Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Skolans roll för en hållbar utvecklingDela
  1. Jag ska prata om skolans roll
    för hållbar utveckling.

  2. Den är självklart oerhört viktig.

  3. Skolans roll är att grundlägga
    kunskap, förmågor och värderingar.

  4. Ett perspektiv vi ska ha med
    är hållbar utveckling.

  5. Eleverna ska få kompetens att ta
    ansvar för kommande generationer.

  6. När vi arbetar med det här
    är det viktigt att påminna sig-

  7. -att vi inte är ensamma.
    Detta är ett globalt problem.

  8. En global utmaning.

  9. Därför börjar jag med att prata
    om målet Utbildning för alla-

  10. -som underströks så väl av UNESCO.

  11. Det är en förutsättning
    för lärande-

  12. -för att kunna möta
    de utmaningar världen står inför.

  13. Vad man lär sig och hur det omsätts i
    handling är avgörande-

  14. -för att lyckas
    med hållbar utveckling.

  15. Årets mottagare av Nobels Fredspris,
    Malala Yousafzai-

  16. -pakistansk skolelev
    och utbildningsaktivist-

  17. -uttrycker det så väl när hon talar i
    olika sammanhang, som FN.

  18. Hennes berättelse
    är väldigt stark.

  19. Den visar att detta inte är
    en självklarhet för alla.

  20. Det ska vi påminna oss om.

  21. Internationella organisationer
    är viktiga i detta arbete-

  22. -när det gäller att sätta
    hållbar utveckling på agendan.

  23. Man kan inte nog understryka
    deras betydelse.

  24. Så jag utgår från det och nämner
    några utmaningar som beskrivs.

  25. I filmen med UNESCOs representant
    fick vi höra-

  26. -vad de tycker är viktigt
    och ska jobba med framöver.

  27. Utbildningens roll
    är att lyfta fram centrala frågor-

  28. -som har med hållbar utveckling att
    göra. Att identifiera dem.

  29. Energiförsörjning, kulturella värden,
    eller vad det kan vara.

  30. De måste identifieras och komma in i
    "teaching and learning".

  31. Det är utmaningen.

  32. OECD diskuterar ofta
    utbildningssystemens utmaningar-

  33. -för att klara dagens mål
    och samhällsförändringar.

  34. Mycket läggs på utbildnings-
    systemen, för de är viktiga.

  35. Skolan är mitt i byn, samhället eller
    staden.

  36. De är avgörande för förändring,
    men hur bygger man kapacitet?

  37. Jag har jobbat i OECD-kommittén CERI
    i flera år.

  38. Det sker en intensiv diskussion om
    utbildningssystemens utmaningar.

  39. Gällande trender, som i rapporten
    "Trends Shaping Education"-

  40. -ser man en rad motsägelser,
    dilemman, i utmaningarna.

  41. OECD diskuterar att länder måste
    bygga ut sina utbildningssystem-

  42. -för lika tillgång är avgörande.

  43. Men i takt med utbyggnad
    blir kvalitetsfrågor viktiga-

  44. -vilket många har sagt i dag.

  45. Alla utbildningssystem
    möter stora förväntningar.

  46. Det är viktigt, men sätter tryck på
    resurser och nya arbetssätt-

  47. -för skolan ska klara av
    alla nya förväntningar på området.

  48. Utbildningssystemen blir komplexa.
    Många aktörer vill påverka.

  49. Fler och fler vill vara med.
    Det är positivt och demokratiskt.

  50. Föräldrar är oerhört engagerade
    i utbildningen, men som ni vet-

  51. -kan de även ställa stora krav.
    Scenen är väldigt förändrad.

  52. Frågan är vilken styrning
    som behövs i den här tiden.

  53. Politiker måste balansera mellan att
    ge inflytande, lyssna-

  54. -och att avgöra frågor.
    Det vill vi ju också.

  55. Statens och utbildningssystemens
    roller blir viktiga att diskutera.

  56. En sak man pekar på, är att stöd från
    staten är oerhört angeläget.

  57. "Capacity building", säger man.
    Kompetensutveckling.

  58. Ge ständig input
    till utbildningssystemen-

  59. -så att man blir inspirerad
    och kan utvecklas.

  60. Utbildning ska ge kunskaper för
    framtiden. Kraven är annorlunda.

  61. Vad är de nya kompetenserna?

  62. Vi vet att rutinuppgifter försvinner
    mer och mer-

  63. -men rutinuppgifter
    av kvalificerad art-

  64. -kommer att finns kvar.

