Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Sweden and the revival of the capitalist welfare stateDela
  1. Få trodde nog att blocken i enighet
    skulle lyckas riva upp det där-

  2. -och introducera ett nytt system
    som parerar förändringar automatiskt.

  3. Men det gjorde man. På en rad områden
    överraskade svenska politiker-

  4. -med enighet och handlingskraft,
    så välfärdsstaten anpassades.

  5. Så slapp vi kollapsen som de värsta
    domedagsprofetiorna förutspådde.

  6. -Välkommen, Andreas Bergh.
    -Tack.

  7. Du skrev "Sweden and the Revival
    of the Capitalist Welfare State".

  8. Det här är på engelska. Får vi se den
    på svenska så småningom?

  9. Det får vi, förhoppningsvis nästa år.

  10. Och det finns en lite äldre version
    på svenska som kom 2007-

  11. -som börjar bli lite inaktuell.

  12. Du talar redan i titeln om
    den kapitalistiska välfärdsstaten.

  13. Ska vi börja med att definiera det?

  14. En självmotsägelse, tycker vissa.
    Men jag menar att så inte är fallet.

  15. Därför att kapitalism bygger på
    äganderätter och marknadsmekanismer.

  16. En av poängerna är att du kan ha ett
    fungerande system med äganderätter-

  17. -även om du tar ut relativt höga
    skatter och finansierar välfärd.

  18. Vad Sverige har lyckats med, när
    det har gått bra, är att kombinera-

  19. -det bästa från kapitalismen
    med det bästa från välfärdsstaten.

  20. Du beskriver att under en period
    från 1870 till 1970 gick Sverige-

  21. -från att vara ett ganska fattigt
    land till ett av världens rikaste.

  22. Hur var den här utvecklingen möjlig?

  23. Sverige är ganska likt andra länder
    som har blivit rika.

  24. Vi startade den här resan-

  25. -med ett antal grundläggande
    kapitalistiska institutioner.

  26. Och regelverk. Äganderätt nämnde jag.
    Att vara överens om vem som äger vad.

  27. Sedan hade vi turen att få
    en icke-korrupt statsmakt.

  28. Tjänstemän hade ett etos-

  29. -att vara opartiska
    snarare än att ta sidobetalningar.

  30. Och vi fick frihandel. Kombinationen
    av att vara överens om äganderätt-

  31. -en stat som försöker vara opartisk-

  32. -och rätt att handla både
    inom landet och med andra länder.

  33. Den är grunden för många, nästan
    de flesta, rika länders välstånd.

  34. -Så är fallet även med Sverige.
    -Är det nåt speciellt...

  35. ...som gör att vår utveckling
    var mer framgångsrik än många andras?

  36. Sverige har varit bättre än många
    länder på allt det här, egentligen.

  37. Vi var extra fattiga när vi började.

  38. Vi fick institutionerna
    lite senare än många länder-

  39. -och sedan gick det väldigt, väldigt
    bra under ungefär hundra års tid.

  40. Många tänker att råvaror som skog
    och järnmalm spelade en stor roll.

  41. -Har det ingen betydelse?
    -Det skadar inte...

  42. ...att ha något att exportera
    i form av naturresurser.

  43. Men utan grundläggande institutioner
    som rättsstaten och äganderätten-

  44. -finns risken att naturresurserna
    hade skapat bråk och konflikter.

  45. I världen idag finns många fattiga
    länder som har gott om naturresurser.

  46. Men som inte alls
    är på väg mot ökat välstånd.

  47. För där saknas
    rättsstaten och äganderätterna.

  48. Då får man istället bråk, konflikter
    och i värsta fall inbördeskrig.

  49. En annan sak som vi lyckades med
    var faktiskt att utjämna inkomsterna-

  50. -samtidigt som vi hade tillväxt,
    vilket dessa länder inte lyckats med.

  51. Vad var framgångsreceptet?

  52. Nästan mer remarkabelt är att Sverige
    samtidigt som vi hade hög tillväxt-

  53. -också pressade samman
    inkomstfördelningen.

  54. Att veta exakta förklaringen där
    är svårt. Vi får gå tillbaka långt.

  55. Vi fick en folkskola. Vi fick
    socialförsäkringar ganska tidigt.

  56. Vi fick sparbanker-

  57. -som gjorde att fattiga bönder
    kunde spara sig ur sin fattigdom.

  58. Vi fick framgångsrika fackföreningar
    som förhandlade kollektivt för många.

  59. Så redan 1950 är Sverige mer jämlikt
    än de flesta andra utvecklade länder.

  60. Efter den här framgångsrika perioden
    som slutar ungefär 1970-

  61. -följer en mer problematisk period
    från 1970 till mitten av nittiotalet.

