Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : SilverDela
  1. Livet gick hur fort som helst.
    Då insåg jag att livet går så fort.

  2. Och så pratade jag med en gammal
    grannfru som nog var 70, som sa:

  3. "Går tiden fort?
    Du får se hur det blir sen."

  4. Det var som en kall hand.

  5. -Välkommen, Bodil Jönsson.
    -Tack.

  6. Du har skrivit den här boken:
    "Silver"-

  7. -tillsammans med Robert Nyberg
    som har gjort små teckningar.

  8. -Inte så små.
    -Nej, de är på en sida.

  9. Silver är ju pensionärsåldern.
    Känner du dig som en pensionär?

  10. Nej, och jag tror inte
    att man kan vara pensionär.

  11. Man kan få pengar som en pension, men
    att vara pensionär är väsensskilt-

  12. -från hur man
    presenterade sig tidigare.

  13. Jag sa: "Bodil Jönsson,
    Lunds universitet."

  14. Plötsligt blir en väldigt stor del
    av livet en enda klump, en grå massa.

  15. Man kallas för pensionär,
    men det kan man inte vara.

  16. Vad skulle du ge dig för titel?

  17. Antingen får jag vara titellös
    eller uttrycka vad jag är.

  18. För närvarande är jag
    författare, tänkare, föreläsare.

  19. Du har varit fysiker och är professor
    emerita på Lunds universitet.

  20. Saknar du i dag nåt
    från den yrkesverksamma tiden?

  21. Nej, egentligen inte.

  22. Men det är för att jag fortsätter
    med de roliga delarna av det livet.

  23. Att fördjupa sig i en tankegång
    och bli hög av den.

  24. Jag var professor
    i rehabiliteringsteknik-

  25. -och har jobbat
    med funktionshindrade.

  26. De flesta som jobbar sliter ganska
    hårt, både fysiskt och psykiskt.

  27. De tycker att det är underbart att få
    sova länge och ha en oplanerad dag.

  28. Hur är det för dig?

  29. Jag är inte heller en morgonmänniska-

  30. -och njuter av att inte boka in nåt
    före klockan tio.

  31. Jag tycker nog att jag får ett
    mer meningsfullt liv på det sättet.

  32. Men jag har ingen
    att skylla på längre.

  33. När jag förut blev frustrerad
    över arbetsuppgifterna-

  34. -tänkte jag: "Vilken arbetsgivare
    jag har. Ska jag göra detta?"

  35. Nu när en dag inte har fungerat bra
    kan jag bara vända det mot mig själv.

  36. Det tvingar fram en sorts ärlighet.

  37. En sak som har följt dig ganska länge
    är intresset för tid.

  38. Du blev känd för
    i stort sett hela svenska folket-

  39. -med din bok "Tio tankar om tid".

  40. Där pratades det om ställtid,
    att vi behöver pauser.

  41. Vad har fått dig intresserad av
    det här med tid?

  42. Det går långt tillbaka. Jag var
    fyra år när jag började tänka på tid.

  43. Det vet jag
    utifrån en speciell händelse.

  44. Sen råkade jag bli fysiker och där
    får man utveckla nya tankemönster.

  45. Jag kom att jobba med utvecklings-
    störda som har problem med tid.

  46. Därför hade jag tänkt mycket-

  47. -fram till dess att Dorotea Bromberg
    mot slutet av 1900-talet sa:

  48. "Den här boken måste skrivas."

  49. Ingen av oss trodde
    att den skulle bli nåt särskilt-

  50. -men den blev en kioskvältare
    i flera länder.

  51. Det handlade om
    den tiden som var just då.

  52. Det intressanta med det
    är egentligen att...

  53. Jag har läst om "Tio tankar om tid"-

  54. -och kan se att den är ganska bra,
    men inte så bra.

  55. Men strax innan den kom
    hade andra börjat formulera-

  56. -vad som händer med oss
    vid för mycket stress.

  57. Den blev nåt att hålla sig i.

  58. Som fysiker blir jag glad över
    begrepp som kan fylla en funktion-

  59. -så att vi inte är ensamma
    i frustrationerna.

