Titta

UR Samtiden - Skolforum 2014

UR Samtiden - Skolforum 2014

Om UR Samtiden - Skolforum 2014

Föreläsningar från Skolforum 2014 som vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt studenter. Vi får lyssna till den senaste pedagogiska forskningen samtidigt som vi får med oss användbara verktyg som kan appliceras på den egna undervisningen. Inspelat 27-28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2014 : Stresshantering i klassrummetDela
  1. Välkomna hit! Anna Nygren heter jag.

  2. Jag är livsstilspedagog.
    Det är en titel jag har hittat på-

  3. -för att jag är pedagog. Jag är
    en gammal svensk- och engelsklärare-

  4. -som i mitten på 2000-talet tyckte
    att eleverna började bli trötta.

  5. Det var svårt att nå fram.

  6. Då väcktes mitt intresse för sömn,
    sömnfrågor och stress.

  7. Hur mycket sover de,
    hur mycket ska de sova-

  8. -vad sker när de inte sover, och har
    det nån påverkan på undervisningen?

  9. Det hade det.

  10. Jag utbildade mig
    inom sömn, stress och livsstil.

  11. I dag åker jag runt och föreläser
    för skolpersonal, elever-

  12. -och föräldrar.
    Det blir mer och mer vanligt.

  13. Då blev min titel "livsstilspedagog".
    Språken har jag lagt på hyllan.

  14. Det var svårt med Shakespeare och
    verb när eleverna höll på att somna-

  15. -så det här blev mer aktuellt.
    Några av er kanske känner igen sig?

  16. Hur många lärare
    har vi i församlingen?

  17. Hur många är från elevhälsan?

  18. Övriga?

  19. Jaha, så trevligt. Välkomna, allihop!

  20. Jag kallar mig också författare,
    för jag har skrivit en bok.

  21. "Så funkar det!
    Sömn, stress och lite annat".

  22. Det är den första boken...

  23. Sådär... Det spelas in, så det måste
    vara ordning på tekniken.

  24. Det är den första boken som är
    skriven till ungdomar om frågorna.

  25. "Lite annat"
    handlar om mat, motion och hjärnan.

  26. Det är fortfarande den enda boken
    skriven för den här kategorin.

  27. Det kommer snart en variant
    för de yngre barnen på mellanstadiet.

  28. Stresshantering i skolan
    ska det handla om i dag.

  29. Känner ni igen det här?
    Sjunkande betyg, PISA-resultat-

  30. -färre behöriga till gymnasiet,
    fler avhopp från gymnasiet-

  31. -fler elever hos elevhälsan
    och specialpedagogiken-

  32. -fler icke utbildningsbara elever.

  33. Ni som känner igen er,
    räck upp en hand.

  34. Ni kommer från samma verklighet.

  35. Att vara lärare är fantastiskt,
    liksom att jobba inom elevhälsan.

  36. Att få möta ungdomarna är härligt,
    trevligt och fantastiskt roligt.

  37. Annars skulle vi inte göra det, för
    lönen är inte mycket att hurra för.

  38. Det gäller att man får nåt tillbaka,
    men ibland blir det stressigt.

  39. Jag gissar att ni är här just därför.

  40. För att starta det här
    och få förståelse för stress-

  41. -går jag tillbaka i tiden. Vi får gå
    långt tillbaka i evolutionen-

  42. -för att titta på stress.
    Vad är stress?

  43. Stress är ett beredskapsläge-

  44. -för att handskas med situationer
    som hjärnan bedömer som hotfulla-

  45. -svåra och utmanande.

  46. Vi har två sätt att reagera
    när vi hamnar i beredskapsläge:

  47. Vi kan fly eller fäkta,
    slåss eller springa.

  48. Det är de alternativ man pratar om.

  49. Ett tredje alternativ
    är att spela död.

  50. När hotet känns övermäktigt är det
    inte nån idé att springa eller slåss.

  51. Det är bara att lägga sig ner och
    hoppas att vargen blir ointresserad.

  52. Jag skulle säga att spela död är-

  53. -den vanligaste stressreaktionen
    hos ungdomar.

  54. Håller ni med?
    Ja, jag ser nickningar där ute.

  55. Det här är inte lättare
    än att slåss eller springa.

  56. Tvärtom kan det vara frustrerande
    att ha en varg flåsande i nacken-

  57. -och bara undra om man ska klara sig.

