Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utvecklingDela
  1. Jag heter Pernilla Ericols
    och är rektor på Globala gymnasiet.

  2. Jag heter Karolina Sandahl och jobbar
    som lärare på Globala gymnasiet.

  3. För tolv år sedan fick jag frågan,
    då hade jag jobbat två år som lärare-

  4. -från Globala gymnasiets
    före detta rektor Lars Benon.

  5. "Vill du vara med och bygga en skola
    där alla delar hänger ihop"-

  6. -"och där vi bygger system som lärare
    och elever kan befinna sig i och"-

  7. -"arbeta med ämnesövergripande
    projekt kring utmaningar som finns"-

  8. -"där eleven står i centrum och
    där vi tillsammans inom skolan och"-

  9. -"med aktörer utanför skolan bygger
    en meningsfull, lustfylld skola."

  10. Jag trodde att jag drömde
    att jag fick den där frågan.

  11. Två år efter, 2004, efter många långa
    diskussioner och hårt arbete-

  12. -så startade Stockholms stad den
    kommunala skolan Globala gymnasiet.

  13. Så nu ser ni på bilden där
    så står det tioårsjubileum.

  14. I år har vi alltså funnits i tio år
    och skolan startade 2004.

  15. Då var vi sex sju stycken som jobbade
    på skolan, vi hade 90 elever-

  16. -och ett program,
    samhällsvetenskapliga programmet.

  17. I dag har vi fyra program:
    naturvetenskapliga, estetiska-

  18. -samhällsvetenskapliga och vårt
    senaste program: språkintroduktion-

  19. -med elever
    som är nyanlända i Sverige.

  20. Vi har 45 lärare och 60 totalt
    i personalen som jobbar.

  21. Många av frågorna
    jag fick för tolv år sedan-

  22. -är mycket som lever kvar, framför
    allt ett ganska hållbart system.

  23. Jag började jobba på Globala
    gymnasiet för tre år sedan.

  24. Jag kunde ingenting om lärande
    för hållbar utveckling-

  25. -men jag var intresserad och nyfiken.
    Även om man inte har koll på allt-

  26. -så räcker det långt.
    Lärande för hållbar utveckling-

  27. -är vårt uppdrag och vår vision,
    men också något vi gör nu.

  28. Det handlar mycket om innehåll.
    Det är inte skilt från annat vi gör-

  29. -vi är förankrade
    i kursmål och programmål.

  30. Hos oss har vi ett särskilt fokus
    på globala miljö- och rättvisefrågor.

  31. Så klart handlar det om lärandet,
    förhållningssättet och kunskapssynen.

  32. På Globala gymnasiet har vi valt en
    modell med tvärvetenskapligt lärande-

  33. -projektbaserat och mycket fokus
    på att lära tillsammans.

  34. Det handlar mycket om organisation,
    flexibilitet är ett nyckelord.

  35. Det handlar om att ge förutsättningar
    för lärarna att arbeta i lag-

  36. -och att ge förutsättningar för de
    pedagogiska målen att vara ledande-

  37. -och där har vi "flexibelt schema",
    som är väldigt grundläggande för oss.

  38. Det handlar om att det är en fråga
    för alla, inte bara för några lärare.

  39. Det är inte en fråga
    för bara lärare och elever heller-

  40. -utan för alla på Globala gymnasiet.
    Det är grundläggande-

  41. -om man ska lyckas med lärande
    för hållbar utveckling.

  42. Man skulle också kunna kalla det
    för ett framåtinriktat lärande-

  43. -om man vill tala
    mer generellt om det här.

  44. Jag ska säga några ord
    om Globala gymnasiets vision.

  45. En del fokuserar på eleverna,
    alltså de som är viktigast.

  46. Det finns även en del som handlar mer
    om vision för pedagogisk utveckling.

  47. Det som är intressant med visionen
    är att den växte fram första året-

  48. -med hjälp av en forskare. Han var
    med eleverna under nästan ett år-

  49. -och med hjälp av eleverna
    växte då den här visionen fram.

  50. Sedan dess har den reviderats
    i skolans skolkonferens-

  51. -med rektor, lärare och elever.
    Mycket av det ursprungliga är kvar-

  52. -men en del har förändrats i relation
    till vad eleverna tänker.

