Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Vad behöver eleverna och vad får de?Dela
  1. Jag skulle vilja börja med
    att tacka för en trevlig dag.

  2. Väldigt innehållsrik, med många
    viktiga och spännande inspel.

  3. Det är även en utmärkt introduktion
    till det jag ska berätta om nu.

  4. Som tur är, så är dagen inte slut än.
    Det finns mer som väntar.

  5. Jag arbetar just nu,
    sedan ett knappt år tillbaka-

  6. -som fristående utbildningsperson.

  7. Jag jobbade dessförinnan
    som undervisningsråd på Skolverket.

  8. Jag har arbetat med allt möjligt.
    Jag var involverad i GY11-processen-

  9. -och var ansvarig för
    ett nationellt program.

  10. Jag var involverad i GY07, som
    avblåstes när vi nästan var färdiga.

  11. Jag har även varit projektledare
    för nationella kvalitetsgranskningar.

  12. Nu är jag här eftersom jag ingår
    i ett globalt UNESCO-nätverk-

  13. -som leds av Charles Hopkins,
    som vi ju har träffat per Skype.

  14. Jag arbetar i ett projekt
    som han har initierat.

  15. Det handlar om sambandet-

  16. -mellan utbildning för hållbar
    utveckling och quality education.

  17. Precis som han också nämnde
    i sin egen presentation.

  18. I det här nätverket ingår-

  19. -personer från ett 17-tal länder.

  20. Alla har bidragit med
    varsin rapport, varsin studie.

  21. Utifrån det underlaget-

  22. -har man tagit fram
    en sammanfattande rapport-

  23. -inför Nagoya,
    som ju allting strävar mot nu.

  24. Den kommer att presenteras där.

  25. Jag har också gjort
    en svensk rapport-

  26. -som är lite mer utarbetad
    än den som jag lämnade till Charles.

  27. Jag har några ex med mig,
    så om någon är intresserad-

  28. -säg till mig.

  29. Bakgrunden är ju då,
    som ni förstår-

  30. -FN:s ambition, som inledde-

  31. -och som var syftet
    med det här decenniet.

  32. Ambitionen att all utbildning
    ska stödja en hållbar utveckling.

  33. UNESCO har arbetat med detta
    under den här tioårsperioden-

  34. -som man nu sätter punkt för
    i Nagoya nästa vecka.

  35. Sedan kommer ett nytt program -
    The Global Action Plan.

  36. Det har det också talats om tidigare.

  37. Jag vill kort också bara
    påminna om utgångspunkten-

  38. -för utbildning för hållbar
    utveckling och för min studie-

  39. -och det här arbetet
    i UNESCO-projektet.

  40. Det bygger på en helhetssyn,
    på behov-

  41. -problem, situationer, som präglar
    samhället och människor.

  42. Och utgångspunkten är just-

  43. -att ekonomiska, sociala
    och miljömässiga aspekter-

  44. -är integrerade
    och ömsesidigt beroende av varandra-

  45. -och också omvänt stödjer varandra.

  46. Det handlar om att skydda
    de resurser som vi har.

  47. Dessutom måste vi också komma ihåg-

  48. -att ett hållbart samhälle genomsyras
    av demokratiska värderingar.

  49. Jag såg min chans,
    att inom det här projektet-

  50. -verkligen försöka få en bild av-

  51. -hur man praktiskt och konkret
    jobbar i några skolor här i Sverige.

  52. Utgångspunkten
    ska vi ta och titta på först.

  53. Vi fick med oss fem policyfrågor.

  54. De kommer från utbildningsministrar,
    politiker-

  55. -som naturligtvis
    har en press på sig-

  56. -att genomföra utbildning för hållbar
    utveckling enligt FN:s ambition-

  57. -i sina utbildningssystem.

  58. Men, sa man, vi vill faktiskt
    ha svar på ett antal frågor-

  59. -som övertygar oss
    om att det här är bra.

  60. Och vad är det då som gör
    att det här är så viktigt?

  61. Det här är fem sådana policyfrågor-

  62. -som vi i projektet
    skulle bidra med svar på.

