Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Utbildningens funktion i ett hållbart samhälleDela
  1. Vi ska snacka lite om utbildningens
    funktion i ett hållbart samhälle.

  2. Först skulle jag vilja koppla
    tillbaka till det Anders pratade om.

  3. Helen, hur märker ni av utvecklingen
    vi såg på de här graferna?

  4. Vi märker
    väldigt mycket av diskussionen.

  5. Det är vi på skolverket som står
    bakom Pisa-undersökningen i Sverige.

  6. Vi visste den 3 december 2013
    i förväg-

  7. -att vi skulle presentera
    ett jobbigt resultat-

  8. -men att det skulle bli så mycket
    diskussion var en underskattning.

  9. Vad har diskussionerna lett till?

  10. Det är bra
    att diskussionerna kommer igång.

  11. För vår del är det viktigt
    att se den här bilden.

  12. Resultaten går ned
    och det har de gjort över lång tid.

  13. Det är en allvarlig signal. Men det
    mäter inte skolans hela uppdrag.

  14. Det är viktigt att diskutera
    andra delar av skolans uppdrag-

  15. -och hur vi jobbar med det.

  16. Lars, hur påverkas Handelshögskolan
    av Pisa-resultaten?

  17. Är det nåt som påverkar er?

  18. Vi ser inte att våra studenter
    skulle bli sämre.

  19. Det har vi inte alls sett.

  20. Det var en otroligt intressant
    dragning här innan.

  21. De studenter som kommer in till oss-

  22. -nöjer sig inte alls
    bara med kunskap.

  23. De är krävande.

  24. De vill att vi ska tillhandahålla
    en meningsfull utbildning.

  25. Det är viktigare med värderingar och
    deras egna utveckling som individer.

  26. De vill bidra till nåt meningsfullt
    och skapa ett bättre samhälle.

  27. Det är stor skillnad
    mot för tio år sen.

  28. Tidigare kunde vi nöja oss med
    att slänga på dem ett antal kurser-

  29. -och sen var vi klara med dem.
    Så är det inte nu alls.

  30. Är eleverna med och påverkar?

  31. Vi måste hjälpa till att skapa
    en meningsfull utbildning-

  32. -och möta dem där de är
    i deras intresse.

  33. Ämneskunskaper kontra intresse-

  34. -är en intressant diskrepans.
    Det var klargörande för mig.

  35. Vi arbetar med de här frågorna
    och nu förstår vi varför.

  36. Vad roligt.
    Då fick ni känna er lite duktiga.

  37. Hur jobbar Malmö latin med det här
    med intresse i de olika ämnena?

  38. Vi bestämde oss tidigt. Jag har varit
    med om att starta en ny skola.

  39. Vi bestämde oss för
    att ta hållbarhetsfrågorna på allvar.

  40. Det är ett sätt,
    att möta elevernas oro-

  41. -och samtidigt
    ge dem handlingsberedskap.

  42. Då måste man organisera skolan
    på ett sätt-

  43. -så att man kan fördjupa kunskaperna
    och jobba tillsammans.

  44. Vi möter det
    genom att jobba i arbetslag-

  45. -och genom att ha
    mycket kontakter med omvärlden-

  46. -bl.a. med naturskyddsföreningen,
    då vi är modellskola.

  47. Vi försöker få in
    det som ligger ungdomarna nära-

  48. -och försöker ta deras framtidsfrågor
    på allvar.

  49. Hur jobbar ni rent konkret
    med att ta in det i skolan?

  50. Det kommer vi att berätta om
    i eftermiddag.

  51. Har du nåt exempel
    som du är extra stolt över?

  52. Jag är stolt över väldigt mycket.

  53. Jag är stolt över att kunna säga
    att alla skolor kan göra det här.

  54. Vi är en vanlig skola som bestämde
    oss för att ta det här på allvar.

  55. Eleverna har jobbat
    både med social hållbarhet-

  56. -samhällsbyggnation i Malmö-

  57. -och jobbat med Visionärerna.

  58. Fastän vi flyttade två gånger
    under förra läsåret-

  59. -jobbade alla med hållbar utveckling
    på många olika sätt.

