Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skolaDela
  1. Sveriges bästa miljökommun
    blev för andra året i rad-

  2. -Malmö 2014.

  3. En fantastisk bekräftelse.

  4. Ett kvitto på det arbete
    som har gjorts-

  5. -och görs fortsatt.

  6. En utmärkelse som förpliktigar-

  7. -och ett arbete som är nödvändigt.

  8. Malmö har de senaste
    åtta, tio åren-

  9. -egentligen vuxit i invånarantal-

  10. -mer än en kommun klarar av-

  11. -för att hålla en hög nivå
    på kommunal service.

  12. Vi har fått springa snabbt-

  13. -och vårt miljöarbete
    och vårt hållbarhetsarbete-

  14. -har fått vara starkt vägledande-

  15. -och är en nyckel till
    att vi har kommit en bit på väg.

  16. Vi är 313 000.

  17. Hälften av malmöborna är under 35.

  18. Hela 20 procent, var femte malmöbo,
    är barn under arton år.

  19. En fantastisk möjlighet.
    En enorm styrka-

  20. -men också nåt som ställer
    väldigt stora krav på staden-

  21. -med sin mångfald, sina invånare av
    många nationaliteter-

  22. -och med många språk.

  23. Vi kan gå vidare.

  24. Vi har jobbat med den klimatsmarta
    staden, med stadsutveckling-

  25. -och med att engagera malmöbor-

  26. -i bostadsområdens utveckling, inte
    minst i miljonprogrammen.

  27. 2011 tog Malmö
    en ytterligare dimension.

  28. Med Michael Marmots
    stora kommission-

  29. -"Closing the gap in a generation"
    som förebild-

  30. -tillsattes en kommission-

  31. -för att minska
    skillnaderna i hälsa.

  32. Alltså att fokusera starkt på
    den sociala hållbarhetsaspekten.

  33. För våra utmaningar består i
    att få staden att hålla ihop.

  34. Att få alla malmöbor att vara aktiva
    samhällsmedborgare.

  35. Att minska det
    som handlar om arbetslöshet-

  36. -och de ökade klyftorna vi
    har haft gällande levnadsvillkor.

  37. I kommissionen finns två spår
    som vi ska arbeta efter.

  38. Det ena handlar om
    en social investeringspolitik.

  39. Det andra handlar om
    att jobba med utveckling-

  40. -genom kunskapsallianser.

  41. Här tycker jag att samarbetet
    med Naturskyddsföreningen-

  42. -med Malmö högskola
    och Malmö latinskola-

  43. -är goda exempel på utveckling genom
    kunskapsallianser.

  44. För staden ska bäras vidare
    av dessa unga malmöbor.

  45. Det är våra ungdomar
    som ska påverka och fullfölja...

  46. ...den utveckling som är påbörjad.

  47. Då måste vi också arbeta med-

  48. -det som konferensen handlar om och
    som flera talare pratat kring-

  49. -nämligen att inte bara säga
    att alla ska vara med-

  50. -utan också visa och lära
    genom att dela ut verktyg.

  51. Känna att jag har handlingskraft och
    självtillit.

  52. Jag kan påverka om jag vill.

  53. Jag kan få stöd i
    att göra goda val-

  54. -för att leva ett gott liv-

  55. -och påverka omgivningen och även
    påverka för kommande generationer.

  56. Jag har inte suttit så länge i
    den förvaltning där jag nu verkar-

  57. -men jag blev jätteglad när jag hörde
    om de initiativ som tagits.

  58. Att vi får bli en modellskola.
    Det passar särskilt bra-

  59. -när stadens äldsta gymnasieskola,
    latinskolan, skulle få en omstart.

  60. Då fick skolan en omstart i tiden.

  61. Malmö latinskola
    har funnits sen 1406.

  62. Byggnaden har vi inte kvar,
    och inte så många lärare heller.

  63. Det är en obruten utbildnings-
    tradition sen 1400-talet.

  64. Det var innan man upptäckte Amerika.
    Det är svindlande.

  65. Som Eva sa har vi haft förmånen att
    få göra en omstart.

  66. Vår nybildade skolorganisation har
    anställt personal och skolledare-

  67. -inklusive mig. Vi är tre rektorer
    och ett antal skolledare.