  58. I klassrummet ser man ofta
    spela död-programmet.

  59. Jag trodde, när jag jobbade
    med mina elever i klassrummet-

  60. -att många av eleverna var lite lata,
    bara trötta-

  61. -ointresserade och oengagerade.
    Det var det jag såg.

  62. Det var det jag upplevde.

  63. I dag när jag tittar på eleverna
    ser jag en stressreaktion.

  64. Det sprutar stresshormoner
    på insidan-

  65. -men på utsidan händer ingenting.

  66. Den här delen kan vi se, men vi
    kan också se fly-och-fäkta-delen.

  67. En del elever slåss.

  68. Som tur är, så är det få som gör det
    fysiskt, fast det händer tyvärr-

  69. -men en del slåss verbalt.

  70. De börjar bråka, argumentera, tjafsa.
    Det är också ett sätt att slåss.

  71. En del flyr.

  72. De kan fly ut genom klassrumsdörren
    och slå igen den efter sig-

  73. -eller fly genom att inte komma
    till skolan och bli "hemmasittare".

  74. En del flyr inne i klassrummet
    genom att dra ner luvan eller kepsen-

  75. -och komma undan.

  76. Förstår ni hur jag menar?
    Man kan se dem på ett annat sätt.

  77. När man är i beredskapsläge har man
    stängt av inlärningsmekanismen.

  78. Alla de elever som upplever stress
    och är i ett beredskapsläge-

  79. -har inte
    inlärningsfunktionen i gång.

  80. Det gör vårt jobb extremt svårt.

  81. Känner nån igen att det känns som om
    man försöker få ut ett budskap-

  82. -lära ut nåt
    som man brinner för och kan-

  83. -men det är
    som om det är stopp på andra sidan?

  84. Stressorer, saker som stressar lärare
    kan vara flera olika saker:

  85. Kursplanerna och framförallt
    att det kommer nya då och då-

  86. -som man ska sätta sig in i.
    De är inte så lätta att tolka.

  87. Vi ska återkoppla
    till höger och vänster-

  88. -till eleverna, kollegorna,
    elevhälsan och föräldrarna.

  89. Vi återkopplar hela tiden.
    Det är ett fasligt återkopplande.

  90. Det tar mycket tid
    och kan kännas stressande.

  91. Administrativa uppgifter
    som vi sysslar med-

  92. -känns ibland inte
    som det vi borde göra.

  93. Vi är duktigare på mycket annat
    som svenska, matte eller idrott.

  94. Mentor får man oftast i sin tjänst,
    och det kräver en hel del jobb-

  95. -att ha kontakt med hemmet,
    ge IG-varningar som det hette förr-

  96. -och hålla kontakten.
    Ibland får man vara förälder också.

  97. Fast man är lärare
    blir man förälder ibland.

  98. Man blir kurator emellanåt,
    för ibland mår de inte bra-

  99. -och till elevhälsan är det kö,
    eller så är det mig de får syn på.

  100. Tyvärr får jag ibland vara
    ordningsvakt. Det kan också hända.

  101. Det är extremt många roller
    i klassrumet.

  102. Sen har vi frustrationen
    med att inte nå fram-

  103. -att känna att man vänder ut och in
    på sig, hittar på pedagogiska trick-

  104. -och tänker "Det här blir kul",
    men så händer inget på andra sidan.

  105. Det handlar kanske inte om mig,
    men jag tar åt mig-

  106. -för det är mitt uppdrag
    att nå fram och lära dem de sakerna.

  107. Men om de har stängt av
    utbildningsmekanismen-

  108. -är det väldigt svårt att nå fram.

  109. Elevernas stressorer:

  110. Den största faktorn är sömnbrist.

  111. Det kom nyligen en studie från
    Uppsala av Christian Benedict-

  112. -som har studerat 40 000 personer,
    men tagit ut 20 000 enkätsvar.

  113. Han säger att ungdomars sömnproblem
    har nått epidemiska nivåer.

  114. Det säger han,
    och det vet vi som jobbar i skolan-

  115. -men nu har en forskare sagt det.
    Det kom inte som en överraskning.

  116. Han såg också att bland de elever
    som sover sju timmar eller färre-

  117. -fanns det en direkt koppling
    till underkända betyg.

  118. Då tänker jag:
    Tänk om de bara kunde sova lite mer-

  119. -och få högre betyg. Är ni med?

