Titta

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Om UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Vilka är de viktigaste utmaningarna just nu för att nå jämställdhet? Föreläsningar och diskussioner med framstående genusforskare om klass, rasism och myter om den moderna mannen. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Jämställdhet 2.0 : En mer mänsklig maskulinitetDela
  1. När vi pratar om maskulinitet
    bygger det på-

  2. -en specifik form
    att se på det här med kön-

  3. -och på att vara man
    eller vara kvinna.

  4. Vi gör en uppdelning mellan kön
    som biologiskt, och kön som socialt.

  5. Den biologiska kroppen lämnas ganska
    mycket därhän i den här teorin.

  6. Man skiter i att vi kanske
    inte bara är kvinnor och män-

  7. -utan att det finns blandningar,
    mer som ett kontinuum än en dikotomi.

  8. Men i dag låtsas vi som att det bara
    existerar män och kvinnor i världen.

  9. Alltså biologiska.
    Det är grundtanken.

  10. Andra grundtanken är att medan
    kroppen är någorlunda oformbar-

  11. -alltså det biologiska könet,
    så är det sociala könet formbart.

  12. Det är kulturellt, historiskt
    och social föränderligt.

  13. Det är socialt konstruerat.

  14. Det betyder att med mitt sätt att gå,
    stå, vara, och de praktiker jag har-

  15. -det sätt jag har sex,
    och hur jag är farsa-

  16. -eller det sätt jag jobbar på-

  17. -är jag med
    och åstadkommer maskulinitet.

  18. Att vara man i dag betyder inte alls
    samma sak-

  19. -som att vara man i morgon eller
    i går. Det förändras hela tiden.

  20. På 1700-talet var det
    i övre ståndskretsar väldigt vanligt-

  21. -och väldigt manligt, att gråta.

  22. Så adeln grät en skvätt
    på eftermiddagen.

  23. Man i andra tidsepoker har det inte
    har varit jättemanligt att gråta.

  24. Det är ett exempel på
    hur det kan vara lite olika.

  25. Då pratar man om att män,
    fysiska män, cis-män.-

  26. -har maskulinitet
    och kvinnor har femininitet.

  27. Sedan är det här mycket mer uppfuckat
    men jag försöker göra det tydligt.

  28. En viktig poäng är att när vi är ute
    i media och debatter i vardagslivet-

  29. -har vi en tendens att likställa
    maskulinitet med könsroll.

  30. Könsroll är ute,
    maskulinitet är inne.

  31. Könsroll är en teori som bygger på en
    konservativ syn på män och kvinnor.

  32. Och könsroll pratar bara
    om en mansroll och en kvinnoroll-

  33. -som ligger som en slags monolit
    över oss.

  34. Dessutom är det inte så bra om vi
    försöker bryta våra könsroller.

  35. Så ni kvinnor som har problem med
    att jobba heltid och vara tjänstemän-

  36. -och få ihop familjelivet, bryter mot
    en traditionell kvinnoroll-

  37. -och det är därför ni har
    dåligt samvete.

  38. Så maskulinitet är inte samma sak
    som könsroll.

  39. Första lärdomen är att vi kanske
    ska prata om maskuliniteter.

  40. Alltså flera olika typer av sätt-

  41. -att vara man på.

  42. Det finns en teori
    som lanserades på 80-talet-

  43. -och fick stor genomslagskraft
    inom maskulinitetsforskning-

  44. -och även i myndighetsvärlden.

  45. Den används ibland i olika rapporter:
    Hegemonisk maskulinitetsteori.

  46. Det var Raewyn Connell
    som lanserade det här.

  47. Hon har i en bok,
    som kom ut på svenska 1996-

  48. -det här citatet som en definition på
    hegemonisk maskulinitet.

  49. Jag har studerat och läst
    maskulinitet och genus och sådant-

  50. -sedan typ 1999, 2000,
    när jag började plugga-

  51. -och jag förstår fortfarande inte
    det här.