  60. De samarbetade med arkitekter-

  61. -och de hade samarbete med
    miljöförvaltning och andra aktörer-

  62. -i och utanför Malmö.

  63. Det var intressant.
    - Helen, hur arbetar skolverket...

  64. ...med samarbete mellan föreningar,
    företag och skola?

  65. -Är det nåt ni förespråkar?
    -Ja.

  66. I vårt utvecklingsarbete förekommer
    det många gånger att vi gör så.

  67. Det är viktigt
    när vi ordnar konferenser.

  68. Man kan få inspiration
    genom att ta in andra-

  69. -som kan hjälpa till och visa vägen.

  70. Har ni inga konkreta metoder
    för att inkludera andra perspektiv?

  71. Jag tycker vi har metoder för det.

  72. Vi styrs i hög grad
    av regeringsuppdrag.

  73. 93 % av vår verksamhet
    är regeringsuppdrag.

  74. I de regeringsuppdragen
    så pekas det många gånger ut-

  75. -att vi ska samarbeta
    med andra aktörer.

  76. Vi försöker se
    möjligheterna till det.

  77. Är 93 % för mycket?

  78. Vi tycker att det skulle vara bättre
    om vi hade mer andelar.

  79. Då kan vi utifrån rapporter
    skapa ett nytt utvecklingsarbete.

  80. Men de regeringsuppdrag vi får
    är kraftfulla saker.

  81. Det kan innebära mycket pengar-

  82. -och möjligheter
    till utåtriktade aktiviteter-

  83. -och deltagande
    i internationellt arbete.

  84. Vad säger publiken om det här?
    Mer självständigt skolverk?

  85. Grönt, rött...

  86. Ni får vara på hugget.
    Jag sa att ni skulle vara redo.

  87. Kika omkring er om ni vill ha nåt
    att snacka om på lunchen sen.

  88. Lars. Jag har sett fram emot
    det här samtalet.

  89. Jag går på handelshögskolan
    i Köpenhamn-

  90. -och har läst på Lunds universitet
    och pluggat i Hong Kong.

  91. Jag tror att jag har haft sammanlagt
    20 minuters undervisning-

  92. -om att det finns nåt som kallas
    miljö och klimatkonsekvenser-

  93. -som kanske har med ekonomin
    att göra. Det var väldigt pinsamt.

  94. Är ni bättre? Hur pratar ni om miljö
    med era elever?

  95. Lite mer än 20 minuter, hoppas jag...

  96. Jag är ny som rektor.
    Jag tillträdde den 1 juni.

  97. Det här är
    en av de viktigaste frågorna.

  98. Jag skrev en avhandling
    som handlade om miljöfrågor.

  99. Jag tycker det är otroligt viktigt.

  100. Man kan säkert gå kurser.

  101. Både i Köpenhamn och på många andra
    ställen finns kurser i CSR-

  102. -"Corporate Social Responsibility",
    och kurser i affärsetik.

  103. Jag tycker det är värdelöst att det
    ens finns den typen av kurser.

  104. Jag tycker inte att vi ska arbeta med
    det. Det blir en sorts tryffering-

  105. -som strössel
    över den vanliga utbildningen.

  106. Hela idén blir att man berättar för
    studenten att den inte kan det här-

  107. -och behöver läsa etik,
    för den förstår inte det här.

  108. Det är det Anders beskrev. Man möter
    inte studenterna på ett bra sätt.

  109. Det vi nu vill göra är-

  110. -att införa en bottenplatta
    för hela utbildningen.

  111. Man ska nog inte göra det i kursform.

  112. Traditionell universitetsutbildning
    är ju ett hopkok av kurser.

  113. Man ska se det mer som program,
    vilket vi gör.

  114. Vi har haft mycket i programform
    sen start.

  115. Men "bottenplatta" låter som
    att det skulle vara en låg nivå.

  116. Det är vad hela utbildningen
    ska vila på.

  117. Man kan tala om de här frågorna
    som i den gamla sägnen-

  118. -om att en fisk frågar den andra:
    "Vad tycker du om vattnet i dag?"

  119. Den andra svara: "Vad är vatten?"

  120. Våra studenter,
    på många olika typer av utbildningar-

  121. -kastas in i kurser utan sammanhang.
    Det finns ingen kontext.