  120. Man säger inte
    "Du måste plugga extra"-

  121. -utan "Gå och lägg dig och sov lite
    så kanske du får godkänt".

  122. Är ni med på mitt resonemang?
    Det vore lättare att säga så-

  123. -än att få dem att göra fler läxor
    eller jobba extra i mattegrupper.

  124. Mediaanvändning är den största
    anledningen till för lite sömn.

  125. Det nämner också Christian Benedict.

  126. De har inte alltid tänkt sitta uppe
    så länge med dator eller mobil-

  127. -men det blir så. Tiden går, och det
    blir senare än de hade tänkt sig.

  128. Sen blir det för lite sömn.
    Mediaanvändningen är en bov.

  129. Dessutom är uppkoppling stress.

  130. Att hela tiden vara nåbar-

  131. -att det plingar, surrar, ringer
    eller brummar-

  132. -kickar i gång stressystemet.
    Då fick de ännu mer stress.

  133. För lite sömn och mer stress...

  134. Socker.
    Det pratas mer och mer om sockret.

  135. Det har varit extra aktuellt
    sen hjärnforskare Martin Ingvar-

  136. -släppte sin bok tillsammans med
    Gunilla Eldh "Hjärnkoll på skolan".

  137. Sockret har en negativ effekt på oss.

  138. I kombination med stresshormoner
    blir sockret extra tokigt för oss-

  139. -och ställer till ämnesomsättningen.
    Den hänger ihop med sömnen-

  140. -så blir ämnesomsättningen störd
    blir sömnen lätt störd-

  141. -för ytlig och av dålig kvalitet.

  142. Det blir svårt att gå i skolan
    om man har sovit lite, haft stress-

  143. -och kickar sig med socker.

  144. Då blir det svårt, för de kognitiva
    funktionerna är inte som de ska.

  145. Det blir ytterligare en stressfaktor.

  146. Man blir stressad
    om man inte hänger med.

  147. Det genererar stress, stressen
    genererar svårigheter i skolan-

  148. -och det genererar sömnbrist.
    När allt känns svårt-

  149. -är det svårt att sova.
    Det hänger ihop-

  150. -och blir till en ond cirkel.

  151. Sömnen har många funktioner.

  152. En av dem är att ta ner
    stresshormonet kortisol.

  153. At sänka stresshormonet i kroppen
    är en av sömnens funktioner.

  154. Har man fått mycket stresshormoner
    under dagen och lite sömn på natten-

  155. -vaknar man med
    för mycket stresshormoner i kroppen.

  156. De behöver sömnen för att få ner
    kortisolet, och det gör vi också.

  157. Vi behöver sömnen.
    När jag skrev boken-

  158. -var snittiden för vuxnas sömn
    7 timmar 23 minuter.

  159. I dag är den nere på
    6 timmar 58 minuter.

  160. Det betyder inte att det räcker.

  161. Man behöver kanske mer än så.
    Det är individuellt, men det är lite.

  162. Sortering och lagring
    sysslar hjärnan med när vi sover.

  163. Den flyttar det vi har varit med om
    under dagen till långtidsminnet.

  164. Man säger: "Har du inte gjort läxan?"

  165. "Jo." Det har de gjort. Absolut.
    De gjorde den i går-

  166. -men den är inte lagrad,
    så den försvann i går-

  167. -eftersom sömnen
    inte gjorde vad den skulle.

  168. Sorteringen och lagringen blir knepig
    och då blir det rörigt i hjärnan.

  169. Ämnesomsättningen
    hänger ihop med sömnen.

  170. Hjärnan påverkas på ett sätt som blir
    tydligt för oss som jobbar i skolan.

  171. Hippocampus, som sitter här inne-

  172. -står för minne och inlärning,
    det som skolan går ut på.

  173. Det är det vi gör.
    De ska lära in nåt och minnas det.

  174. Det är skolan i ett nötskal, så
    hippocampus använder man i skolan.

  175. Sen har man lite pannlob,
    men hippocampus är en stor del.

  176. Kortisolet, stresshormonet,
    har en negativ effekt på hippocampus.

  177. När man får för höga halter kortisol-

  178. -förstörs kopplingarna
    mellan hjärncellerna i hippocampus.

  179. Hjärncellerna kan inte
    koppla ihop sig-

  180. -och då blir det svårt
    att hämta ut minnen.

