Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Ungas delaktighet och medansvarDela
  1. Kära expertpanel. Jag tänkte börja
    med en utvärdering för dagen.

  2. Om alla får nämna
    en sak som har varit väldigt bra-

  3. -och en sak som ni har saknat i
    diskussionen. Nån sugen på att börja?

  4. Jag kan köra i gång.

  5. Jag uppskattar att hållbar utveckling
    har lyfts in i skolan som helhet.

  6. En del i vårt skolpolitiska program
    handlar om hållbar utveckling.

  7. Det får fan inte vara
    ett jävla projekt.

  8. Det är det väldigt många gånger.
    Det är en projektdag eller nånting.

  9. "Nu satsar vi på det här
    i ett halvår."

  10. Men nu har det varit hur man väver in
    det i skolstrukturen på lång sikt.

  11. Det har jag uppskattat väldigt
    mycket. En sak jag har saknat-

  12. -är fokuset på hur man från
    huvudmannanivå får det här att hända.

  13. Självklart beror det på hur läraren
    lyfter in det i undervisningen-

  14. -men få saker händer om det inte
    finns förståelse från huvudmannanivå.

  15. Nu ligger kraven från huvudmannanivå
    oftast i-

  16. -håll budgeten och
    se till att höja betygen på skolan.

  17. Jättebra, men är man inte lika tydlig
    med att "det här förväntas av er"-

  18. -kommer man att lägga resurserna på
    ekonomin och att resultaten höjs.

  19. Då tappar man andra perspektiv som
    inflytande och hållbar utveckling.

  20. Skitbra. - Mattias?

  21. Det bästa med konferensen är många
    olika aktörer på en gemensam scen.

  22. Man har skapat dialogen
    som är så viktig.

  23. Näringslivet, Handelshögskolan...
    De har samlats i samma rum.

  24. Alla vet att hållbar utveckling är
    en fråga som berör oss alla.

  25. Men även lärandet för hållbar
    utveckling angår hela samhället.

  26. Det har varit
    en framgångsfaktor för konferensen.

  27. Jag har inte kunnat lyssna på
    alla föreläsningar-

  28. -men jag fick en känsla av att det
    handlar mycket om hur man uppifrån...

  29. "Vad kan Skolverket säga?"
    Mycket "top-down"-perspektiv.

  30. Vad ska skolan göra?
    Ganska lite fokus på-

  31. -elever som egna aktörer.
    Eleverna har blivit lite passiva.

  32. Om man vill skapa engagemang
    och förändring-

  33. -handlar det om
    att ge plats och att ta plats.

  34. Det perspektivet
    har inte kommit upp så mycket.

  35. Vad säger Sara om det?

  36. Jag ska vara självgod
    och säga att det bästa kommer nu.

  37. Det är vi.

  38. Och självklart de elever
    som var uppe från Malmö latin.

  39. Det har också pratats mycket om
    tvärvetenskap i dag.

  40. Och hållbar utveckling
    som värdegrund, på nåt sätt.

  41. Det var ett bra citat i början:

  42. "Hur utbildningssystemet ser ut
    skapar samhällets värden."

  43. Därför är elevperspektivet viktigt.

  44. Nån sa: Varför
    har det gått så bra för Sverige?

  45. Antagligen
    tack vare starkt elevinflytande.

  46. Det är det negativa med konferensen,
    att vi kommer in först i slutet.

  47. Det blir lite kontraproduktivt.
    Man pratar över eleverna.

  48. Man pratar om hur elever tycker i
    stället för att ta upp oss på scenen.

  49. Inte bara som ungdomsrepresentanter
    utan aktörer.

  50. -Vad säger du om det, Bastian?
    -Om?