  53. Nästa års revision som ni ser
    som "han/hon" på tredje punkten-

  54. -kommer att vara "hen".
    Men så här ser det ut på hemsidan nu.

  55. Vision har de allra flesta
    verksamheter och det som är centralt-

  56. -är att:
    1. En vision är enande för oss.

  57. Det här är ett exempel på hur vi
    jobbar med att ha gemensamma språk-

  58. -elever, lärare och övrig personal.

  59. Ett annat syfte är ju att det här är
    det vi ska göra i vår undervisning.

  60. Det här ska vi omsätta,
    så det blir tydligt:

  61. "Vad ska vi ha för syften
    i våra ämnesövergripande projekt?"

  62. Och inte minst när vi utvärderar.
    Efter tre år på Globala gymnasiet-

  63. -samtalar vi med eleverna i grupper.

  64. Har utbildningen bidragit till det
    och i så fall hur? Eller inte?

  65. Om vi landar i att vi har lyckats
    med det här på Globala gymnasiet-

  66. -så kan man ju fundera på vad
    det är som gjort att vi har lyckats.

  67. Det handlar ju om långsiktighet
    och ett målinriktat arbete-

  68. -och det jag finner grundläggande
    i lärande för hållbar utveckling.

  69. Det handlar om att leda mot mål, att
    ha ett systematiskt kvalitetsarbete-

  70. -att kommunicera lärande för hållbar
    utveckling. En utmaning för mig-

  71. -när jag inte kände till begreppet,
    men förväntades kommunicera det här.

  72. Jag har lärt mig, men det är viktigt
    att tala om det i olika sammanhang.

  73. Det handlar också om konkreta saker,
    där rekrytering är superviktigt-

  74. -och Globala gymnasiet har haft
    goda omständigheter-

  75. -eftersom skolan startade sprungen ur
    denna idé och kunde rekrytera direkt.

  76. Så är det ju inte överallt, så därför
    blir nästa sak också viktig-

  77. -att satsa på kompetensutveckling
    i den personalgrupp man har.

  78. Där är vi inne
    i ett viktigt arbete just nu-

  79. -där vi ser över kompetens,
    vad har vi för utvecklingsbehov-

  80. -var ska vi sätta målet i ett kortare
    och i ett längre perspektiv.

  81. Man kan säga mycket om dessa punkter
    och vi har två minuter kvar.

  82. "Helhet" och "sammanhang"
    är de två ord jag hört mest nu.

  83. Och det skulle jag säga...
    Det kanske är en av fyra-

  84. -som är det viktigaste.
    Det finns på många olika sätt-

  85. -allt ifrån hur vi formulerar mål
    till hur vi organiserar verksamheten-

  86. -till undervisning och innehåll.
    Koppling mellan kunskap och handling-

  87. -koppling mellan alla ämnen och många
    perspektiv, utifrån vår värld-

  88. -som ju inte är uppdelad i ämnen,
    utan är komplex till sin natur.

  89. Då måste vi också ha
    en komplex organisation-

  90. -för att kunna möta
    det som är i verkligheten.

  91. Här finns det massa konkreta exempel
    om hur vi jobbar just nu-

  92. -i ett klimatrollspel. Med
    språkintroduktionseleverna följer vi-

  93. -en varas liv och förstår saker om
    globalisering och hållbar konsumtion.

  94. Det handlar också om
    den kultur av samarbete som vi har-

  95. -för att jobba
    med hållbar utveckling.

  96. Det handlar om att vilja
    och få rätt förutsättningar.

  97. Det är i allra högsta grad
    en ledningsfråga också.

  98. Vi kan gå in på
    det som vi tänker med resultat-

  99. -förändringsbenägenhet,
    delaktighet och inflytande.

  100. Där tänker jag att man bygger in
    i lärarens professionalitet-

  101. -att jag som lärare
    är bärare av skolutveckling.

  102. Jag är lärare,
    men också en del av utveckling.

  103. Då är det viktigt att organisera
    tjänster på det sättet-

  104. -så att lärare kan delta
    kontinuerligt i utvecklingsarbete.

