Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Två städer en utmaningDela
  1. Jag ska tala om några viktiga årtionden
    de senaste hundra åren.

  2. Det första gäller förutsättningarna
    för staden jag ska beskriva.

  3. Regn är som sagt viktigt. I Seattle
    är årsnederbörden bara 1 meter.

  4. Västerut kan det komma 5 meter
    och österut 3 meter.

  5. Bergskedjorna på båda sidor skyddar
    staden från fukt från Stilla havet.

  6. Vattnet rinner sedan ut
    i saltvattensskärgården i Pugetsundet–

  7. –som är Seattles förbindelse
    med havet och resten av världen.

  8. Seattleområdet har fortfarande
    en betydelsefull ursprungsbefolkning.

  9. Seattle är en ung stad,
    bara omkring 160 år gammal–

  10. –så ursprungskulturen är intakt.

  11. Domstolsbeslut och fördrag-

  12. -har gett stammarna stort delägarskap
    och inflytande över vattnet.

  13. Det handlar dels om en äganderätt,
    dels om starka kulturella traditioner–

  14. –som kan belysa hur de, och många
    av oss som bor där, ser vårt arbete.

  15. En sån tanke är att varje plats och tid
    genomsyras av en ande–

  16. –och att platser, människor och djur
    är manifestationer av andar.

  17. Det ligger i kulturtraditionen
    att världen är andlig.

  18. Det ger en bakgrund av magi
    som kommer till uttryck i vardagen–

  19. –där det vardagliga i sig kan vara
    uttryck för något mycket djupare.

  20. Det finns skandinaviska rötter.
    1900 härstammade 30 % härifrån.

  21. Till British Colombia norrut
    kom mestadels britter–

  22. –och till Seattle mestadels skandinaver.

  23. Här ser vi John Nordström som
    grundade butikskedjan Nordstrom.

  24. –och Swedish Hospital
    i Seattle på 1930-talet.

  25. Vår byrå ritade Swedish Hospital
    i Issaquah i fjol.

  26. Det utgör alltså en viktig del
    av stadens historia och samtid.

  27. Hamnen är inte bara en plats
    för transport av varor och tjänster–

  28. –utan också för kulturellt utbyte.

  29. Det bidrar
    till goda relationer med Asien–

  30. –och berikar
    med både resurser och synvinklar.

  31. Jag ska nu prata om 1950-talet.

  32. En av sakerna som hände då var
    att den framstående tidskriften Life–

  33. –beskrev fyra konstnärer
    som "mystiker från nordväst".

  34. De använde områdets färger,
    djur och symbolik–

  35. –för att fånga ögonblicket
    där rum och ande möts.

  36. Det här är "Fågelsång i månsken"
    av Morris Graves.

  37. När Morris var 20 år
    mönstrade han på en båt till Asien.

  38. I en trädgård i Kyoto
    kom han till insikt om–

  39. –att naturen inte tvunget måste tämjas,
    utan att en samexistens är möjlig.

  40. Han och andra inom samma riktning
    påminner folk om naturens kraft–

  41. –och kulturens kraft
    i relation till den.

  42. Vid samma tid växte Boeing
    i Seattle efter andra världskriget.

  43. De hade konstruerat bombplan
    och gav sig nu in på passagerarflyg.

  44. Man byggde
    nya motorvägar och förorter–

  45. –förorenade, skövlade och överfiskade.

  46. En härlig tid för dem som inte bryr sig
    om sånt. Men det har de fått äta upp.

  47. Seattle brann 1899 och man hade inte
    tillräckligt med vatten att släcka med.

  48. När staden byggdes upp igen anlades
    därför ett omfattande vattensystem.

  49. Staden hade 40 000 invånare
    och systemet skulle klara en miljon.

  50. De räknade inte som vi gör nu på
    kostnader för överdriven bebyggelse–

  51. –men nu drygt 100 år senare
    kan vi vara tacksamma.

  52. På 1950-talet tillkom en ny reservoar
    norr om staden och flera brunnar.

  53. 1958 var Lake Washington
    otjänlig att simma i.