  51. Jag som ville få en snygg övergång.
    Vad säger du om elevinflytande?

  52. Har det varit bristande
    i konferensen?

  53. Det är synd att vi har kommit in
    i slutet och inte tidigare.

  54. Det kan vara kul att höra
    elevers synpunkter från början.

  55. De pratar väldigt mycket för oss.

  56. Inte att vi själv
    fick säga vad vi tycker.

  57. Jag är ju vanlig elev.
    Jag representerar Malmö latinskola.

  58. Många elever tycker att det är synd
    att de inte hörs över huvud taget.

  59. De lägger inte så mycket engagemang
    för att de inte hörs.

  60. Jättebra. Då går vi vidare.

  61. Du säger att eleverna inte hörs, men
    att de har mycket som de vill säga.

  62. Vad vill eleverna säga?
    Vad är det för nåt som saknas?

  63. Jag vet inte om... Ja...

  64. Förlåt. Världens bredaste fråga.

  65. Om vi säger så här i stället...
    Bristande elevinflytande.

  66. Finns konkreta saker
    som hade ökat elevinflytandet?

  67. Vi har representanter
    från SVEA och elevkårerna här.

  68. -Har ni några konkreta lösningar?
    -Det är klart.

  69. Det är ungdomar, det!

  70. Under året har SVEA haft kampanjen
    #elevfokus. Den är två saker.

  71. Vi får politiker att lova att lyfta
    in elever i skolpolitiska debatten.

  72. Den första frågan som ställs i
    varenda förändring som ska göras är:

  73. Vad får det för konsekvenser
    för eleverna?

  74. Lite som kom här... Vi står sist-

  75. -och ska reagera på vad nån annan
    redan har sagt, är jättevanligt.

  76. SVEA bjuds ofta in
    för att vara en remissinstans.

  77. Men ofta när projektet nästan är slut
    och det finns lite att bestämma om.

  78. Det dödar motivation. Om jag alltid
    kommer in med mina tankar sist-

  79. -när saker redan är bestämda kommer
    jag att få en helskottas massa nej.

  80. Om man lyfter in eleverna i början
    när man har identifierat problem...

  81. Eleverna kan till och med identifiera
    problemen.

  82. ...och skapar lösningarna
    från början...

  83. Då får man som elev
    en annan motivation till att påverka.

  84. Då gör man skillnad.
    Man är med och sätter standarden.

  85. Man ska inte bara reagera på
    alla andras standard.

  86. Så... Mattias, vill du koppla på
    samma ämne? Hur jobbar ni?

  87. Vi börjar lite mer hos
    elevens vanliga vardag.

  88. Det är mycket lyssna och ta in.

  89. Men att tänka: Vad kan jag som elev
    göra här och nu i min situation?

  90. En rektor sa: "Första frågan måste
    vara 'vilka verktyg behöver jag'"-

  91. -"'för att kunna nå ut och påverka
    min närmiljö?'"

  92. Perspektivet "eleverna som passiva"
    kommer från att utgå från skolan.

  93. Elever är mottagare av kunskap
    traditionellt sett.

  94. Civilsamhällets engagemang kan driva
    förändring och skapa lärande också.

  95. Man behöver civilsamhällets verktyg
    och kan skapa känslan av egen makt.

  96. Man kan påverka här och nu och gå
    samman i elevkårer som driver saker.

  97. Man behöver inte be om lov,
    utan man kan ta plats.

  98. Inflytande är nånting man tar sig.

  99. Att ge elever självkänsla att våga ta
    sig inflytande och makt i samhället.

  100. -Det försöker vi jobba med.
    -Ett spännande perspektiv.

  101. Jag tänker på
    hur mycket ansvar ligger egentligen-

  102. -hos eleverna i det här problemet?

  103. Man ska ta plats eller är det nånting
    annat? Det finns ett fält däremellan.

  104. Mycket ansvar ligger hos eleverna.
    Alla har ett viktigt medansvar.

  105. Precis som en tjej sa innan:

  106. "Elever är engagerade
    visar undersökningar."

