Titta

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Om UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Vilka är de viktigaste utmaningarna just nu för att nå jämställdhet? Föreläsningar och diskussioner med framstående genusforskare om klass, rasism och myter om den moderna mannen. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0 : Normer som måste brytasDela
  1. -Välkommen, Mikael.
    -Tack för det.

  2. Jag kommer att ge er en kort
    introduktion till jämställdhet.

  3. Många av er kan redan det här,
    men några har inte 100 % koll-

  4. -så för att jämna ut kunskapsnivån
    börjar vi i denna ordning.

  5. Jag tänkte ge tre exempel på att kön
    spelar roll, från vardagslivet-

  6. -från tre olika arenor i samhället.
    Den första arenan är individnivå-

  7. -den andra är organisationsnivå
    och den tredje är samhällsnivå.

  8. Allting börjar
    med ett MMS på individnivå.

  9. Det är en kollega till mig
    som är i en dyr klädbutik i London.

  10. På bilden som jag får hänger det
    längs en vägg en massa rosa kläder-

  11. -och längs en annan ljusblåa kläder.
    Jag svarar: "Vad är nytt med det?"

  12. "Det har vi ju sett tusen gånger, att
    man könskodar barns kläder så där."

  13. "Javisst, men det där är inte
    barnkläder, det är hundkläder."

  14. Det där säger nåt om hur stort
    vår kulturs behov av att göra kön är.

  15. Det finns de som köper kläder som är
    kodade utifrån kön till sina husdjur.

  16. Så viktigt är det för en del.
    Det andra exemplet är hämtat från...

  17. -Du har micken fel.
    -Nämen! Kan jag få hjälp med det?

  18. -Har jag vänt öronen bak och fram?
    -Ja.

  19. När jag kollade i spegeln i morse
    satt de på rätt sida, men...

  20. Det är ett problem, det där...
    Hör ni nu, då?

  21. Så bra, alla hör.

  22. Nästa exempel
    är hämtat från organisatorisk nivå.

  23. Organisationen är min hemkommun,
    Kalmar kommun-

  24. -som gjorde nåt så spännande som att
    kartlägga fakturahanteringssystemet.

  25. Hjärtat börjar bulta, eller hur?

  26. Man tittade på...

  27. När kvinnor och män
    bodde tillsammans i ett hushåll-

  28. -gick fakturor för barnomsorg till
    kvinnan och sophantering till mannen.

  29. Indirekt sände kommunen en signal
    om vem som var ansvarig för vad-

  30. -vem som är fullvärdig fastighets-
    ägare respektive fullvärdig förälder.

  31. Det där var inte svårt att ändra på-

  32. -och det var inget som
    kommunen hade gjort av illvilja.

  33. Det var nåt som hängde kvar sen
    gammalt och det var lätt att åtgärda.

  34. I stället började man skicka fakturor
    till den som stod först i alfabetet.

  35. Kalmar kommun är inte unika här. Det
    finns andra kommuner som än i dag-

  36. -fakturerar på detta sätt. Det är ett
    litet exempel på organisationsnivå.

  37. Nästa exempel är hämtat från
    ett utsnitt av samhället, Tallkrogen.

  38. Det är ett stadsdelscentrum
    i söderförort i Stockholm.

  39. Där har vi två frisersalonger
    från 50-talet som finns än i dag.

  40. På den ena frisersalongen
    står det "Damfrisör".

  41. Och vilka är det som klipper sig där?
    Ja, kan ni gissa?

  42. Det står ju där, det är damer. Vilka
    klipper sig hos den andra frisören?

  43. Kan det vara hundar eller hästar,
    katter, fiskar...?

  44. Nej, vi vet ju att det är herrar,
    men det står faktiskt inte.

  45. Ibland säger man att den som är norm
    inte behöver nämnas med nåt tillägg.

  46. Det finns en massa språkliga exempel
    på det där.

  47. Ibland talas det om politiker
    och kvinnliga politiker-

  48. -präster, kvinnliga präster, sjuk-
    sköterskor, manliga sjuksköterskor.

