Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : SnöleopardDela
  1. De lever i Centralasiens bergskedjor-

  2. -från Himalaya
    till Hindukushbergen och Altajbergen.

  3. Du har dem
    från Butan, Nepal och norra Indien-

  4. -upp till gränsområdena mellan
    Mongoliet, Kazakstan och Ryssland.

  5. Välkommen, Jonatan Borling.

  6. Du har skrivit boken "Snöleopard"
    tillsammans med Jan Fleischmann.

  7. Vad fascinerar dig allra mest
    med snöleoparden?

  8. Snöleoparden är ett fascinerande djur
    precis som de andra kattdjuren-

  9. -och det är nåt med att den lever
    högt uppe i bergen i Centralasien.

  10. Den första bilden på en vild
    snöleopard togs så sent som 1970-

  11. -av en amerikansk forskare.

  12. På nåt vis symboliserar snöleoparden
    de höga bergen-

  13. -och det är ett mystiskt djur som är
    svårt att se och fånga på bild.

  14. Man kände till lite om djuret
    fram tills helt nyligen.

  15. Det är ett av hur många kattdjur?

  16. Det finns 37 kattdjur i världen.

  17. De stora kattdjuren är t.ex.
    snöleopard, jaguar, tiger och lejon-

  18. -och sen har du de mindre kattdjuren-

  19. -som svartfotad katt i Sydafrika
    och rostfläckig katt i Indien.

  20. De väger bara 1,5 kilo, så det är
    ett stort spann på kattdjuren.

  21. De finns på alla kontinenter
    utom Australien och Antarktis.

  22. Du brinner för kattdjuren.
    När såg du din första snöleopard?

  23. Det är intressant. Det var 2012.

  24. Då var jag på väg upp
    till Ladakh i norra Indien-

  25. -en del av Himalaya.

  26. Jag hade flugit till staden Leh
    som är huvudort i Ladakh-

  27. -och skulle vara där i tre veckor
    för att söka efter kattdjuret.

  28. Inte många västerlänningar
    har sett det i det vilda.

  29. -Det är några tiotal varje år.
    -Oj.

  30. Ja. Jag skulle vara där i tre veckor-

  31. -och var först två dagar i Leh,
    som ligger på 3 500 meters höjd.

  32. På de höjderna måste man vänja sig
    för annars får man lätt höjdsjuka-

  33. -med huvudvärk och dålig aptit-

  34. -så jag var där i två dagar
    för att vänja mig.

  35. Sen åkte jag upp med Jigmet Dadul
    från Snow Leopard Conservancy.

  36. -Honom möter vi i boken.
    -Ja. Han har varit väldigt hjälpfull.

  37. Jag åker med Jigmet till en by
    som ligger på 4 000 meters höjd.

  38. Det är sen eftermiddag när jag
    kommer dit och blir serverad mat.

  39. Vi har en kock
    och två spanare med oss.

  40. Vi bor i ett gästhus i den lilla byn
    hos en ladakhisk familj.

  41. Vi blir serverade mat,
    och Jan Fleischmann är med mig.

  42. Det är gott med varm mat, för
    i rummet är det minus 20-25 grader.

  43. Det är kyligt, så det är gott
    att få nåt varmt i magen.

  44. Sen ska vi gå ut. Det är
    en timme kvar till solnedgången-

  45. -så vi ska söka efter kattdjuren.
    Jag tänker att det blir långa veckor.

  46. Vi går några hundra meter från huset,
    och killarna ställer upp tubkikare-

  47. -och spanar av bergstopparna. Där
    rör sig snöleoparderna under dagtid.

  48. -Då kan de se nedåt på berget.
    -Letar de efter sina byten?

  49. Precis. När solen sen går ner
    kan de göra jaktförsök nedför berget.

  50. Vi stod och kikade i en halvtimme.

  51. Man fryser mycket,
    för det är minus 20-25 grader.

  52. Efter 30 minuter ropar Jigmet
    "snöleopard" och pekar upp på berget.

  53. Jag tänker "Du måste se i syne.
    Det måste vara en sten du ser"...

  54. ...men han insisterar
    på att jag ska kolla...