  68. Vi är sex i skolledningen.

  69. Det är en fantastisk möjlighet
    att få starta om.

  70. I vilket sammanhang finns
    modellskolan och Malmö latin?

  71. Jag vill flagga för
    vårt ambitiösa miljöprogram.

  72. Det har många kommuner.

  73. Vi har en fantastisk, progressiv
    Miljöförvaltning i Malmö stad.

  74. Jag är självkritisk.
    Jag har jobbat på andra skolor-

  75. -utan att ta del av det fina
    min stad jobbade med...

  76. ...i form av stöd och inspiration.

  77. Naturskyddsföreningen fick
    knacka på och visa möjligheterna.

  78. Det är ett medskick till andra
    i min situation.

  79. Blunda inte.
    Se vilka resurser som finns.

  80. En handlingsplan med åtgärder
    är kopplad till miljöprogrammet.

  81. Alla nämnder och förvaltningar har
    ansvar för att nå de fyra målen.

  82. Miljöförvaltningen gör mycket.
    Här är några exempel på insatser.

  83. Kulturförvaltningen
    med Malmö museer finns med.

  84. Bilden visar en digital stadskarta
    över Malmö-

  85. -och Malmös omnejd
    och kringliggande naturområden.

  86. Där kan pedagoger klicka
    för att göra utflykter-

  87. -eller ta in det i klassrummet.
    Jag har sökt på ätbara växter.

  88. Det finns på blomplatserna
    mitt i Rosengård.

  89. Det är lite kul. Man kan gå dit och
    käka. Nu vet ni var de finns.

  90. Andra exempel: Öresundsklassrummet
    där region Öresund har jobbat-

  91. -med danska kollegor. Det finns
    mycket spännande att hämta där.

  92. Vi har haft kompetensutveckling för
    rektorer och lärare-

  93. -och ett spännande projekt där
    eleverna är klimatambassadörer.

  94. Ytterligare exempel.

  95. Den översta, Urban X-

  96. -är en guide för att få in barns
    perspektiv i stadsplaneringen.

  97. Det känns väldigt spännande
    att jobba vidare med.

  98. HUT i skolan är ett annat exempel-

  99. -där Malmö högskola och Malmö stad
    har jobbat fram en verktygslåda.

  100. Detta är vad andra organisationer och
    aktörer gör för att stötta.

  101. Vad gör vi? Vi som jobbar med lärande
    för hållbar utveckling.

  102. Man kan vara kritisk och säga, inte
    så mycket.

  103. Vi har en läroplan sen -94
    som är väldigt...

  104. ...bra och bör
    läsas om och om igen.

  105. Vi ska inte ta alla detaljer-

  106. -men jag
    har fastnat för perspektiven.

  107. Även ett historiskt perspektiv
    ska genomsyra undervisningen.

  108. Detta är gymnasiet.
    Grundskolan har nåt liknande.

  109. Att eleverna ska få göra personliga
    ställningstaganden-

  110. -ställer ganska stora krav på oss.

  111. Då måste vi också
    ta ställning till frågor.

  112. Eleverna vill ju möta
    våra åsikter och tankar.

  113. Skrivningen
    kring miljöperspektivet...

  114. ...är väldigt skarpt.

  115. "Själva medverka."
    Vad innebär det?

  116. "Eleverna ska medverka till
    att hindra skadlig miljöpåverkan."

  117. Det är en ganska hård skrivning,
    redan -94.

  118. De ska få kunskap
    och koll på hur samhället-

  119. -kan anpassas för att skapa hållbar
    utveckling. Solidaritet.

  120. Internationella globala samband.

  121. Människans samspel med sin omvärld
    utifrån hållbar utveckling.

  122. Det står inte allmänt.
    "Varje elev"-

  123. -"ska utveckla en vilja att handla
    med även andras bästa för ögonen."

  124. Hur vet jag
    att det inte blir skolkunskap?

  125. Att de bara lär sig saker vi
    förväntar oss att de ska lära sig-

  126. -utan att det är på riktigt.
    Vilja saknas.