  122. Det är bara övergripande frågor som:
    "Vad är ett företag?"

  123. "Vilken roll spelar det? Vilka normer
    har man att förhålla sig till?"

  124. Sånt kan man bara inte
    lära ut i en kurs.

  125. Det är ett förhållningssätt man måste
    arbeta med genom hela utbildningen.

  126. Det kan vi göra genom "stråk"
    - vi kallar det "bottenplatta"...

  127. Man för in praktiken
    med företag och annan forskning-

  128. -NGO, till exempel,
    där man då beskriver-

  129. -vilka globala utmaningar
    vi står inför.

  130. Då kan man arbeta med dem praktiskt.

  131. Man behöver inte använda ordet
    "hållbarhet". Allt blir en utmaning.

  132. Det blir "vattnet"
    vi har att förhålla oss till.

  133. Vi ser redan nu en stor förändring
    hos våra studenter.

  134. 60 % av våra studenter
    startar egna företag.

  135. En Handels-student
    startar 1,7 egna bolag.

  136. När de får en känsla för samhället
    och vad som är viktigt-

  137. -ökar sannolikheten för att man
    intresserar sig för dessa frågor.

  138. Det är en del av det "vatten"
    vi alla befinner oss i.

  139. Helen, du såg ut att rynka på
    ögonbrynen. Har du kommentarer?

  140. Nej, jag rynkade inte på ögonbrynen.

  141. Hur ser du på
    att inte använda ordet "hållbarhet"?

  142. Behöver man märka ut vad som är
    hållbar utveckling och lärande?

  143. Jag har nog inga synpunkter på det.

  144. Jag kommer sen
    att berätta om hållbar utveckling-

  145. -som utgångspunkt i styrdokumenten.

  146. Det har ju växt fram
    från en diskussion.

  147. Det finns stora internationella
    samarbeten och överenskommelser-

  148. -som har påverkat de kursplaner
    och läroplaner vi har i dag.

  149. Vi jobbar
    med begreppet "hållbar utveckling".

  150. Jag säger inte att det är fel-

  151. -men jag tror att en student
    som har sökt vår utbildning-

  152. -har gjort det av vilja
    att skapa nån sorts förändring-

  153. -eller göra nåt för sig själv.

  154. Att lägga på "hållbarhet"-

  155. -är inget som får våra studenter att
    uppfatta det som mer meningsfullt.

  156. Allt handlar om att de ska känna
    att det är betydelsefullt för dem.

  157. Då är det epitetet ingen bra start.

  158. Det är bättre att tala om
    de utmaningar vi står inför-

  159. -vilket blir en viktig
    del av vår samhällsutbildning.

  160. -Maria?
    -Vi resonerar lite på samma sätt.

  161. "Om vi ska jobba med hållbarhet,
    ska vi då inte ha en miljögrupp?"

  162. Jag säger nej. Jag vet
    att frågorna då blir parkerade där.

  163. Jag har jobbat i en annan kommun
    där jag ville jobba med hållbarhet.

  164. Det var inget fel på den-

  165. -men vi hade fått utmärkelser, var
    ISO-certifierade och hade grön flagg.

  166. Men det var aldrig nere i myllan. Det
    var tio personer som brann för det-

  167. -som skaffade oss detta
    "klistermärke" som vi sa.

  168. Det här är inte "ovanpå"
    eller "istället för"...

  169. ...utan det är "in i" utbildningen.
    Kanske inte som bottenplatta...

  170. "Raster" eller "mylla" kanske låter
    bättre. Det finns med hela tiden.

  171. Jag vill kalla det "vattenkurser"
    men det är inte så bra.

  172. Vad säger vi om "vattenkurser"
    i stället för "hållbart lärande"?

  173. Jag ser många olika färger.

  174. -Jag skulle ha visat rött.
    -Till ditt eget förslag...

  175. -Helen.
    -Vi håller med om det ni säger.

  176. Det ska inte vara nåt särskilt.
    Jag berör det senare.

  177. Det ska vara nåt som
    finns i undervisningen.

  178. Gör man det till nåt särskilt blir
    det lätt beroende av nån eldsjäl-

  179. -och då kanske man tappar tråden
    eller bara gör det vissa år.