  54. Den var kraftigt förorenad
    av orenade utsläpp.

  55. Sjön är stor, men inte tillräckligt.

  56. Efter en folkomröstning 1958 bildades
    en myndighet för rening av sjön.

  57. Det var första gången folket visade
    att vattenkvalitet är viktigt för dem.

  58. Myndigheten är fortfarande aktiv
    och vattnet i sjön går nu att dricka.

  59. Det bor närmare en miljon människor
    runtom sjön, och ändå är den ren.

  60. Tack vare traditionella
    vattenreningsåtgärder.

  61. 1970 började man fira Jordens dag,
    vilket var viktigt för Seattle.

  62. Staden genomsyrades av känslan
    att vi tillhörde rymdåldern–

  63. –men också förståelse för
    att jordens resurser är begränsade.

  64. Det fick människor
    att tänka mer och mer på miljöfrågor.

  65. På 1980-talet hände ingenting.

  66. Men på 1990-talet hände det massor!

  67. Medborgarinitiativet Sustainable Seattle
    för ett hållbart Seattle bildades–

  68. –och la fram ett dussintal kriterier
    för mätning av hållbarhet.

  69. De blev mycket inflytelserika. En av
    medlemmarna tog plats i fullmäktige.

  70. De inledde ett samtal om
    hur staden kan betrakta sig själv–

  71. –med hållbarhet i fokus.

  72. Jag började arbeta
    på vattenmyndigheten i Seattle 1993.

  73. De hade just antagit en handlingsplan
    för att tillgodose 1,4 miljoner kunder.

  74. Det var en mycket kontroversiell plan.

  75. De förutsåg
    att vattnet skulle ta slut år 2000–

  76. –men i stället för att bygga en damm
    skulle man bedriva vattenförvaltning.

  77. Tre fjärdedelar av staden löpte amok:
    "Staden kommer att törsta ihjäl!"

  78. Men myndigheten vidhöll att
    de skulle klara det – och det gjorde de.

  79. Här saknas tyvärr värdena, men
    förvaltningen var så framgångsrik–

  80. –att på 400 000 fler invånare används
    mindre vatten än nånsin sen 60-talet.

  81. Vattenförvaltningen tillgodoser
    Seattles behov–

  82. –och bedöms fortsätta göra det
    fram till 2070.

  83. 1994 klubbades en översiktsplan
    för ett hållbart Seattle.

  84. Man tog med sig medborgarinitiativets
    hållbarhetsidéer in i översiktsplanen.

  85. Man koncentrerade stadens tillväxt
    till redan tätbebyggda områden–

  86. –och strävade efter förtätning
    för bättre livskvalitet–

  87. –med en stadsmiljö
    bättre anpassad för fotgängare.

  88. 1997 bildades myndigheten
    Seattle Public Utilities–

  89. –som hanterar regnvatten,
    dricksvatten, avlopp och fast avfall.

  90. Diana Gale blev generaldirektör.

  91. Hon var inte ingenjör,
    vilket skrämde slag på alla ingenjörer.

  92. I över hundra år
    hade alltid en ingenjör bestämt–

  93. –och nu tog en stadsplanerare över.

  94. Men hon var fantastisk.
    Jag arbetade själv under henne.

  95. Hon gjorde ett bra arbete
    med gemensamma angreppssätt–

  96. –som uppmuntrade till samarbete.

  97. Hon förde in en innovativ anda
    på myndigheten–

  98. –och gjorde den till en av USA:s eller
    kanske världens bästa myndigheter.

  99. På 2000-talet hände det mycket.

  100. Kungslax är en stor och vacker laxfisk
    som leker i färskvattendrag–

  101. –simmar ut i det salta havet
    i tre–fyra år–

  102. –för att sen komma tillbaka
    som fullvuxna och leka.

  103. Bara en på tusen kommer tillbaka.

  104. Kungslaxen började bli utrotningshotad.

  105. Med stöd i lagen
    om utrotningshotade arter–

  106. –stoppades fiske av kungslax,
    bortsett när de kom hem fullvuxna.

