Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Vattnet som globalt hotDela
  1. Jag ska prata om min passion -
    vatten. Under fyra år har jag jobbat-

  2. -hos KWR, ett vattenforsknings-
    institut i Nederländerna.

  3. Vi är ett forskningsinstitut
    för vattenföretagen i Nederländerna.

  4. För att få perspektiv
    på våra utmaningar-

  5. -skulle jag vilja börja med en
    rapport från World Economic Forum.

  6. Det handlar om våra utmaningar.
    Alla vet att vi har en finanskris.

  7. Alla vet att vi har hög arbetslöshet.

  8. I förra veckan var jag i Barcelona,
    där hälften av de unga är arbetslösa.

  9. Nummer tre är vatten. Vattenkrisen.
    Vattenbristen som påverkar världen.

  10. Fem är vårt misslyckande med att
    anpassa oss till klimatförändringar.

  11. Om städer inte gör sitt jobb
    ordentligt, får de problem.

  12. Nummer sex har att göra med det.
    Ökningen av extrema väderhändelser.

  13. Nummer åtta har definitivt
    med vatten att göra-

  14. -för 70 % av allt vatten på jorden
    används för konstbevattning.

  15. Matkrisen är alltså mer eller mindre
    det samma som vattenkrisen.

  16. Det här ger oss perspektiv på de
    kommande årtiondenas utmaningar.

  17. Vi börjar med de slutsatser
    vi har dragit under fyra års arbete.

  18. Städer är de huvudsakliga problemen.

  19. Ellen har redan förklarat
    att de också måste skapa lösningar.

  20. Ett aktivt civilsamhälle,
    inklusive den privata sektorn-

  21. -och lokala myndigheter med visioner
    kan hantera vattnets utmaningar.

  22. Men det krävs en långsiktig strategi-

  23. -att man börjar nerifrån och att man
    samarbetar om bra lösningar.

  24. Städer kan lära av varandra.
    Vi har hört termen lärosamarbeten.

  25. Ja, de städer som står inför
    vattnets utmaningar måste samarbeta.

  26. Det ingen vet är att den tid
    vi har på oss minskar väldigt snabbt.

  27. Det här är
    en förenklad bild av en stad.

  28. Städer hanterar människor,
    men också avfall, IT, energi-

  29. -kommunikationer, vatten,
    hus, fabriker, klimatanpassning-

  30. -avloppsvatten och gröna och blå
    områden. Det är en förenklad stad.

  31. De röda delarna ingår i
    EU-kommissionens "smarta städer".

  32. De fokuserar bara på
    IT, energi och kommunikationer.

  33. Förvänta er inte att ni får hjälp
    från EU-kommissionen.

  34. Förväntar er inte heller hjälp
    från era egna statliga myndigheter.

  35. Ni måste göra det själva.
    Och det kan ni.

  36. Det här är några av de trender
    som vi nu ser i städer.

  37. Till att börja med
    befolkningstillväxt och urbanisering.

  38. 2050 kommer
    ungefär 80 % av oss att bo i städer.

  39. I utvecklingsländerna blir det 64 %.

  40. Det som är ännu viktigare
    är hur snabbt det här går.

  41. Varje dag behöver 200 000 människor
    en plats att bo i en stad.

  42. Om Göteborg har
    ungefär en halv miljon invånare-

  43. -innebär det att vi bygger
    tolv Göteborg varje månad på jorden.

  44. Månad efter månad, år efter år.

  45. 2050 kommer det att ha byggts
    5 000 Göteborg till på jorden.

  46. Föreställ er vad det är som händer
    på jorden just nu.

  47. Klimatförändringar. Andra talare har
    pratat om det, så jag tar det kort.

  48. Ja, vattenbrist, översvämningar och
    urbana värmeöar är problem i städer.

  49. Vi har använt mycket vatten
    och vi använder allt mer.

  50. 2030 kommer vi att ha en vattenbrist
    på 40 % på den här jorden.

