Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisationDela
  1. Anna Mogren.

  2. Jag känner igen flera av er i rollen
    som Den globala skolans medarbetare.

  3. Då är det implementering av
    lärande för hållbar utveckling-

  4. -i kommuner,
    i samarbete med olika aktörer.

  5. Vi jobbar deltid
    och gör andra saker också.

  6. Jag ingår i en forskningsgrupp
    i Karlstad sen två år tillbaka.

  7. I Den globala skolan försöker vi
    hålla oss uppdaterade-

  8. -med vad som händer
    inom forskningen-

  9. -och samarbetar med kommuner för att
    det ska bli praktiskt uttryck.

  10. Jag läste forskningsrapporter
    från dessa på Karlstads universitet-

  11. -där jag nu är en del av gänget.

  12. De har hållit i gång sen 2010.

  13. Vi har tre handledare
    som är professorer och docenter.

  14. Det är Hans-Åke Scherp
    längst upp till vänster.

  15. Shu-Nu Chang-Rundgren som ni snart
    får vid Stockholms universitet.

  16. Och Niklas Gericke
    håller reda på oss.

  17. Sen är vi ett gäng doktorander
    som har tittat på vad som har hänt.

  18. Hur har svenska skolor implementerat
    lärande för hållbar utveckling-

  19. -under den senaste tioårsperioden?
    Då har Carola Borg-

  20. -tittat på lärartraditioner-

  21. -och på lärarnivå:
    Hur uppfattar lärare implementering?

  22. Hennes licentiatstudie publicerades
    2011 redan, så den kan man läsa.

  23. Olika undervisningsämnen hade olika
    traditioner och påverkade det olika.

  24. Jag ska redovisa det som vi
    doktorander där på understa raden-

  25. -har ägnat oss åt.
    Daniel Olsson och Teresa Berglund-

  26. -har tittat på vad vi
    har fått för utfall på elevnivå-

  27. -angående globala hållbarhetsfrågor.

  28. De börjar bli färdiga. Om ni tycker
    att deras studie verkar spännande-

  29. -så får ni komma på deras
    licentiatavslutning nästa vecka.

  30. Jag har ett år kvar.

  31. Utifrån resultat
    som de har kommit fram till-

  32. -har vi designat
    en studie angående strukturell nivå.

  33. Skolorganisationsnivån,
    ledarskapsnivån...

  34. Vad ger den för förutsättningar-

  35. -för att svenska skolor ska kunna
    jobba med dessa viktiga frågor?

  36. Vi börjar med resultat från elevnivå.

  37. Daniel har tittat på
    elever i årskurs 6 och årskurs 9-

  38. -och gjort stora enkätstudier.
    Ungefär 800 elever-

  39. -på skolor som säger sig jobba aktivt
    med lärande för hållbar utveckling.

  40. Sen har vi haft 800 elever på skolor
    som inte är så aktiva-

  41. -men som liknar skolorna
    väldigt mycket.

  42. Stad eller land,
    socioekonomiska förutsättningar-

  43. -andel elever
    med annan kulturell bakgrund...

  44. Ett stort jobb att göra urvalet.

  45. Sen har vi jämfört i årskurs 6-

  46. -ett mått kallat "medvetenhet om
    lärande för hållbar utveckling".

  47. Då har man mätt utifrån socialt,
    ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

  48. Då ser ni triangeln.
    ESD är vår skolgrupp-

  49. -med elever som går på skolor
    som jobbar mycket.

  50. De uppvisar lite högre medvetenhet.
    Den här mörka ringen runt triangeln.

  51. De visar högre medvetenhet
    än elever på referensskolor.

  52. Framförallt är det de ekologiska
    frågorna. Environment står Env för.

  53. Men alla perspektiv uppvisar man
    en högre medvetenhet om.

  54. Men den är mindre än vad vi trodde.

  55. Den är signifikans. Så det är ingen
    statistisk slump, utan det är så här.

  56. Och så årskurs 9.

  57. Där skiljer sig referensskolorna mot
    skolorna som jobbar mycket.

  58. Men här är det tvärtom.

  59. Referensskolorna, vår kontrollgrupp,
    uppvisar högre medvetenhet-

  60. -om lärande för hållbar utveckling.