  107. Det innebar att man i alla områden
    behövde se över hur jordförvaltning–

  108. –påverkade laxbeståndet.

  109. Detta förde med sig flera saker. Bland
    annat en integrerad förvaltningsmetod–

  110. –för allt från småskalig jordplanering
    till storskalig stadsplanering–

  111. –som förbättrar vatten, miljö
    och stadsliv till en rimlig kostnad.

  112. Laxen räddade oss.

  113. Så vi räddade dem. Det här var ett spel
    vi tog fram för handelskammaren–

  114. –som visade att det fanns saker
    att göra på alla nivåer.

  115. Det behövdes 1,4 miljarder dollar
    för att göra det här avrinningsområdet–

  116. –så bra som möjligt.

  117. Nu har man lagt ut 300–400 miljoner.

  118. 1,4 per område
    känns fortfarande rimligt.

  119. Vi har förbättrat alla avrinningsområde
    kring hela Pugetsundet.

  120. År 2000 inleddes också SEAstreets–

  121. –ett projekt för vägkanter med grön
    infrastruktur och dagvattenhantering.

  122. Man utnyttjar jord och växtlighet som
    en del av stadens dräneringssystem.

  123. Det har visat sig kosta mindre
    än dräneringsrör–

  124. –så vi har använt metoden mycket.

  125. Ni är nog bekanta med användningen
    av genomsläppliga material–

  126. –där man låter dagvatten rinna ner
    på lämpliga platser.

  127. På kartan här ser ni gröna,
    gula och röda områden.

  128. De röda områdena lämpar sig inte
    för grön infrastruktur–

  129. –de gröna är mycket lämpliga
    och de gula varierar.

  130. Vi har nu krav på användning av gröna
    dagvattenlösningar där det är görbart.

  131. Man måste alltså bevisa att det inte går
    för att välja en annan väg.

  132. Till höger ser vi en bild
    från ett av Nordstroms köpcenter.

  133. Grön infrastruktur används alltså
    även inom den privata sektorn.

  134. Det här är ett pågående
    dagvattensprojekt kring Barton Street.

  135. Det är samma sak
    som vi var inne på tidigare.

  136. Det finns rör i ändarna,
    men de är mindre–

  137. –tack vare grön infrastruktur
    i 19 kvarter.

  138. Intill vägarna har man alltså odlingar
    som fångar upp dagvatten.

  139. När dagvattenflödet dämpas
    minskar översvämningsrisken–

  140. –och man kan använda mindre rör.

  141. 7 500-kubikmetersrör kostar dubbelt
    så mycket som 3 250-kubikmetersrör.

  142. Pengarna kan i stället läggas på grön
    infrastruktur, med ett bättre resultat.

  143. Grön infrastruktur
    är inte bara bra för dagvatten–

  144. –utan höjer värdet på fastigheter.

  145. Människor trivs bättre
    med grönska i staden.

  146. Det har blivit
    ett av våra standardverktyg.

  147. År 2000 antog Seattle också
    en miljöpolicy för byggande.

  148. Alla byggnader över 500 m²
    ska nu vara LEED-certifierade–

  149. –och alltså leva upp
    till vissa miljökrav.

  150. Vi har nu över 200 byggnader
    som lever upp till de kraven.

  151. År 2000 fick arkitekter,
    myndigheter och kunder utbildning–

  152. –om gröna lösningar
    till ett rimligt pris.

  153. Stadens gröna byggande spred sig
    snabbt till den privata sektorn–

  154. –där det nu tillämpas mest.

  155. 2006 kom initiativet
    för hållbar infrastruktur.

  156. Det här anknyter till det
    vi hörde tidigare i eftermiddags.

  157. Hela den urbana ytan kan betraktas
    som ett stort ekosystem i stadens ägo.

  158. I Seattle är det en dryg tredjedel av
    staden, i Göteborg antagligen hälften.

  159. Om det ska förvaltas enligt alla behov–

  160. –hur ska resursfördelning
    och projektplanering då se ut?