  107. Man vill bry sig, men svårigheten är
    att gå till handling.

  108. Man får inte den typ av kompetens med
    sig från skolan.

  109. Organiserar man grupper som kan skapa
    påverkan? Såna kunskaper.

  110. Lämna plats mer än ta plats,
    bör skolan bli bättre på.

  111. Jag håller med.
    Eleverna har en del av ansvaret.

  112. Men de har inte verktyg att ta det.

  113. Man förväntar sig att magiska grejer
    ska hända eleverna.

  114. I övergången till högstadiet ska det
    ha hänt saker över sommarlovet.

  115. I övergången till gymnasiet
    ska också trollspöet ha svingats.

  116. Det är ett problem att man inte
    jobbar med inflytandefrågor tidigt.

  117. De skolor och de kommuner som börjar
    tidigt med inflytandearbete-

  118. -där ser man att elevengagemanget
    blir större allteftersom tiden går-

  119. -med stark elevorganisering
    på gymnasiet.

  120. Man har i tidig ålder fått verktygen
    och lärt sig att ens röst är hörd.

  121. Problemet när man väntar sig
    nåt magiskt-

  122. -är att alla som inte har starka hem
    - de har ingen röst.

  123. De som inte får det med sig från
    föräldrar eller föreningsengagemang-

  124. -får ingen röst. Då representerar
    elevorganiseringen en liten klick.

  125. Det jobbar våra elevråd med. Att vara
    representativa för mer än sig själv.

  126. Det är också en del i en demokrati.

  127. Att ge förutsättningarna tidigt.
    Man kan inte utkräva ansvar från nån-

  128. -som inte har makten
    att göra skillnad.

  129. -Makt och ansvar hänger ihop.
    -Bastian, håller du med?

  130. Är det nåt som du upplever i skolan?

  131. Det är väldigt ofta som det är
    specifika individer-

  132. -som får mer.

  133. Om man redan har engagerat sig
    så kan man engagera sig-

  134. -men om man inte har engagerat sig så
    kan man inte engagera sig.

  135. -Mattias tänker jag ska komma in här.
    -Du tar mitt jobb.

  136. -Mattias, kör.
    -Vi diskuterar det väldigt mycket.

  137. Det är viktigt att bryta en fördom
    som jag tror finns.

  138. Att vissa är engagerade
    och andra inte.

  139. Alla har ett engagemang i sig-

  140. -men av olika skäl är man rädd eller
    så vågar man ställa sig och säga:

  141. "Jag brinner för det här.
    Följ med mig i den här riktningen."

  142. Nånting magiskt
    måste hända nån gång.

  143. Det tror jag sker när man engagerar
    sig i civilsamhällets organisationer-

  144. -som är mer tillåtande än skolan
    som handlar mycket om rätt och fel.

  145. Man vill gå ifrån det
    och skapa en ny skolkultur-

  146. -men det kan ta tid.
    Det här måste börja hända i dag.

  147. Det finns en stor kraft
    i ungas egna engagemang.

  148. Skolan gör allting det viktiga,
    men den löser inte alla problem.

  149. Perfekt att vi har en representant
    från civilsamhället.

  150. Sara,
    hur jobbar Fältbiologerna med detta?

  151. -Med inflytandet i skolan?
    -Ja, precis.

  152. Jag vill lyfta perspektivet med makt-
    förhållandet mellan elev och lärare.

  153. Om utbildningssystemet
    skapar våra samhällsvärden...

  154. Kan det vara att åldersmakt-
    förordningen grundar sig i skolan-

  155. -där man lär sig
    att läraren har makt, eleven lyssnar?

  156. Unga har mycket engagemang. När jag
    var tolv år hade jag konkreta idéer-

  157. -som kunde ske i skolan. Då hör man:
    "Du blir morgondagens politiker."

  158. Det är därför
    vi ungdomsorganisationer finns.

  159. Vi är ett separatistiskt verktyg
    för att ge fler unga makt.

  160. Där är det jättebra... Det nämndes
    ett exempel med Uppdrag Malmö.

  161. Där hade Fältbiologerna
    ett samarbete.

  162. Fältbiologerna, vi är naturpedagoger,
    många experter.

  163. Skolan vet inte
    hur de ska ha utomhuspedagogik.

  164. -Ta in oss.
    -Bra tips för alla lärarna här.