  62. -Ja.
    -Vad var det som hände då?

  63. Det är period som
    det har skrivit jättemycket om.

  64. Det som hände då
    var att Sverige började göra fel-

  65. -och politiker började göra fel på
    områden där man tidigare gjort rätt.

  66. Enkelt uttryckt skapas välstånd
    om företag har incitament-

  67. -att fråga sig vad människor
    vill köpa och betala för.

  68. På 70-talet fick företag incitament
    att vända sig till politikerna.

  69. "Kan inte ni subventionera oss
    och devalvera kronan?"

  70. "Vi har problem att konkurrera
    på exportmarknaden."

  71. Det kanske funkar för stunden
    men aldrig i det långa loppet.

  72. Det var bakgrunden till varvskrisen
    och krisen i svensk fordonsindustri.

  73. Som gjorde att Sverige halkade efter.

  74. Det händer mycket i internationell
    ekonomi. Vi hade flera oljekriser.

  75. Strukturkriser som varvskrisen
    var även något internationellt.

  76. Ändå klarade vi den här perioden
    sämre. Vad kan det hänga ihop med?

  77. Förmodligen samma sak som tidigare
    gjorde att vi gick bättre än många.

  78. Nåt i den svenska politiska kulturen
    gör höger och vänster relativt eniga.

  79. Det gör att när de är eniga
    om nåt bra går det väldigt bra.

  80. På 70-talet var vi tokigare än många
    och gjorde mer fel i makropolitiken-

  81. -mer fel i välfärdspolitiken och
    kanske framförallt skattepolitiken.

  82. Med väldigt höga marginalskatter
    lönade det sig dåligt att arbeta-

  83. -och jättebra att skatteplanera.

  84. Då var Sverige värre än andra länder,
    även om trenden är densamma.

  85. På 80-talet var många skeptiska
    till välfärdsstaten.

  86. Inte minst
    för det höga skatteuttaget.

  87. Man utdömde den och sa att det
    var slut på välfärdsstaten i Sverige.

  88. Men idag kan man säga att kritikerna
    fick fel. Hur tänkte de fel?

  89. Jag tror dels att de överdrev
    vissa hot mot välfärdsstaten.

  90. Globaliseringen är på många sätt bra
    för ett land som Sverige.

  91. Vi kan importera billigt
    och sen sälja dyrt.

  92. Men främst underskattades politikers
    förmåga att anpassa välfärdsstaten-

  93. -till nya omständigheter.

  94. Pensionssystemet, till exempel.
    Tidigare hade vi ett system-

  95. -som gick systematiskt med underskott
    och hade lovat ganska bra pensioner.

  96. Få trodde nog att blocken i enighet
    skulle lyckas riva upp det där-

  97. -och introducera ett nytt system
    som parerar förändringar automatiskt.

  98. Men det gjorde man. Och på en rad
    andra områden överraskade politiker-

  99. -med enighet och handlingskraft.
    Välfärdsstaten anpassades.

  100. Så slapp vi kollapsen som de värsta
    domedagsprofetiorna förutspådde.

  101. Mitt under dessa ganska dåliga år
    vidtogs ett antal åtgärder-

  102. -som sen har lett till
    nåt slags renässans, som du skriver-

  103. -för den kapitalistiska
    välfärdsstaten från -95 och framåt.

  104. -Men många åtgärder kom före -95.
    -Ja, exakt så är det.

  105. Under 90-talskrisen, när det var
    som värst och vi påminde om Grekland.

  106. Budgetunderskottet var så stort
    att man undrade om räntor-

  107. -på statsskulden skulle tränga undan
    utgifter till skola och sjukvård.

  108. Då hade vi redan börjat reformera
    väldigt många av de systemen.

  109. När krisen väl var utredd påbörjades
    en period som vi är i än idag.

  110. När Sverige återigen har gått bättre
    än de flesta andra.

  111. Nu är Sverige ett av de länder som
    klarade senaste finanskrisen bäst.

  112. För att vi fick den grundläggande
    ekonomiska strukturen rätt igen.

  113. Men trots att det har gått ganska bra
    under de senaste tjugo åren-

  114. -finns en ganska stark kritik. En del
    menar att vi övergav välfärdsstaten.

  115. Att det har blivit sämre och var
    bättre förr, på 70- och 80-talet.

  116. Ja. Den ser väldigt annorlunda ut
    om vi jämför med Sverige 1980.

  117. När saker och ting kanske var som
    bäst, om man gillar det här systemet.

  118. Eller som värst, om man ogillar det.
    Jag skulle vilja påminna om-

  119. -att det rådde ganska stor enighet
    om att marginalskatter runt 80-90 %-

  120. -ersättningar i socialförsäkringar
    som var 90 kanske till och med 100 %.

