Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettotDela
  1. Det var kanske det jag berättade,
    men det fick jag veta långt senare.

  2. Inget annat språk än polska
    talades hemma.

  3. Pappa kunde jiddisch men det kunde
    varken mamma eller min syster.

  4. Morfar kunde säkert jiddisch-

  5. -men han talade bara polska med mig.

  6. Ingen talade med mig
    på nåt annat språk än polska.

  7. När jag föddes
    blev min mamma sjuk-

  8. -efter en svår förlossning
    som drog ut på tiden.

  9. Jag var tidig. Jag var åtta månader
    när jag föddes-

  10. -inte nio.

  11. Jag var ganska svag
    och mamma var sjuk.

  12. De ville inte...

  13. -Vad heter "circumcise"?
    -Omskära.

  14. Mina föräldrar ville inte det.

  15. Men far- och morföräldrar sa:

  16. "De är sjuka båda två."

  17. "Om vi inte omskär honom
    blir det värre." Då gjorde de det.

  18. Men det fick jag veta långt senare.

  19. -Vad hände med din mamma?
    -Hon överlevde.

  20. -Hon blev alltså frisk.
    -Ja.

  21. -På vilket sätt var hon sjuk?
    -Hon var svag efter förlossningen.

  22. Det tog kanske sex månader
    innan hon blev helt återställd.

  23. Kommer du ihåg om du hörde din pappa
    prata jiddisch nån gång?

  24. Nej, inte före kriget. Nej, aldrig.

  25. Jag fick bara veta senare
    att han kunde jiddisch.

  26. Vet du varför din mamma inte pratade?
    Jiddisch var ju så vanligt.

  27. Inte i hennes familj.
    De var assimilerade.

  28. De var inte kristna
    och jag tror inte de var troende-

  29. -särskilt inte min mammas generation.

  30. Det var en ganska stor familj med
    sju-åtta barn. Jag minns inte exakt.

  31. Det var tre unga kommunister
    i hennes generation, inte hon själv.

  32. Men flera av hennes syskon...

  33. De var rentav medlemmar
    i kommunistpartiet före kriget-

  34. -två av hennes bröder.

  35. De trodde inte på någon gud.

  36. Jiddisch och religionen försvann.

  37. Deras gud var Marx.

  38. Inte min mammas,
    hon var ointresserad av politik...

  39. -Var din pappa politiskt intresserad?
    -Jo, lite mer.

  40. Jag fick uppleva det först efter
    kriget, kanske lite under kriget-

  41. -när de talade politik hemma.

  42. Din mammas familj var alltså
    mer assimilerad än pappans?

  43. Pappas var troligen det.
    Pappa talade polska obehindrat.

  44. Han hade ingen accent eller brytning.

  45. Det var typiskt. En del judar
    talade bättre polska än polacker.

  46. Det var ett kultiverat språk.

  47. De ansträngde sig för
    att tala korrekt och propert.

  48. Det fick jag...

  49. ...med min uppfostran.
    Jag bara följde med.

  50. Jag talade med dem, som dem.
    Jag hade inga problem med språket.

  51. -Polska var mitt modersmål.
    -Ja.

  52. Vi går vidare...

  53. ...till övergången från hemmet...

  54. ...till ghettot.

  55. Ni blev förda
    direkt från hemmet till ghettot.

  56. Ni var inte nånstans emellan...

  57. -...utan kom direkt från hemmet.
    -Ja.

  58. Vi bodde där i ett år, drygt...

  59. ...i den gamla lägenheten
    och sen bildades ghettot.

  60. Alla judar skulle flytta från
    den polska stadsdelen till ghettot...

  61. -...och det gjorde vi.
    -Vi stannar där.

  62. -Då var du sju år.
    -Nej, fem.

  63. Minns du eller har du hört
    hur övergången gick till?

  64. På vilket sätt?

  65. Har du hört hur man meddelade
    att man skulle flytta?

  66. Kommer du ihåg vad som hände
    under den här perioden?

  67. Hur gick flytten till?
    Jag är intresserad av övergången.

  68. Jag visste inget då
    om varför eller hur.

  69. Jag minns bara att vi, en vacker dag-

  70. -satte oss på en vagn eller en kärra.

  71. Det kan ha varit en bil
    eller nåt hästdraget, nåt öppet.

  72. Vi satt där med våra väskor
    och kanske möbler-

  73. -och åkte till ghettot.

  74. Det var kanske ett par kilometer.
    Det är svårt att säga.

  75. I dag tar det mig en halvtimme
    att gå dit till fots.

  76. Vi fick lämna
    vår fem- eller sexrummare...

  77. ...och fick tre rum.

  78. Det var fler som bodde där,
    inte bara vi från lägenheten.

  79. Mina farföräldrar bodde med oss.

  80. Tre systrar, väninnor, som vi kände-

  81. -fick bo i samma lägenhet med oss.

  82. Jag hade inget eget rum.
    Vi sov tre-fyra personer i varje rum.

  83. Minns du
    hur dina föräldrar reagerade-

  84. -när ni var tvungna att lämna hemmet?

  85. Nej, jag vet bara att vi flyttade,
    allihop.

  86. Har du några minnen
    av hur man tog ut möbler?

  87. Nej. Jag minns bara resan dit.
    Och sen bodde vi där.

  88. Jag minns hur det såg ut
    och jag vet var det låg.

  89. Kan du berätta hur det såg ut?

  90. Det var ett hus...

  91. ...på en gata
    ganska nära ghetto-muren.

  92. På andra sidan gatan fanns en mur
    som avgränsade ghettot.

  93. På andra sidan muren fanns...

  94. ...ett hem för psykiskt sjuka...