  161. Det bidrar med en annan måttstock
    för bedömning av projekt.

  162. Ofta utgår man från sitt eget område
    och ser inte till helheten.

  163. Vi har gator med dagvattenavrinning,
    vattenledningar, öppna ytor...

  164. Allt hanterades separat. Det här
    innebar en helhetsbild av staden.

  165. Staden ska främja rörlighet, öppna ytor,
    rekreation, boendemiljöer och skönhet–

  166. –med förvaltning utifrån ekonomiska,
    sociala och ekologiska värden.

  167. Det handlar alltså om
    att överskrida områdesgränser–

  168. –och inte hantera regnvatten,
    avloppsvatten och dagvatten separat.

  169. Det gäller också katastrofberedskap,
    trafik och energi.

  170. Alla områden
    kan vara en del av lösningen.

  171. Grön infrastruktur minskar kostnader
    för nedkylning sommartid.

  172. Elmyndigheter
    bör satsa på grön infrastruktur–

  173. –som minskar elförbrukningen.

  174. Ett brett perspektiv och kvantifiering
    är nyckeln till hållbar infrastruktur.

  175. Här har vi delat upp det i ett rött,
    grönt och blått ansvarsområde.

  176. En projektledare på en myndighet kanske
    ser tre lösningar på ett problem

  177. Det här handlar om
    att se till de andra ansvarsområdena–

  178. –och kanske hitta lösningar som fyller
    behovet, men också ger fler fördelar.

  179. Identifiera och kvantifiera dem, utifrån
    ekonomisk och samhällelig nytta–

  180. –och låt beslutsfattarna bestämma.

  181. I 1–10 procent av fallen
    kan ett annat alternativ vara bättre.

  182. Utan att det kostar mer
    kan man skapa större värde–

  183. –genom en bredare bedömning
    av alternativen.

  184. Man bör ha rutiner för att utvärdera
    utgifter och jämföra alternativ.

  185. I 90 procent av fallen
    väljer man ändå samma sak–

  186. –men i 10 procent av fallen får man ut
    mer av varje investerad krona.

  187. 2007 kom nåt
    som vi tog från Malmö här i Sverige–

  188. –som de i sin tur hade tagit
    från Berlin, nämligen grönytefaktorn.

  189. Vi har applicerat den på alla områden
    med affärer och flerfamiljshus.

  190. Varje nybyggnation måste
    omfatta 30–60 procent grönyta.

  191. Vi har räknat ut att det ökar kostnaden
    för projekt med 0,5 procent.

  192. Inte mer än så. Vi har tagit fram ett
    onlineverktyg som underlättar det här.

  193. Det har varit mycket lyckat.
    Alla är nöjda.

  194. I grund och botten har det återinfört
    grönytor i staden med alla nya projekt.

  195. Över 1 000 byggnader i Seattle
    uppfyller nu grönytefaktorn–

  196. –och de blir fler för varje år.

  197. Odling på väggar och tak
    och genomsläppliga ytor höjer faktorn.

  198. Det har varit mycket lyckat.

  199. Alla förbättringar de gör
    ger avspegling i deras poäng.

  200. Många anlägger så gröna trottoarer
    som de bara kan–

  201. –med träd, buskar och odling som
    inte påverkar inte själva byggnationen.

  202. Det ger en grönare stadsmiljö
    med fördelar som dagvattenavrinning–

  203. –energibesparingar
    och förhöjd livskvalitet.

  204. 2008 började
    vattenförvaltningen klimatanpassas.

  205. Seattle Public Utilities
    drog upp en forskningsplan–

  206. –med strategier för att säkra
    vattentillgång och dränering.

  207. Vi är nu framme på 2010-talet.

  208. 2011 började man
    lägga fokus på ekologisk resiliens.