  61. Den högre medvetenheten handlar om de
    sociala hållbara frågorna.

  62. Ett ganska oväntat resultat efter
    en hel dekad med implementering.

  63. Skolor som jobbar mycket med det,
    det visar sig inte på elevnivå.

  64. Och så har vi jämfört över årskullar.

  65. Här är det årskurs 3, 6
    och årskurs 12 - trean på gymnasiet.

  66. Hela tiden har årskurs 9 en lägre
    medvetenhet än andra årskurser.

  67. Andra årskurser visar sig vara
    lite bättre än kontrollskolorna.

  68. Men det är ganska marginellt.

  69. Så ser resultaten ut
    från Teresas och Daniels studier.

  70. Varför ser det ut så där? Varför har
    vi fått med oss så lite på elevnivå-

  71. -när vi har jobbat ganska aktivt?

  72. Andra länder tittar på oss och säger
    att vi jobbar aktivt med frågorna.

  73. Då har vi en studie
    som tittar på skolans organisation-

  74. -och de strukturer där vi ger möjlig-
    heter för skolor att jobba med detta.

  75. Det blev mitt jobb.

  76. Då har vi skilt på transmissivt
    och transformativt lärande.

  77. Jag tänkte åskådliggöra det
    litegrann.

  78. Studien bygger på förutsättningarna
    för transformativt lärande.

  79. Transmissivt lärande är som att lägga
    ett stengolv som ser ut så där.

  80. Man bygger med plattor
    som är ganska kända.

  81. Man tänker hur fint resultatet
    ska bli så att man kan sitta på det.

  82. Man lär eleverna de förmågor och
    beteenden man behöver ha med sig.

  83. Men så får man en kunskap
    som inte passar in i bygget.

  84. Och vad gör man med den i en kultur
    där man har transmissivt lärande?

  85. Man kastar bort den.
    Den får inte plats i bygget.

  86. Det finns ett sätt att mäta bygget-

  87. -och bestämma vilken kvalitet
    och vilket resultat vi förväntar oss.

  88. I transformativt lärande utgår man
    ifrån förutsättningarna man har.

  89. Vad det finns för stenar där man är
    och hur marken ser ut.

  90. Eller hur samhället ser ut där,
    så att man ska lära sig nånting.

  91. Elever och lärare bygger gemensamt.

  92. Det blir nånting av kvalitet
    som man kan gå på-

  93. -men kanske inte
    som man kunde förutse från början.

  94. I forskningsstudien har vi gjort en
    design där vi skiljer på uttrycken-

  95. -för lärande för hållbar utveckling.

  96. Båda sätten finns i våra
    utbildningssystem i alla våra skolor.

  97. Men vi försöker titta på hur får man
    mer av transformativt lärande.

  98. Vad kan en skolas organisation göra
    för att möjligheterna ska öka?

  99. Några ledord. För transmissivt
    lärande är det ämnesinnehåll-

  100. -medan utveckling av ämnesinnehållet
    är fokus i transformativt lärande.

  101. I stället för att komma till
    direkt resultat-

  102. -så är det kvaliteten
    i det man skapar som är viktigt.

  103. För att titta på svenska skolor-

  104. -behöver vi forskningsmodeller
    eller nån design för att förstå.

  105. Kan man skapa en organisation
    som gynnar transformativt lärande?

  106. Då har vi använt
    en sån här skolorganisationsmodell.

  107. En teoretisk modell utvecklad av
    Hans-Åke Scherp.

  108. Man ser på skolans organisation
    som fyra delar.

  109. Dessa fyra delar säger att det är
    en transformativ organisation.

  110. I mitten finns
    den pedagogiska aktiviteten-

  111. -där lärare och elever möts.

  112. Det viktigaste i modellen är kanske
    den holistisk-pedagogiska idén.

  113. Det har halkat bort
    ett engelskt "idea" där uppe.

  114. Att det finns en idé
    vart vi syftar med det vi gör.

  115. När Det globala gymnasiet stämmer av
    efter tre år "var det hit vi nådde"-

  116. -ska det ha varit tydligt under åren
    att det fanns en idé vart man ville.

  117. Lärande för hållbar utveckling på
    skolorna är det som vi har undersökt.

  118. Det finns en "working organization"
    - en del av skolans organisation-

  119. -som står för strukturer. Scheman,
    tjänstefördelning, material...