  121. Att det egentligen var för generöst
    och hindrade incitamenten att arbeta.

  122. Det funkade ett tag
    men var inte hållbart i längden-

  123. -med en så generös välfärdsstat
    och den skattestruktur vi hade då.

  124. Så vi har minskat och justerat
    de här systemen ganska rejält.

  125. Däremot är Sverige fortfarande
    mer generöst i sin välfärdsstat-

  126. -med högre skattekvot än de flesta
    OECD-länder även efter justeringarna.

  127. Många regleringar försvann med början
    i valutaregleringen under åttiotalet.

  128. En av de regleringarna finns kvar,
    nämligen hyresregleringen.

  129. Nu säger du, om vi blickar framåt,
    att det vore klokt att avskaffa den.

  130. Men när jag läser får jag känslan att
    avregleringar är svåra att utvärdera.

  131. Man kanske överskattade
    förtjänsterna med dem i förväg.

  132. Man försöker ta reda på hur det gick.
    Gäller samma sak hyresregleringen?

  133. För där ser du nästan bara fördelar
    med att ta bort den.

  134. Som i många andra länder infördes den
    under andra världskriget.

  135. Man bombade städer och då riskerade
    hyrorna att skjuta i höjden-

  136. -i hus som inte blev sönderbombade.

  137. De flesta länder avskaffade den igen.
    Det var en extremåtgärd under kriget.

  138. I Sverige fanns den kvar
    och ledde till bostadsbrist.

  139. På sextiotalet
    var den ganska nära att avskaffas.

  140. Man såg att när det inte går
    att tjäna pengar på att bygga hus-

  141. -så byggs det för lite hus
    och så får man bostadsbrist.

  142. Av olika skäl bestämde sig politiker
    att rätta till det på statlig väg.

  143. Och så fick vi miljonprogrammet.
    Sen har hyresregleringen varit kvar-

  144. -och är nu politiskt väldigt svår
    att göra nånting åt.

  145. Det heter att den finns till
    för att motverka segregation numera.

  146. Men de få studier som har gjorts
    reser frågetecken för det argumentet.

  147. Det är inte låginkomsttagare
    eller nyanlända invandrare som bor-

  148. -i de attraktiva hyresrätterna
    i centrala Stockholm, till exempel.

  149. Sverige har haft och har höga skatter
    även om skattetrycket sänkts något.

  150. Många har sagt att höga skatter
    hämmar den ekonomiska tillväxten.

  151. Men mycket tyder på att Sverige
    har klarat sig ganska bra.

  152. Vad har ekonomerna
    haft för fel i sin analys?

  153. Jag tror att även om höga skatter
    kanske i genomsnitt hämmar en smula-

  154. -är det mycket viktigare hur man tar
    ut dem och vad man använder dem till.

  155. Det Sverige gjorde runt 1990 var att
    ändra sättet som skatterna togs ut.

  156. Från att vara väldigt progressiva
    till att vara mycket mer platta.

  157. Man gjorde det mindre lönsamt
    att skatteplanera och mer att arbeta.

  158. Tar man ut skatter på ett smart sätt-

  159. -kan relativt höga skatter kombineras
    med en god ekonomisk utveckling.

  160. Men vi konstaterar att utvecklingen
    mot jämnare inkomstfördelning-

  161. -som vi kunde se fram till
    1970 eller ända till 1980...

  162. Den har upphört nu och klyftorna
    har ökat igen. Är det nödvändigt?

  163. Jag vet inte om det är nödvändigt-

  164. -men är osäker på om det har att göra
    med förändringar i skattesystemet.

  165. Inkomstskillnaderna
    började faktiskt öka runt 1980.

  166. I Sverige och i alla andra länder.

  167. De har ökat ungefär
    lika mycket här som i andra länder.

  168. Men Sverige låg så lågt 1980 att den
    relativa ökningen ser större ut här.

  169. Förmodligen är det globalisering
    och ökad internationell konkurrens-

  170. -samt det faktum att toppinkomsterna,
    de rikaste en procenten-

  171. -har kunnat tjäna mycket på sitt
    kapital. Det förklarar en stor del.

  172. Du konstaterar att det rått politisk
    enighet om mycket av det här-

  173. -under hela perioden vi talar om.

  174. En del statsvetare är kritiska och
    säger att politisk strid är viktigt-

  175. -för att man ska förstå politiken
    och mobilisera väljare.