  60. Och nu med den nya ålderdomen
    behöver vi också ett språk.

  61. Och boken "Silver" handlar om
    den nya ålderdomen, kan man säga.

  62. För en del som blir pensionärer
    går tiden oerhört långsamt-

  63. -och för andra går den jättesnabbt.
    Varför är det så?

  64. Det är ingen slump-

  65. -att klockan är världens
    mest använda handikapphjälpmedel.

  66. Enligt Einstein
    finns bara tid och rum.

  67. Varför mäter vi tid när vi inte har
    tumstock och eller måttband med oss?

  68. Bakgrunden till det är att vår kropp
    kan mäta avstånd något sånär.

  69. Men tid... I det här samtalet känns
    vissa delar långa, andra korta.

  70. Vi har ingen inbyggd
    absolut mätare av tid.

  71. De som tappar taget om tiden
    när de blir pensionärer-

  72. -kan göra det för att de
    har tråkigt och inget händer.

  73. Händer ingenting kan varenda minut
    i livet bli en stor påfrestning.

  74. Andra fyller sitt liv
    med så många aktiviteter-

  75. -att de känner att det inte kan vara
    fredag eller jul nu igen, etc.

  76. Där har jag bara ett förslag.

  77. Så länge man har ett arbetsliv
    har man en rytm som bestäms utifrån.

  78. Man har arbetsveckan, arbetsdagens
    längd, semestrarnas intervaller, etc.

  79. Det hjälper oss att nåt sånär
    hålla koll på tiden.

  80. När man ställer sig utanför den
    rytmen måste man hitta en annan rytm-

  81. -so man får konstruera själv.
    I arbetslivet är det som en bieffekt.

  82. Utan rytm tappar man taget om tiden.

  83. Men det kan vara skönt.
    Varför alltid ha koll på tiden?

  84. Har du en almanacka där du skriver in
    saker varje dag, rent konkret?

  85. Jag hör till dem som borde
    ha varit utbränd när jag var 30.

  86. Då hade jag tre barn och hade
    disputerat. Livet gick jättefort.

  87. Då insåg jag att livet går så fort.

  88. Och så pratade jag med en gammal
    grannfru som nog var 70, som sa:

  89. "Går tiden fort?
    Du får se hur det blir sen."

  90. Då fick jag
    en kall hand kring hjärtat.

  91. Då införde jag under en månad
    projektet "Stoppa tiden".

  92. -Alltså privat?
    -Och även i tjänsten.

  93. Jag var inte sjuk,
    utan tog mig ledigt i en månad-

  94. -för att förändra
    mitt förhållande till tid.

  95. Jag vet hur man ska göra. Det är bara
    att stiga av karusellen man är i.

  96. Jag har funderat så mycket att tiden
    varken går fortare eller långsammare.

  97. -Men hur gör du konkret?
    -Jag har en almanacka.

  98. Följer du ett mönster varje vecka?

  99. Nej, då skulle jag bli uttråkad.
    Jag måste ha variation.

  100. Det måste var och en hitta fram till.
    Man behöver inte ge efter.

  101. Känner man en desperation
    för att man tappat taget om tiden-

  102. -kan man göra nåt själv.

  103. Man måste göra det själv,
    för det sitter i huvudet.

  104. I "Silver" använder du helst inte ord
    som "de äldre" eller "gamla"-

  105. -utan du talar om "de årsrika".
    Varför gör du det?

  106. Gjorde man en frekvensanalys
    på boken-

  107. -står det nog lika ofta
    gammal, äldre och senior.

  108. Årsrik är ovanligt
    och då fäster man sig vid det.

  109. I föreläsningar
    brukar jag använda ordet gammal-

  110. -för jag har gett mig katten på
    att kunna ladda ordet-

  111. -med de positiva betydelser
    som det har i vår tid.

  112. Jag är medveten om att det kan ha
    varit svårt att vara gammal förr.

  113. De jämngamla var döda, man hade ont,
    såg, hörde och rörde sig dåligt.

  114. Man dög inte mycket till
    i ett muskelsamhälle.

  115. Men att projicera den fasan
    inför ålderdomen till vår tid-

  116. -är inte värdigt.
    Vi har fått det så bra.