  52. Det är själva poängen med teorin,
    att den är väldigt svår.

  53. För några år sedan gjorde Raewyn
    och kollegan James Messerschmidt-

  54. -en slags revidering av det här,
    en uppdatering av teorin-

  55. -och skrev så här istället. Det är
    en svensk parafras mer än ett citat.

  56. "Hegemonisk maskulinitet
    är en idealiserad mansbild."

  57. "Andra män måste positionera sig
    i relation till idealet"-

  58. -"och legitimera genusordningen."

  59. "Alltså mäns underordning
    av kvinnor."

  60. Jag tar det igen:
    "En idealiserad mansbild."

  61. Vi behöver något sorts ideal.

  62. Män måste positionera sig
    i relation till idealet.

  63. Man behöver inte älska eller följa
    det, men man måste relatera till det.

  64. Det är ena parten, ett ideal för män.

  65. Men det måste också legitimera
    sakernas tillstånd.

  66. Det vill säga ojämställdhet,
    eller genusordningen.

  67. Att män, eller patriarkatet...
    Vi kan ha olika begrepp för det

  68. Män som kollektiv grupp tenderar
    alltså att vara överordnade kvinnor.

  69. Det kanske blev lite klarare.

  70. När jag läste om det här
    första gångerna på kurser och sådant-

  71. -brukade lärarna ha olika bilder
    att visa.

  72. Och så sa man: "Det här
    är hegemonisk maskulinitet."

  73. Så jag tänkte göra detsamma.

  74. Den första bilden är alltid ett test-

  75. -på hur kulturellt bevandrade
    människor är.

  76. Jag bjuder den som tar det här
    på öl efteråt.

  77. Vem är det här, och vad är det här?

  78. Ni kommer från myndigheter,
    så ni är grädden på moset i Sverige.

  79. "Trainspotting"? Fel.

  80. Fel.

  81. Bra. Där har vi en smart kille.

  82. Det är Vincent Cassel.

  83. Frankrikes mest välbetalde skådis
    efter Gérard Depardieu.

  84. Han spelar en judisk kille i en film
    som heter "La Haine", hatet.

  85. Svenska titeln är "Medan vi faller",
    och den utspelar sig i en "banlieue".

  86. En problemförort.
    Den är från mitten av 90-talet.

  87. Den handlar om tre killar.
    En jude, en arab och en västafrikan.

  88. Den handlar om deras relationer,
    våld, kriminalitet, gäng-

  89. -och relationen till staden.

  90. Vad bilden representerar för mig
    ska jag säga snart.

  91. Vad är det för intertextuell referens
    som han håller på med?

  92. Där har vi en smart person.
    "Taxi Driver".

  93. "Are you fucking with me?"

  94. Han står framför sin spegel
    och leker.

  95. Det här representerar
    den problematiska pojken.

  96. Den störiga pojken som bränner bilar
    i Husby, eller var det nu är.

  97. I rapporter... Jag hoppas att ingen
    från Skolverket är här.

  98. I en tio år gammal rapport
    från Skolverket säger man så här:

  99. "Hegemonisk maskulinitet
    är den problematiska pojken."

  100. Den som är skoltrött
    och vägrar plugga.

  101. Massor av forskning säger detsamma.
    Det här är hegemonisk maskulinitet.

  102. Jag har satt frågetecken där,
    för jag håller inte riktigt med.

  103. En annan bild på eventuell
    hegemonisk maskulinitet är det här.

  104. Är det någon som vet vem det här är?

  105. Zlatan Ibrahimovic kan vara ett
    exempel på hegemonisk maskulinitet-

  106. -därför att han är...

  107. ...framgångsrik, en förebild,
    det här idealet.

  108. Jag kan ingenting om fotboll,
    men det sägs-

  109. -att han har förändrat
    kidsens spelsätt.