  127. Det gäller allt värdegrundsarbete.
    Hur blir det på riktigt?

  128. Här önskar jag forskningsstöd.

  129. Vad har vi gjort?
    Vi är nystartade.

  130. Vi har inte jobbat så länge som
    Globala Skolan, men vi sneglar.

  131. Det är en spännande verksamhet.
    Vi har gjort studiebesök.

  132. Vi började med att klargöra
    uppdraget, läsa om läroplanen-

  133. -och rigga skolan
    så att vi följer läroplanen.

  134. Vi vill
    skapa sammanhang i lärandet.

  135. Det står också i läroplanen.

  136. Det är skolans uppgift att bilda-

  137. -allianser mellan ämnen, söka stöd
    hos varandra och skapa sammanhang.

  138. Det är en viktig hörnsten
    i vårt arbete.

  139. Personal och skolledning
    har fått kompetensutveckling-

  140. -där vi har använt stadens resurser,
    som Miljöförvaltningen-

  141. -Naturskyddsföreningen
    och andra aktörer i Malmö.

  142. Inte så många som vi önskat,
    men en hel del lärare-

  143. -får delta i en forskningscirkel på
    Malmö högskola-

  144. -gällande utmaningarna kring lärande
    för hållbar utveckling.

  145. Punkterna tjänstefördelning-

  146. -och hur vi arbetar med arbetstid är
    väsentliga.

  147. Lärare ska jobba i snitt
    45 timmar per vecka.

  148. Det blir lätt både 50 och 60.

  149. Som arbetsledare
    måste man värna ledigheten.

  150. Vi har gjort ett ambitiöst arbete med
    att styra upp detta.

  151. Vi måste vara rädda om varandra.
    Flexibel schemaläggning.

  152. Arbetslagen schemalägger mycket
    själva och styr vad de jobbar med.

  153. Om de vill använda salarna
    eller jobba på annat vis.

  154. Det finns så klart begränsningar-

  155. -men ambitionen är
    att lärarna styr schemat-

  156. -för att kunna jobba med sina mål.
    Det kan inte en schemaläggare se.

  157. Man kan definitivt inte
    göra det på läsårsbasis-

  158. -så att det alltid är svenska 08.40
    på måndagar.

  159. Annat viktigt: att ledarskapet riktar
    in sig på relationer.

  160. Det är ju då vi kommer nånstans.
    Jag som rektor-

  161. -behöver skapa relationer
    med mina medarbetare.

  162. Visa tilltro till professionen.
    Vi försöker skapa en dela-kultur-

  163. -där det är önskvärt att kollegor
    delar med sig till varandra.

  164. Det andra pratade jag om.
    Och så Viktigt på riktigt.

  165. Synliggör elevers tankar. Det kan
    kopplas till att staden frågar:

  166. "Hur tänker skolan och eleverna? Hur
    ska Malmö utvecklas?"

  167. Denna bild vägleder oss. Vi prövar,
    testar, gör om, gör rätt.

  168. Det är okej att misslyckas
    och att pröva.

  169. Vi vill att lärarna ska äga frågan om
    lärande för hållbar utveckling.

  170. Lärandet ska vara utvecklings-
    inriktat på alla nivåer-

  171. -så att vi lär oss mer.
    Och vi samverkar med samhället.

  172. Det ser ni exempel på här.

  173. Bilderna är på elever. Vi ska
    få höra mer om "visionörerna".

  174. Utmaningar: Jag är bekymrad över att
    läroplansmålen försvinner-

  175. -och att vi så ensidigt mäter
    andra mål kopplade till betyg.

  176. Vi har för många mål.
    Vi behöver stöd från Skolverket-

  177. -att se sammanhanget. Nån har ju
    tänkt att det hänger ihop.

  178. Kunde ni inte ha sagt
    hur ni tänkte att det hänger ihop?

  179. Trean pratade jag om.
    Hur vet jag att vi påverkar-

  180. -och att det inte bara
    blir skolkunskap?