  65. Man kan räkna med uppgifter som
    kräver kreativitet och innovation.

  66. Att få fatt i och stödja
    de framtida kompetenserna-

  67. -är en utmaning för alla länder och
    alla utbildningssystem.

  68. Systemen måste också säkra att det
    finns innovationer och nytänkande.

  69. Samtidigt, på tal om motsägelser-

  70. -måste det finnas stabilitet.
    Utan stabilitet-

  71. -blir förutsättningarna för lärare
    och rektorer väldigt röriga.

  72. Det gäller att balansera
    mellan de här sakerna.

  73. Sist, men inte minst,
    väldigt viktigt-

  74. -dagens ämne:
    Alla länders utbildningssystem-

  75. -måste utbilda eleverna
    i hållbar utveckling-

  76. -och i ansvar
    för kommande generationer.

  77. Vi delar utbildningens utmaningar med
    många andra länder.

  78. Det är viktigt att utgå ifrån.

  79. Självklart har vi
    specifika utmaningar hos oss.

  80. Pisa-debatten har nämnts.

  81. Vi på Skolverket har diskuterat
    likvärdighetsproblem.

  82. Ökade skillnader mellan skolor. Det
    måste vi ta tag i.

  83. Vi tror att Sveriges skolor har
    resurser att vända utvecklingen.

  84. Vi har sett att många andra länder
    har lyckats vända utvecklingen-

  85. -efter att ha legat illa till
    i undersökningar.

  86. Med kloka reformer-

  87. -och ett intensivt arbete
    i skolorna lyckas man vända det.

  88. Klarar man det i andra länder
    klarar vi det i Sverige.

  89. Nu ska vi se. Så där.

  90. Tillbaka till våra förhållanden-

  91. -och vår syn på undervisning
    för hållbar utveckling.

  92. På tal om optimism.
    Om man blickar tillbaka-

  93. -så har läroplanerna utvecklats
    en hel del.

  94. Jag ska inte gå igenom läroplaner,
    men experter har tittat på-

  95. -miljöundervisning
    och hållbar utveckling åt oss.

  96. De beskriver utvecklingen så här:

  97. Undervisningen om miljöfrågor var
    faktabaserad under 60-70-talen.

  98. Miljöproblem var en ekologisk fråga
    inom vetenskapen.

  99. Där fanns forskning, information och
    kunskap.

  100. Undervisningen skedde
    inom biologi eller naturvetenskap.

  101. Eleverna förväntades ta ställning
    efter att man fått kunskapen.

  102. Man var mer mottagare av kunskap
    än aktör.

  103. Elevinflytande handlade om att
    läraren tog hänsyn till eleverna.

  104. Sen kom förändringar. På 80-talet
    blev miljöundervisningen-

  105. -till en normerande undervisning.

  106. Miljöproblem sågs inte som brist på
    kunskap, utan som värdefråga.

  107. Det fanns en konflikt
    mellan människa och natur.

  108. Eleverna fick träna på att ta
    ställning i miljömoraliska frågor-

  109. -och de utmanades på olika sätt
    i den normerande traditionen.

  110. Sen dröjer det
    ända till 1990-talet-

  111. -innan vi känner igen traditioner
    från dagens styrdokument.

  112. Miljöproblem kan uppfattas olika
    i världen-

  113. -människor har olika uppfattningar
    vilket man ska lära sig hantera.

  114. Vetenskapen kan vara motstridig och
    ger inte rak vägledning.

  115. Man måste diskutera
    och förhålla sig till det.

  116. Detta är en mer
    holistisk syn på utbildningen.

  117. Det här kom med
    i dokumenten från 1994.

  118. Det här har förstärkts
    i de styrdokument vi har i dag.

  119. Det är en intressant utveckling.

  120. Läroplaner ska spegla värderings-
    förskjutningar i samhället-

  121. -och nya vetenskapliga rön.

  122. En hel del har helt klart hänt.

  123. Tittar vi på nuvarande styrdokument
    står det klart-

  124. -att miljö och hållbar utveckling är
    väl framskrivna.

  125. De finns med
    i alla skolformers styrdokument.

  126. Vi ska lära ut förutsättningarna
    för hållbar utveckling.

  127. Vi har inga sidospår, utan detta ska
    integreras i undervisningen.

  128. Olika skolformer...

  129. I förskolan betonas att man ska lägga
    stor vikt vid det här-

  130. -ha ett ekologiskt förhållnings- sätt
    och en positiv framtidstro.

  131. Man ska ge barnen ett perspektiv
    i de här frågorna.

  132. Det här är bara några exempel.
    Det finns fler.

  133. Gällande grundskolan...

  134. I "Skolans uppdrag" står-

  135. -att miljöperspektivet
    är ett övergripande perspektiv.