  180. Det handlar om att utveckla hela
    undervisningen så att det kommer med.

  181. Det låter vackert.
    Jag tänker byta ämne-

  182. -och prata om kreativitet och kultur,
    kopplat till hållbarhet.

  183. Maria har pratat om
    vikten av kreativitet och kultur.

  184. Lars är ordförande
    i statens kulturråd.

  185. -Vice...
    -Vice ordförande...

  186. Hur är egentligen kopplingen mellan
    hållbarhet, kultur och kreativitet?

  187. Hur kan man jobba med det? - Maria.

  188. Hos oss blir det naturligt-

  189. -för vi har alla fem inriktningarna
    på det estetiska programmet.

  190. Sen har vi naturvetare, natur-musik,
    humanister, samhällsvetare-

  191. -och de tar sig an frågorna
    på olika sätt men de samarbetar.

  192. Är man musikelev så kan man jobba med
    hållbarhet på ett sätt-

  193. -i alla fall uttrycka det. Kolonien
    har jobbat med våra musikelever.

  194. Vi har också försökt hitta olika
    kreativa sätt för lärarna.

  195. Vi har bl.a. nåt som heter INDEX...

  196. ..."Design to improve
    life education".

  197. Det är en utbildning som många
    av våra lärare har gått i Danmark.

  198. -Det är mycket som händer över bron.
    -Ja, jag går i skolan där.

  199. -Hur jobbar ni med det, Lars?
    -Det är samma sak som de övriga.

  200. För mig
    handlar det mycket om kontext.

  201. Jag talar hela tiden
    med utgångspunkt från Handels.

  202. Våra ämnen är finans, nationalekonomi
    och företagsekonomi.

  203. -Det låter inte så kulturellt.
    -Nej, men det är på samma sätt.

  204. Det handlar om att förstå vilket
    sammanhang man befinner sig i.

  205. Konst och kultur
    är ett sätt att förstå världen.

  206. Det är ett språk.

  207. Vi kan inte byta ut finanskurser
    mot samtidskonst.

  208. Då blir våra finansprofessorer
    helt galna, så det gör jag inte.

  209. Vi använder
    begreppet "kunskapsintensitet".

  210. Vi skapar en miljö
    som är mer kunskapsintensiv.

  211. Vi har nu pågående
    konstutställningar-

  212. -och samarbetar med gallerier
    och Magasin 3 och har diskussioner.

  213. Då blir konst
    ett sätt att reflektera.

  214. Det är en emotionell kunskap
    som gör att man börjar tänka efter.

  215. "Vad är det jag känner? Varför
    upplever jag verket som jag gör?"

  216. Det blir en ingång
    till sitt eget värderingssystem.

  217. Ett mål för oss är-

  218. -att man ska komma i kontakt
    med sitt eget värderingssystem.

  219. Man hittar ingen lösning
    på hållbarheten-

  220. -om det inte är grundat
    i ett eget värderingssystem.

  221. Den kontextuella förståelsen
    och värderingssystemen-

  222. -gör att man upplever utbildningen
    som mer meningsfull-

  223. -för att man lär sig
    att man kan skapa förändring.

  224. Det är det våra studenter vill.

  225. Ingen vill bli chef. Frågar man dem
    det så säger de alla nej.

  226. Men frågar man dem om de vill driva
    förändring och skapa en bättre värld-

  227. -ser man gröna papper i salen.

  228. Om man får dem
    att börja känna på det här sättet-

  229. -kan konst och kultur vara en ingång.

  230. 60 % vill skapa egna bolag och göra
    nåt de uppfattar som meningsfullt.

  231. Man kan använda det kreativa
    och kulturella elementet-

  232. -för att de ska förbättra
    sin omdömesförmåga.

  233. Helen, det är knepigt
    att mäta kreativitet och kultur-

  234. -och nu pratade vi
    även om värdegrunder.