  105. Man ska ta tillvara allas kompetens:
    lärare, övrig personal och elever-

  106. -och att ge alla möjlighet
    till utveckling och utmaning-

  107. -för då skapas energi
    att fortsätta driva det här arbetet.

  108. Det handlar om den professionella
    lärarrollen, men också om-

  109. -att ha en tro på elevernas vilja
    att vara med i arbetet.

  110. Inte för att det står i läroplanen,
    utan för att de behöver vara aktiva-

  111. -för att skapa engagemang
    och riktigt bra utbildning.

  112. Resultat då. Det är svårt att fundera
    kring vad exakt i våra resultat-

  113. -man kan koppla till vårt arbete
    med lärande för hållbar utveckling.

  114. Men eftersom hela vår idé om lärande
    bygger på det så gör vi kopplingen.

  115. Och vi ser i våra resultat att
    det finns motivation och drivkraft.

  116. Vi ser det i att elever
    och personal är trygga och trivs.

  117. Vi har låg personalomsättning,
    lågt antal avhopp bland eleverna.

  118. Vi har ett högt engagemang
    i elevorganisationer osv.

  119. Men en sak som jag vill lyfta och var
    en av de första jag såg som rektor-

  120. -är hur undervisningen motiverar
    eleverna att vilja lära sig mera.

  121. För mig var det unikt. Jag hade
    inte sett resultaten på andra skolor-

  122. -och jag har jobbat på framgångsrika
    skolor med engagerade lärare.

  123. Över åren, så säger cirka
    80 procent av våra elever att-

  124. -undervisningen motiverar dem att
    lära sig mer. Stockholms län snittar-

  125. -på runt 50 procent.
    Det är ganska stora skillnader.

  126. Det är grundläggande
    för lärande om hållbar utveckling.

  127. Eleverna skaffar sig kunskaper,
    erfarenheter, tro på egna förmågan.

  128. Viljan att lära sig mer är central om
    vi ska gå från kunskap till handling-

  129. -som också sträcker sig
    utanför gymnasietiden.

  130. Jag skulle vilja tacka er,
    tack så hemskt mycket.

  131. Innan ni går ska jag ställa en fråga.

  132. Globala gymnasiet
    är ett fantastiskt exempel-

  133. -men okej...
    Jättesnabbt, för alla är hungriga.

  134. Vad är er största utmaning?
    Vad har ni kvar att jobba på? En sak.

  135. Det som jag tänker som inte är kvar,
    men som alltid är där.

  136. Det är det som har nämnts
    denna förmiddag, det är processer-

  137. -och att jobba i processer tar tid.

  138. Jag tycker inte om att man
    som lärare säger "jag har inte tid"-

  139. -men det är så att om man inte bygger
    in, i den befintliga tjänsten-

  140. -att vi ska utveckla och koppla
    alla de delarna som behövs-

  141. -för att jobba med
    de här komplexa frågorna.

  142. Då måste det finnas utrymme,
    både organisatoriskt och med tid-

  143. -så att man kan våga tänka
    att skolan är en ständig process-

  144. -och få stöd i det.

  145. Det låter jättevackert. Med det
    vill jag tacka er så hemskt mycket.

  146. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Deras fokusområde, uppdrag och vision är hållbar utveckling. Det handlar om innehåll, lärande och synen på kunskap. På Globala gymnasiet arbetar man projektbaserat och tvärvetenskapligt med fokus på att lära tillsammans. Målet med undervisningen är bland annat att eleverna ska se sina kvaliteter och utvecklingsmöjligheter och förstå den globala världssituationen med både problem och förändringsmöjligheter. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Miljövårdsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolutveckling, Undervisning, Undervisning i naturvetenskapliga ämnen
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Restavfall och papper

Papper kan återvinnas upp till sju gånger! Det får vår reporter Kjell Eriksson lära sig av Anna Fråne på IVL Svenska miljöinstitutet. Han träffar också bloggaren Anna Rydne som använder tygblöjor på sina barn för att minska på sitt avfall. Vad händer egentligen med vårt restavfall? Kjell besöker Tekniska verken i Linköping och får se hur en enorm klo lyfter fem ton sopor rakt in i ugnen där de förbränns.