Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Om miljöproblemen hänger på migDela
  1. Varför ska man...?
    En del tycker att det är konstigt-

  2. -att man ska välja mellan det billiga
    och det miljövänliga alternativet.

  3. Varför ska allmänheten
    hamna i såna situationer?

  4. Välkommen, Emmy Dahl. Du har skrivit
    "Om miljöproblemen hänger på mig".

  5. Det är din doktorsavhandling.

  6. När man skriver en avhandling
    måste man läsa vad andra forskat om-

  7. -och göra empiriska studier.
    Hur länge har du hållit på med den?

  8. Sen 2008.

  9. -Det är ett långsiktigt arbete.
    -Ja.

  10. En utgångspunkt i boken är
    att tilltron till staten har minskat-

  11. -och att man lägger större ansvar
    på marknad och individer.

  12. Vad tar det sig för uttryck
    på miljöområdet?

  13. Man kan läsa i tidningar-

  14. -om hur man ska minska sina utsläpp
    och förändra sin livsstil.

  15. Det får oss att känna
    att det hänger på oss som individer.

  16. Men det är väl inte så att staten
    bara litar på individerna?

  17. Det hoppas jag inte,
    men jag har utgått ifrån-

  18. -att det finns en idé om
    att individer har ett stort ansvar.

  19. Sen har jag försökt förstå
    hur olika personer förstår den idén-

  20. -och förhåller sig till det ansvaret.
    Det finns olika strategier-

  21. -men individualiseringen
    har varit stark.

  22. När klimatdebatten var stark på
    2000-talet fanns det en tydlig idé-

  23. -om att man skulle
    tänka på vad man köpte.

  24. Du ger exempel på att stat, politiker
    och myndigheter ger uttryck för-

  25. -att individer har ett ansvar, men du
    säger även att Naturskyddsföreningen-

  26. -har ändrat strategi från 70-talet.

  27. Ja. Att handla klimatsmart blev
    ett nytt sätt att nå ut i frågorna.

  28. Det har gjort att vi alla
    kan känna att miljöfrågor angår oss-

  29. -och att det inte är
    ett så stort steg att engagera sig-

  30. -som förut, då det handlade om
    alternativa livsstilar.

  31. Nackdelen med det...

  32. Det finns nackdelar med att hantera
    miljöfrågan på det sättet.

  33. Det låter som om det antingen
    är staten som fattar beslut...

  34. -...eller individerna som tar ansvar.
    -Förhoppningsvis är det både och.

  35. Men jag har sett
    i avhandlingen och analysen att...

  36. Hos många finns det en misstro mot
    att politikerna tar frågan på allvar.

  37. Då kan man känna "Det är upp till mig
    för ingen annan än jag gör det här"-

  38. -men alla andra måste göra samma sak.

  39. Det är lätt att bli pessimistisk
    och känna hopplöshet-

  40. -när man blir så isolerad
    i sina miljöhandlingar.

  41. Det vidtas politiska åtgärder
    som bensinskatt och trängselavgifter-

  42. -men vi har en viss handlingsfrihet
    själva, till exempel i våra resval-

  43. -och det är mycket det du tittar på.

  44. Om jag förstått det rätt
    vill du undersöka-

  45. -hur vi tänker som individer
    när vi har handlingsfrihet.

  46. Ja, hur man förstår ansvaret
    och vilka...

  47. På vilka sätt kan man se sig som
    ansvarstagande och miljöengagerad?

  48. Hur gör man motstånd mot ansvaret?

  49. Hur kan man uppfatta det i vardagen?
    Är det positivt eller negativt?

  50. Anses det vara rimligt eller inte?
    Det ville jag ta reda på.

  51. Jag har gjort fokusgruppintervjuer
    där folk pratar om det med varandra-

  52. -och sen analyserat
    hur de förhandlar ansvaret.

  53. Resultatet visar att idén om att vi
    som individer har ett stort ansvar...

  54. -...har fått stort genomslag.
    -Man undrar ibland...