  209. Det går att återknyta till Richards
    misstro mot hållbarhetsbegreppet.

  210. Hållbarhet är inte nyckelordet längre.

  211. Att nästa generation ska få samma
    möjligheter som vår verkar nu omöjligt.

  212. Det är bortom gränsen för vad som är
    möjligt. Vad kan vi då erbjuda dem?

  213. Det är just för återhämtningsförmågan
    som hållbarhet kan spela stor roll.

  214. Mycket av det som vi ser som hållbart
    kan nog stärka anpassningsbarheten.

  215. Vi bör fokusera på hållbarhet i det
    hänseendet, och på ekologisk resiliens.

  216. Låt mig bara kortfattat...
    Nej, nu förklarade jag ju inte.

  217. Ekologisk resiliens handlar om att
    alla samhällen genomgår vissa faser.

  218. Dordrecht drabbades av översvämning
    1412, eller när det nu var.

  219. Då befann de sig här nere.

  220. Ett välfungerande samhälle
    drabbas av något dåligt.

  221. Saker går sönder och dör,
    verksamheter går i konkurs...

  222. Har samhället återhämtningsförmåga
    byggs det upp på nytt–

  223. –och genomgår
    en lång återhämtningsfas.

  224. Städer som har funnits i tusentals år
    har genomgått detta flera gånger.

  225. Indianstammar har genomgått
    det tusentals gånger.

  226. Vi går igenom det här själva
    som individer.

  227. Det är en bra modell, och man bör
    ta reda på var man befinner sig.

  228. Här uppe har jag det bra,
    men bör planera för förändringar–

  229. –som jag kanske eller kanske inte
    kan förutse, för att återhämta mig igen.

  230. Det går att applicera på finanspolitik.
    Vi vill ha jobb som varar för evigt–

  231. –och här uppe förväntar vi oss
    att det bara ska fortsätta uppåt.

  232. Men förr eller senare brister nåt,
    och man måste börja om.

  233. Med rätt planering kan man bli
    anpassningsbar för alla förändringar.

  234. Med vår hjälp har Seattle tagit fram
    en katastrofförebyggande plan.

  235. Framför allt
    kan vi vänta oss jordbävningar.

  236. I den första fasen var nyckelorden
    social resiliens–

  237. –strukturell resiliens,
    bättre infrastruktursamordning–

  238. –och implementering av resiliens
    i all vår planering.

  239. Det här pågår just nu.

  240. Översiktsplanen från 1994
    handlade ju om hållbarhet–

  241. –medan det nu kommer
    att handla om resiliens–

  242. –och dess roll i stadens utveckling.

  243. Som sagt har Seattle formats av
    skandinaviskt och asiatiskt inflytande–

  244. –av ursprungsamerikaner
    och naturen vi bor i.

  245. Man har tagit fram flera verktyg–

  246. –för att säkra stadens
    hållbarhet och resiliens.

  247. Det är i allra högsta grad
    alltjämt en knutpunkt–

  248. –för kulturellt nyskapande
    och kärlek till naturen.

  249. Och det regnar fortfarande.

  250. Det var den första delen
    av min föreläsning.

  251. Jag ska göra en kortfattad jämförelse
    mellan Vancouver och Seattle.

  252. Det regnar som sagt mycket
    i båda städerna.

  253. I Vancouver regnar det
    184 km varje år...

  254. Nej, det är 184 km mellan städerna.

  255. Det hade varit mycket regn.

  256. Invånarna i Vancouver har gälar...
    Det är bara 184 km mellan dem–

  257. –men gränsen mellan dem
    har förvånansvärt stor betydelse.

  258. Vi åker gärna upp till Vancouver över
    helgen, det är en underbar stad.

  259. Men på grund av landsgränsen
    är utbytet mindre än det kunde vara.

  260. Dessutom är de kanadensare och vi
    amerikaner, vilket försvårar saken.

  261. Det säger jag inte till deras nackdel.

  262. 600 000 personer bor i Vancouver
    och 2,5 miljoner i dess omnejd.

  263. Staden är ungefär 150 år gammal–

  264. –alltså yngre än Seattle som är 160 år.

  265. Men båda två är som tonåringar.

  266. De är starka och friska,
    har inte haft så många kriser–

  267. –och ser ljust på framtiden,
    i många fall med rätta.

  268. Men de har förstås
    sina egna utmaningar och särdrag.

  269. Vancouver är bara hälften så stort
    som Seattle–

  270. –men har nästan lika stor befolkning,
    så det är en mycket folktätare stad.