  117. Jag har ett pannband
    där det står "tack"-

  118. -för att jag har sån tur
    att jag lever nu.

  119. Du har tagit fasta på
    att dagens 75-åringar-

  120. -är som förra generationens
    65-åringar.

  121. Fredrik Reinfeldt talade om att vi
    skulle jobba tills vi var 75 år.

  122. Det blev ett himla liv.
    Vad tycker du om förslaget?

  123. Det var nog inte ens ett förslag,
    men han nämnde siffran 75.

  124. Då blev det ett väldigt uppror,
    som du sa.

  125. Vi lever med pension
    och pensionering långt tidigare.

  126. Små barn vet vad pension
    och pensionärer är för nåt.

  127. När man då är 75 och får reda på-

  128. -att man pensionerade sig vid 65, sen
    tog man hand om barnbarnen och annat.

  129. Allt man gjort skulle då vara fel
    om man skulle ha jobbat i stället.

  130. Diskussionen kan inte tas så abrupt.

  131. Nu har i stället intervallet ökat.

  132. Det skapar samtidigt nya svårigheter.

  133. Det var enklare när fabriksportarna
    stängdes vid en viss ålder-

  134. -och samma gällde för alla.

  135. Nu börjar det märkas
    hur orättvist livet är.

  136. Hela livet är orättvist, men det blir
    ännu mer orättvist för gamla.

  137. Bland äldre människor
    ökar klyftorna mest för närvarande.

  138. Hur ska vi klara av det?
    Ska det vara så att klyftorna ökar?

  139. Det vi inte kan göra nåt åt
    är att vi föds med olika egenskaper-

  140. -och lever olika liv.
    Har man gjort det i 50-80 år-

  141. -är man förstås mer olika som gamla
    än vad man är som nyfödda.

  142. Den andra delen kan vi göra nåt åt-

  143. -nämligen att stötta de
    som kommer för långt ner-

  144. -som har för dålig hälsa och ekonomi
    i förhållande till Sverige i dag.

  145. I "Silver" tillåter jag mig att resa
    lite förslag om hur man kan göra.

  146. Det ena kan vi inte göra nåt åt,
    alltså att klyftorna växer.

  147. Men samhälleligt
    kan man ju göra mycket.

  148. Du förstår inte när folk säger
    att de inte vill bli gamla.

  149. Men det är väl inte så konstigt?
    Man hör sämre och får dåliga höfter.

  150. Man ser sämre, o.s.v.
    Varför gillar du inte det?

  151. Det första och styggaste svaret är:
    "Vilket är alternativet?"

  152. Alternativet till att bli gammal
    är ju döden.

  153. Så länge vi lever,
    så blir vi äldre för varje dag.

  154. Jag kommer aldrig att bli yngre
    än vad jag är i dag.

  155. Men det svåra är att allt positivt
    projiceras på ungdomen.

  156. Man har glömt hur hemskt det var att
    vara tonåring och delar av stressen.

  157. Man säger att man klarar det och det
    så bra för att man känner sig ung.

  158. Sen går det inte
    för att man blir gammal.

  159. Då har man själv ringat in negativa
    delar av den ökade årsrikedomen-

  160. -när man kallar saker
    för gammalt eller ungt.

  161. Det fina är ju att man har
    alla sina åldrar med sig samtidigt.

  162. Jag har aldrig haft så många
    möjligheter att associera som nu.

  163. Det gör det mer spännande. Jag
    blir inte blasé på din nästa fråga.

  164. Jag minns så mycket annat.

  165. Men som yngre har man ju mycket
    lättare att komma ihåg detaljer.

  166. Det är en stor skillnad.
    Där är ändå vi äldre handikappade-

  167. -jämfört med 25-åringar.
    Hur ska vi se på det?

  168. Vi ska nog försöka se på vad hjärn-
    forskningen åstadkommit sen år 2000.

  169. Det här att vi blir sämre
    på namn, sifferkoder-

  170. -nya mobiler och datorer-

  171. -och att vi går ut i köket
    och undrar vad vi skulle göra där...