  51. Sanitet. I Nederländerna,
    eller i Sverige, eller i Norge-

  52. -har vi toaletter och bra kranvatten.

  53. 800 miljoner människor i Kina eller i
    Indien använder stranden som toalett.

  54. Där finns inga toaletter.
    Det leder till många hälsoproblem.

  55. Ungefär fyra miljoner barn
    dör av diarré varje år.

  56. Så ser det ut globalt,
    och vi vet ju också-

  57. -och vi har sett det
    i New York och New Orleans-

  58. -att många städer ligger vid kuster
    och får vattenrelaterade problem.

  59. Om vi kommer tillbaka till
    den här regionen finns en händelse-

  60. -som kommer från en rapport
    från Europeiska miljöbyrån-

  61. -och det är det regnoväder som
    drabbade Köpenhamn den 2 juli 2011.

  62. Det kom bara 150 mm regn.

  63. Det är inte mycket om man jämför
    med tropikerna. Inte mycket alls.

  64. Men det orsakade skador
    för omkring 700 miljoner euro.

  65. Det är ganska mycket pengar,
    till och med för Köpenhamns stad.

  66. Vad är det som händer
    med klimatförändringarna?

  67. Det här är en rapport från IIASA-

  68. -där de har beräknat kostnaderna
    för översvämningar i Europa.

  69. Nu är det cirka fem miljarder per år-

  70. -men det kommer att öka
    till 23,5 miljarder år 2050.

  71. Inte bara det, utan frekvensen för
    stora väderhändelser kommer att öka-

  72. -från vart sextonde år
    till vart tionde år.

  73. Det innebär att skadorna varje år
    kommer att öka med åtta gånger.

  74. För politikerna här är tumregeln:
    Tio gånger dyrare 2050.

  75. Kostnaderna är enorma.

  76. Under Katrina miste många människor
    livet och det blev enorma skador.

  77. Detsamma gäller Sandy,
    som också orsakade stora skador.

  78. Som tur är
    var det inte lika många som dog.

  79. Det kan hända att fördelarna med att
    anpassa sig till klimatförändringar-

  80. -kan överstiga skador på byggnader
    och ekonomiska kostnader.

  81. Städer måste vara beredda.

  82. Det folk inte vet är hur dyrt det är
    med vatteninfrastruktur.

  83. Det här är en rapport från UNEP,
    som beräknar vad det kostar-

  84. -att renovera gamla städer
    och bygga nya mellan 2005 och 2030.

  85. Huvuddelen av infrastrukturen
    har med vatten att göra.

  86. Dricksvatten och avloppsvatten
    samt reningsanläggningar.

  87. Resten är energi,
    järnvägar, flygplatser och hamnar.

  88. Därför är det inte är så bra att
    EU-kommissionen inte har tagit med-

  89. -vatten, avlopp och klimat-
    förändringar i sina "smarta städer".

  90. Här ser ni vilken skala vi pratar om.

  91. Jag är biolog,
    så vi kan prata om generationstid.

  92. Bakterier lever i några timmar
    innan de förökar sig.

  93. Alger, en dag eller mer.

  94. Vattenloppor, som på bilden, lever
    i tio dagar innan de förökar sig.

  95. Sniglar, hundra dagar.
    En råtta, ett år. Människor, 25 år.

  96. Mellan råttor och människor
    finns politikerna.

  97. Deras generationstid är ungefär
    fem år. De ser bara till nästa val.

  98. Om vi pratar om städer
    pratar vi om hundra år eller mer.

  99. Den här bilden känner Per-Arne igen.
    Vi tog den förra året i Istanbul.

  100. Det är Istanbuls cisterner, en över
    tusen år gammal vattenanläggning.

  101. Städer har lång generationstid.

  102. Mitt budskap till politiker är:

  103. Om ni pratar om er stad,
    tänk inte bara på nästa val-

  104. -utan tänk i stället på framtiden
    för era barn eller era barnbarn.