  271. Båda städerna är välmående, arbetar
    med hållbarhet, och är vackra städer.

  272. Vancouver ligger på ett lågland
    omgivet av berg–

  273. –och har mycket vatten.

  274. Det är sötvatten längst ner på bilden...
    Det är nog sötvatten där uppe också.

  275. Saltvattnet kommer in där nånstans.

  276. De har tre dricksvattenreservoarer–

  277. –och mäter inte
    enskilda hushålls förbrukning.

  278. De minskar förbrukningen varje år–

  279. –trots att det i princip
    är fri förbrukning.

  280. Det verkar fungera hittills,
    även om det är överraskande för mig.

  281. De mäter förstås förbrukningen
    för företag.

  282. De har en dagvattenplan–

  283. –men har precis börjat
    med grön infrastruktur–

  284. –som är på frammarsch
    på andra platser.

  285. Mig veterligen är det här
    deras första dagvattenplan–

  286. –men det är ändå på väg framåt.

  287. De har fem vattenreningsverk,
    varav två är "primära", vilket innebär–

  288. –att de filtrerar bort partiklar,
    klorerar vattnet och släpper ut det.

  289. Nästan ingen rening alls.

  290. Tre är "sekundära", som inte heller
    är den bästa typen av rening.

  291. De menar att de klarar sig med det–

  292. –tack vare allt saltvatten
    som sköljer in.

  293. Det tror jag inte på, men så gör de–

  294. –och de har ett nytt sekundärt
    reningsverk på gång i Vancouver.

  295. De bygger det som
    ett sekundärt reningsverk–

  296. –men lämnar plats för nya metoder.

  297. Det är alltså förberett
    för bättre rening.

  298. De tillämpar också värmeåtervinning.

  299. De utnyttjar värmeenergi
    från 20-gradigt avloppsvatten.

  300. De undersöker också möjligheterna
    att utvinna biogas, och så vidare.

  301. Det är inte den bästa reningen–

  302. –men de tar höjd inför framtiden och
    använder befintlig kunskap på kort sikt.

  303. Hållbarhet kom tidigt i fokus. 1991
    beslöt Vancouvers stadsfullmäktige–

  304. –att planera en stadsdel
    efter hållbarhetsprincipen–

  305. –med välplanerad infrastruktur,
    energibesparande åtgärder–

  306. –högeffektiva hus och goda förbindelser.
    Det har de också gjort.

  307. 1991 formulerade de målet.
    Det var ett betydelsefullt beslut.

  308. 2003 var de tidigt ute med en utredning
    om att minska utsläpp av växthusgaser.

  309. 2009 satte de upp målet
    att 2020 vara världens grönaste stad.

  310. De syftade då inte bara på grönska,
    utan även på hållbarhet.

  311. Den målsättningen håller de fast vid.

  312. 2011 drog de upp en plan för detta,
    med hänsyn till klimatanpassning.

  313. Southeast False Creek och Hammarby
    Sjöstad var båda aktuella att bli OS-by.

  314. När vinter-OS gick till Kanada byggdes
    följaktligen OS-byn i False Creek.

  315. De byggde bland annat en anläggning
    för energiåtervinning ur avloppsvatten.

  316. Med hjälp av värmeväxlare kunde
    de återvinna värme till nytt varmvatten.

  317. 70 procent av energin för detta
    kunde utvinnas ur avloppsvatten.

  318. De har smäckra skyskrapor.

  319. I Kanada råder andra byggregler.
    De kan ha "saxade trappor".

  320. I USA måste trapporna gå separat,
    vilket ger större byggnader.

  321. Så skyskraporna i Vancouver
    är vackert smäckra.

  322. Så här går energiåtervinningen till,
    precis som jag nyss beskrev.

  323. Cambie Corridor bygger på principen
    "styrka genom närhet".

  324. De anlägger en ny spårväg
    längs Cambie Street.

  325. Under gatan anlägger man
    nya energianläggningar.

  326. Vid hållplatserna utformas ekobyar
    som drar nytta av transportsystemet.

  327. Här ser vi Cambie Corridor,
    diagonalt genom bilden.

  328. Cirklarna på kartan
    utmärker hållplatserna–

  329. –där de nya områdena ska utformas
    med nya energianläggningar.