  172. Det visste både gamla
    och hjärnforskarna förr.

  173. Det nya är att man vet att man blir
    allt bättre på sammanhang med åldern.

  174. Och man får bättre kontakt
    mellan tankar och känslor.

  175. Då får man titta på ålderdomen.
    Jag ritar ålderstrappor-

  176. -och det är så många trappor där en
    del blir sämre, som detaljförmågan-

  177. -men annat blir bättre.

  178. Jag har tänkt så mycket på det
    att jag inte vill jämföra.

  179. Jag får vara med om nåt annat än vad
    jag har varit med om i mitt liv.

  180. Också vi äldre lär oss hela tiden.

  181. Jag blev glad när det kom rön om att
    hjärncellerna trots allt förnyar sig-

  182. -även som gammal.

  183. För femton år sen sa man att ingen
    över femton får nya hjärnceller.

  184. Men det vet vi i dag att man får.

  185. Du skriver också om
    att äldre också är kreativa.

  186. Det har man aldrig pratat om förut.
    Hur vet du det?

  187. Det som kallas för kreativitet är det
    man mäter med kreativitetstester-

  188. -precis som intelligensen mäts.

  189. Då har man haft tester
    som är anpassade till barns-

  190. -aningslöshet, vill jag kalla det.

  191. Man kan vara väldigt öppen
    om man inte varit med om nåt.

  192. Om jag började klättra uppför väggen-

  193. -skulle du sagt "ahh" och tänkt
    att det nog är nåt med magneter.

  194. Men en tre-fyraåring
    hade tittat och sen klättrat efter.

  195. För vad som helst är lika möjligt.

  196. Så fungerar man inte när man blivit
    tillräckligt gammal-

  197. -för man vet
    vad som går att göra som människa.

  198. Men man kan ändå komma på
    kombinationer av sånt man redan vet-

  199. -som är nya. Jag har tittat
    på vetenskapshistorien-

  200. -för vi tror att bara unga forskare
    kommer med stora genombrott-

  201. -men de största genombrotten har
    gjorts av tämligen gamla människor.

  202. Det låter trösterikt.
    Tack så mycket, Bodil Jönsson.

  203. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

  204. Just nu har jag återvänt
    till mitt eget bibliotek.

  205. Jag tänker att det finns
    ett sparsmakat urval där-

  206. -och jag måste kunna
    hålla mig till böcker där-

  207. -som är viktiga för mig.
    Nu är det Willy Kyrklund.

  208. Jag är en obändig typ-

  209. -som har fått jobba med
    att hålla styr på mig själv.

  210. En del av det jag uppfunnit
    för att hålla styr på mig-

  211. -har andra kunnat dra nytta av
    i böckerna.

  212. Men jag är inte perfekt
    och icke-stressande.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Silver

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysikern och författaren Bodil Jönsson resonerar i sin bok "Silver" kring hur vi tänker när vi blir äldre. Hon har funderat på begreppet tid sedan hon var fyra år. Fortfarande, efter närmare sjuttio år, slås hon av nya insikter. När vi blir äldre vill vi ha mer tid för det meningsfulla, menar hon. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Psykologi och filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Metafysik, Psykologi, Tid, Utvecklingspsykologi, Verklighetsuppfattningar, Ålderdomens psykologi, Åldrandet - psykologiska aspekter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Leva som man lär

Olivier Oullier forskar kring gapet mellan beteende och handling. Här resonerar han kring det osannolika faktum att så många viktiga beslut fattas på enkätundersökningar, trots att alla vet att självrapporterade uppgifter är vanskliga. I och med det digitala övertaget idag råder ingen brist på data över hur vi agerar, och därför kan vi också förutse människors konsumtionsvanor. Går det också att förutse vårt matbeteende? Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Mattias räddning

När Mattias var liten kunde han bli så arg att det kändes som att han skulle explodera. Han slog sina klasskompisar och sparkade sönder saker som kom i hans väg. Alla känslor han hade kom ut som ilska. Det blev till slut så jobbigt att han inte kunde gå kvar i skolan längre, men ett möte med en lärare kom att förändra hans liv.