  63. Hopkins har förankrat frågorna
    i ett antal utbildningsdepartement-

  64. -för att försäkra sig om
    att alla kan ställa sig bakom.

  65. Han har frågat: Tycker ni också
    att det här är viktiga frågor?

  66. Svaret har varit "ja".

  67. Frågorna handlar i korthet om-

  68. -hur utbildning för
    hållbar utveckling kan bidra till-

  69. -att utveckla
    innehållet i undervisningen.

  70. Att bidra till förnyelse
    när det gäller arbetssätt-

  71. -och att förnya och skapa
    motivation hos eleverna.

  72. Det är ju ändå något centralt.

  73. Och även, hur kan ESD-

  74. -jag använder ESD, Education
    for sustainable development-

  75. -bidra till att stärka partnerskap
    mellan skola och samhälle?

  76. Och hur kan det bidra till
    att förnya och stärka syftet-

  77. -och vad har det
    för betydelse för resultaten?

  78. Och den femte frågan:
    Hur kan ESD stödja eleverna-

  79. -så att de får kunskaper,
    som gör att de kan bidra-

  80. -till att lösa
    de utmaningar som vi har nu-

  81. -och de som väntar oss i framtiden?

  82. Det var bakgrunden, och de frågorna-

  83. -var en del av
    det som jag ville ha svar på.

  84. För egen del
    hade jag också ett par frågor.

  85. Jag har varit gymnasielärare
    i många år-

  86. -och då vill man verkligen veta
    hur man gör.

  87. Jag har tänkt många gånger
    när det gäller det här området-

  88. -och när frågor kring helhet
    har kommit fram:

  89. Hur jobbar man i skolan
    för att ge eleverna en helhetssyn?

  90. Hur arbetar man för att de
    ska utveckla en helhetssyn?

  91. Och hur jobbar man för att
    eleverna ska träna sig-

  92. -i att hantera komplexa frågor
    och komplexa sammanhang?

  93. Det var min egen,
    personliga utgångspunkt.

  94. Jag har sedan
    besökt fyra gymnasieskolor-

  95. -som ligger i framkant vad gäller
    utbildning för hållbar utveckling.

  96. De har jobbat med det ett antal år,
    eller en kortare tid-

  97. -men med väldigt tydliga strategier
    och idéer-

  98. -och en väldigt medveten hållning.

  99. Jag vill säga redan nu,
    att mitt uppdrag-

  100. -var att försöka få svar
    på dessa policyfrågor.

  101. Jag skulle inte granska-

  102. -eller scanna av hur skolor
    jobbar med hållbarhetsfrågorna.

  103. Det här var mitt syfte, och det är
    därför inget representativt urval.

  104. Jag intervjuade elever, lärare,
    rektorer-

  105. -och skolledare av olika slag.

  106. Jag har besökt lektioner
    och tittat på en del dokumentation.

  107. Materialet blev väldigt stort,
    vilket var väldigt bra.

  108. När jag lade ut
    allt det som jag hade fått fram-

  109. -utkristalliserades
    ett väldigt spännande mönster.

  110. Det har jag försökt illustrera
    med den här bilden.

  111. Vi känner alla igen
    delarna i det här systemet.

  112. Jag har ändå skrivit "Strategier"
    där uppe i hörnet-

  113. -för jag tycker ändå
    att det här visar-

  114. -skolornas strategier,
    hur man ser på lärande-

  115. -och även en del av hur man har valt
    att organisera lärandet.

  116. Bilden ska försöka illustrera
    att de här sex olika delarna-

  117. -ämnesövergripande teman, inflytande,
    tvärvetenskapliga projekt-

  118. -samarbetslärande, partnerskap
    och ämneskunskap-

  119. -alla flyter in i varandra.

  120. Det är ett integrerat system
    i skolutbildningen.

  121. Det hänger inte ovanför
    och det läggs inte utanpå.

  122. Det här är skolans uppdrag-

  123. -men vi vet alla hur svårt det är
    att få det här att bli integrerat-

  124. -i utbildningen och undervisningen.

