Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Den urbana idén om vattenDela
  1. Jag jobbade hos föregångaren
    till Thames Water för 42 år sen.

  2. Det var Storlondons VA-avdelning.

  3. En uppgift jag hade var att undersöka
    kloakerna. Vi visste inte var de låg.

  4. Och jag planerade
    hur de skulle renoveras.

  5. Kommunen, Greater London Council,
    bekostade min universitetsutbildning-

  6. -så jag har varma känslor
    för Greater London Council.

  7. Jag har inte lika varma känslor
    för Thames Water.

  8. Jag har jobbat
    med tunneln vid Themsen.

  9. Jag studerade sedimentproblem med
    beräkningsströmningsdynamik.

  10. Jag skrev en rapport om att använda SUDS
    - hållbar dagvattenhantering.

  11. Bilaga E i rapporten från 2010.

  12. Men vi skulle inte beakta infiltration-

  13. -eller något av det
    som jag ska prata om i dag-

  14. -så föga överraskande tyckte man
    att SUDS var för dyrt och gav för lite.

  15. Vi får se.
    Jag tänker inte börja tjafsa med Phil.

  16. Jag föreslog faktiskt
    att han skulle komma hit.

  17. Jag ska bara presentera några belägg
    från pågående projekt-

  18. -som kanske får er att tycka att
    tunneln baseras på falska premisser.

  19. Ordföranden i styrgruppen för tunneln
    har ändrat åsikt om vad som är bäst.

  20. Han tycker inte att den är nödvändig.

  21. Vi har många problem att tänka på,
    och Phil pratade mycket om lösningar.

  22. Ingenjörer älskar problem.
    En person sa till mig häromdagen:

  23. "Du som är ingenjör, varför pratar du
    inte om lösningar?" Mer om det sen.

  24. London har faktiskt mindre årsnederbörd
    än Melbourne.

  25. Det kanske ni inte tror, men så är det.

  26. London och hela sydöstra England
    har stor brist på vatten-

  27. -så Thames Water har byggt
    avsaltningsanläggningar.

  28. Det är ett stort problem.
    Vi har även andra problem-

  29. -inte bara med politikerna
    på Downing Street 10 nere till vänster.

  30. Vi får översvämningar varje år.

  31. Nere till vänster ser ni
    en av de saker som Phil vill få bort-

  32. -ett avlopp ut i Themsen
    för att förhindra översvämning.

  33. Föroreningar från vattenutsläpp är ett
    problem och påverkar ekosystemet.

  34. Det som kommer ut ur dessa avlopp
    är inte kloakvatten-

  35. -det är mest dagvatten - och lite
    avloppsvatten, men det hör inte hit.

  36. Sen har vi alla människor.
    Det bor många människor där.

  37. Och befolkningen ökar,
    det har flera talare har tagit upp.

  38. Hur kan vi hantera våra jättestäder?

  39. I min holländska grupp sysslar vi med
    mindre städer, de är lite försummade.

  40. Med Asiatiska utvecklingsbanken
    tittar vi på mindre städer.

  41. Och så klimatförändringen.

  42. Hur hanterar vi det här? Det är ett
    falskt antagande att allt är problem.

  43. Inget av det här är problem,
    allt är möjligheter.

  44. Problemet är
    att världen styrs av ingenjörer.

  45. Efter det här är ska jag inledningstala
    på en brittisk konferens om vatten.

  46. Där kommer jag att tala
    om ingenjörsmentaliteten.

  47. Vi är fast i en ingenjörsmentalitet
    sen över 200 år tillbaka.

  48. Vi måste lösa problemet-

  49. -och problemet är skilt
    från allt annat som pågår i staden.

  50. I förmiddags talade flera arkitekter,
    vilket var utmärkt.

  51. Men inte ens arkitekter är immuna mot
    att inte ta vatten på allvar.

  52. Våra yrkesgrupper
    måste samarbeta bättre.

  53. I Storbritannien ligger stadsplanerarna
    lite efter på det här området.

  54. En av våra största utmaningar-

  55. -har varit att få olika kommunala
    avdelningar att samarbeta-

  56. -för att inte tala om
    att få organisationer att samarbeta.