  136. Det ska anläggas
    i all undervisning.

  137. Det står om hållbar utveckling
    på flera ställen.

  138. Här är en viktig formulering.
    Några viktiga ord står i fet stil.

  139. Man ska påverka och skaffa sig
    ett personligt förhållningssätt.

  140. Man pratar i andra delar om
    att eleverna ska ges möjlighet-

  141. -att få omsorg om närmiljö och miljön
    i ett vidare perspektiv.

  142. Både det lokala
    och den globala miljön betonas.

  143. Detta finns i flera ämnen.

  144. Geografi, fysik, kemi, samhälls-
    kunskap. Det finns på flera sätt.

  145. I gymnasieskolan är det samma sak.

  146. Miljöperspektivet och hållbar
    utveckling har en stark position.

  147. Det knyts till olika ämnesplaner-

  148. -och examensmålen
    för de nya gymnasieprogrammen.

  149. Vi har en hel del att utgå ifrån.

  150. Det man främst ska få med sig-

  151. -är förmågor
    och personliga förhållningssätt.

  152. Och att vårt sätt att leva
    och arbeta-

  153. -är något man ska ges möjlighet
    att ta ställning till.

  154. Vad uttrycker detta?
    De ska få en handlingskompetens-

  155. -och grundläggande kunskaper
    i samband med det-

  156. -och påminnas om ett sätt att tänka
    gällande hållbarhetsfrågor.

  157. Hur klarar vi då det här?

  158. Vi har ingen samlad kartläggning-

  159. -och ingen annan myndighet heller.

  160. Det är nog också svårt
    att kartlägga-

  161. -eftersom det ska vara integrerat.

  162. Vi vet att flera skolor jobbar
    medvetet och engagerat med detta-

  163. -men sannolikt
    ser det väldigt olika ut.

  164. Så är det generellt
    i skolan i dag.

  165. När man ska jobba integrerat
    med utveckling ser det olika ut-

  166. -som Skolinspektionen betonar.

  167. Deltagande i satsningar
    för kompetensutveckling-

  168. -gällande till exempel
    läs- och mattelyft-

  169. -ger också en splittrad bild.

  170. Föregående talare
    lyfte fram Sverigekartan-

  171. -som visade att många små kommuner
    inte deltar.

  172. Det stämmer,
    och det gäller också friskolor-

  173. -som i lägre utsträckning
    deltar i utvecklingsarbete.

  174. Men det beror inte på
    en orättvis fördelning-

  175. -utan de här skolorna söker inte.

  176. Alla erbjuds satsningar,
    men något gör att man inte söker.

  177. Hållbar utveckling
    är inte något helt annat-

  178. -än de kunskaper
    eleverna ska få överlag.

  179. Både kognitiva och icke-kognitiva
    förmågor är oerhört viktiga.

  180. Här kan man reflektera över
    hur vi ligger till.

  181. Vad har vi för möjligheter-

  182. -att utgå ifrån
    i arbetet med dessa frågor?

  183. Implementeringen av de nya
    styrdokumenten var viktig-

  184. -vilken har gjorts i samarbete
    med experter, lärare och forskare.

  185. Så de nya styrdokumenten
    har en god förankring.

  186. Det är jätteviktigt
    när vi ska jobba med dem.

  187. Många har fått vara med
    och tycka till.

  188. En annan stor tillgång
    när vi jobbar vidare-

  189. -är att samspelet mellan elev och
    lärare visar sig vara positivt.

  190. I TALIS-undersökningen
    stack Sverige ut på den punkten.

  191. Attitydundersökningar visar
    att elever uppskattar sina lärare-

  192. -och har ett positivt
    dagligt samspel med läraren.

  193. Undersökningar om medborgar-
    kompetenser, som studien ICCS-

  194. -visar att svenska elever har i
    jämförelse bra medborgarkunskaper.

  195. Vi ser att viktiga värden-

  196. -som demokrati och jämställdhet
    är något elever sluter upp bakom.

  197. Det här ska vi bygga vidare på.
    Det är starkt i vårt system.

  198. Men naturligtvis finns utmaningar.

  199. Vi...

  200. Det är viktigt att ta
    PISA-undersökningen på allvar-

  201. -för trenden har gått
    tydligt nedåt i många år.

  202. Inte bara PISA, utan alla
    internationella undersökningar-

  203. -det bästa sättet att mäta trend,
    visar en nedåtgående trend.