  105. Det är det tidsperspektiv
    som vi måste jobba med.

  106. Vad behöver vi i städer?
    Alan har redan sagt det bra.

  107. Vi måste veta vad som pågår i städer.
    Det behövs en baslinje.

  108. Jag ska prata mer om det.
    Efter att ha fastställt sin baslinje-

  109. -måste städerna bestämma
    vilka mål de har.

  110. Tänker du göra nåt åt de skador
    som kommer, som i Köpenhamn?

  111. Vad ser du framför dig för scenarier?

  112. Hur kan du utveckla strategier
    för att hantera allt det här?

  113. Om du har gjort det,
    vad har du för handlingsplan-

  114. -och hur tänker du verkställa,
    övervaka och utvärdera den?

  115. Det här är en långsiktig process,
    där städer måste börja agera.

  116. Vi har utvecklat en snabb process
    för att få fram en baslinje.

  117. Vi gjorde det genom att samla in
    indikatorer under åtta rubriker.

  118. Vattensäkerhet, vattenkvalitet,
    dricksvatten, sanitet-

  119. -infrastruktur, klimatrobusthet,
    biologisk mångfald och styre.

  120. Alla tidigare talare
    har pratat om attraktionskraft.

  121. Björn och Sandra pratade om det,
    och det gjorde även Ellen.

  122. Folk tycker om att bo nära vattnet.
    De vill bo i attraktiva städer-

  123. -så städers attraktionskraft är
    viktigt. Det ökar fastighetsvärdet.

  124. Om du har ett hus i ett fint område
    nära vattnet blir det värt mer.

  125. Vi använder data från webbsidor,
    statliga och lokala verk och städer.

  126. Vi rangordnar dem väldigt enkelt,
    så att politiker kan förstå.

  127. Noll är problem, tio är inga problem
    och blått är bra. Jag ska strax visa.

  128. Vi sammanfattar också
    i ett index som vi kallar BCI-

  129. -som helt enkelt är
    medelvärdet på 24 indikatorer.

  130. De ansvariga är med på ett
    interaktivt sätt tidigt i processen.

  131. Det är en interaktiv process.

  132. Nu ska jag visa bara fyra städer.

  133. Dar Es Salaam i Tanzania, Istanbul-

  134. -Köpenhamn och Malmö.

  135. Jag vill tacka Misagh Mottaghi och
    Henrik Aspegren för hjälpen i Malmö.

  136. Det här är Dar Es Salaam,
    som ligger i Tanzania-

  137. -och är en av världens
    snabbast växande städer.

  138. Nu har den tre miljoner invånare,
    men om tio år blir det sex miljoner.

  139. En fördubbling i storlek inom tio år.

  140. Ni ser här att de har mycket kvar
    att göra med läckande vattensystem-

  141. -för att få fram vatten
    till stadens invånare.

  142. När det gäller avloppsvatten,
    vattenrening och sanitet-

  143. -har de inte ens börjat.
    Avloppsvattnet spolas ut i havet.

  144. De anpassar sig inte
    till klimatförändringar-

  145. -men man kan inse
    att det kommer att bli stora problem-

  146. -om de inte anpassar sig
    till de förändringar-

  147. -som kommer av urbanisering
    och klimatförändringar.

  148. Det här är Istanbul.

  149. Jag tror att det är
    Europas enda megastad.

  150. Just nu har den 14 miljoner invånare,
    enligt den officiella siffran.

  151. Om man pratar med taxichaufförer
    säger de 16-17 miljoner.

  152. Jag vet inte, men det är mycket folk.

  153. De har gjort ett bra jobb med att få
    vatten till staden, men staden växer-

  154. -och de har redan problem
    med att få in vatten i centrum.

  155. Vattnet pumpas
    från en reservoar 18 mil bort-

  156. -till den här enorma staden.

  157. Klimatförändringar, speciellt torka,
    kommer att påverka Istanbul-

  158. -så de står inför stora utmaningar.