  181. Det krävs
    ett eget ställningstagande.

  182. Jag själv måste känna
    att jag vill leva hållbart.

  183. Det krävs ett ställningstagande.

  184. Det finns fler utmaningar.
    Det är en risk med andra aktörer-

  185. -som med Malmös
    fantastiska Miljöförvaltning...

  186. Det får inte bli ett ägandeskap.
    De kanske inte jämt ska sköta det.

  187. Vi behöver skapa mod och
    förändra synen på vad en lektion-

  188. -och lektionstid är. Hur ser
    innehållet ut? Hur styrs lärandet?

  189. Här är fler utmaningar.
    Det räcker så.

  190. -Vi har många utmaningar.
    -Härligt. Tack för det.

  191. Det är mycket.

  192. Ett par korta frågor. - Eva.

  193. Malmös Miljöförvaltning har stöttat
    Utbildningsförvaltningen.

  194. Hur ska den bli lika bra?
    Eller är den redan det?

  195. -Ja, det har vi ju nyss hört.
    -Förvaltningen är på topp.

  196. Nej, det är klart att vi inte är.
    Vi börjar i en del-

  197. -men ambitionen är att kunna-

  198. -dra nytta av erfarenheterna
    i ett större perspektiv.

  199. Det gäller oss,
    men vi finns i ett sammanhang-

  200. -med barn från ett till nitton.
    Det vill jag inkludera.

  201. Vi hörde Umeå kommun tidigare.
    Är ni lika hängivna-

  202. -på kommunal ledningsnivå
    att driva detta i skolmiljön?

  203. Ja, det tycker jag.

  204. Malmö har många utmaningar.

  205. Vi vinner priser,
    men vi behöver vinna fler priser.

  206. Det är väldigt viktigt
    att försöka hålla samman det.

  207. Får ni för många priser?
    Blir ni självgoda?

  208. -Det tycker jag inte.
    -Inte än?

  209. Vi har god insikt om
    vad vi behöver jobba med.

  210. Målen är högt satta,
    och det måste de vara.

  211. Peter. Modellskola. Härligt.
    Vi har modell-länder också.

  212. Då kan man ta fram erfarenheter och
    sprida till andra länder.

  213. Kan du redan nu känna
    vad ni kan ge till andra skolor?

  214. Har nåt redan utvecklats
    som är lite unikt?

  215. Jag höll på att säga
    att vi följer läroplanen.

  216. Det är unikt. Läser ni den kollektivt
    varje kväll?

  217. Nästan. Jag gör nästan det.
    Jag behöver förstå mer.

  218. -Vilket kapitel är bäst?
    -Perspektiven är bäst.

  219. Det är lite skrämmande
    att vara modellskola också.

  220. Vi har mycket att leva upp till, och
    det är bra.

  221. Fler skolor mår nog bra av
    det politiska tryck vi har fått.

  222. Att lärande av hållbar utveckling och
    sammanhang ska vara centralt.

  223. Och att även ni finns och
    sporrar oss och pekar på saker.

  224. Var finns de stora förändringarna?

  225. Det känns som om det är arbetssätt
    och strukturer. Vad är en lektion?

  226. Är det där vi ser det nya, eller är
    det på pedagogik och sakfrågor?

  227. Vi måste börja med oss själva.

  228. Man kan alltid vänta på
    bättre schema, bättre skola-

  229. -resurser, annan förvaltningschef.
    - Jag vill inte ha nån annan.

  230. Man måste börja hos sig själv.
    Vad kan jag påverka?

  231. Det är viktigt att värna sin tid. Man
    kan inte bränna ut sig.

  232. Många är eldsjälar.
    Vi måste börja med det.

  233. Sen är det så klart bra
    att det förs diskussioner.

  234. Som att ni är med. Att vi behöver
    ändringar på strukturell nivå.

  235. Jag hade önskat att Skolverket
    ville granska detta.

  236. Eller Skolinspektionen.

  237. Men du är inte klar över vad knorren
    efter projektet kan vara?

  238. Vad blev den stora lärdomen
    av modellskolan?

  239. Där har vi följeforskning.

  240. Man startar nåt
    och har höga ambitioner-

  241. -men hur ser utgångsläget ut
    och vad har vi vunnit?