  181. Ni vet viskleken...

  182. Nån säger inget eller säger fel.
    Då blir det inget.

  183. När kopplingarna inte finns
    har hjärncellerna inget att göra.

  184. När de inte har nåt att göra dör de.

  185. Man får färre hjärnceller
    i hippocampus-

  186. -och då blir det klart mycket svårare
    med minne och inlärning.

  187. Det blir jättesvårt.

  188. När det handlar om våra unga elever
    är det reparerbart.

  189. Man kan få tillbaka hippocampus
    i lika gott skick som innan-

  190. -om man hittar en bra livsstil
    när det gäller sömn, stresshantering-

  191. -kost och motion.

  192. Går man in i väggen-

  193. -kan det ge permanenta hjärnskador
    i hippocampus.

  194. Det vi ser ibland i klassrummet-

  195. -är hippocampusar
    med lite för få hjärnceller.

  196. Då blir det svårt att nå fram.

  197. Stresshantering i klassrummet:

  198. Det finns några saker
    som man kan tänka på.

  199. Det är inga nyheter, men kanske
    ett nytt sätt att lägga fram det-

  200. -eller en påminnelse
    om sånt ni har lärt er en gång.

  201. Hjärnan älskar rutiner.
    Den tycker att det är fantastiskt-

  202. -för den vill ha likadant hela tiden.

  203. Om man har ganska likadant hela tiden
    blir det lättare för trötta hjärnor-

  204. -att förstå vad som ska komma.

  205. Så fort man slänger in nåt nytt
    blir de rädda-

  206. -och då kickar stressystemet i gång.

  207. Då kan de välja på
    att fly, slåss eller spela döda.

  208. Därför är det bra om vi hela tiden
    gör så lika som vi kan.

  209. Det kan vara att man alltid börjar
    på samma sätt, så de blir trygga.

  210. "Just det. Hos henne är det så.
    Det känner jag igen."

  211. Då blir det lättare
    att introducera saker.

  212. Att förbereda och ha läxan
    inför lektioner i stället-

  213. -att låta läxan bli ett sätt
    att förbereda sig för lektionen-

  214. -ger dem chansen att sätta sig in
    i ämnet, och det är mindre hotfullt-

  215. -när jag vet vad det ska handla om.
    Vi kan också prata om det sen.

  216. Stöd och uppmuntran är naturligt,
    och det sysslar vi med hela tiden.

  217. Vi bör hela tiden uppmuntra dem,
    även när det inte går som bäst.

  218. Fokus: För att kunna göra en uppgift
    behöver man ha fokus.

  219. Fokus betyder att man får ett flow.

  220. Rätt hjärnceller kopplar ihop sig-

  221. -och så blir det så där riktigt bra.
    Ni vet, när det bara flyter på-

  222. -och funkar bra.

  223. Men om det ringer en mobiltelefon
    eller nån rycker upp dörren-

  224. -sticker fokus och "flowet".

  225. Elever som har sovit för lite
    och suttit för mycket vid datorn-

  226. -är extra känsliga för det,
    så jag säger: "Vi jobbar 25 minuter".

  227. Sen kan vi ta 5 minuter där de får
    byta till nåt annat, om de vill-

  228. -men våra 25 minuter när vi jobbar-

  229. -ska vara orörda.
    Då ska vi hitta vårt flow.

  230. Ibland blir det längre tid, för de
    hittar flow och har stängt mobilerna.

  231. Vi får hjälpa dem att få sitt flow.

  232. Förebilder: De gör inte som vi säger,
    utan de gör som vi gör.

  233. Det handlar om spegelneuroner.

  234. Vi har haft talspråket en kort tid
    i evolutionärt perspektiv.

  235. Vi lär oss
    genom att titta på hur nån annan gör.

  236. När jag tittar på hur nån annan gör
    aktiveras samma delar i min hjärna.

  237. Om jag som lärare
    skyndar mig igenom en lektion-

  238. -för att hinna med det jag planerat
    för att få ihop kursen på terminen-

  239. -ser de att det är så man gör.

  240. Man skyndar sig, stressar på
    och försöker få det gjort.

  241. Tänk på spegelneuronerna,
    så blir det lite lättare.

  242. "Hur vill jag att de ska vara?
    Då måste jag vara så."