  120. Pedagogen
    slipper lägga tid på de sakerna-

  121. -och kan lägga tiden på
    den pedagogiska aktiviteten.

  122. Sen finns en tydlig
    utvecklingsorganisation.

  123. Då tycker man att problem i den peda-
    gogiska verksamheten är intressanta.

  124. Problemen är till för att lösas
    i utvecklingsorganisationen-

  125. -sanktioneras i arbetsorganisationen,
    testas i den pedagogiska situationen.

  126. Den modellen har vi jobbat efter
    när vi har träffat skolledare.

  127. Vi har funderat: Hur levande är
    de olika delarna? Finns de på skolan?

  128. Vi har varit... Nu är jag längst ner
    på det som står skrivet.

  129. Skolår 6-9
    har vi haft en grupp av 800 elever-

  130. -på aktiva skolor som jobbar med
    lärande för hållbar utveckling.

  131. På gymnasienivå
    har vi haft 350 elever på 8 skolor.

  132. I min studie var vi på 10 gymnasie-
    skolor och träffade 14 rektorer.

  133. Det jag ska redovisa bygger på
    14 rektorers uttalanden.

  134. Det var inte lätt att hitta skolorna.

  135. Därför ser ni loggor, för vi
    har tagit hjälp av organisationer-

  136. -som håller register på utmärkelser,
    fortbildning, dokumentation-

  137. -som kan bli validerade av aktörer
    som finns lokalt runt dessa.

  138. Ungefär en halvtids årsarbetstjänst
    användes-

  139. -för att identifiera skolorna.
    Ett drygt jobb i vår forskningsgrupp.

  140. Men vi tror att vi hittade
    de mest aktiva utifrån kriterierna.

  141. Och flera därtill.

  142. Jag fick åka runt på turné
    i ett halvår och träffa rektorerna-

  143. -och säga:
    Vilka kvaliteter är viktiga-

  144. -för att hålla en hög pedagogisk
    kvalitet i din verksamhet?

  145. Vi gjorde "concept maps". Det ser ni
    en bild av där, om det vore obekant.

  146. Rektorer får uttrycka de viktigaste
    kvaliteterna som man jobbar med-

  147. -för att hålla
    hög pedagogisk kvalitet.

  148. Det blev en rad viktiga kvaliteter.
    Jag kunde inte ta med allt.

  149. En lista på nästan 30 olika
    kvaliteter uttrycktes av 14 rektorer.

  150. Uppifrån är det
    som uttrycktes som allra vanligast.

  151. I början av listan handlar det mycket
    om den holistiska idén-

  152. -eller visionen eller
    förståelsen för den holistiska idén.

  153. Det handlar om att lärare arbetar
    gemensamt, ledarskapets fokus...

  154. Kommunens styrande av skolan o.s.v.

  155. När alla kvaliteterna var identi-
    fierade visade sig 57 procent av dem-

  156. -relatera till
    transformativt lärande-

  157. -eller kvaliteter som ger förutsätt-
    ningar för transformativt lärande.

  158. De andra handlar om det som är
    transmissivt. Det platta stengolvet.

  159. Hur kan jag veta det?
    Det var en stor bedömningsprocess-

  160. -där varje kvalitet fick
    uppföljningsfrågor.

  161. Det bedömdes i efterhand
    av medbedömare.

  162. Säger sig en skola jobba aktivt med
    närsamhället-

  163. -kan man göra det genom att ställa ut
    material på biblioteket.

  164. Eller man kan göra studiebesök
    för att få insyn i en verksamhet.

  165. Men man använder inte närsamhället
    som en läroarena.

  166. Närsamhället
    kan inte ställa frågor till skolan.

  167. När man ser envägskommunikation är
    det ett transmissivt sätt att lära-

  168. -jämfört med när skolan sa:

  169. "Det är en läroarena för oss.
    Närsamhället har förfrågningar."

  170. "Vi går ut och lär oss
    av specifika ändamål."

