Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : En världsledande stadsdelDela
  1. Greg Morrison,
    professor vid Chalmers.

  2. Jag ska berätta om ett spännande
    och engagerande projekt.

  3. Det handlar inte om ekologisk resiliens,
    utan om faktor tio-

  4. -och hur den idén kan appliceras på
    en stadsdel i stället för en hel stad.

  5. Jag ska prata om två saker.

  6. Ett: vattenhantering i stadsdelen-

  7. -när det gäller biologisk mångfald
    och ekosystemtjänster.

  8. Två: hållbar livsstil,
    d.v.s. vårt dricksvatten.

  9. Vi arbetar utifrån ett antal nya idéer-

  10. -som ingår i
    ett större faktor tio-koncept.

  11. Jag vill nämna några viktiga personer.

  12. Ann Mattsson, vars arbete jag ska
    prata mer om senare, är professor.

  13. Annika Malm sitter här inne nånstans.
    Hon är doktorand.

  14. Ulf Moback är här. Han hjälper oss
    med arbetet med vattnet i stadsdelen.

  15. Yuliya Kalmykova som arbetar
    med faktor tio-projektet är här.

  16. Hon har gått.
    Hon har hört det här förut.

  17. Vi deltar i Climate-KIC-programmet,
    EU:s största innovationspartnerskap-

  18. -som arbetar för att lösa klimatproblem
    med hjälp av kunskap och innovation.

  19. Vårt projekt är en del av deras
    flaggskepp Smart Sustainable Districts.

  20. Man höll en tävling där man valde ut sex
    städer i Europa som utmärkte sig.

  21. Man valde ut sex
    av totalt trettio städer.

  22. Köpenhamn var en av dessa städer.

  23. Det var även Paris, Berlin, London
    och en nederländsk stad.

  24. Göteborg valdes också ut,
    lilla Göteborg i det nordiska området.

  25. Jag ska prata lite om vårt koncept som
    bygger på en faktor fyra-förbättring.

  26. Vi arbetar i en stadsdel
    som heter Johanneberg-

  27. -och omfattar
    Chalmers tekniska högskola-

  28. -samt norra och södra Guldheden
    och ytterligare några områden.

  29. Vi håller på att rusta upp
    en del av de här områdena-

  30. -och arbetar även med ett antal
    banbrytande innovationsprojekt.

  31. Vi kommer till exempel att få
    en ny elbusslinje nästa år.

  32. Här har vi världens första kontorshus
    som byggts enligt faktor tio-konceptet.

  33. Det ska byggas i utkanten av området.

  34. Johanneberg Science Park
    har certifieringen Miljöbyggnad Guld.

  35. Riksbyggen har startat byggprojektet
    Positive Footprint Housing.

  36. Det gamla utställningsområdet Norra
    Guldheden håller på att rustas upp.

  37. Intressanta byggnader
    kommer att uppföras.

  38. En av dessa
    är Castellums kontorskomplex.

  39. Vi hoppas kunna uppföra en faktor
    tio-byggnad i en faktor tio-stadsdel.

  40. Själva byggnaden är inte faktor tio, men
    inom stadsdelen blir den det.

  41. Vårt mål är alltså att skapa världens
    första faktor tio-stadsdel.

  42. De här planerna
    har funnits de senaste tio åren.

  43. Det kom en UNEP-rapport 2011
    som ni kan googla om ni vill.

  44. Ni kan ladda ner den och läsa den
    i sängen. Den är mycket filosofisk.

  45. Det handlar om-

  46. -de antaganden som görs om hur
    våra resurser kommer att se ut 2015-

  47. -samt att t.ex. Kina och Indien-

  48. -kommer att bygga upp en välfärd
    baserad på resursanvändning.

  49. Vad behöver vi då göra för att skapa
    en hållbar resursanvändning 2015?

  50. Vi måste minska resursanvändningen,
    eller snarare resursflödena-

  51. -som redovisas i olika resursmodeller-

  52. -med ca 90 %, vilket är mycket svårt.