  330. 11 procent av stadens planerade
    icke-fossila energi ska komma härifrån.

  331. Så i stället för att ha allt i ena änden
    sprids det ut längsmed.

  332. Ni ska snart få se... Det här är
    några av de berörda stadsdelarna.

  333. För två månader sen antogs
    ett program för värmeåtervinning.

  334. Enligt deras beräkningar finns det
    nog med värmeenergi i avloppsvattnet–

  335. –för att försörja
    700 skyskrapor i Vancouver.

  336. De använder avloppssystem
    som distributionssystem.

  337. Om en ny byggnad ligger nära
    ett stor avloppsrör–

  338. –kan de via värmeväxlare
    utvinna värme och kyla därifrån.

  339. Som pärlor på ett snöre kan system
    anslutas längs avloppssystemet–

  340. –som då värmer eller kyler vattnet.

  341. Den stabila marktemperaturen gör–

  342. –att avloppsvattnet inte fryser eller
    kokar utan håller hanterbar temperatur.

  343. De satsar alltså stort på
    att använda avlopp som energikälla.

  344. Det här är en värmekarta.

  345. De röda partierna har högst flöde
    och därför stor kapacitet.

  346. Energi kan utvinnas också i blå partier,
    och ännu mer i gröna och gula.

  347. Längs de här ledningarna
    kan de alltså erbjuda folk–

  348. –att hämta värmeenergi från avloppet.

  349. De har en klimatanpassningsstrategi
    som jag förväntade mig mer av.

  350. De förutspår mer nederbörd,
    varmare och torrare somrar–

  351. –och kraftigare oväder.

  352. Havsnivåhöjningen
    blir aktuell omkring 2050.

  353. Seattle har en likartad plan–

  354. –men ingen av dem är i nivå med
    Köpenhamns plan, som är fantastisk.

  355. Dit når varken Seattle eller Vancouver.

  356. Men huvudsaken är
    att de faktiskt har en plan–

  357. –med en rad åtgärder, men enligt
    min mening är de alltså för blygsamma.

  358. Räcker det här, eller missar städerna
    den huvudsakliga frågan–

  359. –genom att fokusera på anpassning
    och inte tillämpa en helhetssyn.

  360. Hur bedriver man stadsplanering
    inför en framtid som är oviss–

  361. –på grund av klimatförändringar
    och katastrofer, förutsägbara eller ej?

  362. Är hållbarhetskonceptet
    verkligen tillräckligt?

  363. Kan kommande generationer få samma
    möjligheter som vi? Knappast.

  364. Därför definierar jag hållbarhet–

  365. –som förmågan att på lång sikt klara av
    goda såväl som dåliga förhållanden.

  366. Förmågan till återhämtning
    ligger i städers natur.

  367. De står pall för krig, katastrofer,
    regimskiften och pandemier.

  368. Vad som än händer verkar de stå kvar.
    Människor lever fortfarande där.

  369. De överlever de nationer
    som gör anspråk på dem.

  370. Det här är Fès i Marocko,
    en ungefär tusen år gammal stad.

  371. Den har varit sig ganska lik
    sen 1400-talet.

  372. Istanbul är ett par tusen år gammalt–

  373. –och har varit huvudstad
    i sen länge svunna riken.

  374. Paris är femtusen år gammalt,
    enligt invånarna själva.

  375. Så städer som bara är 400 eller 170 år
    gamla är som småbarn i jämförelse.

  376. De investeringar vi gör nu kan
    ge avkastning flera hundra år framöver.

  377. Vi får inte bara fatta beslut
    för den närmaste mandatperioden.

  378. Samtidigt går det inte att bygga
    för en oviss framtid.

  379. London hade planerat för fördubblad
    tillväxt, men hade behövt det dubbla.

  380. Hur gör man investeringar
    inom ramar som man inte känner till?

  381. Jo, man utgår
    från anpassningsbara hållpunkter.

  382. Där finns det olika strategier,
    till exempel grön infrastruktur–

  383. –som ger anpassningsbarhet
    och flexibilitet.