  171. Såna bedömningar är gjorda
    utifrån varje kvalitetskriterium.

  172. Vad kom vi fram till? Det viktigaste
    är att ni ser fyra blå bubblor här.

  173. Skolorna har olika sätt att implemen-
    tera lärande för hållbar utveckling.

  174. Den översta bubblan
    representerar rektorer-

  175. -där man inte jobbar transformativt
    särskilt mycket-

  176. -i sin ESD-implementering.

  177. Man använde ett mer traditionellt
    sätt av ämnesinnehåll.

  178. Två större bubblor i mitten
    beskriver vanligare sätt-

  179. -som man kunde implementera lärande
    för hållbar utveckling.

  180. Det ena handlar om
    en stark, visionär ledare-

  181. -med en ideologisk övertygelse-

  182. -som också är duktig på
    att jobba med närsamhället.

  183. Hälften av skolorna-

  184. -hade det som sätt att implementera
    lärande för hållbar utveckling.

  185. Den tredje bubblan beskriver
    en inre holistisk idé-

  186. -där man använder
    relationerna mellan elever, lärare.

  187. Där man utvecklar skolan inifrån-

  188. -för att implementera
    lärande för hållbar utveckling.

  189. Ett litet gäng använder både
    de yttre faktorerna av närsamhället-

  190. -och den inre strukturen
    av kvalitet och interaktion-

  191. -som handlar mycket om relationer.

  192. Tre olika sätt hade svenska skolor
    använt för att implementera.

  193. Och det finns en skala... Graden av
    transformativt lärande ökar.

  194. De nertill har en väldigt hög grad av
    transformativt lärande.

  195. 70 procent av det de ser som viktiga
    kvaliteter i pedagogisk verksamhet.

  196. De som ligger i mitten har ungefär
    55-60 procent av sina kvaliteter...

  197. ...riktade mot
    transformativt lärande.

  198. Om vi då ser på
    den pedagogiska modellen...

  199. Det här säger egentligen samma sak
    som förra bilden.

  200. Men det finns en poäng med det.
    Antingen är det relationer-

  201. -starkt ledarskap och långsiktighet-

  202. -som håller ihop
    den holistisk-pedagogiska idén-

  203. -som är sättet att implementera.

  204. Eller så är det att få ihop delarna,
    den här inre relationen.

  205. Men sen fanns skolorna
    som lyckas att få ihop båda delarna.

  206. Den inre och yttre holistiska idén,
    som styr de skolorna-

  207. -står ganska långt ifrån varandra-

  208. -när man i statistiska mätningar
    räknar på vad som samvarierar.

  209. Så hur får de det där att gå ihop?

  210. Vilka skolor jobbar både utåt
    och inåt med sina holistiska idéer?

  211. Vad kan man säga om skolorganisat-
    ioner som implementerar lärandet?

  212. Transformativt lärande - att bygga på
    det som är, på de elever som finns-

  213. -utgår från den närhet som finns,
    bygger ihop...

  214. Där sker en utveckling. Vi kan inte
    säga mycket mer än att konstatera-

  215. -att det ser ut så där,
    men gör det nån nytta?

  216. Det kan vi inte säga förrän vi
    har tittat på pedagogerna som finns.

  217. Vi ställde skolutvecklingsfrågor till
    arbetslag som jobbar transformativt.

  218. Så jämförde vi det de sa
    med 130 stycken lärare-

  219. -på vanliga skolor.

  220. Då verkar det som om
    ju mer transformativt man jobbar-

  221. -desto mer ökar trivseln
    kring skolutveckling.

  222. Desto roligare upplever lärare
    att det är att utveckla en skola.

  223. Oron för att inte nå upp till
    nationella krav och tester minskar-

  224. -desto mer transformativt man jobbar.

  225. Man kan inte säga nåt om
    arbetsbördan-

  226. -för den verkar vara lika hög -
    transformativt som transmissivt.

  227. Det finns ett annat sätt att utveckla
    skolor som jobbar transformativt.

  228. De använder också sina
    inre strukturer mycket tydligare.

  229. Man utvecklar skolan genom att prata
    med sina kolleger, prata med elever.

  230. Man lyfter mer sällan in
    aktörer utifrån på de här skolorna.

  231. Två ord utmärker transformativt
    lärande: utveckling och kvalitet.

  232. Vad kan vi säga om
    kvalitet på skolorna?

  233. Det finns
    en del identifierade kvaliteter.

  234. De handlar mycket om
    den holistiska idén och visionen.

  235. De handlar om
    kontakt med närsamhället-

  236. -och om en proaktiv ledare
    som jobbar långsiktigt.