  55. -...så jag tänker "Okej" och kollar.
    -Hur kändes det?

  56. Det var fantastiskt, för det låg
    två snöleoparder på bergets topp.

  57. Då hade jag varit där i 45 minuter,
    och det går emot allt jag har tänkt.

  58. Det ska ju vara svårt att hitta
    djuret, men det var en lyckoträff.

  59. Det var du och Jan Fleischmann.

  60. Hur kom ni på
    att ni skulle skriva boken?

  61. När man har sett dem, har man då
    en skyldighet att berätta om dem?

  62. Ja, lite så är det.

  63. Jag var nere i Sydafrika
    och jobbade med svartfotad katt.

  64. 2011 gjorde jag fältarbete på den,
    och då fick jag ett mejl från Jan.

  65. Han berättar att han har lyckats
    se och fota snöleoparder i Ladakh-

  66. -för första gången. Då börjar vi
    diskutera att göra en bok på arten-

  67. -för det finns ingen bok
    om snöleoparder i hela världen-

  68. -ingen faktabok i alla fall.
    Det finns fyra böcker-

  69. -men det är reseskildringar-

  70. -där forskare berättar om
    när de söker efter kattdjuren.

  71. Då tänkte vi att det fanns ett behov
    av en bok om den unika arten.

  72. Jag läste för många år sen
    Matthiessens bok om snöleoparder-

  73. -och blev oerhört fascinerad av
    landskapet och mystiken runt djuret.

  74. Hur många snöleoparder
    finns det i dag, och var finns de?

  75. De lever i Centralasiens bergskedjor-

  76. -från Himalaya
    till Hindukushbergen och Altajbergen.

  77. Du har dem
    från Butan, Nepal och norra Indien-

  78. -upp till gränsområdena mellan
    Mongoliet, Kazakstan och Ryssland.

  79. Det är svårt
    att räkna snöleoparderna-

  80. -då de lever i svårtillgängliga
    områden. Det finns få vägar där.

  81. Det är svårt att söka efter dem-

  82. -men den bästa uppskattningen är att
    det finns 4 000-6 500 i det vilda.

  83. Man säger att det är som en gissning,
    för det är så svårt att säga.

  84. I och med att de lever
    så otillgängligt-

  85. -borde människan inte vara ett hot
    för deras överlevnad. Men så är det.

  86. Ja. För ungefär 11 000 år sen
    i Centralasien-

  87. -började man hålla getter och får
    som tamdjur-

  88. -för att få mat.
    De gav mjölk och kött.

  89. Innan det var det
    lite problem med snöleoparder-

  90. -men då vi började se djuren
    som våra egna-

  91. -hände det att en snöleopard
    tog ett av människan ägt djur.

  92. Det är en stor förlust
    för en herde som lever i bergen där.

  93. Det är deras levebröd-

  94. -och ofta händer det
    att de försöker förgifta kadavren-

  95. -sätta ut fällor
    och skjuta snöleoparderna.

  96. -För dem är det ett problem.
    -Har du en förståelse för...

  97. ...att människorna som har kreatur
    ser snöleoparden som ett hot?

  98. Finns det nåt man kan göra
    för att rädda snöleoparden-

  99. -och människors existens?

  100. Jag har stor förståelse för det.
    Det är deras levebröd-

  101. -och till stor del är de beroende
    av sina djur för att få mat.

  102. Det är karga marker. Det går att odla
    lite, men de är beroende av djuren.

  103. Förlorar de dem, förlorar de
    sitt bankkonto eller sitt levebröd.

  104. Det är helt logiskt.

  105. Vad kan man då göra?
    Kan man leva i harmoni?

  106. Det skulle kunna gå bra.

  107. Det finns många projekt i världen-

  108. -som drivs av ideella organisationer
    som Snow Leopard Conservancy-

  109. -där de jobbar med lokalbefolkningen.

  110. De försöker ge dem en ökad inkomst-

  111. -så stället där jag bodde-

  112. -får en hel del pengar
    från mitt besök.