  49. Vi fick allmän och lika rösträtt
    för allmänintresset-

  50. -och sen kom kvinnors rösträtt.
    Vi har en massa språkliga exempel-

  51. -där man markerar
    vad som är norm och inte utifrån kön.

  52. På samma sätt markerar vi norm
    och icke-norm inom andra kategorier.

  53. Ibland talas det om
    bröllop och homobröllop-

  54. -om parkering och handikapparkering,
    om läkaren och den turkiska läkaren-

  55. -bärplockaren, den polska bär-
    plockaren, kvinnan, invandrarkvinnan.

  56. Det här kan vi använda som en enkel
    metod för att identifiera normer.

  57. Här har vi identifierat en manlig
    norm i det offentliga rummet-

  58. -i Tallkrogens centrum.

  59. Vad berättar dessa tre exempel?
    Ja, kanske detta-

  60. -att könsmönster
    finns i hela vårt samhälle-

  61. -på individnivå, på organisatorisk
    nivå och på samhällsnivå.

  62. Oavsett om vi jobbar i statliga
    myndigheter, kommuner, landsting-

  63. -eller i privat sektor lever vi
    i ett samhälle där kön spelar roll.

  64. Det finns en maktordning kopplad
    till kön, en maktordning som gör-

  65. -att det kvinnor är, gör och säger
    värderas högre än det män är och gör.

  66. Sa jag fel nu? Ja, jag sa fel nu.
    Det var det där med öronen.

  67. Det kvinnor gör, är och säger
    värderas lägre än det män är och gör.

  68. Vi ser det på löneskillnader, chefs-
    positioner och förtroendeuppdrag.

  69. Men det finns också
    andra maktordningar i vårt samhälle.

  70. Om vi vill identifiera
    de där maktordningarna-

  71. -har lagstiftaren redan gjort
    lite av jobbet-

  72. -för i våra diskrimineringsgrunder
    har vi sju saker som spelar roll.

  73. Vi har kön, alltså kvinna eller man-

  74. -könsidentitet, alltså hur man
    förhåller sig till könsnormer...

  75. Här omfattas t.ex. transvestiter
    av diskrimineringsskyddet.

  76. Vi har etnisk tillhörighet, alltså
    etniskt ursprung, hudfärg o.s.v.

  77. Vi har religion,
    vi har funktionalitet...

  78. Funktionsnedsättning kan vara dold
    eller synlig, psykisk eller fysisk.

  79. Vi har sexualitet. Vi har skydd
    för tre sexuella läggningar i lagen.

  80. Vill man hitta på några andra hyss
    får man göra det på fritiden.

  81. Vi har heterosexuella, homosexuella
    och bisexuella. Och så har vi ålder.

  82. Till var och en
    av diskrimineringsgrunderna-

  83. -finns det en maktordning eller
    en konfliktyta som jag har ritat ut.

  84. I ena änden har vi nån som har makt
    på nån annans bekostnad.

  85. Vi kan också tala om att vi har nån
    som är överordnad och underordnad.

  86. Nån som är privilegierad och icke-
    privilegierad, norm och icke-norm.

  87. Ibland har vi också
    majoritet och minoritet-

  88. -överrepresenterad
    och underrepresenterad.

  89. Alla förhåller sig till de normer
    som maktordningarna upprätthålls av.

  90. Alla befinner sig nånstans här. En
    kan vara en transvestit som är äldre.

  91. En kan vara kvinna, kristen och
    kanske ha en funktionsnedsättning.

  92. Beroende på var vi befinner oss här
    får vi olika levnadsvillkor.

  93. Här ser det ut som
    att maktordningarna är fristående.

  94. I själva verket är de sammankopplade
    och gör skillnad för varandra.

  95. Vad som är norm kan skilja över tid
    och mellan olika sammanhang.

  96. I samhället, när man tittar på
    sexualitet, råder en heteronorm-

  97. -men om man går på en gayklubb
    råder en homonorm.