  237. De 30 kvalitetskriterierna är här
    ihopklumpade till några kriterier.

  238. Den här studien är ju inte färdig,
    den beräknas vara färdig om ett år.

  239. Än så länge förhåller vi oss ödmjuka
    till att säga "så här ser det ut".

  240. Nu finns det empiriskt bevisat,
    som många vet om.

  241. Men om det är så att det elevmaterial
    som vi nu analyserar-

  242. -visar att elever på skolor
    där man jobbar transmissivt-

  243. -skulle ha högre medvetenhet om
    lärande för hållbar utveckling-

  244. -kan vi säga
    att vi har kommit på nånting.

  245. I dag strider forskningen
    mycket mellan:

  246. Ska vi förhålla oss till det trans-
    missiva och bygga på det andra sakta?

  247. Eller ska vi döma ut det transmissiva
    och satsa på transformativt lärande?

  248. Forskarna tvistar ganska mycket om
    hur man ska göra skolbygget.

  249. En skylt visade en minut. Jag ombads
    ta med mig två rekommendationer.

  250. Att arbeta med helheter och
    sammanhang - den holistiska idén-

  251. -är viktig om man tittar på svenska
    skolor som har jobbat med detta.

  252. Och att jobba förändringsbenäget med
    transformativt lärande är positivt-

  253. -mot ökat engagemang i
    lärande för hållbar utveckling.

  254. Jag tackar för mig.

  255. Tack för det, Anna! Spännande.

  256. Det här med hur du ser på
    lärande för hållbar utveckling...

  257. Rektorerna
    som du hade enkätstudier på...

  258. Tycker du
    att de redan är på hög nivå?

  259. Vad är den grova uppfattningen av
    hur bra det här lärandet går?

  260. Det tycker jag inte. Urvalet
    handlar inte bara om rektors roll.

  261. Skolorna valdes också för att de har
    visat hög aktivitet i fortbildning.

  262. Det kan finnas eldsjälar på skolorna-

  263. -som står för
    att de har blivit utvalda.

  264. Då visar studien
    att det är faktiskt inte så positivt.

  265. Här är gräddan som jobbar med lärande
    för hållbar utveckling.

  266. Ändå har de ganska låg andel av
    transformativt lärande.

  267. Men det är den vägen vi behöver gå.

  268. -Så alla rektorer är inte...
    -Bilderna visade relativa mätningar.

  269. Kontrollgruppen
    i relation till era...

  270. Vad borde siffrorna ligga på
    om man ska vara riktigt nöjd?

  271. Det var relativa mått där.

  272. De borde ligga högre efter tio år.

  273. I våra styrdokument
    de sista fem åren...

  274. Det har stått i styrdokumenten
    i alla tio år-

  275. -hur grundläggande detta är.

  276. Det här är som att svära i kyrkan-

  277. -men mina kolleger ifrågasätter
    utmärkelserna-

  278. -som Skolverket, WWF
    och Naturskyddsföreningen har.

  279. Rektorer kanske inte räcker till för
    att förverkliga dem på skolan.

  280. -Det vet vi inte.
    -En annan känsla jag har...

  281. ...är tron på
    att om man bara befriar...

  282. ...lärarna från byråkrati
    och får mer tid-

  283. -så blommar de ut och blir
    fantastiska hållbarhetscoacher.

  284. Som ballonger i vatten
    som bara flyger upp-

  285. -och så är de
    fantastiska människor allihop.

  286. Det är en bild. En annan bild
    är att man kanske måste-

  287. -egga dem, utmana dem och
    kanske t.o.m. utvärdera vissa delar.

  288. Det är som om miljöpolitik är
    frivillighet eller politik.

  289. Så frågan är: Behövs det politik?

  290. Gustav var lite försiktig.

  291. "Vi ska vara rädda om lärarna.
    Inga Björklund-fasoner här."

  292. "Nu är det lugn och ro,
    så får de växa organiskt."