  204. Vi måste våga diskutera detta,
    men gå vidare.

  205. Till exempel läsförmåga
    är jätteviktigt-

  206. -för en bra medborgarkompetens.

  207. Man ska kunna ha en god förståelse
    och kunna skriva-

  208. -för att kunna delta i debatten,
    tolka uttryck-

  209. -förstå vad som sägs, kunna
    vara med och känna sig verbal.

  210. Problemlösning.

  211. OECD har försökt
    utvidga undersökningarna.

  212. Vi tyckte att det var bra att inte
    bara hålla sig till tre ämnen.

  213. I april kom en ny undersökning, PISA
    Digital Problem Solving.

  214. Här skulle eleverna
    lösa vardagliga problem-

  215. -som att köpa biljetter till sina
    kompisar till en gemensam resa.

  216. Man skulle lösa såna problem
    med datorns hjälp...

  217. ...under ganska lång tid
    och hitta kreativa lösningar.

  218. Det här var ett sätt att mäta
    problemlösning och kreativitet.

  219. Signalen här var att vi låg lägre än
    OECD-genomsnittet.

  220. Vi hade relativt svaga resultat.

  221. Vi har inget att förhålla oss till
    men det var värt att tänka på.

  222. Jämfört med andra länder
    har Sverige haft-

  223. -icke-kognitiva kompetenser
    i läroplanerna under lång tid.

  224. Vi trodde kanske
    att vi skulle ligga högre här.

  225. Så blev det inte.

  226. Det är en sak
    vi vill reflektera mer kring.

  227. En annan viktig utmaning
    gällande hållbar utveckling-

  228. -är det
    systematiska kvalitetsarbetet-

  229. -som är så angeläget
    i arbetet med flera perspektiv.

  230. Här har inspektionen sett
    att det ofta brister.

  231. Insatserna är stora för att lyfta det
    systematiska kvalitetsarbetet.

  232. Det kan vara nyckeln
    för att få med hållbar utveckling-

  233. -i en integrerad undervisning.

  234. Det här är bara
    några utvalda iakttagelser.

  235. Jag tyckte
    att de här sakerna var centrala-

  236. -gällande kopplingen
    till hållbar utveckling.

  237. Vad kan då känneteckna ett lärande
    för hållbar utveckling?

  238. Det här är några saker:
    Ett demokratiskt arbetssätt.

  239. Lyfta fram kritiskt tänkande
    och problemlösning.

  240. Holistiskt,
    alltså ämnesövergripande.

  241. Kreativitet och mångfald.
    Nu ligger jag illa till.

  242. Ni sitter inne med fler exempel
    på hur det här kan göras.

  243. Vi får höra många fina berättelser om
    hur man gör det här.

  244. Man använder närmiljön, jobbar
    med den och får eleverna aktiva.

  245. Yrkesprogrammen kan använda-

  246. -en återvunnen produkt
    för att göra ett projektarbete.

  247. På ekonomiprogrammet
    kan man starta företag-

  248. -med en återvunnen produkt.

  249. Det finns många roliga tips
    som vi säkert får höra mer om.

  250. Sista bilden. Nej, förlåt.
    Vi ska gå tillbaka.

  251. Där.

  252. Det är inte bara styrdokumenten som
    styr.

  253. Ni har även många andra mål-

  254. -som kanske mer gäller skolan
    som organisation.

  255. Ta gärna med det i utvecklingen av
    hållbar utveckling.

  256. Elever kan hjälpa till med miljö-
    kvalitetsarbete i skolbyggnaden.

  257. Skolverket tycker att hållbar
    utveckling är jätteviktigt.

  258. Någon sa: "Business as usual
    is not an option."

  259. Det är viktigt att tänka på i
    det fortsatta arbetet. Lycka till.

  260. Tack.

  261. Min första fråga är: Hur mycket
    påverkar Skolverket skolan?

  262. Har ni mycket makt?

  263. Vi tycker att vi påverkar mycket, och
    vi får såna indikationer-

  264. -när vi kollar med målgrupperna.
    Använder man vårt stöd? Ja.

  265. Men makten ska ligga lokalt.

  266. Ni implementerar regeringsförslag och
    det förändrar skolan.

  267. -Det hoppas vi.
    -Det finns olika målbilder.

  268. Hur nöjd är du med styrningen
    av lärande av hållbar utveckling?

  269. Är det klart? Har ni gjort
    det ni kan och är nöjda?

  270. Vi försöker göra det
    genom våra stora satsningar.

  271. De har handlat mycket om ämnen-

  272. -och om styrdokumenten som sådana.