  110. Jag vet att hans stil är explosiv,
    men gracil.

  111. Han utnyttjar att han är lång
    och kraftfull-

  112. -men samtidigt
    väldigt smidig och snabb.

  113. Och han bestämmer i landslaget,
    det gör inte Erik Hamrén.

  114. Vi kan räkna upp fler saker där han
    har något slags ideal-

  115. -men han har också
    någon form av organisatorisk makt.

  116. Han bestämmer ganska mycket
    i svenskt fotbollsliv.

  117. Den här typen av idrottsman,
    speciellt den framgångsrika-

  118. -har ibland lyfts fram som någon form
    av hegemonisk maskulinitet.

  119. Kanske, kanske inte.

  120. En tredje bild är den här.

  121. Någon sa Wallenberg. Jättebra.

  122. Mannen som äger era liv.
    I alla fall en tredjedel av Sverige.

  123. Det här är Marcus Wallenberg-

  124. -som är högsta hönset
    i Wallenberg-sfären-

  125. -som äger mängder av svenska företag.

  126. Om man jämför hans kropp
    med Zlatans kropp-

  127. -står han inte för
    något kroppsligt ideal-

  128. -men han står för
    den organisatoriska makten.

  129. Han har troligtvis helvetes
    mycket pengar-

  130. -och mycket mer politiskt inflytande
    än vi alla har tillsammans.

  131. Det är Marcus Wallenberg.
    Ska man följa Raewyns egen forskning-

  132. -har hon ofta påpekat
    att det är den här mannen-

  133. -som är någon form av
    hegemonisk maskulinitet.

  134. Organisatorisk makt, vit medelklass
    och väldigt mycket inflytande.

  135. Men jag har ett frågetecken där med.

  136. Jag har en sista bild,
    sedan är det slut på bilder.

  137. Vem är det här, och vad är det här?

  138. Hoa-Hoa Dahlgren. Var är det från?

  139. Försäkringskassan.
    Är någon från Försäkringskassan här?

  140. Där uppe. Bra. Grattis.

  141. Försäkringskassans första kampanj
    för att få männen-

  142. -som fick möjligheten 1974,
    att ta ut föräldraförsäkringspengar.

  143. Så kallad pappaledighet.

  144. Det här kanske
    är hegemonisk maskulinitet.

  145. Lars Jalmert, en slags nestor
    i svensk mansforskning-

  146. -myntade begreppet
    "i princip-mannen"-

  147. -för 30, 40 år sedan snart.

  148. Det han menade var
    att alla svenska män...

  149. Det gjordes stora undersökningar
    om jämställdhet-

  150. -och svenska män tyckte att
    jämställdhet är jättebra - i princip.

  151. I praktik var det annat. Att ta ut
    föräldraledighet var inte självklart.

  152. Jag har intervjuat några av dem som
    tog ut föräldraledighet på 70-talet-

  153. -utifrån väldigt tydligt feministiska
    politiska incitament.

  154. De beskriver när de gick
    med tre barnvagnar på rad.

  155. Förutom att de inte fick plats, så
    vände sig folk om efter dem på gatan.

  156. I radio beskrevs de
    som mamm-pappor, papp-mammor.

  157. Som velourmän.

  158. Alla de här begreppen
    är nedsättande ord-

  159. -som är feminiserande kring det här.

  160. En pappaledig man
    var inte en fullvärdig man-

  161. -och i värsta fall skulle hans barn
    kunna bli bögar, eller flator-

  162. -för de skulle bli så uppfuckade
    vad gäller könstillhörighet.

  163. Det behövdes en pappa
    som var mer utåtagerande-

  164. -och kvinnan som är mer inåtvänd.

  165. Det som hände är
    att den här modellen...

  166. Man kan säga att det är en självbild
    vi har i Sverige-

  167. -att vi är världens
    mest jämställda land-

  168. -och vi har världens
    mest jämställda män.