  293. De som ploppar upp möter jag
    i Den globala skolans verksamhet.

  294. De är många och de är fantastiska.

  295. Men om de inte ges
    jättetydliga förutsättningar-

  296. -från strukturer och ledning i
    skolan, så har de svårt att blomma.

  297. Det ligger inte bara
    på rektorns nivå.

  298. De har engagerade lärare och så
    tar de order från Skolinspektionen.

  299. Så de måste ha stöd från båda nivåer.

  300. Vad för stöd ska man få? Den halv-
    trötta människan måste också få...

  301. Inför Nagoya-konferensen har vi tagit
    fram 33 rekommendationer.

  302. 33? De tre bästa?

  303. En är att ge Skolinspektionen
    ett jättetydligt uppdrag.

  304. För Skolinspektionen
    har stor makt över rektorer-

  305. -att åtgärda saker i skolan.

  306. Men det farliga med Skolinspektionen
    är att det blir ett "quick fix".

  307. Man ändrar nånting väldigt snabbt,
    och det visar sig i forskningen.

  308. Det här är
    nånting som man planerar långsiktigt.

  309. Svårt att visa Skolinspektionen ett
    "quick fix" inom hållbar utveckling.

  310. -Men ni vill ha Skolinspektionen...
    -Ja.

  311. Ska skolorna utvärderas utifrån vissa
    kvaliteter från Skolinspektionen?

  312. Det tror jag, i kombination med
    andra saker som är mer långsiktiga.

  313. Det var ju skönt,
    vi hade ju den idén.

  314. Den andra av de 33 punkterna,
    vad skulle du lyfta fram då?

  315. En sak som står väldigt tydligt är
    "whole-school approaches".

  316. En skola måste ta ansvar
    inte bara för undervisning-

  317. -utan även hur man utformar
    sin skola fysiskt-

  318. -hur man leder sin skola och vad
    man har för relation till politiker.

  319. Det finns uttryckt att nån myndighet
    skulle kunna ta det ansvaret-

  320. -och vara behjälplig att stödja
    skolor och kommuner i det.

  321. Då ska man locka fram dem
    att ha en holistisk idé.

  322. Ja, man måste ge stöd till
    beslutsfattarna runt skolan.

  323. Både kommunala politiker
    och en rektorsgrupp, som det ofta är.

  324. -Och en tredje godisbit?
    -En tredje? Då säger jag...

  325. -Den tredje...
    -Om du var utbildningsminister.

  326. Det var många fina rekommendationer,
    men jag säger...

  327. Vad svårt du gjorde det.
    Jag säger lärarutbildningen.

  328. Då har vi ett bra pass sen.

  329. Kunskapslyft eller inspiration...
    Hur känns det?

  330. I lärande för hållbar utveckling.

  331. Ett kunskapslyft inom det
    är fantastiskt.

  332. Bra. Det var väl det
    som jag tänkte fråga dig om.

  333. Nej, en annan tanke!
    Den riktigt levande skolan-

  334. -är den som öppnar sig både inåt och
    utåt. Att vara en aktör i samhället.

  335. Du pratar om transformativt lärande.
    Jag lär mig många nya ord i dag.

  336. Kan skolan i framtiden vara
    en levande aktör som blir tillfrågad?

  337. Att man blir ett slags nav i byn?

  338. Är det en tanke?
    Har jag tolkat det rätt?

  339. En tredjedel av skolorna ungefär
    jobbar på det sättet-

  340. -för att öka
    lärandet för hållbar utveckling.

  341. Och de gör det jätteframgångsrikt.

  342. Så det är mycket kontakter med
    företag, trossamfund...

  343. Ja, inte bara utifrån skolans behov
    utan också utifrån samhällets behov.

  344. Samhället ser skolan
    som en institution att använda.

  345. Man har gjort undersökningar för
    stora samhällsförändringar.

  346. I Partille kommun
    skulle man bygga om skolan.

  347. Man anlitade skolan som aktör för
    omorganiseringen i centrum.

  348. Skolan används som aktör, inte bara
    där skolan använder närsamhället.

  349. Suveränt! Tack, Anna.
    Du ska få en blomma.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet och har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Här redovisar hon resultaten på elev- och strukturnivå. Man har mätt skillnader i medvetenhet om lärande kring hållbar utveckling över skolår. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Miljövårdsundervisning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The energizing sun

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.