  95. ...vid sidan av ett kloster
    eller en kyrka.

  96. De berättade för mig
    att det låg där bakom muren.

  97. Kyrkan finns fortfarande kvar.

  98. Men husen är borta.
    Det står andra hus på samma ställe.

  99. Det ser annorlunda ut nu.

  100. Jag var där förra året.
    Det ser inte likadant ut.

  101. Då var det
    ett hus som hade tre gårdar.

  102. Efter den första gården kom en port-

  103. -och bakom den fanns den andra gården
    och sen den tredje.

  104. Vi bodde vid första gården.

  105. Det var på nedre botten
    och vi hade en liten trädgård-

  106. -eller en uteplats.
    Det är allt jag kommer ihåg.

  107. Vi bodde bara där i drygt ett år,
    tror jag.

  108. -Ett år?
    -1940-1941 eller början på -42...

  109. -I ghettot?
    -I det s.k. "stora ghettot".

  110. Det fanns "stora" och "lilla".

  111. -Så 1-1,5 år i stora ghettot...
    -Ja.

  112. Vad gjorde dina föräldrar då?
    Fanns det sysselsättning?

  113. Ingenting, när det gäller jobb...

  114. Min mamma jobbade inte.
    Hon var hemmafru.

  115. Först efter kriget
    började hon arbeta.

  116. Men min pappa
    var ganska förmögen före kriget.

  117. Han behöll sin förmögenhet-

  118. -och vi kunde leva på den.

  119. Officiellt
    flyttade han sin firma till ghettot-

  120. -men det var bara på papper.

  121. Det finns en bok här på polska
    som dokumenterar allt det här.

  122. I boken kan man se pappas annons.

  123. Han hade skräddarfirma
    på adressen där vi bodde.

  124. Men han jobbade inte med det.
    Han hade ingen kundkrets där.

  125. I ghettot
    sysslade han snarare med musik.

  126. Jag vet inte om han
    tjänade några pengar på det.

  127. Han uppträdde på en teater i ghettot-

  128. -och sjöng en roll i en operett,
    eller kanske en opera.

  129. Han spelade en turk som hette Ahmed.

  130. Berättelsen hette
    "Rosen från Istanbul".

  131. Jag var på föreställningen,
    minns jag.

  132. Annars gick jag i skolan i ghettot.

  133. Tyskarna förbjöd alla högskolor.

  134. Det gällde inte bara judar
    utan i hela Polen.

  135. De förbjöd högskolor för polacker.

  136. De förbjöd gymnasier också.
    Det enda tillåtna var grundskola.

  137. Nån gång hösten 1941...

  138. ...eller sommaren 1941, tillät de
    grundskolor i ghettot också.

  139. Jag gick i en sån grundskola,
    förmodligen privat organiserad.

  140. Jag gick där i fyra månader.
    Jag minns exakt när det var.

  141. Den andra dagen i skolan
    fyllde jag sex år.

  142. Jag var sex år minus en dag
    när jag började första klass...

  143. ...i ghettot.

  144. -Var var skolan placerad?
    -Det minns jag inte.

  145. Jag fick inte gå dit ensam.

  146. Förmodligen gick min mamma
    eller min syster dit med mig.

  147. Jag minns inga lektioner heller.

  148. Jag minns bara
    när jag kom hem efter första dagen.

  149. Då tog jag en bok.

  150. Jag vet inte varför den fanns där.

  151. Jag tog den
    och läste 5-10 sidor ur den.

  152. Det bevisar att jag kunde läsa
    före skolan, fast det minns jag inte.

  153. Förmodligen kunde jag läsa.
    Efter första skoldagen-

  154. -kunde jag obehindrat läsa
    en text för en tolvåring.

  155. Det var en ungdomsbok
    av Thomas Mayne Reid.

  156. Det var en känd äventyrsförfattare
    som skrev flera böcker.

  157. Det var min första bok.
    Jag läste 5-10 sidor...

  158. ...och så småningom hela boken.

  159. Det är allt jag minns från skolan.
    Jag minns en sak till.

  160. Det var redan... Tyskarna...

  161. Det skulle finnas judisk polis
    i ghettot, och det fanns.

  162. Mina föräldrar köpte mig en liten...

  163. Det heter inte keps. Vad heter det?

  164. Vad har poliser? Inte keps...

  165. -Jag tappar namnet.
    -Det var inte en hatt heller.

  166. Det var
    det som poliser har på huvudet.

  167. De köpte mig en liten sån-

  168. -som leksak.

  169. Jag var stolt
    och tog den till skolan-

  170. -och lade upp den på hyllan.

  171. Efter skoldagen var den borta.
    Det var någon som knyckte den.

  172. Jag hade den bara några dagar
    och lekte polis.

  173. Jag var inte särskilt ledsen,
    vad jag minns.

  174. Det är allt jag minns från skolan.

  175. Från ghettot
    minns jag ytterligare en sak...

  176. ...förutom musiken
    som min pappa utövade.

  177. Jag var sjuk. Jag hade...

  178. Heter det "tredje mandel"?
    "Polyp" heter det.

  179. Jag hade en mandel extra i halsen
    och det var inte bra.

  180. De tog mig till en laryngolog-

  181. -eller öron- och halsläkare.

  182. De sövde ned mig och tog bort den.
    Det minns jag.

  183. Efteråt bjöd de mig på glass
    eftersom jag hade ont i halsen.

  184. Det är ett minne från stora ghettot.

  185. Från lilla ghettot
    har jag fler minnen.

  186. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.