  125. Och då menar jag verkligen
    den dagliga undervisningen.

  126. Nu tänkte jag försöka beskriva
    de olika delarna lite grann-

  127. -och det som jag då har sett.

  128. Det här är ett citat från en rektor,
    som jag tycker är illustrativt.

  129. Ett väldigt sammanfattande citat.

  130. "Om eleverna har kunskaper,
    rätt verktyg"-

  131. -"och får vara med och bestämma
    leder det till resultat."

  132. "Får de uppleva det
    under sin skoltid"-

  133. -"kan de lämna skolan
    med självförtroende"-

  134. -"våga använda den kunskap de har
    och kan vara med och påverka"-

  135. -"och göra skillnad."

  136. Om vi då tittar på innehållet.

  137. Hur tänker de här skolorna
    när det gäller innehåll?

  138. Då tycker jag att det är viktigt
    att fundera över-

  139. -vad som är syftet.
    Vad har man för utgångspunkter?

  140. Jag är lite skeptisk,
    eller "skeptisk" är fel uttryck...

  141. Man behöver ha inspel och tips-

  142. -men på något sätt hänger det löst
    om man själv som lärare-

  143. -skolledare eller beslutsfattare
    inte har ett syfte med det.

  144. Varför organiserar vi lärandet
    och undervisningen just så här?

  145. I det här fallet-

  146. -är bakgrunden det här
    kunskapsområdet med de olika delarna.

  147. Det är ett komplext
    och komplicerat system-

  148. -som det handlar om när vi pratar om
    utbildning för hållbar utveckling.

  149. En utgångspunkt är ju
    att de svar man vill ha-

  150. -på komplicerade sammanhang-

  151. -när det gäller framtidsfrågor
    och frågor om hållbarhet-

  152. -de måste man söka från olika håll,
    man hittar dem inte på ett ställe.

  153. Dessutom behöver eleverna ha
    relevant information-

  154. -för att de ska kunna få
    både bred och djup kunskap.

  155. Hur ordnar man då detta?

  156. De behöver alltså få en egen,
    mycket stabil kunskapsbas.

  157. Vad gör då skolorna?

  158. Jo, de vidgar innehållet.
    Jag tolkar det som att de menar-

  159. -att det inte räcker-

  160. -att bara arbeta med frågorna
    utifrån ett ämnesperspektiv.

  161. Ämnena behövs naturligtvis
    som viktiga kunskapsbärare-

  162. -men de räcker inte i arbetet med
    utbildning för hållbar utveckling.

  163. Man måste ha ett vidare och bredare
    innehåll med relevant kunskap.

  164. De arbetar på flera olika sätt.

  165. Dels skapar man teman.

  166. Beroende på tema, plockar man då in
    delar av olika ämnen-

  167. -som tillsammans bildar ett tema.

  168. Det kan till exempel
    handla om livsstil-

  169. -eller ha rubriken
    "Marken vi lever av"-

  170. -och handla om
    livsmedelssituationen i världen.

  171. Det kan handla om klimat
    eller hållbara livsmiljöer i städer.

  172. Dels gör man så.

  173. Det som också är intressant,
    är att vi här har exempel på-

  174. -hur man plockar innehåll
    från olika discipliner.

  175. Det vill säga naturvetenskap,
    samhällsvetenskap och humaniora-

  176. -ingår tillsammans i detta tema.

  177. Och det är så välkommet.
    Det har jag väntat jättelänge på.

  178. Dessutom plockar man in...
    Jag återkommer lite om det här.

  179. Man plockar också in
    kunskaper utifrån.

  180. En del lärare säger
    enligt eleverna:

  181. "Vi har ett visst mått av kunskap"-

  182. -"men det räcker inte för er.
    Ni måste ha mer."

  183. Då bjuder man in experter
    från organisationer och universitet-

  184. -från kommuner och myndigheter
    och you name it-

  185. -som då exempelvis
    håller en föreläsning.