  273. -Vi har inte satsat särskilt.
    -Borde ni ha gjort det?

  274. Vi jobbar med en utmärkelse.
    Det kan säkert ge mer energi.

  275. Men vi har lyft det
    i det allmänna arbetet...

  276. -...och det kanske är viktigast.
    -Vart går pengarna?

  277. Går de lika mycket till hållbar
    utveckling-lärande som till annat?

  278. -Pengarna?
    -Typ mattelyftet.

  279. Pengarna ska ju gå till helheten-

  280. -och det ska ju vara
    en del av helheten.

  281. Men undrar man hur många miljoner
    hållbar utveckling har fått-

  282. -så är det inte mycket.
    Så är inte satsningarna utformade.

  283. Vi från Skolverket
    vill att det görs inom allt annat.

  284. -Vi tycker att det är viktigt.
    -Lyckas ni?

  285. Man vill att det ska integreras, men
    det är inte alltid så.

  286. -Vad gör man då?
    -Men jag tycker...

  287. ...att skolor lyckas med det.

  288. När man kommer på att man inte bara
    gör det en gång om året-

  289. -utan fattar
    att man ska göra det hela tiden...

  290. -Det syftar kvalitetsarbete till.
    -Så du drömmer inte?

  291. "Tänk att få genomföra den här
    grejen." Du är ganska nöjd.

  292. Du har inte ett önskeförslag
    som du vill genomföra?

  293. Jag är inte nöjd.
    Det kan man aldrig vara.

  294. Vi ser globala utmaningar
    och våra speciella utmaningar.

  295. Vi lutar oss inte tillbaka.

  296. Men det finns ingen drömidé
    du vill köra igång med?

  297. Jo, säkert.

  298. Vi lurar på några grejer, men jag ska
    inte offentliggöra det här.

  299. Är någon nyfiken? Ja.

  300. Kan man få
    en lite förrätt inför lunchen?

  301. Gustav Fridolin pratade om
    de nya skolutvecklingsprogrammen.

  302. Det innebär
    att vi ska kunna gå till skolor-

  303. -med särskilt stora problem.

  304. Det är ett sätt att komma mer
    till rätta med olikheterna.

  305. Det är kul att få en roll där, och då
    har vi med hållbar utveckling.

  306. Vi jobbar inte så riktat.
    Vi har inte pengar till det.

  307. Det är kul att få prata mer
    med Gustav och Aida om det.

  308. Finns det något föregångsland
    inom hållbart lärande?

  309. Finns ett land som ligger
    längre fram som vi kan lära av?

  310. UNESCO är bra på att visa bilder.

  311. Japan jobbar mycket med det.
    Skottland, har vi fått höra.

  312. -De har det i undervisningen.
    -Vad gör de? Finns det någon idé?

  313. Utnyttja helheten.

  314. De jobbar mycket
    med kollegialt lärande.

  315. Lärare hjälps åt.

  316. Jag tror att man ska försöka
    hitta exempel i närsamhället.

  317. Den lokala soptippen.

  318. Om man har en miljö som UNESCO
    har klassat som världsarv-

  319. -kan man utgå från den i
    undervisningen för att inspirera.

  320. Då känner eleverna igen det, "Det är
    vårt världsarv", och är stolta.

  321. Anders var inne på ojämlikhet. Många
    kommuner söker inte pengar.

  322. Måsta man kasta upp eget kapital
    för att få statligt stöd?

  323. Är det därför man inte får pengar?

  324. -Det kan hända.
    -Bygger det på egeninsatser?

  325. Inte alla.
    En del är bara att be om.

  326. Man gör det ändå inte.
    Det beror på vikarier.

  327. Man måste
    ha någon som kan ersätta en.

  328. Det kan vara en utmaning för
    en liten skola eller liten kommun.

  329. Stort tack, Helen Ängmo.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skolans roll för en hållbar utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Alla utbildningssystem möter stora förväntningar som skolan ska klara av. Och utbildningssystemen blir mer komplexa och fler aktörer vill vara med och påverka. Ängmo menar att det är viktigt att staten stöttar skolan med bland annat kompetensutveckling och input. Och att internationella organisationer har en funktion att fylla för att sätta hållbarhet på agendan. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Förvaltning, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Skolutveckling
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Upptäckarveckor på torpet

Vad blir jord och vad blir inte jord?

Del 7 av 10. När Jonas gräver efter mask ute i komposten upptäcker han att chefen slängt plåtburkar där ute. I komposten, det går ju inte! Men vad kan egentligen bli till jord och vad kan det inte? Tillsammans med Siri gör Jonas att kompostexperiment.