  55. ...om det är ett önsketänkande att
    individer känner ansvar i vardagen.

  56. Jag tror att idén har fått genomslag.
    Man känner att man har ett ansvar-

  57. -men det är inte säkert att man
    förändrar sin livsstil för det.

  58. Med ansvar kommer också
    skuld och dåligt samvete.

  59. De förhandlar ett ansvar och
    förklarar varför de inte tar ansvar.

  60. Det talar för att man har lyckats
    sprida ut ansvaret på allmänheten-

  61. -men hur stor möjlighet känner de
    att de har att ta ansvar?

  62. Men det finns ett medvetande om att
    vårt beteende i vardagen spelar roll?

  63. Ja, men jag har sett mycket motstånd
    mot att man som individ har ansvar.

  64. Man kan förhålla sig till idén
    på olika sätt, men jag tror...

  65. Många förklarar sina handlingar
    i relation till miljön i dag.

  66. Om man ska åka på semester
    kanske man ursäktar det-

  67. -eller om man tar bilen förklarar man
    varför man inte gjorde ett annat val.

  68. Om man ska låta sitt beteende styras
    av miljöhänsyn-

  69. -kräver det handlingsfrihet,
    som att det fins olika sätt att resa.

  70. Finns det, eller är man hänvisad av
    samhällsstrukturen till ett beteende?

  71. Det är intressant. Hur kan vi...?

  72. Det är själva kontentan
    av undersökningen.

  73. Kan man stödja individer
    på tydligare sätt än i dag-

  74. -så att de känner att det är lättare
    eller fördelaktigt att ta ansvaret?

  75. Varför ska man...?
    En del tycker att det är konstigt-

  76. -att man ska välja mellan det billiga
    och det miljövänliga alternativet.

  77. Varför ska allmänheten
    hamna i såna situationer?

  78. Finns det...?

  79. Det vore bättre att stödja individer
    på ett tydligare sätt-

  80. -erbjuda fördelaktigare alternativ-

  81. -och inte lämna
    så stort ansvar på individer.

  82. För att ta reda på hur folk tänker
    träffade du ett 50-tal personer.

  83. Du hade kunnat göra en enkät
    och fråga 1 000 eller 2 000 personer.

  84. -Varför valde du den här metoden?
    -Man får en mer ingående bild av...

  85. ...hur de resonerar, känner
    och skapar olika förhållningssätt...

  86. ...men också hur de förhandlar
    i grupperna och pratar om frågan.

  87. Jag hade andra frågor
    än vad man får fram i en enkät.

  88. Jag ville mer förstå hur ansvaret
    upplevs. Det ville jag förstå.

  89. Men är 50 personer
    representativa för befolkningen?

  90. De är inte representativa,
    men det är sannolikt-

  91. -att de problem jag hittat
    finns i bredare grupper.

  92. Sen kan det även finnas
    andra sätt att resonera-

  93. -men det säger ändå nåt, speciellt om
    hur man kan göra motstånd mot idén-

  94. -eller införliva den. Hur tänker de
    som ser positivt på ansvaret?

  95. Det kan jag ge en bild av, och då
    blir det en mer utsmyckad bild-

  96. -än om de fått kryssa i en enkät.

  97. Många av dem säger att de är beredda
    att ta ett miljöansvar.

  98. Vad kan det ta sig för uttryck?
    Hur beter man sig som miljöansvarig?

  99. De som tycker att de är ansvariga-

  100. -har ställt om hela sina liv
    och gör val utifrån miljöfrågan.

  101. Då handlar det om att flyga mindre
    eller ta tåget på semestern-

  102. -och tänka på hela sin konsumtion.

  103. Det är främst resor vi har pratat om-

  104. -men de analyserar nästan hela
    vardagslivet utifrån miljöaspekter.

  105. En del verkar inte tycka
    att det innebär nån uppoffring.

  106. En kvinna som åker tåg med barnen-

  107. -tycker att det ger bättre gemenskap
    med barnen än om de valt bilen.