  384. Man måste inte välja en av strategierna,
    men ha båda i åtanke.

  385. Här ska jag återknyta till resiliens
    som modell för investeringar.

  386. Vi planerar inte
    inför en likadan eller bättre framtid–

  387. –utan för en stad som klarar både
    goda och dåliga tider på lång sikt.

  388. Där finns olika strategier.
    Vissa av dem tillämpar vi redan–

  389. –och vissa bör undvikas
    eftersom de gör oss mer sårbara.

  390. Vi vill bygga en stad som snabbt
    kan ta sig förbi de mörka passagerna.

  391. Resiliens handlar just om hur snabbt
    man återhämtar sig från en katastrof.

  392. Man bör alltså investera för snabb
    återhämtning och långvarig tillväxt.

  393. Seattle och Vancouver är där uppe
    och vi hoppas att det ska fortsätta så–

  394. –men vi måste också investera, för en
    vacker dag kommer en jordbävning.

  395. Vi arbetar också med FEMA i Detroit–

  396. –som just nu befinner sig här,
    strax efter konkursen, inför nästa fas.

  397. De har förlorat en miljon
    av 1,7 miljoner invånare.

  398. De har nu chans att bygga
    Nordamerikas första 2000-talsstad–

  399. –eftersom allt är i spillror.

  400. De har fått dem de hade skulder till
    att återinvestera i staden.

  401. Detroit är 300 år, äldre än USA,
    och kommer att finnas kvar om 300 år.

  402. Nu har de chansen
    att bli en hållbar stad.

  403. Huruvida de gör det återstår att se.

  404. Det här är de fyra saker
    som ger resiliens:

  405. Gränsöverskridande
    samarbeten och lösningar.

  406. Skapande av stadsdelar
    med god återhämtningsförmåga.

  407. Den bilden försvann visst.

  408. Det handlar om
    större självbestämmande i stadsdelar.

  409. Där har vi den ju!

  410. Det behövs inte bara gröna hus och
    en grön stad, utan gröna stadsdelar.

  411. Den nya väg som Göteborg
    har börjat titta på innebär möjligheter–

  412. –att bygga självförsörjande stadsdelar
    som bidrar till hela stadens resiliens–

  413. –med lokal resurshantering,
    gröna hus och system.

  414. När staden fylls av dessa
    gynnas dess återhämtningsförmåga.

  415. Den tredje saken är
    att bygga mellanmänskliga relationer.

  416. Social resiliens bygger
    på relationer mellan människor.

  417. Inte bara de som är lika varandra, som
    här, utan de som är olika varandra.

  418. Det här diagrammet
    föreställer munkar i ett kloster.

  419. De röda munkarna har flest relationer.

  420. Vill man få nåt gjort,
    är det dem man pratar med.

  421. De har inflytande över de andra.

  422. Social resiliens uppnås
    genom relationer med dem–

  423. –som har relationer med dem
    som är olika oss.

  424. Då har vi ett större erfarenhetskapital
    när förändringen kommer–

  425. –och har större insikt
    om var kunskaperna finns–

  426. –än om vi varit likadana och dansat
    likadant, som dansarna på bilden.

  427. Nog för att det kan vara roligt,
    men vi vill ha mångfald.

  428. Slutligen gäller det
    att skapa platser som folk tycker om–

  429. –så att de fortsätter
    att investera och bidra till samhället.

  430. Tack så mycket,
    det var min jämförelse.

  431. Översättning: Karl Hårding
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Två städer en utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Här berättar han om Vancouver och Seattle i Kanada och USA som båda har ett stort antal regntimmar per år. Mängden nedfall definierar hur man arbetar med att göra städerna klimatsmarta. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Geofysik, Hållbar utveckling, Meteorologi, Naturvetenskap, Regn, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.