  53. Vi måste frikoppla resursanvändningen
    från den ekonomiska tillväxten.

  54. Vi kommer att vara rikare i framtiden
    och ha ett högre välmående.

  55. Det är uppenbart att vatten
    spelar en mycket viktig roll-

  56. -när det gäller vårt välbefinnande.

  57. Här handlar det dock inte så mycket om
    vatten som resurs.

  58. Bakom projektet står Göteborgs
    borgmästare Anneli Hulthén-

  59. -konsultföretaget Tyréns vd-

  60. -fastighetsbolaget Castellum
    samt rektorn för Chalmers högskola.

  61. Det är deras visioner och mål som styr
    arbetet med den här stadsdelen.

  62. Det var därför jag nämnde de andra.
    Ulf representerar förstås kommunen.

  63. I de första studierna har vi
    tittat på vatten i gröna områden-

  64. -och vatten i största allmänhet.

  65. Vi har tittat på gröna korridorer
    där det råder biologisk mångfald.

  66. Vi har två ganska speciella gröna
    korridorer som löper genom området.

  67. Det finns några ovanliga sorters gökar
    i det här gamla skogsområdet.

  68. Vi har alltså gröna korridorer här,
    men vad har vatten med dem att göra?

  69. Det här har Annika Malm arbetat med. -
    Du borde känna igen det här.

  70. Hon har pekat på den förtätning
    av Göteborg som håller på att ske.

  71. Även utan klimatförändringar
    kommer förtätningen att leda till-

  72. -att avloppsreningsverket får
    alltför mycket vatten att ta hand om.

  73. P.g.a. förtätningen måste vi hitta
    lösningar för att leda om dagvatten-

  74. -vilket diskuterades
    i föregående föredrag.

  75. Annika har forskat om hur man
    skulle kunna leda bort dagvattnet-

  76. -och hur det skulle kunna användas.

  77. Vi har börjat forska
    om det här på Chalmers.

  78. En viktig aspekt av det här
    är dialogen med markägarna.

  79. Hur övertalar man folk att upplåta
    sin mark för såna här projekt?

  80. I stället för att fundera på
    hur man kan bli av med vattnet-

  81. -närmade vi oss det som en resurs
    som främjar biologisk mångfald.

  82. Vi har forskat om hur dagvattensystem
    kan främja den biologiska mångfalden.

  83. Vi har tittat på den biologiska
    mångfalden i reningsdammar.

  84. Vi har utfört studier om dagvatten
    sen en lång tid tillbaka-

  85. -och kan göra ekologiska modeller
    för att studera reningsdammar.

  86. Vad har då det här
    med biologisk mångfald att göra?

  87. Modellerna har blivit betydligt bättre.

  88. I Norge har man ett antal
    såna här dammar-

  89. -och man har hittat olika typer
    av salamandrar och andra djur-

  90. -i sina dagvattenbassänger.

  91. En biologisk mångfald har utvecklats.

  92. Vi letar efter möjliga sätt att hantera
    den här biologiska mångfalden.

  93. Kan vi använda oss
    av naturliga vattenvägar-

  94. -eller regnträdgårdar och dammar-

  95. -för att skydda
    den ökade biologiska mångfalden?

  96. Det finns ännu inga ideala utformningar
    av dagvattensystem.

  97. Man måste förstås ta hänsyn
    till de olika djurarternas preferenser.

  98. Olika arter
    uppskattar olika djupt vatten.

  99. Vi måste gå
    från homogenitet till heterogenitet-

  100. -och öka den biologiska mångfalden
    i de olika systemen.

  101. Vi måste även se till att vi har både
    biologisk mångfald och funktionalitet.

  102. Vi har kunnat studera informationen från
    de norska dammarna-

  103. -för användning i framtida projekt.

  104. Vegetation är viktig för mångfalden.

  105. Såväl redan existerande
    som planterad växtlighet är önskvärd.

  106. Vi har även tittat på abiotiska faktorer
    som berör den biologiska mångfalden.

  107. Mänskliga aktiviteter tycks inte påverka
    den biologiska mångfalden så mycket-

  108. -vilket naturligtvis är goda nyheter.