  169. Jag var inne på något
    som heter VisitSweden.

  170. Jag inser att jag klankar ner
    på folk, men det är inte meningen.

  171. VisitSweden är en portal på engelska
    om Sverige.

  172. Där står det tydligt
    att den svenska mannen är jämställd.

  173. Att vi har kommit långt och att det
    är självklart att vara föräldraledig.

  174. Det är en självbild som vi gärna när
    om vilka vi är.

  175. Det blir som om vi svenska, vita män-

  176. -bara i egenskap av att
    vara svenskar, är jämställda.

  177. I princip.
    Men inte i praktiken.

  178. Vi tar Hoa-Hoa. Man tyckte att det
    var kul att han gjorde det här.

  179. På den tiden var han ju brottare.

  180. På frågan om han själv ville vara
    föräldraledig svarade han "Aldrig."

  181. Och under många, många år-

  182. -var det bara några få procent som
    tog ut föräldraledighet av männen.

  183. Av alla dagar, det är så man räknar.

  184. Först när vi tvingar männen, med
    pappamånaderna, börjar det stiga.

  185. Och det är fortfarande...
    Är det 24 procent?

  186. 24 procent av föräldradagarna
    tas ut av män. Fortfarande rätt lite.

  187. I princip-mannen kan han kallas.

  188. Men det är också en bild av en man
    som är mjuk och tillgänglig-

  189. -men fortfarande väldigt manlig.

  190. Håret kanske inte är så manligt,
    men...

  191. Okej. Det här är mina bilder,
    och jag ska återkomma till dem.

  192. Själva poängen
    med hegemonisk maskulinitet-

  193. -är att det inte bara är
    de här könsstereotyperna...

  194. För bilderna representerar olika
    stereotyper av män, eller mansideal.

  195. Men det är inte bara ideal,
    utan det är också en process.

  196. Processen är viktig.

  197. Det är det konstiga ordet hegemoni
    som är process-ordet.

  198. Vad betyder hegemoni? Raewyn har
    en definition där hon säger så här:

  199. Jag vet inte om man blev klokare
    av det citatet heller.

  200. Låt mig ta ett exempel.
    Vi tänker oss en diktator, som Assad.

  201. Han styr genom våld
    och underrättelseverksamhet-

  202. -men han kan aldrig ha makt
    över folket utan någon legitimitet.

  203. Utan alliansbyggande med andra
    viktiga klaner eller grupperingar.

  204. Genom både hot om våld,
    och att de andra tjänar på det-

  205. -och att den stora massan känner
    att det ändå är tryggt och skönt.

  206. Det är stabilitet, man får jobb,
    eller man har något att vinna.

  207. Så hegemoni handlar inte om rent och
    skärt våld och makt genom förtryck-

  208. -utan hegemoni handlar om att du har
    något att vinna på att jag bestämmer.

  209. Att det är jag
    som är herre på täppan.

  210. Du har en investering
    i min maktposition.

  211. Raewyn Connell sammanför det
    begreppet med maskulinitetsbegreppet.

  212. Det får en form av maskulinitet-

  213. -som handlar om att investera
    i genusordningen.

  214. I sakernas tillstånd.

  215. Så det handlar om något slags ideal-

  216. -och någon form av
    organisatorisk makt.

  217. Det är en kamp om
    tolkningsföreträdet.

  218. Om vem som spelar ut korten
    och sätter ramarna för debatten.

  219. Vem bestämmer vad man får säga?
    Det är hegemoni.

  220. En osynlig makt som är så självklar
    och förgivettagen-

  221. -att vi lever i den
    och upprätthåller den varje dag-

  222. -och sällan, om någonsin,
    ifrågasätter den.

  223. Ett alliansbyggande mellan män och
    kvinnor, och mellan grupper av män.

  224. Så man måste få andras samtycke
    för att kunna bli legitim.

  225. Det fina med begreppet hegemoni-

  226. -är att det aldrig kan vara
    ett slutet system.