  176. Hur ser du som ekonom på
    politisk enighet? Bra eller dåligt?

  177. Det är ett mynt med två sidor.

  178. Å ena sidan minskar det
    kostnaderna för att komma överens.

  179. Det skapar en stabilitet där företag
    och hushåll vet vad som gäller.

  180. Pensionssystemet kommer sannolikt
    att finnas med oss länge-

  181. -för att det är taget i enighet.

  182. Å andra sidan finns risken
    att man enas om en oklok politik.

  183. Då saknas en opposition som kan säga
    att det håller på att gå åt skogen.

  184. Så det gäller att ha lagom mycket.

  185. I slutet av boken blickar du framåt
    och ser att även om mycket är bättre-

  186. -så ser du en del problem. Ett av dem
    är den höga arbetslösheten vi har.

  187. Särskilt bland nya svenskar
    och unga människor.

  188. -Vad kan man göra åt det?
    -Ja...

  189. En av de punkter där välfärdsstatens
    kritiker hade och har rätt-

  190. -är att höga skatter på arbete
    gör det dyrt att anställa människor.

  191. Om man inte har företag
    och som privatperson ska anställa-

  192. -ligger det nära till hands att
    det aldrig blir av eller görs svart.

  193. För att det är dyrt att göra vitt.
    Det drabbar de minst produktiva.

  194. Det är ofta ungdomar och folk som
    inte kan språket och är nyanlända.

  195. Sverige har ett handikapp här
    och vi borde därmed vara extra bra-

  196. -på arbetsmarknadspolitik
    och ha rörlighet och flexibilitet.

  197. Det har vi inte. Vi skulle
    också behöva bygga bostäder-

  198. -just där jobben finns.
    Det har vi inte heller.

  199. Så Sverige har lyckats undvika
    att reformera just de marknader-

  200. -som är som viktigast för att få ner
    arbetslösheten i de här grupperna.

  201. Du jämför med andra länder och ser
    att vi klarar oss sämre än många.

  202. Om man jämför arbetslösheten bland
    utlandsfödda och födda inom Sverige-

  203. -med motsvarande kvot i andra länder
    är Sverige faktiskt sämst i OECD.

  204. Där finns således
    förbättringspotential.

  205. Det här grubblar
    alla politiker på idag.

  206. Vad ska vi göra? Alla är överens
    om att problemet är allvarligt.

  207. Vad skulle du ge för rekommendation?

  208. -Att våga ta kontroversiella frågor.
    -Då menar du?

  209. Arbetsmarknaden är stel, delvis för
    att den domineras av kollektivavtal.

  210. Därmed förhindrar man för invandrare
    till exempel att konkurrera-

  211. -genom att jobba andra arbetstider
    eller till lägre löner än avtalens.

  212. Man måste våga ta
    i den reglerade bostadsmarknaden.

  213. Det här är kontroversiella frågor,
    men det är nog där man måste börja.

  214. Lyssnar man för lite
    på ekonomerna i de här frågorna?

  215. Kanske, faktiskt.

  216. En fråga du tar upp är skattekilar.
    Det är dyrt att betala för tjänster-

  217. -där det är ett alternativ att göra
    dem själv. Vad ska man göra åt det?

  218. Man får nog återigen se över
    sättet på vilket vi tar ut skatt.

  219. Om man jämför den skatt som
    vissa kapitalägare kan komma ner i-

  220. -med den skatt man måste betala
    om man anställer någon-

  221. -så håller vi på att skapa en obalans
    som vi inte skulle behöva ha.

  222. Nu är det snart trettio-trettiofem år
    sen förra skattereformen.

  223. Det är kanske hög tid att göra en ny
    och se över sättet vi tar ut skatt.

  224. -Tack ska du ha för att du kom.
    -Tack.

  225. Jag skulle vilja skriva
    mer om datorer, IT och dataspel.

  226. Då skulle jag bli
    recensent av dataspel.

  227. Det är svårt att välja en bok.

  228. Jag läste "Babels hus" när jag var
    yngre än de flesta som läser den.

  229. Och lärde mig mycket om
    byråkratins strukturer, om medicin-

  230. -och om svensk politik på 70-talet.
    Så konstigt nog är det nog mitt svar.

  231. Textning: Charlotta Jonasson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sweden and the revival of the capitalist welfare state

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andreas Bergh, forskare på Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning, förklarar i boken "Sweden and the revival of the capitalist welfare state" hur ett land framgångsrikt kan kombinera ökat välstånd med en relativt jämlik fördelning. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Finansväsen, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Välfärdspolitik, Välfärdsstaten
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.