  57. Jag har arbetat med Dordrecht ihop med
    Ellen. Det är ett föredöme.

  58. Hon kan berätta
    hur rörigt det är i Englands kommuner.

  59. Kan vi inte göra på ett bättre sätt?

  60. Vi hörde att EU:s definition av smarta
    städer tyvärr inte inkluderar vatten.

  61. Längst uppe till höger är en bild
    av de nya höghusen i Milano.

  62. Det ser ut som ett ställe
    där man kan tänka sig att bo.

  63. Längst ner ser ni Nederländerna.
    Där vill vi alla bo.

  64. Det här sker överallt.
    Ni ser att floden återställs i Seoul.

  65. I Freiburg i Tyskland har man alltid
    haft vatten längs gatorna.

  66. I Nederländerna utnyttjar man
    vatten på ett bra sätt i städerna.

  67. Tyvärr fick vi inte höra om New York
    i förmiddags.

  68. Många har säkert besökt High Line
    i New York, en trädgård i staden-

  69. -på ett gammalt
    upphöjt järnvägsområde.

  70. Den börjar bli
    ett av världens underverk.

  71. Den bobara staden. I New York
    ska man plantera en miljon träd.

  72. Man nyplanterar
    en miljon träd på gatorna.

  73. Så när vi försöker
    göra städerna bättre att leva i-

  74. -måste vi se till
    att vatten tas med i planerna.

  75. På den här bilden
    finns inte vatten med.

  76. Där finns kolonilotter.

  77. Vår borgmästare i London,
    Boris Johnson-

  78. -har glömt att det behövs vatten.

  79. Han vill
    att London blir Europas grönaste stad.

  80. Var ska vattnet komma ifrån? Ur Thames
    Waters kranar. Jättebra.

  81. Vad har vatten att göra
    med den bobara staden?

  82. Om ni vill veta mer kan ni kontakta mig.
    Jag har paper och rapporter.

  83. Jag tog bara ett exempel på varje.

  84. Enligt de Haan,
    som arbetar i Melbourne-

  85. -har vi tre behov:
    existens, relationer och tillväxt.

  86. För vår existens har vi fysiska behov,
    som säker tillgång på drickbart vatten.

  87. En säker källa kan vara
    att samla in det själv.

  88. I min trädgård har jag tre olika system
    för att ta vara på regnvattnet.

  89. Relationer: Social interaktion, ömse-
    sidiga relationer, sammanhållning.

  90. Säkra platser där människor och natur
    kan interagera.

  91. Vi såg det i förslagen för hur
    man skulle utveckla New York.

  92. Invånarna kan själva
    planera dagvattenhanteringen.

  93. Tillväxt: Självförtroende och
    förverkligande, kontroll och oberoende.

  94. Att man kan påverka.

  95. Enligt vattendirektivet i Europa ska
    allmänheten vara med och bestämma.

  96. Min son måste betala
    100 pund extra varje år för tunneln.

  97. Han tillfrågades aldrig. Han bor i
    Reading, ganska långt från London.

  98. Han var aldrig involverad. Den
    årliga vattenavgiften blir 30 % högre-

  99. -i all framtid
    för en tunnel som inte behövs.

  100. Det var trevliga saker,
    men det viktiga, då?

  101. Här är fina trädgårdsodlingar,
    men det finns stora frågor.

  102. Jag jobbar
    med ett forskningscentrum i Australien.

  103. Vi har fått 120 miljoner australiska
    dollar från näringslivet och staten.

  104. Den här bilden
    tog de fram för cirka fem år sen.

  105. Den visar att avrinningsvattnet
    från Melbourne med förorter...

  106. ...efter urbaniseringen-

  107. -är 463 gigaliter mer per år-

  108. -jämfört med innan.