  165. Jag gör lite smygreklam.
    Nej, men... Ja.

  166. Samtidigt känns det som om vi tvingas
    axla en roll, lite som ni sa.

  167. Vi kan inte fånga upp alla,
    men det kan skolan.

  168. Jag skulle knyta an miljörörelsen
    tydligare till elevförbunden.

  169. Att vi som unga miljörörelsen
    stöttar miljöråden med sakkunskap-

  170. -och ni hjälper dem att organisera
    sig, men det är skolans ansvar-

  171. -att se till att alla unga kommer ut
    i naturen och får värdegrund där.

  172. Om vi går in lite på det här med
    direktiv och styrning av skolan.

  173. Är det nåt specifikt som ni
    efterfrågar där eller är ni nöjda?

  174. Jag tror att det är väldigt viktigt
    att man som huvudman för skolan-

  175. -tar det övergripande ansvaret.

  176. Lägger man ett krav kommer det
    att ligga i fokus på skolan.

  177. Då måste man lägga förväntningar på
    det som är svårare att sätta ord på-

  178. -vilket folk tycker att "inflytande"
    och "hållbar utveckling" är.

  179. Jag föreläser om elevinflytande. Vad
    man som huvudman konkret kan göra-

  180. -för att det här ska funka.
    Det är inte så svårt som det låter.

  181. Det handlar om att ha det som uttalad
    prioritering och aktivt prata om det.

  182. Det är en lika reell diskussion som
    att diskutera klassrumssituationen.

  183. "Hur kan den här eleven påverka
    sin situation?"

  184. Precis lika mycket som "hur ska
    den här eleven uppnå målen?"

  185. Men sen finns naturligtvis
    den högre nivån-

  186. -utifrån det nationella.

  187. Lite hemskt är att styrdokumenten
    egentligen är rätt bra.

  188. Om vi tittar på
    läroplanen och skollagen.

  189. Det kanske behövs filas lite,
    men de är rätt bra.

  190. Problematiskt är
    att debatten som pågår nationellt-

  191. -har en elevsyn
    som många gånger är horribel.

  192. Passiva mottagare
    som ska vara jäkligt tacksamma-

  193. -för att få gå i svensk skola
    som är gratis.

  194. Man förväntas vara den som orsakar
    alla störningsproblem i skolan.

  195. Läraren ska utöva ett ledarskap
    och skolan har värdegrundsarbetet.

  196. Eleven ska ta mycket ansvar
    utan att ha makt att påverka det.

  197. Det nationella
    måste ta ett större ansvar-

  198. -i att prata om skolan som nånting
    bredare än att vi sjunker i PISA.

  199. Pratar vi om att det är regeringens
    ansvar? Är det det viktigaste?

  200. Det är ett bra steg på vägen.

  201. Skapar man sig en bättre elevsyn
    blir elevernas vilja och tankegångar-

  202. -till att ta ansvar i skolan större.

  203. Man kan som huvudman och lärare känna
    sig friare att ta tag i det-

  204. -och inte känna
    att det bara är betygen som räknas.

  205. Fråga till publiken: Är regeringen
    viktigast? Rött eller grönt?

  206. Jag sa ju att ni ska vara redo.

  207. Lite ambivalent. Ni får vara snabbare
    nästa gång. Jag håller koll på er.

  208. Vi hade en publikfråga.

  209. Om micken funkar.

  210. Jag håller med dig om
    att man ska fråga eleverna först.

  211. Jag är ny på Naturskyddsföreningen.
    I hemläxa fick jag fundera på frågan.

  212. Jag är globalorienterad statsvetare
    och sakkunnig i hållbar utveckling.

  213. Hur ska jag nå alla elever, även de
    som inte går på de bästa skolorna?

  214. Som inte går på globala gymnasiet?
    Vad gör alla elever i alla årskurser?

  215. Jo, de har svenska, engelska
    och matte. Det måste vi lära oss.

  216. Jag har klurat på det här sen i går.
    Jag har en idé.

  217. Jag har väntat hela dagen på
    att bolla detta.

  218. Så nu börjar jag med
    elevperspektivet. Vad händer om...?

  219. Jag jobbar extra som lärare. Det
    kan vara svårt att motivera elever.

  220. "Nästa år ska vi på nationella proven
    ha hållbarhetstema."