  242. Vi har externa ögon på oss
    och det är viktigt.

  243. Vad kommer de
    att tycka är intressant?

  244. Jag tror och hoppas att det blir
    att detta inte är så svårt.

  245. Det är ganska enkelt.

  246. Vilken sorts framtid vill man ha?

  247. Börja där, i det lilla.
    Det går att göra ganska mycket.

  248. Vi behöver hjälp på traven, men när
    man är igång rullar det på.

  249. Stort tack. Vi ska ta upp fler från
    Malmö stad.

  250. Rosor. Ni får böcker
    när ni vandrar framåt.

  251. Jättekul att jobba med er.

  252. Då bjuder vi upp andra malmöiter.

  253. Det är främst Projekt Visionör, men
    vi tar alla.

  254. Gunilla, lektor i biologi.

  255. Maria, bibliotekarie.
    Och eleven Ika.

  256. Hej. Det här är Visionörerna.

  257. Vi tar även upp Hugo Lindbäck.

  258. Och Stina och Timbe.
    Hela familjen är samlad.

  259. Vi börjar med Visionörerna.

  260. Varsågoda.

  261. Vi vill presentera en resa
    som vi gjorde med NA13 i våras.

  262. Ett par elever är med i dag.

  263. Ika och Sebastian
    som kommer senare.

  264. Vi har kallat projektet
    för Visionörerna.

  265. Det är en mix av-

  266. -att vara en...visionär. Jag har
    nästan glömt vad det heter.

  267. Visionär och entreprenör.
    Det blir visionör.

  268. Det är ett projekt,
    men det ligger inte utanpå-

  269. -utan det ligger inom biologi 1.

  270. Vi jobbar med det centrala innehållet
    på det här sättet.

  271. Här ser vi den första bilden
    som togs när vi startade upp.

  272. Där är fler elever.

  273. Jag ska också säga...

  274. Det var mycket vi inte visste
    när vi började-

  275. -men vi ville att eleverna skulle
    verka som en resurs i samhället.

  276. Vi hörde tidigare hur många ungdomar
    det finns i Malmö.

  277. Det finns tusentals visionörer
    i Malmö.

  278. Vi hörde också att det finns
    många utmaningar i Malmö stad.

  279. Tanken med projektet var
    att eleverna skulle få vara-

  280. -en resurs i utvecklingsarbetet medan
    de jobbade med kursen.

  281. Vi ville knyta kontakter
    med samhället utanför.

  282. Ganska snabbt letade vi kontakter på
    Miljöförvaltningen.

  283. Jag är inte lärare-

  284. -utan jag har varit processtödjare i
    projektet. Jag är bibliotekarie-

  285. -och har stöttat Gunilla
    och eleverna under den här resan.

  286. Vi satte tidigt upp
    fasta ramar att förhålla oss till.

  287. Vad som skulle hamna inom ramarna
    visste vi nästan inte.

  288. Vi visste bara att eleverna skulle få
    vara aktörer i samhället.

  289. En sak
    som har varit betydelsefull-

  290. -och som har gett projektet energi
    och hjälpt oss knyta kontakter-

  291. -är InnoCarnival.
    Om exakt en vecka-

  292. -är vi på Malmömässan och är
    med på Innovationskarnevalen.

  293. Det är slutet
    på en ett år lång process-

  294. -om att stimulera unga i Skåne
    att jobba med innovation-

  295. -hållbarhet
    och alla de tre perspektiven.

  296. Genom det har vi fått förmånen
    att delta i gratis seminarier.

  297. Ett av dem var i Lund.

  298. Det räcker nog.

  299. Vi i klassen fick åka på
    en exkursion. Det är alltid kul.

  300. Vi var med på
    en inspirationsworkshop i Lund.

  301. Den arrangerades av danska
    arkitektfirman Within Walls.

  302. De gav oss ett par
    väldigt intressanta föreläsningar.

  303. Informativa och inspirerande.
    Det finns många som har bra idéer.

  304. Efter det
    fick vi spåna på egna idéer-

  305. -och förverkliga dem
    i små modeller.