  186. Det är ett utmärkt sätt
    att få in ny kunskap.

  187. Elever får göra fältstudier
    och komma in med ny kunskap.

  188. På alla fyra skolorna
    har några lärare tagit chansen-

  189. -att forska
    som en del i sin tjänstgöring.

  190. Det finns ju den möjligheten.

  191. Skolorna har också sett till
    att ta vara på det.

  192. Ny, färsk kunskap
    från ett forskningsområde-

  193. -kommer in i undervisningen.

  194. Så här får eleverna alltså ny kunskap
    och en djupare förståelse.

  195. En annan sak
    som man jobbar väldigt mycket med-

  196. -är redskap och verktyg.

  197. Det handlar till exempel om
    teorier, metoder och modeller.

  198. I läroplanen står det också om
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  199. Där har man hög ribba.
    Man har en långsiktig progression-

  200. -då man jobbar med de här verktygen.

  201. Demokratisk kompetens
    är också ett viktigt verktyg-

  202. -för kunskapsutvecklingen inom
    utbildning för hållbar utveckling.

  203. Jag ska också säga att de program
    som ingår i min lilla studie-

  204. -är naturvetenskap, samhällsvetenskap
    och estetiska programmet.

  205. Det är de tre som har varit med.

  206. Jag vill ta upp även en annan aspekt
    när det gäller innehållet.

  207. Jag har tagit upp den med lärarna,
    skolledarna och eleverna.

  208. Det är det faktum att
    frågor kring en hållbar utveckling-

  209. -kan vara ganska jobbiga.

  210. Det är tunga saker: Social oro,
    miljöförstöringar-

  211. -och klimatet
    som håller på att haverera.

  212. Då är frågan:
    Hur upplever eleverna det?

  213. Man kan tänka sig
    att de kan känna total hopplöshet.

  214. Jag bad dem beskriva
    hur de upplevde det-

  215. -och det finns onekligen
    en ambivalens.

  216. En elev sa till exempel:

  217. "Jag är bara en person
    av flera miljarder."

  218. "Jag kan ju inte förändra klimatet,
    tror jag i alla fall."

  219. Hon menade inte det bokstavligt,
    men det visar ju-

  220. -digniteten på funderingarna.

  221. Samtidigt sa någon: "Man måste ju
    ändå tro på att det går."

  222. "Det här blir bra!"

  223. Men frågan var
    hur skolorna då möter detta.

  224. Svaret jag fick
    var att det är viktigt-

  225. -att visa problematiken-

  226. -men att samtidigt
    vara lösningsinriktad.

  227. Nästa del är arbetssätten.

  228. För att kunna hantera detta
    på ett bra sätt-

  229. -så arbetar man
    i tvärvetenskapliga projekt.

  230. Utgångspunkten är att det krävs
    för att lösa hållbarhetsproblem.

  231. Alltså måste eleverna få
    erfarenhet av det under sin skoltid-

  232. -och arbeta med parallella perspektiv
    inom ramen för ett projekt.

  233. Här har vi ett elevcitat
    om processen som är så viktig.

  234. De får gott om tid,
    de får diskutera, tolka-

  235. -och analysera det material de har.

  236. När det gäller samverkan
    mellan skola och samhälle-

  237. -nämnde jag tidigare
    att experter kan bjudas in.

  238. Men det finns också exempel på
    intressanta projekt och teman-

  239. -där externa experter
    faktiskt ingår i projekten-

  240. -i upplägget och i planeringen.

  241. Och även att eleverna,
    inom ramen för projekten-

  242. -lär sig om sociala förmågor-

  243. -och också får ett samarbetslärande
    som gör att de kommer långt.

  244. Det är det som en elev här-

  245. -försöker beskriva. Hon skulle
    aldrig ha kommit så långt-

  246. -utan sin grupp.

  247. Här är en bild av kompetenserna.
    Under varje sådan här rubrik-

  248. -finns ett antal generella,
    icke-kognitiva kompetenser-

  249. -som är oerhört viktiga.

