göms det politiska
    bakom tjänstemännen och tvärtom.

  471. Det blir en ohelig allians.

  472. Så tillbaka
    med politiken till politikerna.

  473. Ja, det tror jag.

  474. Vi är väldigt oroliga
    för just politik som konflikt.

  475. -För normkritik som konflikt.
    -Det kan man nog säga.

  476. Tack så jättemycket, Berit.

  477. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I normens öga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Berit Larsson är genusforskare och föreläser här om normer och normkritik. Hon menar att det är viktigt att studera och ifrågasätta det som ofta anses vara normalt, snarare än det som rör sig utanför normerna. Hon säger att normer inte nödvändigtvis beskriver något utan föreskriver hur något bör vara. Det svåra med förändringsarbete är att förändra attityder och beteenden. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Normer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Normer som måste brytas

Mikael Almén är projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och föreläser om hur vi ständigt reproducerar normer. Han menar att genusmönstren finns på alla plan i samhället och att de måste brytas. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

I normens öga

Berit Larsson är genusforskare och föreläser här om normer och normkritik. Hon säger att det svåra med förändringsarbete är att förändra attityder och beteenden. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

En mer mänsklig maskulinitet

Lucas Gottzén är forskare inom socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om begreppet hegemonisk maskulinitet och resonerar kring att vi i Sverige har en självbild av att män och kvinnor är jämställda. Han menar att den bilden är felaktig. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Ett samtal om antisemitism

Folkpartisten och före detta integrationsminister Erik Ullenhag samtalar med moderatorn Willy Silberstein. De samtalar om antisemitism, världsläget och om regeringens erkännande av Palestina samt om flathet och rädsla för att stöta sig med politiker. Inspelat den 15 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.