  159. Men jag är imponerad
    av vad Istanbul redan har gjort.

  160. Det här är Köpenhamn.
    Det är lite mer avancerat.

  161. Det finns saker att göra
    med energi- och näringsåtervinning-

  162. -men de är på rätt väg, och ni kommer
    nog att höra mer om det i morgon.

  163. Det här är Malmö. Vi hade en lång
    diskussion om näringsåtervinning.

  164. Det är för att man i Sverige får
    använda avloppsslam inom jordbruket-

  165. -men i Nederländerna
    är det förbjudet.

  166. Vi får inte använda avloppsslam i
    jordbruket på grund av tungmetaller-

  167. -och bioackumulering
    av giftiga kemikalier och läkemedel-

  168. -så allt avloppsslam
    torkas och oftast bränns det.

  169. Hur skulle det se ut
    om alla städer skulle samarbeta?

  170. Om vi kunde få bra resultat överallt?
    Då skulle bilden se ut så här.

  171. Det betyder att med nuvarande teknik
    kan vi ta ett stort steg framåt-

  172. -men det som verkligen behövs
    är att städer samarbetar-

  173. -och öppnar upp sina data och
    delar med sig av sina erfarenheter.

  174. Vi behöver att städer samarbetar-

  175. -och bra sammankomster,
    som den vi just nu är på i Göteborg-

  176. -men med många städers borgmästare
    som kan prata om framtiden.

  177. Vi har gjort 30 städer nu,
    senast London och Helsingfors.

  178. Röda städer ligger utanför Europa-

  179. -och de blå städerna
    är de som har fått bra resultat.

  180. Det handlar inte om bra eller dåligt,
    utan det är början på en förändring-

  181. -och det är städerna själva
    som måste börja prioritera.

  182. De kan använda våra data
    för att prata om framtiden-

  183. -ställa upp mål
    och skapa en verkställandeplan-

  184. -för att spara pengar, rädda liv och
    få bättre livskvalitet i sina städer.

  185. Jag vill visa det stora perspektivet
    också, efter våra studier.

  186. Det här är några samband
    som vi hittade.

  187. Bra städer är städer
    med ett aktivt civilsamhälle-

  188. -med stort frivilligdeltagarindex.

  189. Bra städer är städer där de lokala
    myndigheterna har höga ambitioner-

  190. -när det gäller vattnets kretslopp.

  191. Bra städer är städer
    som har råd att göra investeringar-

  192. -men det handlar egentligen inte
    om pengar, utan om planering.

  193. Städer måste ha ett effektivt styre.

  194. Det sista är data från Världsbanken.
    Jag vill visa det sambandet.

  195. Det här är sambandet mellan Blue City
    Index och myndigheternas ambitioner.

  196. Det är väldigt lovande, för det visar
    att städer kan göra nåt om de vill.

  197. Jag tänker göra en kort
    sammanfattning av mina slutsatser.

  198. Det här är min sista bild.

  199. Jag vill att städer
    tar sitt ansvar för framtiden-

  200. -och pratar med grannstäder
    och börjar investera i anpassningar-

  201. -som bygger på en långsiktig plan
    - tyvärr, politiker - och strategi-

  202. -och genom att dela med sig av sina
    erfarenheter. Det är vår slutsats.

  203. Jacqueline McGlade, den tidigare
    chefen för Europeiska miljöbyrån sa:

  204. "Ju längre politikerna väntar,
    desto dyrare blir anpassningarna"-

  205. -"och faran för medborgarna och
    för ekonomin ökar ständigt." Tack.

  206. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vattnet som globalt hot

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Världens storstäder står inför enorma utmaningar. En bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen, menar Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, i denna föreläsning. När jordens städer växer skapas utmaningar som kräver stora visioner, och få anar hur oerhört dyrt det är med infrastruktur för vatten. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Förvaltning, Geofysik, Infrastruktur, Meteorologi, Naturvetenskap, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Teknik, Teknisk hygien, Vatten, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.