  250. Det intressanta är att
    med det här sättet att arbeta-

  251. -så integreras de här förmågorna
    på ett väldigt naturligt sätt.

  252. Det blir självklart att använda dem
    för att komma framåt.

  253. Det säger också en elev.

  254. Jag vill bara säga
    två korta saker till.

  255. Nycklarna till en framgångsrik
    utbildning vad gäller detta-

  256. -är att skolledares och lärares-

  257. -pedagogiska ledarskap är A och O.

  258. Liksom lärarnas förutsättningar
    att arbeta med det.

  259. En flexibel arbetsorganisation
    hör också dit.

  260. Det andra jag måste få säga
    innan du avbryter mig-

  261. -är att vi måste se och komma ihåg-

  262. -att alla de här kompetenserna
    och arbetssätten-

  263. -är giltigt för en utbildning
    för hållbar utveckling.

  264. Men det är ju också sådant
    som är giltigt för all utbildning.

  265. Här har vi nycklar till att
    höja utbildningen över huvud taget.

  266. Det har ju diskuterats mycket.

  267. I och med det
    blir ju det här dubbelt intressant-

  268. -och något som vi
    verkligen behöver satsa på-

  269. -och få gehör för
    hos den politiska ledningen-

  270. -både på en nationell och lokal nivå.

  271. Det var en bra avslutning.
    En applåd till Ulla.

  272. Förlåt om jag var lite stressig.

  273. Man får alltid den rollen
    när man är moderator.

  274. Det här är så spännande, så jag vill
    hinna ställa några frågor också.

  275. Du har tidigare skrivit om
    lusten att lära.

  276. Då var det med fokus på matematik,
    men jag tänkte:

  277. Hur går lusten att lära ihop med
    lärande för hållbar utveckling?

  278. Det här var en kvalitetsgranskning
    som vi gjorde i början av 2000.

  279. Uppdraget var att-

  280. -ta reda på
    hur skolan och huvudmän arbetar-

  281. -för att väcka, stödja, utveckla
    och vidmakthålla-

  282. -elevers och vuxenstuderandes
    lust att lära.

  283. Det låter kanske lite flummigt.

  284. Men då kopplade man det
    till just matematikundervisningen-

  285. -och när jag höll på med det
    insåg att det hänger ihop.

  286. Därför att engagemanget...
    Nu försvann den bilden.

  287. Det är inte en slump att engagemang
    och helhet finns bland kompetenserna.

  288. Uppdraget var då att försöka visa
    vilka faktorer som är viktiga.

  289. Vi kom fram till att det var
    behovet att förstå-

  290. -att ha en god självtillit
    och ett gott självförtroende.

  291. Det är viktigt att ha
    för att känna lust att lära.

  292. Behovet av begriplighet
    och av en varierad undervisning.

  293. Att eleverna känner att de
    är delaktiga i sin utbildning.

  294. Naturligtvis en god arbetsmiljö,
    att det finns tid och arbetsro-

  295. -och att de även får
    en aktiv återkoppling på det de gör.

  296. Och - jag säger det sist,
    men hade kunnat sätta det först:

  297. Läraren är avgörande.
    Det var vad alla sa.

  298. Ni ser att det här är precis-

  299. -tillämpligt även på det område
    som vi diskuterar i dag.

  300. Det blir en perfekt avslutning.
    En varm applåd till för Ulla.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad behöver eleverna och vad får de?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Bakgrunden till studien är FN:s ambition att förändra all utbildning så att den stödjer hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Regeringens arbete med hållbar konsumtion

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) skräder inte orden när han berättar om sina planer för att påverka Sveriges konsumtion i en mer hållbar riktning. Han menar att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria länder och ha ett hundraprocentigt förnybart energisystem. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Lyssnarna räddar miljön. Del 1.

Kjell Eriksson och antropologen Katarina Graffman tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Exempelvis bygger Kalle en restaurang av enbart återvunna produkter och Annika har startat en grupp som ska minska sin konsumtion med 15% varje år. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål fem och sex: "Jämställdhet" och "Rent vatten och sanitet för alla".