  108. De pratar om det som nåt fördelaktigt
    som de har glädje av i sina liv.

  109. Det är också en utmaning,
    och man får vara mer kreativ.

  110. De talar om det som väldigt positivt.

  111. Är de undantagen, eller är de
    representativa för dem du träffat?

  112. Det är svårt att svara på,
    men däremot är det...

  113. Man kan inte förvänta sig
    att hela allmänheten-

  114. -ser på det valfria ansvaret
    på det sättet.

  115. Däremot tror jag
    att de är entusiaster.

  116. Andra ser konflikter. De förstår
    vad man ska göra för miljön-

  117. -men väger det mot andra intressen.
    Vad kan det vara för intressen?

  118. De tycker att det innebär konflikter.
    Det kan vara att få se världen, resa-

  119. -eller att kunna handla med två barn.

  120. Att vara rörlig, helt enkelt,
    och inte behöva kompromissa-

  121. -eller att kunna resa
    på det billigaste sättet.

  122. Det är i dag ofta miljöpåfrestande.

  123. De menar att ansvaret
    är svårt att leva upp till.

  124. De motsäger inte
    att de har ett ansvar-

  125. -men tycker "som mitt liv ser ut nu
    kan jag inte införliva det".

  126. Många verkar tycka att barnfamiljer
    är förlåtna när de väljer bilen.

  127. Ja. Det finns en tanke om
    att man har en pressad livssituation-

  128. -som gör att miljön blir
    det sista man ska behöva tänka på.

  129. Det utgår från att miljöansvar
    är lite krångligare än det andra.

  130. Det är det samhälle vi lever i,
    där miljön inte har byggts in-

  131. -och man glömmer ofta
    att det är miljövänligt att avstå.

  132. Det är inte alltid så krångligt.
    Att konsumera mindre-

  133. -kan många göra.
    Det kräver inte extra mycket energi.

  134. Den gruppen talar om det som att man
    får tumma på sin livskvalitet-

  135. -men inte alla ser det så.

  136. Hur går det då med miljön?
    Kommer den bort i förhandlingarna?

  137. Ja, hos dem kommer den ofta bort.

  138. Eller de gör vad de kan men säger:

  139. "Jag kan inte göra mer, för de här
    hänsynen är viktiga i mitt liv."

  140. Vi har ideal i samhället
    som förutsätter att vi är rörliga-

  141. -kan erbjuda barn att gå i skolan
    i olika delar av staden-

  142. -och att vi pendlar till jobbet.
    Samhället förutsätter mycket-

  143. -så att individen ska ta avstånd
    från det ställer höga krav.

  144. Många verkar vilja göra en insats
    på mindre konfliktfyllda områden.

  145. -Man sorterar sopor, till exempel.
    -Ja. Det är inte lika konfliktfyllt.

  146. Att avstå från resande
    är en konkret uppoffring-

  147. -medan miljöeffekterna
    är ganska diffusa.

  148. Är det inte svårt för en individ
    att göra en sån avvägning?

  149. Det är svagheten i
    att var och en själv ska ta ansvaret.

  150. Jag kan inte veta
    att alla andra gör samma sak-

  151. -utan jag kan känna att bara jag
    förlorar och att utgången är osäker.

  152. Kan inte individen alltid säga
    "Mitt bidrag spelar ingen roll"?

  153. Absolut. Därför vore det positivt
    för människor att se-

  154. -att politiker och företag-

  155. -tar ett gemensamt ansvar
    och styr tydligare-

  156. -så att man känner som individ:
    "Jag är en del av en bred rörelse."

  157. "Det ligger inte bara på mina axlar,
    utan nån har tänkt här."

  158. "Valet som är billigast är också
    miljövänligt, och gynnar mig."

  159. Då undviker man isoleringen.

  160. Barnfamiljerna känner att de behöver
    bilen för att hinna runt till allt.

  161. Vad finns det för alternativ?

  162. Ja...

  163. Det är inte säkert att just de
    måste förändra sina resmönster där-

  164. -men jag har pratat med
    människor i bilpooler.