  243. Det var en aha-upplevelse för mig
    när jag var lärare.

  244. Tala med eleverna. Jag talade
    många gånger till eleverna.

  245. Jag trodde att det var mer effektivt,
    och man vill utnyttja tiden-

  246. -och hinna igenom sitt stoff.
    Kursplanerna flåsar en i nacken.

  247. Att prata med eleverna
    ger mycket mer-

  248. -och att få dem att sammanfatta det
    vi gått igenom och skriva ner det.

  249. Det har större effekt på minnes-
    inlagringen att skriva för hand-

  250. -och att sammanfatta informationen.

  251. Att KASAM-testa en uppgift är enkelt.
    Ni känner till KASAM och Antonovsky.

  252. Jag brukar KASAM-testa uppgifterna
    med tre frågor till eleverna.

  253. De ska sätta ett värde från 1-10 på-

  254. -"Jag förstår", "Jag kan"
    och "Jag vill".

  255. Har jag fattat uppgiften?

  256. Inte förrän alla har satt 10 på
    "Jag förstår" är jag klar.

  257. Ibland har det tagit lång tid
    att få 10 hos alla.

  258. "Jag kan" handlar om förutsättningar.
    Har jag läst boken, fått information-

  259. -varit på lektionen, sett filmen
    och fått rätt material?

  260. Kan jag göra uppgiften?
    "Jag vill" handlar om meningsfullhet.

  261. Känns det meningsfullt att göra
    uppgiften? Det blir svårt ibland-

  262. -för ibland hittar de inte
    meningsfullhet i skoluppgifterna.

  263. Då får man försöka få dem att se
    att man kan bocka av den sen-

  264. -och att det är skönt.
    Ibland blir det inte mer än så.

  265. Efter att ha varit specialpedagog
    säger jag att den största orsaken-

  266. -till att elever kom till oss-

  267. -var att de
    inte hade förstått uppgiften.

  268. Det är stressande
    att inte förstå vad man ska göra.

  269. Att inte förstå vad nån vill
    att man ska göra genererar stress.

  270. Avslappning har jag
    jobbat mycket med.

  271. Jag bestämde mig för att ge bort tid.

  272. Jag gav bort svensk- och engelsktid
    till mina elever. Det var läskigt-

  273. -för man har varenda sekund planerad
    för hela terminen eller läsåret-

  274. -men jag valde att ge bort tid-

  275. -ungefär 15-20 minuter
    för varje svensktillfälle-

  276. -när jag hade två timmar svenska.

  277. Då hade vi djupavslappning.
    Vi började med det-

  278. -och jag fick tillbaka mer tid-

  279. -för när de hade fått återhämtningen
    var de mer engagerade och alerta.

  280. De var piggare.

  281. Till och med ville mina kollegor
    ha lektionen efter mig-

  282. -för då visste de
    att det gick lite bättre att jobba.

  283. Djupavslappning
    är väl investerad tid.

  284. På min hemsida unglivsstil.se
    finns gratis avslappningsövningar.

  285. Det finns en som tar 10 minuter
    som heter "fingeravslappning".

  286. Det är bra för att komma ner i varv.

  287. Det är inte stressen i sig
    som är farlig eller ett problem-

  288. -utan det är bristen på återhämtning
    och avkoppling som är farlig.

  289. Återhämtning är att göra tvärtemot-

  290. -så har man suttit i skolan
    hela dagen med en dator eller Ipad-

  291. -ska man inte hem och sätta sig
    vid en dator eller en Ipad-

  292. -utan då ska man ut
    och göra nåt annat.

  293. Jobbar man som brevbärare
    och stressar för att leverera post-

  294. -kan det vara skönt och avkopplande
    att sätta sig vid datorn en stund.

  295. Det är tvärtom -
    mentalt och fysiskt tvärtom.

  296. Man behöver jobba ihop med hemmen
    mycket mer i de här frågorna.

  297. Det här är ett citat
    från "Hjärnkoll på skolan":

  298. "Nu vet vi att stress, socker,
    stillasittande och sömnbrist"-

  299. -"minskar barns möjlighet
    att utvecklas och lyckas i skolan."

  300. "Vi vet att det är så",
    säger hjärnforskare Martin Ingvar.

  301. I skolan kan vi bara göra vår del.

  302. Vi kan försöka påverka
    skolans kafeteria-

  303. -till att inte ha mycket socker.