  227. Hegemoni är aldrig klart.

  228. Det är snarare som ett sår som hela
    tiden vätskar sig och spricker upp-

  229. -och som hela tiden kräver arbete
    för att täckas.

  230. Den dagen Assad inte
    lyckades hålla hegemonin längre-

  231. -och tappade sina allianser,
    då bröt helvetet loss.

  232. Hegemoni kan alltid ifrågasättas
    av andra grupper av män-

  233. -och olika grupper av kvinnor.

  234. Det är en ständig maktkamp om den
    som har tolkningsföreträdet.

  235. Är ni med ungefär på vad hegemonisk
    maskulinitet är enligt mig?

  236. Ja. Tack.
    För nu blir det svårare.

  237. Connell tar upp tre maskuliniteter
    till som hon relaterar till detta:

  238. Underordnad, marginaliserad och
    förhandlande/delaktig maskulinitet.

  239. Vad innebär de?

  240. Underordnad maskulinitet handlar om
    olika grupper av män-

  241. -eller maskulinitetsformationer-

  242. -som är kulturellt, ekonomiskt,
    juridiskt eller politisk uteslutna.

  243. Prototypen för det här
    har varit homosexuella män.

  244. Delvis på grund av att homosexuella,
    och transmän-

  245. -inte har haft några rättigheter
    under många år.

  246. De har varit uteslutna.

  247. Men också för att bög
    är antitesen till att vara man-

  248. -i väldigt många sammanhang.

  249. Många av de förnedrande orden vi har
    mot varandra-

  250. -och nu pratar jag om killarna-

  251. -relaterar ofta till bögighet
    eller fjollighet.

  252. Alltså icke-maskulina begrepp.

  253. Marginaliserad maskulinitet vill jag
    exemplifiera genom Zlatan.

  254. Eller andra typer av idrottsstjärnor
    som inte är från-

  255. -en vit medelklass-
    eller arbetarklassbakgrund.

  256. Det vill säga att Zlatans berättelse-

  257. -eller bilden av Zlatan,
    säger oss att det är möjligt-

  258. -att komma från en problemförort
    och vara blatte-

  259. -men genom att vara skicklig
    på fotboll och ha vinnarskalle-

  260. -göra en klassresa.

  261. Eller förändras.
    Det är vad den säger.

  262. Den berättelsen skyler över
    den andra berättelsen.

  263. Och det är berättelsen om det här
    landet som bryts av klasskamp...

  264. Nu låter jag som en marxist.

  265. ...och av ojämlikhet,
    med alla problem vi har.

  266. Där vi ska integrera
    så kallade invandrare, och så vidare.

  267. På så sätt auktoriserar
    bilden av Zlatan-

  268. -hegemonisk maskulinitet.

  269. Och auktoriserar sakernas tillstånd,
    och det är inget problem-

  270. -för vi kan inkludera Zlatan
    i bilden av svenskhet.

  271. "Du gamla, du fria."

  272. Han är det mest svenska vi har.
    Förutom pappaledighet.

  273. Och sill, kanske.

  274. Men det säger ingenting om hur det är
    att vara en kille-

  275. -och växa upp i Rinkeby.

  276. Det var den
    marginaliserade maskuliniteten.

  277. Slutligen har vi
    förhandlande/delaktig maskulinitet.

  278. Man kan beskriva det som
    i princip-mannen.

  279. Det handlar om män som är
    samarbetsvilliga mot kvinnor-

  280. -eller med kvinnor-

  281. -men som samtidigt
    upprätthåller genusordningen.

  282. Som bygger allianser med kvinnor
    och är snälla män.

  283. De flesta av oss
    är på något sätt det här.

  284. Men vi vinner samtidigt något
    på sakernas tillstånd.

  285. Jag, som vit medelklassman
    vinner på att stå här framme-

  286. -och framstå som den schysta killen

  287. -som tycker om genusteori
    och är feminist.