  221. "Ni kommer att få räkna på utsläpp,
    debattera en hållbarhetsfråga"-

  222. -"och på engelskan
    får ni ett globalt problem."

  223. Då får matteläraren en gång i veckan
    räkna på konsumtion.

  224. Du kan på engelskan ta in litteratur
    från hela världen och tala om ebola.

  225. Sen får alla skriva en debattartikel
    där de får välja att debattera-

  226. -ett problem att hitta en social,
    ekologisk och ekonomisk lösning på.

  227. Och så får de betyg i
    hur de debatterar det på svenska.

  228. Var det ett bra förslag?
    Grönt eller rött?

  229. Det funkar med ja, även om ni har
    lapparna för en anledning.

  230. Vad tycker panelen? Bra förslag?

  231. Jag kommer inte ihåg vad
    mina nationella prov handlade om.

  232. Jag skulle vilja...
    Det beror på i vilken kontext.

  233. Jag kan känna att problematiken är
    hur man lär ut hållbarhet i skolan.

  234. Jag ska försöka vara kortfattad.

  235. Det är en klassfråga när man börjar i
    änden klimatförändringar.

  236. Som nån sa: "Vi har inte definierat
    vad hållbarhet är, på konferensen."

  237. Det enklaste sättet att få alla...
    Jag ska...

  238. ...att få en värdering
    om naturen och om hållbarhet-

  239. -är att börja i låga åldrar
    och vara ute i naturen och lära sig-

  240. -att natur är nånting
    som är en del av mitt liv.

  241. Det är
    ingen produktion eller industri.

  242. Sen kommer kanske inte alla till
    det stadiet att man är klimatexpert-

  243. -men alla har hållbara värderingar.

  244. Problemet i skolan... "Vi har så
    bråttom, snart går världen under."

  245. Då kan det bli påtvingat.

  246. Ett nationellt prov kan bli så.
    "Nu ska alla lära sig om hållbarhet."

  247. Sen vet de inte ens
    vad en brännässla är.

  248. Det ser ärligt talat ut så i dag
    bland många unga.

  249. Vi får avsluta där.
    Vi får snacka om detta mer sen.

  250. Med det skulle jag vilja tacka
    panelen. - En varm applåd.

  251. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ungas delaktighet och medansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete och i arbetet för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, förbundsordförande för Sveriges elevråd; Mattias Hallberg, ordförande för Sveriges elevkårer; Sara Vikström Olsson, ordförande för Fältbiologerna och Bastian Anvelid Uller, ordförande i elevkåren vid Malmö latinskola. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Klimatsmarta kommuner

Fem kommuner delar med sig av sina erfarenheter från sitt miljöarbete. Det handlar om allt från snabbladdare för elbilar i Kungälv och lägenhetshus i trä i Borås till en konsumtionsfri månad i Örebro - något som skapade en viss irritation bland invånarna. Medverkande: Karolin Södermark, miljö- och energiplanerare Kungälv kommun, Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian i Eskilstuna, Hanna Dufva, enhetschef Örebro kommun, Susanne Arneborg, energisamordnare Borås kommun, och Peter Rydberg Krahl, projektledare klimatprogram Göteborgs stad. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Plast

Kjell Eriksson besöker Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent. Hon berättar hur det står till i världshaven och vad som händer med det skräp som ingen äger. Sedan följer vi Kjell till Returpack i Norrköping som tar emot 600 miljoner PET-flaskor varje år, och till Cleanaway, som köper flaskorna av Returpack. Här beskrivs PET-flaskans väg från pantad till ny flaska. Avslutningsvis får Johanna Stål, chefredaktör på tidningen Camino, chansen att rädda jorden på 60 sekunder.