  235. Hur jobbar skolverket med det?
    Det kommer väl knappast med i Pisa?

  236. Delar av det
    har nu kommit med i Pisa.

  237. Det är en undersökning
    som heter "Pisa problemsolving".

  238. Jag tar det sen när jag ska prata.

  239. Kreativitet och hållbarhet
    är jätteviktigt.

  240. Man kan använda det i undervisningen.

  241. Elever blir stimulerade av att jobba
    med kreativitet, konst och kultur.

  242. Det är nåt som elever uppfattar
    som nåt som skapar mening.

  243. Skolans sätt att hitta nya metoder
    är också en kreativ dimension.

  244. Ska man integrera hållbar utveckling
    i undervisningen-

  245. -så måste man vara uppfinningsrik
    och ta alla tillfällen i akt.

  246. Bi Puranen nämnde,
    om ni kommer ihåg-

  247. -det här med Mistra
    och Handelshögskolan.

  248. Ni kommer att få 55 miljoner kr
    för att bygga en ny institution.

  249. Miljöstrategiska forskningsstiftelsen
    har gett oss 55 miljoner.

  250. Vi har lyckats driva en diskussion
    om utbildning i sig.

  251. Miljöstrategiska forskningsstiftelsen
    vill lägga pengar på forskning.

  252. Vi har forskning
    och vill gärna stärka den-

  253. -men det måste spilla över
    in i utbildningarna-

  254. -så att vi kan få in
    den här typen av tankesätt.

  255. För dem är det "hållbara marknader".

  256. Vi kallar det för "bottenplatta"
    eller för "vatten", så att säga.

  257. "Vattenkurserna"...

  258. Internt kallar vi det
    för "contextual studies"-

  259. -sättet på vilket man
    förstår sammanhanget.

  260. Mistra tycker att det är en god idé
    att lägga det på oss-

  261. -för det får ett genomslag.

  262. Våra studenter får ledande positioner
    i samhället när de kommer ut.

  263. Det är hög representation
    i olika styrelser och så.

  264. Det är bra att lägga det hos oss.

  265. Om vi får in det i utbildningen
    så är det ett bra sätt att arbeta på.

  266. Om vi gör det
    så börjar nog även fler göra det.

  267. Vi kan gå till andra stiftelser-

  268. -som är intresserade
    av globala utmaningar.

  269. Vi har fått in ännu mer stöd utifrån-

  270. -för satsa ännu mer
    på såna här satsningar.

  271. Kommer det att genomsyra allt på
    Handels eller bara vissa program?

  272. Jag förstår att du
    inte tycker om ordet "bottenplatta"-

  273. -men vi försöker införa det.

  274. Jag kommer inte att prata hållbar
    utveckling med en finansprofessor.

  275. -Hur kommer du att göra?
    -Det kommer att vara processkurser.

  276. Vi kommer att skapa röda trådar
    där man problematiserar utifrån.

  277. Det är inte tvärvetenskapligt.
    Det är ett felaktigt sätt.

  278. Man måste låta de egna kurserna
    och den egna kunskapen leva-

  279. -och stå för sin egen kunskapsteori-

  280. -och sin även meteorologiska teori.

  281. Om man bara inför det
    så urvattnas alla kurser.

  282. Det måste läggas vid sidan av
    så att man hjälper studenterna-

  283. -koppla ihop de olika kurserna.

  284. "Vid sidan av"? Hur skulle det se ut?

  285. Skulle man ha en specifik kurs
    som knyter samman det här?

  286. Man kan kalla det
    för "global challenges".

  287. "Fram till jul ska du lösa problemet
    med vattenförsörjningen i världen"-

  288. -"global fattigdom
    eller global uppvärmning."

  289. -En separat kurs?
    -En separat process...

  290. Då har man en processledare
    som betygsätter.

  291. "Process" lät lite luddigt.
    Pratar vi om en kurs?

  292. Det är inte en traditionell kurs
    utan nåt mer utdraget över tid.

  293. Vår roll är
    att föra in kursledaren...

  294. Vi tar in
    alla företagssamarbeten vi har-

  295. -där man beskriver energiproblem-

  296. -och ekonomiska betingelser
    som man har som t.ex. biltillverkare.

  297. Sen har man en energiforskare
    som talar om energiförsörjning-

  298. -nationalekonomer
    som håller på med energiekonomi-

  299. -och folk från olika organisationer.
    Sen jobbar för att nå en lösning.