  109. Vi håller just på att starta
    ett nytt doktorandprojekt.

  110. Vi jobbar nu med
    att rekrytera en doktorand-

  111. -för arbete med ekologiska modeller.

  112. Forskarna kommer att
    kombinera modellering av flöden-

  113. -med ekologiska modeller.

  114. Att modellera biologisk mångfald
    är svårt.

  115. Det bästa tillvägagångssättet är att
    använda sig av svarta lådan-modeller.

  116. De är baserade på empiriska fakta, men
    saknar teoretisk förklaringsgrund-

  117. -eftersom ekologiska modeller inte
    fungerar på det sättet.

  118. Men vi kan göra modeller och koppla ihop
    dem med hydrauliska modeller.

  119. Det här kan användas i Johanneberg för
    att planera och formge-

  120. -de olika ytvattensystemen-

  121. -så att både den biologiska mångfalden
    och det mänskliga välmåendet ökar.

  122. Jag tänkte övergå till del två av...
    Hur lång tid är det kvar? Tio minuter?

  123. Då är det ingen fara.

  124. I går var jag tvungen
    att korta ner föredraget.

  125. Jag tänkte prata om hållbar livsstil.

  126. Ett av de främsta projekten
    i faktor tio-stadsdelen Johanneberg-

  127. -är nånting som kallas HSB Living Lab.

  128. Vi bygger ett labb på högskoleområdet
    där vi ska forska om hållbar livsstil.

  129. Mycket forskningsarbete
    som har utförts de senaste åren-

  130. -har handlat om att separera
    gråvatten och svartvatten o.s.v.

  131. Vi har inte det som utgångspunkt.

  132. Det här är en modell av labbet som
    kommer att bestå av olika moduler.

  133. Det kommer att bo studenter i labbet-

  134. -och de kommer att studeras
    på alla upptänkliga vis.

  135. Labbet har ritats av Tengbom och har
    många gemensamma utrymmen.

  136. Vi kommer att kunna byta ut
    fasadmaterialet utan problem.

  137. Vatten är ett av forskningsområdena.

  138. Chalmers studenter gör en insats för en
    hållbar livsstil i ca 40 lägenheter.

  139. Det kommer även
    att finnas en designateljé.

  140. Vi kommer att samarbeta med NASA och
    bygga olika sorters prototyper.

  141. Vatten och resurskonsumtion
    är centrala frågor i sammanhanget.

  142. Allt det här ingår i Climate-KIC.

  143. Här ser ni en äldre version av labbet.

  144. TU Delft har ett koncepthus.

  145. ETH har nånting som kallas NEST,
    vilket är mycket likt vårt Living Lab.

  146. I Spanien har man ett kontorsprojekt.

  147. Ihop med NASA och universitet i Tokyo
    och Bombay representerar gruppen-

  148. -ett nätverk
    som studerar Living Lab-konceptet.

  149. Vi kommer att dela våra resultat med
    nätverken för att arbeta fram nya idéer.

  150. Det främjar innovationen.

  151. En förberedelse
    inför utformningen av labbet-

  152. -har varit arbetsseminarium
    som har resulterat i nya sätt att tänka.

  153. Ett av de första arbetsseminarierna
    vi hade handlade om tvättstugan.

  154. Man skulle kunna säga
    att vårt Living Lab har tre grundpelare.

  155. En är social hållbarhet
    och resurshållbarhet.

  156. En är system och teknik.

  157. Den tredje
    är formgivning och beteende.

  158. Vi utgick inte enbart
    från ett teknikperspektiv-

  159. -utan ifrågasatte tvättandet i sig.

  160. Anledningen till
    att det här intresserar HSB-

  161. -är att flerfamiljshus har tvättstugor,
    vilka ofta ger upphov till bråk.

  162. Det är ett skämt som svenskar förstår.

  163. Vad som ofta händer i nybyggda hus-

  164. -är att de boende installerar
    egna tvättmaskiner och torktumlare.

  165. När HSB började bygga hus på 20-talet
    var nymodigheterna som infördes...

  166. ...tvättstugor, dagis och sopnedkast.