  306. Materialen vi fick använda
    var spill från industri.

  307. Det tillhandahölls
    av nåt som heter återSKAPA.

  308. Det var kul.

  309. Tillbaka i skolan
    fick vi besök av Miljö...

  310. ...förvaltningen. Hjärnsläpp.

  311. De hade uppdrag åt oss.
    Det var väldigt spännande.

  312. Tills de stod på tavlan.

  313. Vi hade hoppats
    på nåt mer konkret.

  314. Ett uppdrag som fanns.
    Som var konkret.

  315. Istället var det en lista
    över ämnen-

  316. -och områden där man
    har svårigheter, antar jag.

  317. Vi fick själva
    hitta problem att lösa.

  318. Antar jag.

  319. Jag blev i alla fall inte
    så glad över det.

  320. Vilka metoder
    skulle vi låta eleverna använda-

  321. -till den här utmaningen-

  322. -som kändes lite jobbig, stor
    och ogripbar?

  323. Vi använde ett koncept som man
    har talat om tidigare i dag.

  324. Anders och Maria har nämnt det.
    Design To Improve Life Education.

  325. Ett nytt pedagogiskt koncept
    som förenar didaktik och process.

  326. Det är sprunget ur designvärlden.

  327. Man tänker sig att man förstår sin
    omvärld, inte bara genom huvudet-

  328. -utan även genom andra
    visuella uttryck.

  329. Eleverna har fått bygga mycket genom
    processen.

  330. De byggde prototyper på sina
    utmaningar och frågeställningar.

  331. Det är ett väldigt kreativt,
    helhetsinriktat arbetssätt.

  332. Några ledord för att förstå:
    Det gäller verkliga utmaningar.

  333. Användaren är i centrum.

  334. Grupprocesser är extremt viktigt.
    Vem är jag i gruppen?

  335. Det är rätt att göra fel.
    Det är viktigt.

  336. Kunskap och lärande byggs ihop.

  337. Det är en styrd
    och extremt intensiv process.

  338. Kompassen är som en karta
    man använder-

  339. -för att ta sig framåt i processen
    och förstå var man är.

  340. I detta ligger
    en hel massa övningar och verktyg-

  341. -som ska föra eleven framåt.

  342. Läraren är handledare och facilitator
    och styr ganska hårt.

  343. Så det utsatte vi eleverna för.

  344. Här gör de en så kallad Personas.

  345. De försöker ta reda på
    vem vi försöker hjälpa-

  346. -genom att lösa vår utmaning.
    Vem är brukaren?

  347. Då gjorde de en Personas.

  348. Många är intresserade
    när man sträcker ut en hand.

  349. Det dök upp kontakter
    från olika håll-

  350. -som ville vara med eller ville att
    ungdomarna skulle besöka dem.

  351. Det blev ett sidospår-

  352. -där eleverna var med på
    en konferens för stadsutvecklare-

  353. -som heter c/o Stad 2014.

  354. Våra elever fick agera handledare
    till deltagarna-

  355. -och hjälpa till att bygga om
    en parkeringsplats i Rosengård-

  356. -med hjälp av ett dataspel
    som heter Minecraft.

  357. Nu närmar vi oss snabbt slutet.

  358. Processen vi såg tidigare,
    det kreativa skapandet-

  359. -ledde fram till
    ett antal prototyper, lösningar-

  360. -på de problem eleverna hade fått.
    Eller utmaningarna.

  361. Vi hinner inte visa dem.

  362. Ovanför bilden
    finns en lite konstig länk.

  363. Vi hann inte ändra den.

  364. Där kan man se filmer
    där eleverna-

  365. -beskriver sina projekt och
    resultaten, eller prototyperna.

  366. Vi hann egentligen bara med
    början på nåt.

  367. Miljöförvaltningen presenterade
    utmaningen för eleverna.

  368. Sen kom de tillbaka när de hade gjort
    en prototyp på utmaningen-

  369. -som eleverna fick presentera
    och få respons på.

  370. Det var väldigt värdefullt.

  371. Ja...

  372. Vi kan väl avsluta
    med en utvärdering.

  373. Viktigt i projektet tyckte jag
    och många andra i klassen-

  374. -var att få lämna skolan. Uppleva...