  300. Då börjar man lära sig tänka.

  301. Sen kan man koppla ihop det med
    kursen som finansprofessorn har gett.

  302. Det blir ett processtöd-

  303. -i kursen som går under längre tid.

  304. Okej. - Maria, hur jobbar ni
    tvärvetenskapligt?

  305. Vi jobbar i arbetslag-

  306. -samtidigt som
    ämnena har stark status.

  307. Man måste veta saker för att kunna
    förändra och stilla sin oro.

  308. Grundkunskaperna är oerhört viktiga.

  309. Det är mycket lättare att jobba
    med hållbarhet för mycket hör ihop.

  310. Vi försöker knyta det här
    till forskning som vi lär oss av.

  311. Vi har samarbete med Malmö högskola
    som tittar på hur vi arbetar-

  312. -och vi har också forskningscirklar
    kring det här.

  313. Från elevernas perspektiv,
    hur får de med sig det här?

  314. Hur får de verktyg för att knyta ihop
    kunskaper från olika ämnen?

  315. Där behövs mycket tid
    för lärarna till planering-

  316. -så att eleverna förstår vilka
    kunskapsmål de ska uppfylla.

  317. Hur går det dagliga arbetet till?

  318. Försöker lärarna berätta för eleverna
    hur det olika kurserna...

  319. Förlåt, jag är från Blekinge. Det är
    därför jag inte uttalar mina "r".

  320. Ni kommer att få höra mer om det här
    i eftermiddag.

  321. Det blir en cliffhanger.

  322. Vi får komma ihåg
    att Maria har lovat oss det.

  323. Helen. Hur tänker du
    med det tvärvetenskapliga?

  324. Hur tänker skolverket? Ser ni det som
    en bristvara? Är det ens viktigt?

  325. Det är viktigt
    att jobba ämnesövergripande.

  326. Det finns i den nya läroplanen
    maningar till att göra det.

  327. -Hur starka är de?
    -Det finns flera starka perspektiv.

  328. Men hur man då gör det
    måste man fundera på.

  329. Vi försöker stödja det
    genom olika utvecklingsinsatser.

  330. Ministern gillade inte ordet "lyft",
    men vi har matematiklyft, läslyft...

  331. Det finns vatten.

  332. Där får man
    ta tillvara sånt tänkande.

  333. Det man uttrycker
    i skollag och läroplaner-

  334. -måste koka ned så att lärarna känner
    att de får tillgång till det.

  335. Jag vill också understryka
    möjligheten till kollegialt lärande.

  336. Det är bra att använda varandra,
    att prata om de frågorna-

  337. -och komma dit man pekar.
    Det är våra metoder.

  338. Det kollegiala lärandet-

  339. -visar forskningen tydligt
    att är framgångsrikt.

  340. Spännande. Nu fortsätter vi
    på spåret med snabba puckar.

  341. Säg med ett ord vad som är viktigast
    för framtidens lärande. - Maria.

  342. Det är kul med nåt spontant.

  343. -Det går inte att säga ett ord.
    -Framtidens lärande...

  344. -"Tillsammansarbete"...
    -Bra. Det var nästan ett nytt ord.

  345. -Lars...
    -Det är "meningsskapare".

  346. Snyggt. - Helen?

  347. Bara ett ord?
    Jag tar också "meningsskapare".

  348. Det är härligt med konsensus
    i panelen. En varm applåd...

  349. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Hur ska utbildningen möta elevernas oro och samtidigt ge dem handlingsberedskap? Medverkande: Helen Ängmo, överdirektör Skolverket; Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, utbildningschef vid gymnasieskolan Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Miljöfrågor, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Kemikalier

Kemiska ämnen kan antingen utvinnas ur naturen eller tillverkas, och används till mängder av bra saker som vi har användning för i vår vardag. Men ämnena kan också orsaka skador på både människor och miljö. Kjell Eriksson besöker bloggaren Anna Rydne som har bestämt sig för att leva så kemikaliefritt som möjligt. Han träffar även inspektören Frida Ramström på Kemikalieinspektionen, och så får Clara Lidström, känd som Underbara Clara, i uppdrag att rädda jorden på 60 sekunder.