  98. Kategorierna och tillhörigheterna
    är mer eller mindre föränderliga.

  99. I ålderns natur ligger att vi börjar
    nånstans och slutar nån annanstans.

  100. Religion kanske är nånting
    som folk byter i mindre utsträckning.

  101. En del är mer fasta än andra.

  102. Fler saker än dessa spelar roll.

  103. Går vi till forskning
    och levd erfarenhet vet vi-

  104. -att t.ex. socioekonomi, alltså klass
    och utbildningsnivå, spelar roll.

  105. Geografi spelar roll, alltså
    stad och land eller förort och city.

  106. Utseende och politisk åskådning
    kan också spela roll-

  107. -för vilka levnadsvillkor vi får.

  108. När vi pratar om rättigheter
    och rättighetsarbete-

  109. -är det bra att ha koll på begreppen.

  110. Två vanliga begrepp
    är jämställdhet och jämlikhet.

  111. De används ofta synonymt,
    men de är inte synonyma.

  112. Jämställdhet handlar om den översta
    maktrelationen, kvinnor och män.

  113. Det är när de har samma makt, möjlig-
    heter, rättigheter och skyldigheter.

  114. Man pratar också om kvalitativ
    och kvantitativ jämställdhet.

  115. Kvantitativ jämställdhet
    är ofta lättare att mäta.

  116. Det kan handla om representation,
    taltid, kronor och arbetade timmar.

  117. Kvalitativ jämställdhet
    är ofta svårare att mäta eller ta på-

  118. -men är inte mindre viktig för det.

  119. Det kan handla om makt,
    inflytande, tolkningsföreträden-

  120. -vem som
    blir utsatt för härskartekniker.

  121. Vi talar också om intern och extern
    jämställdhet. Den interna handlar om-

  122. -personalfrågor, löner, rekrytering,
    karriärutveckling, chefspositioner.

  123. Extern är det vi pratar om när vi
    pratar om jämställdhetsintegrering.

  124. Det handlar om
    resultaten för dem vi finns till för.

  125. Om vi finns till för kunder,
    medborgare, brukare, elever-

  126. -som vi ska leverera verksamhet till-

  127. -ska de få likvärdig service
    oavsett vilket kön de har.

  128. Jämlikhet är ett bredare begrepp.
    I det ingår alla grupper.

  129. Det är när det råder samma makt
    och rättigheter mellan alla grupper.

  130. Vi kan inte nå ett jämlikt samhälle
    om vi inte arbetar för jämställdhet-

  131. -eftersom kvinnor och män
    finns i gruppen "alla".

  132. Vi kommer nu att fördjupa oss mer
    i begreppet jämställdhet.

  133. Vi har jämställdhetspolitiska mål
    som det offentliga ska bidra till.

  134. Att vi har de här målen
    säger två saker:

  135. Vi är inte där, för då skulle vi inte
    ha mål för att nå dit.

  136. Och vi har en politisk ledning
    i landet som vill att vi ska nå dit.

  137. Annars hade det ju inte heller varit
    meningsfullt att sätta upp målen.

  138. Kvinnor och män ska ha samma makt att
    forma samhället och sina egna liv.

  139. Vid motstånd mot jämställdhetsarbetet
    kan vi gå till det här målet.

  140. Ibland får vi höra: "Har inte
    jämställdheten gått gör långt?"

  141. Har vi nått målet? Nej.
    Kan det här gå för långt-

  142. -att kvinnor och män
    ska ha samma makt?

  143. Eller är det kanske nåt som kan
    definiera en fungerande demokrati?

  144. Målen är i dag utformade
    på ett väldigt övergripande sätt.

  145. Formuleringarna i dem är utformade-

  146. -för att möta utmaningar
    på samhällsnivå.