  167. De sakerna var toppmoderna på den tiden,
    men nu vill HSB ha nya idéer.

  168. Därför sammanförde vi studenter och
    forskare under ett arbetsseminarium.

  169. Folk från HSB deltog också.

  170. De gjorde även våra andra
    samarbetspartner så som Electrolux-

  171. -Bengt Dahlgrens installationsföretag,
    Tengbom, Göteborg Energi och PEAB.

  172. Det verkar som om även
    visualiseringsföretaget HiQ vill delta.

  173. Ska vi lyckas med faktor tio
    måste vi tänja på gränserna.

  174. Vår adjungerade professor
    Larry Toups-

  175. -arbetar som rymdarkitekt
    på Johnson Space Center.

  176. Nästa vecka deltar tre professorer från
    Rice University i ett arbetsseminarium.

  177. NASA och forskare från University of
    Houston deltog i ett arbetsseminarium.

  178. De funderade över vattenanvändning.

  179. NASA planerar en resa till Mars.

  180. På den internationella rymdstationen
    stoppar man smutskläder i en kapsel-

  181. -och låter dem brinna upp i atmosfären
    i stället för att använda sig av vatten.

  182. Men funkar det när man är på väg till
    Mars, eller får man lukta illa i ett år?

  183. De forskar till exempel om användning av
    skåp med UV-LED-ljus.

  184. Vattentillgången är begränsad
    när man åker till Mars.

  185. Vi, däremot, tittar på saken-

  186. -med hållbara vattensystem
    för bostadshus i åtanke.

  187. Behöver vi vatten
    för att tvätta våra kläder?

  188. Det finns ju kemtvätt, men jag
    vill tvätta min skjorta i vatten.

  189. Det är nog en kulturell grej.

  190. Det här var vad designstudenterna
    gjorde. Jag går inte närmare in på det.

  191. De arbetade i Chalmers ateljéer.

  192. Man kom fram till två idéer som kommer
    att testas i HSB:s Living Lab.

  193. En av dem handlade om att fräscha upp
    kläder i stället för att tvätta dem.

  194. Det låter ganska simpelt, men vi kommer
    att placera skåp i labbet-

  195. -och forska om hur det här påverkar
    de boendes tvättvanor.

  196. De som kom på idén funderade kring fria
    radikaler och UV-LED-lampor.

  197. Skåpen ska provas ut i labbet och kommer
    att finnas på varje våning.

  198. De är nu en del
    av formgivningsprocessen.

  199. Tvättstugan kommer inte bara
    att handla om resurshållbarhet.

  200. Den ska även vara ett socialt rum.

  201. Den kommer att finnas
    på första våningen.

  202. Den blir ett slags utställningsrum för
    Electrolux nya tystgående maskiner.

  203. Vi ska undersöka hur det fungerar med
    märkta kläder och delad tvättmaskin-

  204. -och vi kommer även
    att utföra livscykelanalyser.

  205. Forskare kommer att följa projektet.

  206. Electrolux och HSB är intresserade av om
    tvättstugan funkar som socialt rum.

  207. Är tvättstugan multifunktionell?

  208. Det handlar inte om en sjabbig källare,
    utan om ett rum att vistas och arbeta i.

  209. Dessutom sparar man
    vatten och energi.

  210. Det var min sista bild.

  211. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En världsledande stadsdel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Dessutom berättar han om ytterligare ett Chalmersprojekt som handlar om klimatsmart leverne som ger en hint om hur vi tvättar kläder i framtiden. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Förvaltning, Geofysik, Göteborg, Hållbar utveckling, Meteorologi, Naturvetenskap, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm International Youth Science Seminar 2017

Är avfall egentligen bara avfall?

Kanako Toda från Japan forskar i hur man kan återanvända avfall. Frågeställningen lyder huruvida avfall egentligen bara är avfall, och hennes slutsats bygger på att nyckeln till återanvändning handlar om att göra om industriavfall till byggnadsmaterial. Inspelat den 6 december 2017 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Unga forskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.