  375. ...samhället utanför.

  376. Höjdpunkterna var workshopen-

  377. -och när vi fick åka till Moriskan
    och hjälpa folk med Minecraft.

  378. Sen tyckte jag, i alla fall-

  379. -och ni också, så klart-

  380. -att nästa gång vore det bättre att
    få konkreta uppdrag.

  381. Nånting som behövde göras. Kanske en
    korsning där det blir stopp.

  382. Ett problem som vi kunde...

  383. ...applicera vår kunskap på.

  384. Nånting som skulle kunna
    förverkligas. Ett projekt.

  385. När det inte var konkret-

  386. -kändes det inte så meningsfullt.

  387. Det hade kunnat bli
    så mycket bättre.

  388. Det kreativa arbetet
    blev inte så fokuserat.

  389. Flera i klassen tyckte
    att det blev flamsigt-

  390. -istället för allvar, verkligt
    och viktigt på riktigt, ni vet.

  391. Där får ni nog sluta. Stort tack.

  392. Det känns hoppfullt,
    för problem finns det gott om.

  393. Att lösa problem
    skapar meningsfullhet.

  394. Sug tag i dem som ligger framför.
    Tack. Vi går vidare.

  395. Stå kvar. Ni ska få blommor.

  396. Hugo. Du var i Bryssel-

  397. -och träffade tidigare klimat-
    kommissionären Connie Hedegaard.

  398. Du deltog i
    Young Ideas For Europe.

  399. Vad gjorde du? Vad har det betytt?
    Har du blivit annorlunda?

  400. Jag lärde mig väldigt mycket
    i Bryssel.

  401. Jag fick mycket inspiration.
    Inte bara av kommissionären-

  402. -utan också av mina medarbetare-

  403. -från andra Young Ideas for
    Europe-projekt i andra EU-länder.

  404. De var från Ungern, Portugal, Finland
    och så vidare.

  405. Från hela EU.

  406. Det här är den "action plan"
    som vi framställde.

  407. Där står vilka problem vi tycker-

  408. -att EU:s klimatpolitik har-

  409. -vilka mål
    vi tycker att de borde sätta-

  410. -och förslag på lösningar
    som vi kom på.

  411. -På hur man kan lösa dem.
    -Kan du ge oss en bra lösning?

  412. -Ja.
    -Din favorit?

  413. Min favorit. Jag pratade om...

  414. ...en grön fond. "Green fund."

  415. Alla länder tar en bit av sin BNP-

  416. -och ger till en fond
    som delar ut pengar inom EU-

  417. -till stora projekt.

  418. En annan idé var en miljövänlig
    Silicon Valley, typ-

  419. -där forskare och utvecklare
    ska samlas-

  420. -för att utveckla gröna produkter och
    miljövänliga förslag.

  421. Pengarna ska då användas till det.
    Det var en spännande lösning.

  422. Skitbra idéer. Blev Connie glad?

  423. -Ja. Hon sa...
    -"Du kan få jobb här." Nej.

  424. Hon blev imponerad av våra idéer.

  425. Vad har hänt med dig?
    Har du förändrats efter det här?

  426. -Ja. Det har öppnat mina ögon.
    -Hur annorlunda är du i dag?

  427. Jag är mer hoppfull
    än jag var innan.

  428. När man är där nere
    och möter politikerna...

  429. Har man trott att ingen gör nåt
    och att det står stilla-

  430. -och sen möter människor
    som Connie Hedegaard-

  431. -ser man att det finns folk
    som brinner för detta.

  432. Stort tack.

  433. Vi går vidare
    till Stina och Timbe.

  434. Utomhuspedagogik. Jag har lärt mig
    att vi har bytt ord-

  435. -till platsbunden...

  436. Platsbaserad pedagogik.

  437. Vad gjorde ni och vad
    är slutsatserna av ert projekt?

  438. Ja.

  439. Jag, Timbe och vår klass
    och språkintroduktion-

  440. -fick vid fem olika tillfällen
    ha utomhuspedagogik-

  441. -där vi jobbade
    med hållbar utveckling.