  288. Det är en sådan patriarkalisk
    utdelning som ligger i systemet.

  289. Nästa lärdom är att de här har bara
    med varandra att göra.

  290. De har ingen betydelse i sig själva,
    de olika maskulinitetspositionerna.

  291. Utan det är bara i relation
    till varandra som de får betydelse.

  292. Jag har börjat rita på en bild.

  293. Ursäkta om den inte är så sexig,
    men det är en pyramid.

  294. En teori om könshierarkier mellan
    män, och mellan kvinnor och män.

  295. Då tänker jag mig en pyramid,
    eller någon form av struktur-

  296. -där vi har hegemonisk maskulinitet
    i toppen-

  297. -och andra former
    av maskuliniteter här under.

  298. Underordnad, delad och marginaliserad
    maskulinitet.

  299. Det visar relationer mellan dem
    på olika sätt.

  300. Jag tappade bort mig lite.

  301. Det handlar inte bara om relationen
    mellan män-

  302. -alltså homosocialt, utan även om
    relationen mellan män och kvinnor.

  303. För det här är inte bara ett ideal
    för män, kring maskulinitet-

  304. -utan det är också något
    som legitimerar genusordningen.

  305. Sakernas tillstånd.

  306. Då tänker jag mig en ännu större
    pyramid, som också är relationell.

  307. Connell pratar inte så mycket om
    typer av feminiteter-

  308. -men en feminitet pratar hon om:
    Betonad feminitet.

  309. Jag går inte in på vad det betyder.

  310. Poängen är att relationen
    hela tiden står-

  311. -mellan olika typer
    av maskuliniteter-

  312. -men även maskuliniteter
    och feminiteter.

  313. Så det kan också se ut så här.

  314. Att den betonade feminiteten, i vissa
    fall, eller någon annan feminitet-

  315. -i en hierarkisk pyramid,
    har en högre position-

  316. -än någon form av maskulinitet.

  317. Som ni vita medelklasskvinnor här
    har troligtvis mer att säga till om-

  318. -och dessutom är ni myndighets-
    personer, än killen in Rinkeby.

  319. Ni har en annan status i egenskap av
    er klasstillhörighet och etnicitet.

  320. Nu märker ni att vi glider in på
    intersektionalitet.

  321. Så det finns också i den här teorin,
    i bakgrunden.

  322. Fördelar med hegemonisk
    maskulinitetsteori?

  323. För det första uppmärksammar den
    relationen mellan män-

  324. -och relationen
    mellan män och kvinnor samtidigt.

  325. Så istället för att bara prata om
    relationen mellan män och kvinnor-

  326. -eller bara relationen mellan män,
    så pratar den om båda samtidigt.

  327. Både homosocialt och heterosocialt.

  328. För det andra är maskulinitet inte
    något statiskt-

  329. -utan det förändras över tid.

  330. Och det finns ingen enskild form
    av maskulinitet-

  331. -utan det är många olika typer
    som relaterar till varandra.

  332. Någonstans så...

  333. Jag vet inte vem på bilderna som är
    hegemonisk maskulinitet-

  334. -men det vi lär oss av teorin är att
    idealtyper, könsstereotyper-

  335. -och bilder av, eller föreställningar
    om, olika typer av män-

  336. -någonstans är med och medverkar till
    de hierarkiska relationerna.

  337. En sak...

  338. Tio minuter?

  339. Vi måste tänka oss hegemonisk
    maskulinitet på olika nivåer.

  340. Vi kan prata om lokal nivå,
    regional nivå och global nivå.

  341. Vad som är hegemoniskt i ett
    sammanhang, är inte det i ett annat.

  342. Leta inte efter den hegemoniska
    maskuliniteten i landet Sverige-

  343. -utan titta i olika sammanhang.