  113. Samtidigt har de skrivit under på
    att de inte ska döda snöleoparder.

  114. Snow Leopard Conservancy tar dit
    turister, så det blir ömsesidigt.

  115. Så turister bor där
    och får kanske se snöleoparden.

  116. Vad finns det för andra metoder
    för att hjälpa människor?

  117. Det finns organisationer
    som jobbar med inhägnader-

  118. -för till största del
    är det problem med tamdjuren.

  119. De har ofta nattfållor, men ofta
    är de helt öppna och utan tak-

  120. -så en varg eller snöleopard kan
    gå in och döda djur under natten.

  121. Man försöker hjälpa dem-

  122. -att bygga säkra tak och inhägnader
    så att de inte förlorar några djur.

  123. Det har varit framgångsrikt,
    men det kostar en hel del pengar.

  124. Det är en resursfråga,
    och snöleoparden är inte det djur-

  125. -som får så värst mycket pengar.

  126. Vad finns det för andra hot
    mot snöleoparden-

  127. -förutom människans påverkan?

  128. En grej är att de dödas
    för att de dödar tamdjur ibland-

  129. -men det finns en helt annan grej
    som är ihopkopplad med det här:

  130. Delarna av snöleoparden är värdefulla
    och säljs öppet i Centralasien-

  131. -bl.a. i Lhasa
    och Tibetanska högplatån-

  132. -för att man kan använda pälsen.
    Rika personer ser den som åtråvärd.

  133. Det är en fin päls, men dessutom
    har snöleoparden allt mer blivit-

  134. -ett komplement till tigerdelar
    i den asiatiska läkemedelsindustrin.

  135. Man använder varenda del av tigern.

  136. Man maler ner benen
    och gör vin av dem-

  137. -och använder morrhår mot reumatism.

  138. Det har inget stöd
    i västerländsk vetenskap.

  139. Benen från tigern eller snöleoparden-

  140. -har samma komponenter som råttben.
    Det skulle kunna fungera lika bra-

  141. -men det finns inget belägg för
    att det skulle ha läkande egenskaper.

  142. Finns det en väg in där? Finns det
    ett intresse från regimer i området-

  143. -att försöka jobba
    för att bevara snöleoparden?

  144. Ja. Jag var på en stor konferens
    för ungefär ett år sen-

  145. 2013 i oktober.

  146. Då hade de tolv länder
    som har snöleopard samlats-

  147. -och enats om en deklaration om att
    rädda snöleoparden från utrotning.

  148. De skulle formulera och signera den.

  149. Presidenten i Kirgizistan
    hade bjudit in till forumet.

  150. Här säger de att snöleoparden
    är en viktig symbol för alla länder-

  151. -och de enas om att förstora upp
    bevarandeprojekten för snöleoparden.

  152. Det är den stora grej
    som skulle kunna göra skillnad-

  153. -för tidigare har det funnits
    några organisationer här och där-

  154. -men det har varit i liten skala.
    Den här deklarationen-

  155. -skulle kunna förstora upp det
    och vara räddningen för snöleoparden.

  156. -Hur stort är hotet?
    -Det är svårt att veta...

  157. ...hur många snöleoparder som dödas
    och hur många som finns.

  158. Det finns en utbredd tjuvjakt-

  159. -och organisationen Traffic-

  160. -som jobbar med att förebygga
    handel av utrotningshotade djur-

  161. -har tillsatt en utredning som leds
    av Aishwarya Maheshwari, en indier-

  162. -som vi har intervjuat i boken.
    Hans jobb är att utreda-

  163. -hur stor handeln med snöleoparder är
    i olika länder.

  164. Om man ska rädda en djurart
    som är ett rovdjur-

  165. -är de högt upp i hierarkin.

  166. Vad händer om man försöker rädda dem-

  167. -nedåt i stegen eller kedjan,
    ända ner på miljön?

  168. Många av de stora kattdjuren
    är topprovdjur-

  169. -och paraplyarter.

  170. Om du räddar snöleoparden måste du
    rädda djuren som är under den-

  171. -bytesdjur
    som vildgetter och vildfår-

  172. -och de måste ha sina livsmiljöer.