  147. Det betyder att om man jobbar
    i en offentlig verksamhet-

  148. -måste man bryta ner målen för att se
    hur de är konkreta i verksamheten.

  149. Under det övergripande målet
    har vi fyra delmål.

  150. Det första är en jämn fördelning
    av makt och inflytande.

  151. Det andra målet
    är ekonomisk jämställdhet.

  152. Jämn fördelning av det obetalda
    hem- och omsorgsarbetet.

  153. Kvinnor och män
    ska ta samma ansvar för hemarbetet-

  154. -och ha möjligheter
    att ge och få omsorg på lika villkor.

  155. Och så har vi det fjärde:
    Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

  156. Kvinnor och män ska ha samma rätt
    till kroppslig integritet.

  157. När man berättar om de här målen
    brukar det fjärde möta mest motstånd:

  158. "Kvinnors våld mot män, då,
    ska vi inte arbeta mot det?"

  159. Det ska vi naturligtvis göra. För
    varje individ som utsätts för våld-

  160. -är det ett enormt
    individuellt trauma och problem.

  161. Det är betydligt vanligare att män
    utsätter kvinnor för våld än tvärtom.

  162. Det man har identifierat
    som samhällsproblem-

  163. -som ska mötas med
    jämställdhetspolitiken är det här.

  164. Målen pekar ut fyra nyckelområden för
    att lösa ojämställdheten i samhället.

  165. Det betyder inte att de är huggna i
    sten. De kommer sannolikt att ändras-

  166. -precis som all politik behöver
    förändras när kunskapsläget gör det.

  167. Därför kommer huvudföreläsarna i dag
    att kika på de här målen-

  168. -och vad som händer när vi anlägger
    de respektive perspektiven på dem.

  169. Vi har en officiell strategi för att
    nå de jämställdhetspolitiska målen:

  170. Jämställdhetsintegrering.

  171. Där har Europarådet tagit fram en
    definition som är allmänt vedertagen:

  172. Vi ska göra det vi vanligen gör
    och det ska få ett jämställt utfall.

  173. De vi finns till för
    ska få del av jämställdheten.

  174. Vad innebär då detta i praktiken?

  175. Ofta handlar det om att systematiskt
    genomlysa sin egen verksamhet-

  176. -och identifiera könsmönster
    och ojämställdhetsproblem.

  177. Det kan gälla resursfördelning
    - tid, pengar och personal-

  178. -eller kvalitet i handläggnings-
    processer och bemötandesituationer.

  179. Eller snabbhet, träffsäkerhet
    och resultat för kvinnor och för män.

  180. Eller bemötande. Hur nöjda är kvinnor
    och män med bemötandet som de får?

  181. Förklarar man lika noga? Får kvinnor
    och män lika mycket uppmärksamhet?

  182. Det handlar om beslut och att göra
    konsekvensbedömningar av sina beslut.

  183. Det handlar om
    att titta på informationsmaterial-

  184. -och se på vilket sätt kvinnor och
    män representeras i text och bild.

  185. Det handlar också om
    de dokument som styr verksamheterna.

  186. Finns inte jämställdhet med där styr
    de inte mot en jämställd verksamhet.

  187. Ni som är pedagoger kommer nog att
    känna igen modellen Kunskapstrappan.

  188. Det är en trappstegsmodell
    över kunskapsutveckling och lärande.

  189. Här har vi applicerat den
    på jämställdhetskunskap.

  190. Jämställdhet är ett kunskapsområde.
    Ju mer vi kan desto bättre.

  191. Vi föds inte med kunskaper om
    jämställdhet, dem måste vi förvärva.

  192. Vi börjar på det här trappsteget,
    som heter omedveten inkompetens.

  193. Vi vet inte vet vad vi inte kan
    och efterfrågar därför ingen kunskap.

  194. Vi ser inte att det är fråga om
    ett kunskapsområde.

  195. Personer som befinner sig på
    detta trappsteg utövar ofta motstånd.

  196. De ser inte nyttan av jämställdhets-
    arbetet, för de saknar kunskap.

  197. Om ledningen befinner sig
    på det här trappsteget-

  198. -får resten av organisationen svårt
    att arbeta med jämställdhet.