  109. Vattenbehovet i Melbourne
    är 435 gigaliter per år.

  110. Så tanken var
    att knyta ihop de här två sakerna.

  111. Vattenavrinningen i staden
    är en resurs, en möjlighet.

  112. Man kan samla in vattnet på plats.

  113. Man samlar inte in det nedströms.

  114. Det är bra vid översvämningar och vid
    föroreningar. Ni kan nog tänka ut hur.

  115. Man kan ta vara på vattnet.

  116. Det kan behöva renas, kanske
    med en grön-blå infrastruktur.

  117. Det skyddar också mot översvämning.

  118. Det finns förstås även grå
    infrastruktur. Vi behöver en blandning.

  119. Vi behöver en blandning.

  120. Det finns flera fördelar
    med att ta hand om vattnet vid källan.

  121. Om det svämmar över kan ni
    ha vårtsvin på gatorna i Göteborg.

  122. Man kan återställa ekosystemet.

  123. Vi förstår mer om ekosystem efter
    Millennium Ecosystem Assessment-

  124. -som alla utvecklade länder
    och några utvecklingsländer deltog i.

  125. "Den rörbundna staden" är ett begrepp
    som kommer från en svensk rapport.

  126. Den handlar om en kommun.

  127. Jag fick höra talas om det av min
    doktorand i Luleå, Annicka Cettner-

  128. -som disputerade för några år sen.

  129. Lösningar som löser ett enda problem
    är inte det bästa för samhället.

  130. Många tror att Adam Smith
    bara skrev "Om folkens välstånd".

  131. Innan dess hade han skrivit
    en bok om rättvisa.

  132. Den handlade om att göra
    det bästa för samhället.

  133. Mer nyligen
    skrev Amartya Sen en bok om rättvisa.

  134. Det handlar om att fatta beslut
    när problemen är komplexa.

  135. Hur gör vi det bästa? Det mest hållbara.
    Jag fick med det ordet.

  136. Jag har skrivit en bok om hållbarhet och
    fått ett hållbarhetspris.

  137. Men jag ger upp, jag har ingen aning om
    vad det är, och inte Per-Arne heller.

  138. Politikerna
    har devalverat ordet så mycket.

  139. I vårt nationella ramverk
    för stadsplanering i England står det-

  140. -att projekt som är "uppenbart hållbara"
    ska få klartecken utan dröjsmål.

  141. Inte ens världens skarpaste hjärnor
    vet vad det betyder.

  142. Kommunministern Eric Pickles
    verkar förstå vad det betyder.

  143. Så är det i England. I Skottland
    och Wales är det annorlunda.

  144. Vi har inget val: Vi har bara råd
    med multifunktionell infrastruktur.

  145. Den måste klara många olika uppgifter.

  146. Myndigheter och föreskrifter
    måste förändras.

  147. Problemet är ofta föreskrifterna
    och hur myndigheterna är inrättade.

  148. I England har man en ny vattenlag-

  149. -som leder till
    mer konkurrens i vattensystemet.

  150. Alla här vet att våra vattensystem måste
    integreras.

  151. De måste hanteras som ett system.

  152. I England kommer det att bli tvärtom.

  153. Sen har vi attityderna
    hos dem som jobbar med det här.

  154. Det är många inblandade.
    Hur kan vi se till samhällets bästa?

  155. Alla här undrar nog hur man gör
    när så många är inblandade.

  156. Ellen är den enda här som har lyckats.

  157. Man har lyckats i Philadelphia.

  158. Philadelphia är för tättbebyggt. Det ser
    ni på bilden i mitten. Men de lyckas ju.

  159. De har fått priser för det här.

  160. De fick skriva om föreskrifterna för
    dagvatten och övertyga invånarna.

  161. Deras borgmästare Nutter - "knasboll" -
    tycker att det här är jättebra.

  162. Det här ger fördelar
    för staden som helhet.

  163. Borgmästaren ansvarar
    för allt i staden.

  164. Vår borgmästare i London är också
    en knasboll, men heter Boris Johnson.

  165. Han ansvarar för vissa saker,
    och annat ansvarar distrikten för-

  166. -och mycket av vattnet
    ansvarar Thames Water för.