  344. Vi kan se det på en skola, i en
    myndighet eller annan organisation-

  345. -men vi kan också se det
    mer generellt.

  346. Om vi återgår till
    föräldraförsäkringen-

  347. -har den pappalediga mannen,
    säger många forskare-

  348. -haft en hegemonisk position
    i svensk familjepolitik-

  349. -sedan sent 60-tal, tidigt 70-tal.

  350. Den har varit drivande för politiken-

  351. -men det föräldraledighetsreformen
    tydligt visar-

  352. -är att den inte har haft hegemonisk
    position, och knappt har det nu-

  353. -bland vanliga män.

  354. Det är två olika sfärer.

  355. I en studie av bara politiken
    kring föräldraskap-

  356. -ses den pappalediga mannen
    som hegemonisk, men...

  357. Men nu, studier som studerar
    föräldraskap-

  358. -på någon slags ideal nivå bland män-

  359. -visar att de flesta omfamnar idealet
    men kanske inte lever ut det.

  360. Jag ska börja avrunda.

  361. Regeringen har sina jämställdhetsmål
    som ni känner till bättre än jag.

  362. Jag tänkte applicera det här
    perspektivet på jämställdhetsmålen.

  363. Eller, på ett jämställdhetsmål,
    och det är det område jag kan:

  364. Mäns våld mot kvinnor,
    och att det ska upphöra.

  365. Vad gör maskulinitetsteori,
    och framför allt hegemonisk-

  366. -för förståelsen av det här?
    Vad har det att säga?

  367. Då måste vi prata kort om våld.

  368. Connell säger att våld och hegemoni
    inte är samma sak.

  369. Hegemoni upprätthålls primärt inte
    genom våld, eller hot-

  370. -utan på andra, mjukare sätt.
    Det är det första.

  371. Men i vissa kulturer, i västerländsk
    kultur har det varit så länge-

  372. -är våld en central del-

  373. -av vad det innebär att vara man,
    på olika sätt.

  374. Och jag pratar om våld mot män, och
    våld mot kvinnor. Inte bara kvinnor.

  375. En del av att vara man är
    att kunna slå när det behövs.

  376. Kunna ge tillbaka och försvara sig.

  377. Enligt Connell är det en central del
    av att vara man.

  378. James Messerschmidt har utvecklat
    Connells teori-

  379. -kring kriminalitet och våld,
    och han säger-

  380. -att våld och kriminalitet
    kan åstadkomma maskulinitet-

  381. -när andra resurser
    inte finns tillgängliga.

  382. Det handlar framför allt om
    ekonomiska resurser.

  383. Med våld kan man skapa
    en hegemonisk position-

  384. -i relation till kvinnor,
    och till andra män.

  385. Han menar att vi har olika relation
    till våld-

  386. -beroende på vår klass och etnicitet.
    Det går jag inte in på nu.

  387. Men vi måste ha intersektionella
    glasögon för att förstå-

  388. -mäns olika investeringar i våldet.

  389. Hanteringen av våldet skiljer sig åt
    beroende på klass och etnicitet.

  390. Vilka konsekvenser har maskulinitets-
    teori för våld mot kvinnor?

  391. Jag har fyra punkter.

  392. För det första
    måste vi kunna se sambandet-

  393. -mellan olika former av mäns våld.

  394. Vi kan inte bara prata om mäns våld
    mot kvinnor.

  395. Våld mot kvinnor,
    eller i nära relationer.

  396. Vi behöver prata om våldets subjekt.

  397. Det absolut största våldet
    som sker och utövas görs av män.

  398. Mot kvinnor, mot barn, men också
    framför allt mot andra män.

  399. Det sker i olika arenor.
    I hemmet, och på offentlig plats.

  400. I hemmet tenderar det att vara mot
    kvinnor och barn-

  401. -på offentlig plats oftast
    mot andra män, och det hör ihop.