  442. Varje träff hade olika teman.

  443. Det första var stad.
    Det andra var skog.

  444. Det tredje var jordbruk
    och matproduktion.

  445. Det fjärde var hav
    och det femte var påverkan.

  446. Vi pratade om hållbar utveckling
    i de olika miljöerna-

  447. -vad det kan finnas för problem och
    hur de ska lösas.

  448. Vi fick jobba kreativt
    på olika platser.

  449. Bilden är från Tema hav.
    Vi var i Västra hamnen i Malmö.

  450. Vi fick ha våtdräkt. Det var
    i maj, så det var kallt i vattnet.

  451. Vi simmade runt med snorkel-

  452. -och tittade på roliga saker
    på botten.

  453. Vad gjorde ni mer?
    Var ni ute i skogen också?

  454. -Vi var i skogen också.
    -Utan snorkel?

  455. Utan snorkel.
    Där träffade vi Fältbiologerna.

  456. Vi pratade mycket om deras
    påverkansarbete i Ojnareskogen.

  457. Vi fick höra
    hur man tillsammans kan påverka-

  458. -och hur stor skillnad
    man kan göra tillsammans.

  459. Vid Tema stad fick vi bygga upp vår
    egen modellstad-

  460. -med temat hållbar utveckling.

  461. Vi funderade på lösningar
    som nu har kommit till Malmö.

  462. Det var inte vår förtjänst,
    men till exempel Malmöexpressen.

  463. Många hade tänkt på spårvagnar,
    tunnelbanor och annat.

  464. Vi fick bygga upp vår drömstad.

  465. Platsbaserad pedagogik...
    Vad är fördelarna och nackdelarna?

  466. Vad var jättebra
    och vad var mindre bra?

  467. Det var en svår fråga.

  468. Det är viktigt att lämna klassrummet
    och ha kontakt...

  469. Att elever och lärare har stark
    dialog är oerhört viktigt.

  470. Det var bra att lämna klassrummet,
    med lärarna och utan dem-

  471. -för att få andra intryck
    och höra vad andra har att säga.

  472. Som många har sagt tidigare:
    Vi ungdomar vill förändra.

  473. Vi är oroliga för framtiden,
    men vi vet inte hur vi ska göra.

  474. Vi behöver, som Peter behövde-

  475. -att nån knackar på
    och talar om hur vi kan göra.

  476. Att vara utanför klassrummet
    och träffa olika organisationer-

  477. -fick oss att inse att vi kunde
    förändra, och på vilka sätt.

  478. Vår "naturskyddsförening"
    knackade på.

  479. Det var väldigt bra.
    Nackdelar kan väl ha varit-

  480. -att det var obligatoriskt.
    Många ur klassen-

  481. -tyckte att det var negativt
    och ansåg det påtvingat.

  482. De valde inte att engagera sig.

  483. Det kan vara på gott och ont.

  484. De som tvingade sig dit-

  485. -fick nog ut nåt gott av det,
    även om de inte märkte det.

  486. Kul. När man går i clinch
    med problem blir man gladare-

  487. -än när man tittar på avstånd.
    Bra lärdom. Stort tack.

  488. Ni ska få blommor och böcker.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2014 utnämndes Malmö för andra året i rad till Sveriges bästa miljökommun. Eva Ahlgren är direktör för Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö och berättar om hur man arbetat för att nå dit och hur man ska fortsätta arbetet framöver. Peter Pripp är rektor för Malmö latinskola och berättar om hur de som Modellskola arbetar. Vi får också från Malmö latinskola höra Gunilla Håkansson, lektor i biologi; Maria Göransson, bibliotekarie och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrätta om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Miljövårdsundervisning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Väder och klimat

Kjell åker till Sörmland och träffar meteorologerna Helen Tronstad och Pererik Åberg, som båda är bekymrade över klimatförändringarna. I Helens torp finns solceller, solfångare, vatten-insamling och jordkällare. Hon har också gjort en klimatsmart långresa och Pererik blir inspirerad. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål nio och tio: "Att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation" och "Att minska ojämlikheten inom och mellan länder".