  199. Nästa steg
    kallar vi för medveten inkompetens.

  200. Här har man insett vad man inte kan
    och att detta är ett kunskapsområde-

  201. -och man har fått på sig
    "genusglasögonen".

  202. Det är lite svag skärpa
    i genusglasögonen fortfarande-

  203. -men man ser ändå att könsmönstren
    finns överallt runtomkring oss.

  204. Här vill man ha kunskap, för man ser
    att det är ett kunskapsområde-

  205. -och man vill ju inte verka okunnig.

  206. Nästa steg är medveten kompetens. Då
    har man fått in skärpan i glasögonen.

  207. Här vet vi vad vi kan
    och var vi hittar mer information.

  208. Vi känner till den fenomenala
    portalen jämställd.nu-

  209. -och vet att där finns mer
    information om vi vill förkovra oss.

  210. Man kanske identifierar problem-

  211. -men behöver mer redskap
    för att kunna göra nånting åt dem.

  212. På den här nivån kan vi hitta
    redskapen och vill veta mer.

  213. Vi vill ju kunna allt,
    vi som är bäst på allt.

  214. När man blir lite trött kanske man
    ändå förlägger glasögonen nånstans.

  215. Oftast när man gör genustabbar-

  216. -kommer man på den här nivån på
    att man har gjort det.

  217. På den sista nivån har man slängt
    glasögonen och laseropererat synen.

  218. Nu är detta en fråga om reflex och
    kunskaper som sitter i ryggmärgen.

  219. Det är alltså det högsta trappsteget,
    dit vi förhoppningsvis når.

  220. Modellen kan användas för att se var
    man befinner sig i sin organisation.

  221. Ett minsta trappsteg att ta sig upp
    till är ju medveten inkompetens-

  222. -för då ser folk
    att de behöver lära sig mer.

  223. Man kan också titta på var man är som
    individ och var ledningsgruppen är.

  224. När man, som vi gör nu, har en
    ambition att bredda kunskapsområdet-

  225. -är risken att man känner frustration
    för att man kliver ner några steg.

  226. Man ser att kunskapsområdet är större
    och att det finns mer att lära.

  227. Då är det bra att veta vad
    frustrationen beror på. Jo, det här.

  228. Det är också bra att veta att det
    finns en medicin mot frustration här-

  229. -och den heter kunskap, så det är tur
    att vi är samlade här i dag.

  230. Jag tror att vi kan ta rejäla kliv
    i rätt riktning tillsammans i dag.

  231. Detta var en liten introduktion
    till vad jämställdhet handlar om.

  232. Nu kommer vi att fördjupa detta.
    Tack för att ni lyssnade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Normer som måste brytas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mikael Almén är projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och föreläser om hur vi ständigt reproducerar normer. Vi pratar till exempel om kvinnliga läkare och manliga sjuksköterskor. Han menar att genusmönstren finns på alla plan i samhället och att de måste brytas. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Könsroller, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Normer som måste brytas

Mikael Almén är projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och föreläser om hur vi ständigt reproducerar normer. Han menar att genusmönstren finns på alla plan i samhället och att de måste brytas. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

I normens öga

Berit Larsson är genusforskare och föreläser här om normer och normkritik. Hon säger att det svåra med förändringsarbete är att förändra attityder och beteenden. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

En mer mänsklig maskulinitet

Lucas Gottzén är forskare inom socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om begreppet hegemonisk maskulinitet och resonerar kring att vi i Sverige har en självbild av att män och kvinnor är jämställda. Han menar att den bilden är felaktig. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.