  402. Det finns också kriminaliserat våld,
    sådant våld som staten styr upp-

  403. -och mer normaliserat våld,
    som är mer accepterat.

  404. Exempelvis fotbollsvåld. Det skulle
    jag kalla normaliserat våld.

  405. Men även det som direkt
    sanktioneras av staten.

  406. Det våld som utövas
    genom polisväsendet och militären.

  407. Och se relationerna.

  408. Vi måste också se sambanden mellan
    grovt våld och lindrigt våld.

  409. Alla män ägnar sig inte
    åt grovt våld-

  410. -men många män ägnar sig
    åt lindriga former av våld.

  411. Vi ser samband mellan mäns våld mot
    kvinnor, och relationen mellan män.

  412. Våld mot kvinnor
    har en homosocial funktion, ofta.

  413. Även om det är
    en väldigt privat händelse-

  414. -som sker bakom lykta dörrar-

  415. -är andra män ständigt närvarande
    när män slår kvinnor.

  416. I föreställningsvärlden,
    men också direkt.

  417. Det kan förstärka homosociala
    relationer-

  418. -men fördömandet av våld
    och våldsverkare-

  419. -kan också användas för att skapa
    dominans mot de våldsverkande männen.

  420. Men också mot kvinnor.

  421. Man ställer sig i en hög position där
    man är hjälten som ska rädda kvinnan.

  422. De män jag träffar berättar ofta
    om hur-

  423. -eller inte sällan, om hur de har
    blivit hotade om våld, eller slagna-

  424. -då det har kommit fram
    att de har slagit sin partner.

  425. Vi måste också se sambandet
    mellan våldsamma män-

  426. -och deras socialt utsatta position.

  427. Våldsamma maskuliniteter är inte
    samma som hegemoniska maskuliniteter.

  428. Snarare tvärt om.

  429. Historiskt sett
    har de regerande klasserna-

  430. -låtit underklassen, lite krass sagt,
    slå ihjäl varandra.

  431. Det sätt som de regerande klasserna
    har haft hegemoni på-

  432. -är inte genom våld,
    utan genom ekonomi-

  433. -och organisation och kultur.

  434. Vi som är fina och sitter här inne
    behöver inte slåss-

  435. -för vi har resurserna.

  436. Det är de utan resurser
    som behöver slåss.

  437. Slutligen behöver vi se
    hur maskulinitetskulturer-

  438. -spelar roll för våld.

  439. Det handlar inte bara om kulturer
    där borta, "hedersrelaterat våld".

  440. Det har med maskulinitet att göra.
    Eller "ungdomskulturer".

  441. Vi behöver se hur vi snälla,
    vita medelklassmän-

  442. -är med och upprätthåller
    våld mot kvinnor. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En mer mänsklig maskulinitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lucas Gottzén är forskare inom socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om begreppet hegemonisk maskulinitet och resonerar kring att vi i Sverige har en självbild av att män och kvinnor är jämställda. Han menar att den bilden är felaktig. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Jämställdhet, Manlighet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

Normer som måste brytas

Mikael Almén är projektsamordnare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och föreläser om hur vi ständigt reproducerar normer. Han menar att genusmönstren finns på alla plan i samhället och att de måste brytas. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

I normens öga

Berit Larsson är genusforskare och föreläser här om normer och normkritik. Hon säger att det svåra med förändringsarbete är att förändra attityder och beteenden. Inspelat den 6 november 2014 vid Konferenscentrum Wallenberg i Göteborg. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet 2.0

En mer mänsklig maskulinitet

Lucas Gottzén är forskare inom socialt arbete vid Linköpings universitet. Här berättar han om begreppet hegemonisk maskulinitet och resonerar kring att vi i Sverige har en självbild av att män och kvinnor är jämställda. Han menar att den bilden är felaktig. Inspelat den 6 november 2014. Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.