  173. Om du skyddar snöleoparden skyddar du
    alla djur under den i hierarkin.

  174. Så allt hänger ihop? Hur är det med
    snöleoparder i fångat tillstånd?

  175. Man kan se snöleoparder i Sverige
    på olika naturparker.

  176. Vad har de för betydelse om man vill
    rädda snöleoparden i det vilda?

  177. Djurparkerna har en viktig funktion
    när det gäller att rädda vilda arter.

  178. De håller arterna
    ifall de skulle dö ut i det vilda.

  179. Då kan man kanske plantera ut dem.
    Men djurparker jobbar-

  180. -på många andra sätt med att rädda
    vilda djur. Nåt man sällan tänker på-

  181. -är att flera av världens största
    bevarandeorganisationer-

  182. -grundades av djurparker.
    Wildlife Conservation Society i USA-

  183. -jobbar över hela världen
    och grundades av en djurpark i USA-

  184. -och Zoological Society of London
    kom från London Zoo.

  185. Det är en grej, men de
    jobbar också mycket med information-

  186. -och stödjer "in situ-projekt".

  187. Bevarandeprojekt i länderna där
    djuren finns får finansiellt stöd.

  188. Nordens ark och Kolmården har bistått
    med pengar till projekt i Mongoliet.

  189. Besökare till djurparker måste bli
    fascinerade av att se ett sånt djur-

  190. -och undra hur man kan hjälpa till.

  191. Vad kan man göra
    om man vill hjälpa till-

  192. -och blir eller är fascinerad av
    snöleoparden? Vad rekommenderar du?

  193. Det finns flera saker man kan göra.

  194. Det kanske låter lite tråkigt-

  195. -men ekonomiskt stöd till dem
    som jobbar med det är viktigt.

  196. Sen kan man också själv volontera.
    Man kan jobba med information-

  197. -och åka och hjälpa till i fält.

  198. Det finns olika saker man kan göra
    för att hjälpa snöleoparderna.

  199. Om du skulle beskriva snöleoparden,
    allra sist-

  200. -vad är då det absolut viktigaste
    för dig att lyfta fram?

  201. Oj. Det är en bra fråga.

  202. Det viktigaste är-

  203. -att utvecklingen i de länder
    som har snöleopard går fort-

  204. -och på jorden blir vi fler och fler
    människor. Vi är 7,2 miljarder i dag-

  205. -och det finns
    4 000-6 500 snöleoparder.

  206. Vi använder naturresurserna
    i en allt snabbare takt-

  207. -och till stor del kommer resurserna
    från tredje världen-

  208. -och länder
    där de vilda djuren finns kvar.

  209. Många gruvor öppnar i Mongoliet och
    kan vara ett hot mot snöleoparden-

  210. -och förorena miljöerna
    som de lever i.

  211. Några grejer i ett större perspektiv
    är att utvecklingen vi är på väg mot-

  212. -kanske inte i längden är hållbar
    för att rädda de vilda djuren.

  213. -Tack, Jonatan Borling.
    -Tack.

  214. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  215. Nåt av de häftigaste jag gjort var-

  216. -när jag jobbade på Nordens ark
    och fick hålla snöleoparder i famnen.

  217. Kanske skulle jag vilja
    hålla på med kampsport i så fall.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Snöleopard

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonatan Borling och Jan Fleischmann berättar i "Snöleopard" om det mytiska djuret som få människor har sett i vilt tillstånd och än färre har lyckats fotografera. De möter forskare, spårare och stugägare som alla försöker rädda snöleoparderna. Och de upplever den hårda naturen i bergen hos Kalashfolket i nordvästra Pakistan och hos invånarna i Ladakh i norra Indien. Som ett grått spöke smyger den i bergen på sin jakt efter vildgetter. Marika Griehsel intervjuar Jonatan Borling.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Däggdjur, Indien, Leopard, Naturvetenskap, Pakistan, Rovdjur, Ryggradsdjur, Zoologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Ett nytt hjärta

År 2016 gjordes 776 organtransplantationer i Sverige, varav 20 var på barn under 18 år. Vad skulle du göra om en läkare frågar om ditt barns organ kan doneras till ett annat barn? 14-åriga Axel donerade sina organ och räddade livet på fem andra personer. Diana fick en ny chans i livet tack vare nytt hjärta och nya lungor.