  165. De var nöjda med
    att vara med i bilpooler-

  166. -för det var billigare
    och innebar mindre ansvar.

  167. Man slapp ta hand om bilen,
    reparationer och att förvara den.

  168. Man skulle kunna satsa mer på det.

  169. Du har sett på skillnader mellan män
    och kvinnor när det gäller miljön-

  170. -och troligen finns det en skillnad
    i hur de tänker.

  171. -Jag var intresserad av...
    -Om man ska generalisera.

  172. Det handlar om hur de pratar om
    kön och miljö, om föreställningar-

  173. -inte att det skulle finnas
    skillnader i våra uppträdanden-

  174. -utan snarare i våra idéer om miljön.
    Eftersom vi lever i ett samhälle-

  175. -som är genomsyrat av
    könsföreställningar-

  176. -finns det såna föreställningar här.
    Till exempel...

  177. Eftersom män i vissa undersökningar-

  178. -visar sig leva mer koldioxidkrävande
    på en generell nivå-

  179. -finns det föreställningar
    om manliga miljöbovar-

  180. -vilket män i fokusgrupperna
    förhåller sig till.

  181. Det kan innebära
    att män som inte äger bil-

  182. -kan ta avstånd ifrån stereotypen
    om den manliga miljöboven.

  183. Det finns även föreställningar
    om kvinnor som miljövänner-

  184. -och vissa säger
    "Ja, det handlar om mig"-

  185. -medan andra tar spjärn mot det-

  186. -och gör motstånd mot att uppfattas
    som miljöengagerade.

  187. De förhandlar genuspositionerna
    för att vi har olika utgångspunkter.

  188. Vi talar om genomsnitt
    för män och kvinnor.

  189. Sen finns det stora variationer
    mellan olika män och olika kvinnor.

  190. Ja. Att män är mer koldioxidkrävande
    är ett genomsnitt-

  191. -och jag har inte sett på beteenden,
    utan bara på våra idéer.

  192. Där ser jag
    att de förhåller sig till idéerna.

  193. Hur har dina egna tankar
    kring eget miljöansvar utvecklats-

  194. -när du har jobbat med avhandlingen?
    Tycker du likadant som innan?

  195. Nej. Jag har påverkats av det.

  196. Det känns lite mer dystert i dag
    att göra min egen del-

  197. -men jag försöker ta stort ansvar
    för jag är orolig för miljöproblemen.

  198. Då är det svårt att inte göra mycket-

  199. -men jag skulle gärna se
    att det hände globala framsteg-

  200. -och politiska framsteg.

  201. Vilken är den största uppoffringen
    du gör för miljön?

  202. Intressant...

  203. Det är nog att jag
    försöker skära ner på flygandet.

  204. Sen äger jag inte bil,
    men vi kan hyra bil om vi behöver.

  205. -Tack, Emmy Dahl.
    -Tack.

  206. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  207. Jag läser "Att ringa Clara"
    av Anna Schulze. Den tycker jag om.

  208. "Under det rosa täcket"
    av Nina Björk.

  209. Det är som
    en feministisk uppvaknandehistoria.

  210. Jag är...

  211. ...en teaterintresserad
    nybliven tvåbarnsmamma...

  212. ...och politiskt intresserad
    på olika sätt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om miljöproblemen hänger på mig

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

"Om miljöproblemen hänger på mig" av Emmy Dahl handlar om det individualiserade miljöansvaret och vikten av att förstå möjligheterna att kunna förändra sin livsstil. Boken bygger på analyser av samtal i fokusgrupper mellan människor i olika livssituationer. Samtalen uppvisar en stor optimism men präglas även av framtidsdystopi och misstro mot politiker. Återkommande är hur viktigt det är att människor har ett stort förtroende för samhällets hantering av miljöproblemen. Emmy Dahl är forskare vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Feministisk teori, Hållbar livsstil, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Poststrukturalism
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?