  167. Så man kan säga
    att det är ett mischmasch.

  168. Center for Neighborhood Technology
    i Chicago analyserade fördelarna-

  169. -som Philadelphia skulle få-

  170. -när de satsar
    på 50 % grön infrastruktur.

  171. De ska fortfarande bygga en tunnel, men
    den blir hälften så stor.

  172. Sociala kostnader undviks
    när man får gröna jobb.

  173. Det är 100 miljoner dollar
    under livslängden.

  174. Phil nämnde 9 500 jobb
    när tunneln byggs-

  175. -men de här gröna jobben
    fortsätter för evigt.

  176. Det ökade värdet
    är totalt 2,8 miljarder dollar.

  177. Tunneln hade gett 180 miljoner dollar.

  178. Det här är på gång.
    Företaget heter CDM Smith.

  179. De här uppgifterna
    kommer från Mark Maimone.

  180. De gör det här.

  181. EPA, USA:s miljöskyddsmyndighet,
    håller ett öga på allt det här.

  182. Vi har nog inte tid
    att gå igenom den här texten-

  183. -men här finns några exempel.
    Det finns en fallstudie från Australien-

  184. -som visar att sett till hela livs-
    längden ger det här mer för pengarna.

  185. I Wales är det annorlunda.

  186. Deras privata vattenbolag
    har återgått i offentlig ägo.

  187. De har bytt regering
    och har en ny miljötillsynsmyndighet.

  188. Det här görs i Utrecht
    och till och med i London:

  189. I Mayes Brook Park har man använt
    ekosystemtjänster för att visa det.

  190. Kostnadsnyttoförhållandet är 1 till 7.

  191. 93 % av fördelarna kom från kulturella
    tjänster. Det är en eftersatt stadsdel.

  192. Vår regering lyssnade på det.

  193. Det här är baksidan
    av några av husen i Counter's creek.

  194. Där gör Thames Water
    pilotstudier av anpassningar.

  195. Som ni ser är det ganska svårt
    att få bort ytvattnet där-

  196. -men det är möjligt.

  197. Tyvärr måste allt värderas i pengar.

  198. Vi har några nya verktyg
    för att prissätta .

  199. Vi lämnar rörbundna lösningar
    som löser ett enda problem-

  200. -och ser till mervärdet.

  201. Vi integrerar infrastruktur
    i system av system.

  202. Här är kategorier...

  203. ...av fördelar som vi nu prissätter
    för vår grön-blå infrastruktur.

  204. Beräkningsverktyget
    finns tillgängligt i slutet av året.

  205. Thames Water är förresten med
    och finansierar det här projektet.

  206. Häromdagen fick jag frågan: "Är det här
    en bild eller finns det på riktigt?"

  207. Det här finns på riktigt.
    Det är en rondell i Illinois.

  208. Det är en multifunktionell plats:

  209. En rondell och en uppsamlingsplats
    för dagvatten, som renas här.

  210. En del av vattnet används
    för att kyla ner området.

  211. Den dämpar trafikbuller
    och är en park för musikfestivaler.

  212. Vad mer kan man önska
    av ett stycke infrastruktur? Tack.

  213. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den urbana idén om vatten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv. Det menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Att skapa bättre urbana områden innebär att vi måste tänka kring avlopp, vatten och miljö på ett mycket mer progressivt sätt. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Förvaltning, Geofysik, Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Vatten, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nationella dricksvattenkonferensen 2017

Toxisk algblomning i Sverige

Hur känner man igen en toxisk algblomning? Caroline Dirks från Livsmedelsverket berättar om den kartläggning av algblomningar i Sverige som just nu genomförs. Inspelat den 27 april 2017 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Arrangör: Svenskt Vatten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Att skydda och tillgängliggöra naturen

Vi måste skydda naturen för att den ska kunna ta hand om oss. Detta budskap vill miljöminister Karolina Skog (MP) sprida till allmänheten. Välmående skogar, ängsmarker och sjöar bidrar både till ett samhälles utveckling och till människors välbefinnande, menar hon. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.