  304. Vi kan försöka påverka skolmaten
    till att inte ha så mycket socker.

  305. Författarna säger-

  306. -att färdiga köttbullar
    och snabbmakaroner borde förbjudas.

  307. Socker skulle vi kunna påverka
    inifrån skolan-

  308. -men vi kan inte påverka hur mycket
    de får i sig utanför skolan.

  309. Stillasittandet kan vi påverka
    till viss del.

  310. Hjärnan och kroppen vill göra
    nåt annat efter 25 minuter.

  311. 25 minuter är vad hjärnan klarar av.
    Sen behöver man resa på sig.

  312. Det kan man göra i klassummet. Det är
    läskigt att låta dem röra på sig-

  313. -för det tar tid att få dem tillbaka-

  314. -men om man ger lite
    får man tillbaka.

  315. Det är läskigt att prova, men jag
    vill tipsa er om att göra det.

  316. Jag lovar att ni får tillbaka.

  317. Sömnbristen... Ni kan inte tala om
    för dem när de ska gå och lägga sig-

  318. -men ni kan informera dem om
    hur mycket sömn de behöver.

  319. De flesta elever
    känner inte till det.

  320. Jag tror att man via skolan
    skulle kunna informera hemmen-

  321. -så att föräldrarna får information.
    Jag föreläser ofta på föräldramöten-

  322. -för att berätta
    hur de kan hjälpa till-

  323. -för att skicka sina barn till skolan
    i ett utbildningsbart skick-

  324. -då de har sovit, fått frukost i sig-

  325. -rört mer än bara sms-tummarna
    och inte ätit för mycket socker.

  326. Vilken arbetssituation vi skulle ha!
    Visst skulle det se annorlunda ut?

  327. Ja, flera nickar,
    och jag tror faktiskt det.

  328. Eleverna kan man hjälpa
    genom att ge dem kunskap-

  329. -och information.

  330. Att ha fakta är grunden
    för att kunna göra ett bra val.

  331. Om man inte känner till
    att man ska sova nio timmar-

  332. -eller varför nervsystemet påverkas
    negativt och djupsömnen uteblir-

  333. -om man har mobilen på om natten-

  334. -hur ska man då
    kunna förhålla sig till det?

  335. Man behöver använda skolan
    för att sprida kunskap om-

  336. -hur livsstil hänger ihop med
    hur man mår och presterar.

  337. Jag har försökt ta upp diskussionen
    med Jan Björklund, men inte lyckats.

  338. Han menar att det är
    bara föräldrarnas sak-

  339. -men jag menar
    att det blir mitt problem-

  340. -när jag står i klassrummet
    framför elever-

  341. -som inte har en hållbar livsstil.

  342. Jag kan skylla på föräldrarna
    hur mycket jag vill, gå kurser-

  343. -få högre lön och bli förstelärare-

  344. -men det kommer inte att hjälpa
    om de inte har sovit och ätit.

  345. Det blir mitt problem,
    och då måste jag hitta en lösning.

  346. Jag kände att det blev stressande
    att jag inte kunde påverka-

  347. -hur eleverna kom till skolan,
    men då insåg jag att jag kunde det.

  348. Sen började jag undervisa dem
    i livsstil och jobba med avslappning.

  349. Jag kunde påverka dem, och när jag
    fick dem att göra bättre val-

  350. -påverkade jag min arbetssituation
    och kunde sänka min stressnivå.

  351. Vi stresshanterade tillsammans.
    Är ni med på hur jag tänker?

  352. "Ung livsstil" lanserades i augusti.

  353. Det är en sajt för barn och ungdom.

  354. Den är för föräldrar,
    för skolpersonal-

  355. -och personal inom vård och omsorg,
    men den största målgruppen är skolor.

  356. Här kan man få kunskap om
    och verktyg för hållbar livsstil.

  357. Det är olika ingångar för barn,
    ungdomar, skolpersonal och föräldrar.

  358. Den kan ni använda
    för att få tips om hur ni kan jobba-

  359. -men ni kan också
    tipsa föräldrar om den.

  360. De kan få reda på
    hur mycket barn behöver sova-

  361. -och hur man ställer in kroppsklockan
    genom måltider.

  362. Ni kan använda den i skolan.

  363. När det är svårt att nå fram-

  364. -för att det sitter ett trött gäng-

  365. -och det inte är nån idé
    att prata om verb-

  366. -kan man gå in på sidan
    och läsa om fokus och sömn.

  367. Man kan också lyssna på ett klipp om
    hur det är när man inte hänger med.

  368. Vad beror det på? De kan förstå
    hur det hänger ihop i kroppen.

  369. När man tar det i en situation
    när de är ofokuserade-

  370. -är de motiverade att förstå varför.
    De är intresserade av sig själva-

  371. -och det kan man utnyttja
    genom att berätta hur de funkar.

  372. Man kan också prenumerera
    på ett pedagogiskt material-

  373. -som heter "Ung livsstilskunskap".
    Det passar från förskoleklass-

  374. -ända upp till gymnasiet. Man måste
    börja tidigt och jobba förebyggande.

  375. Nu har vi en trött generation
    som behöver mycket stöd-

  376. -men om vi börjar från förskoleklass
    snart, så kommer vi inte dit-

  377. -för då ska det vara lika självklart
    att kunna livsstil som trädens blad.

  378. Det ska vara en självklarhet
    som ingår i allmänbildningen.

  379. Det pedagogiska materialet bygger på
    bildspel, och det finns textmanus.

  380. Man kan läsa innantill i det
    eller prata fritt kring bilderna.

  381. Det finns förslag på hur man kan
    lägga upp undervisningen i frågorna-

  382. -övningar som man kan göra
    för att repetera-

  383. -och formulär, som en sömndagbok
    och en mediaanvändningsdagbok-

  384. -där man kan se hur man sover
    och hur det ser ut dagen efter.

  385. Information till föräldrarna finns
    för att göra dem medvetna om-

  386. -vad man jobbar med i skolan.

  387. Det finns utbildning
    via Ung livsstil.

  388. Sömnskolan är en konkret metod
    för elever med sömnproblem-

  389. -som får dem i god livsstil,
    för det handlar inte bara om sömn.

  390. Sen kommer "Samtal med hjärnan".
    Det är en kurs som kommer i vår-

  391. -och handlar om hur man kan
    kommunicera med hjärnan.

  392. Vad händer när jag säger vissa saker,
    och hur utnyttjar man det-

  393. -så att man pratar
    med elevernas hjärnor-

  394. -och får deras hjärnor att göra
    som man vill, så de får med sig nåt?

  395. Det var lite om stresshantering
    och hur det kan se ut i klassrummet.

  396. Var det några som kände igen sig?

  397. Ja.

  398. Var det nån som fick med sig
    nåt nytt? Ja, några stycken. Bra!

  399. Då avslutar jag och tackar för mig.

  400. Tack ska ni ha!

  401. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stresshantering i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många av dagens ungdomar sover för lite och känner sig ständigt stressade. Här talar Ann Nygren som är livsstilspedagog om hur stressen tar sig vidare in i klassrummet. Vi får också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Nygren menar att det är den ständiga uppkopplingen som bidrar till ungdomars stresskänsla. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barnpsykologi, Psykologi, Stress hos barn, Stresshantering, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Konsten att göra ett bra prov

Forskaren Christina Wikström berättar om vad som kännetecknar ett bra prov, vad man kan och inte kan göra med prov och hur man bör tänka när man vill utveckla ett eget prov. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Stresshantering i klassrummet

Ann Nygren är livsstilspedagog och berättar om stressen många ungdomar känner. Hon ger också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Kreativ grammatik

Annelie Johansson och Camilla Grönvall berättar om hur man kan göra grammatikämnet mer meningsfullt för eleverna och så att det skiljer sig från gammaldags tragglande av regler i grammatikböckerna. Inspelat den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?

David Lifmark forskar kring främlingsfientlighet. Han berättar här om att man som lärare har en maktposition och därmed moraliskt ansvar att tackla de här svåra frågorna. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Från kuvös till skola

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Let's talk about sex, habibi

Många nyanlända elever har stort behov av sexualkunskap. "Har man bristande kunskap om sin kropp är man extra utsatt." Det säger sexualupplysaren Inti Chavez Perez. Det märks bl. a. på sämre sexuell hälsa, högre risk för att utsättas för sexuellt våld och även högre risk att bli fråntagen sina sexuella rättigheter. Sverige är det land i världen som längst tid haft obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. "Det nyanlända har gemensamt är att de inte gått i svensk skola. De saknar en viktig pusselbit, som de borde få", säger Inti Chavez Perez.