Titta

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Om UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Föreläsningar och diskussioner från konferensen "Rädd eller förberedd? - så skapar skolan handlingskraft och framtidstro". Det handlar om skolans förutsättningar att ge unga människor framtidstro och verktyg att forma en hållbar framtid. Nya krav ställs på skolledare och lärare som är nyckelpersoner för att förändra situationen. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Rädd eller förberedd? : Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningenDela
  1. Det är dags att snacka lite mer om
    lärarutbildningen.

  2. Yes, jag tänkte att vi kunde bygga
    vidare på det Pia snackade om.

  3. Har ni det stöd som ni behöver från
    systemhåll? Nån som vill hugga?

  4. Ska vi börja med Anders?
    Från politiken, exempelvis.

  5. Pushar styrdokumenten er
    att göra ert bästa?

  6. Ja. Vi har en omfattande, lite väl
    detaljerad ibland, examensordning-

  7. -som styr vår verksamhet, men vi har
    friutrymme att forma utbildningarna.

  8. Varje lärosäte
    vill profilera sig på sitt sätt.

  9. -Vad tycker du, Örjan?
    -Lärarutbildningen har reformerats.

  10. Vi har en ny lärarutbildning.
    Ni som jobbar som lärare vet det.

  11. Vi har upplevt förändringar i
    lärarutbildningen. Den infördes 2011.

  12. Vi jobbar med
    att förhålla oss till den.

  13. Vi har styrdokumenten
    som talar om för oss.

  14. Vad står det om
    hållbar utveckling där?

  15. Jo, det kan man läsa inne i
    examensmålen.

  16. Det finns 23 stycken examensmål
    i lärarutbildningen.

  17. I det sista examensmålet
    nämns hållbar utveckling.

  18. En blivande lärare ska utveckla
    sin värderingsförmåga-

  19. -kring hållbar utveckling
    och mänskliga rättigheter.

  20. Det var lite löst.
    Eller vad säger du, Hans?

  21. Man kan tycka att det är lite löst
    om det bara står i det sista målet.

  22. Men vi har en väldigt stor frihet-

  23. -trots ett högt tal examensmål
    att förhålla oss till-

  24. -att utforma våra utbildningar
    som vi vill ha dem.

  25. Vi snackade om kunskapssupport, vi
    byter ord från "lyft" till nåt annat.

  26. Kunskapssupport
    för alla lärare som är i gång nu.

  27. De färska lärarna som kommer från era
    universitet, är de fullblodiga-

  28. -i sitt lärande för hållbar
    utveckling att de blir drömgänget?

  29. Eller måste ni kontrolleras?
    Måste vi utvärdera er på nåt sätt?

  30. Är ni sugna på att utvärderas?
    Eller är ni trötta på att utvärderas?

  31. Vi måste granskas. UKÄ gör
    granskningar av högre utbildningar.

  32. Man tar
    ett utbildningsprogram i taget.

  33. Om nåt år kommer lärarutbildningen
    att få en liknande granskning.

  34. -Just för hållbar utveckling?
    -Lärarutbildningarna.

  35. Vad UKÄ tittar på är hur de studenter
    som har gått igenom den-

  36. -har uppfyllt examensmålen.

  37. Det vill till att vi har... Att de
    har fått den handlingskompetens-

  38. -som de behöver, och det ska synas i
    de examensarbeten som de gör.

  39. Att de har fått med sig
    hållbarhetsperspektivet också.

  40. Om vi nördar ner oss lite i
    de nya direktiven från 2011...

  41. Som jag har förstått det såg Göteborg
    lite problem med direktiven.

  42. Vad var det för problem
    och hur har ni hanterat det?

  43. Hållbarhetsperspektivet är
    en ämnesöverskridande sak.

  44. I den förra lärarutbildningen var det
    i det allmänna utbildningsområdet.

  45. Gemensamma kurser.

  46. Det kallas numera för
    den utbildningsvetenskapliga kärnan.

  47. Den har ungefär samma utrymme-

  48. -men i styrdokumenten står ingenting
    om hållbar utveckling i kärnkurserna.

  49. Vi såg det som ett problem att
    inte ha ett ämnesöverskridande sätt.

  50. I stället blev det
    ett större fokus på ämnet.

  51. Ämnesstudierna
    fick ett större utrymme.

  52. Det förväntades nog
    att vi skulle få med det.

  53. Rätt tänkt
    att få med hållbarhetsfrågor-

  54. -men där
    har ämnesinstitutionerna ansvaret.

  55. Efter ett år såg vi att det inte
    hade kommit med tillräckligt väl.

  56. -Vi fick försöka hitta på nåt nytt.
    -Vad var det? Gud, vad spännande!

  57. Vi införde ett tema i
    ämneslärarprogrammet i Göteborg:

  58. "Hållbar utveckling
    med människan i centrum."

  59. Det perspektivet är för att vi
    vill få med mänskliga rättigheter.

  60. Vi bad ämnesinstitutionerna
    att de varje onsdagseftermiddag-

  61. -skulle ha det schemafritt-

  62. -och så skulle alla träffas för
    gemensamma föreläsningar.

  63. 200 studenter i en årskurs-

  64. -som fick de här erfarenheterna.

  65. Är ni bäst på lärande för hållbar
    utveckling jämfört med de andra två?

  66. Det skulle jag gärna jämföra,
    men vi har ett sätt att hantera det.

  67. Är det meningen att det ska vara
    lite olika varianter?

  68. Eller får man samma kvalitet
    vart man än söker sig i Sverige?

  69. Själva poängen är att alla ska uppnå
    den nivå som står i examensordningen.

  70. Sen är det upp till lärosätena att
    utforma utbildningen på bästa sätt.

  71. Utifrån de förutsättningar som finns.
    Det ser olika ut på våra lärosäten.

  72. Vilket universitet är mest profilerat
    på miljö och hållbar utveckling?

  73. Sen Malmö högskola bildades -98 har
    miljöperspektivet varit framskrivet.

  74. Som ett av tre perspektiv som
    skulle genomsyra all vår utbildning.

  75. När våra visionsplaner skrivs om och
    uppdateras så formuleras det här om.

  76. Men det finns ändå kvar. Det har
    blivit mer kvalificerat efterhand.

  77. Nu talar man om
    att våra studenter ska ha förmåga-

  78. -att identifiera, initiera och leda-

  79. -förändringsprocesser som ska möta
    samhällets utmaningar.

  80. Det inbegriper handlingskompetens och
    hållbar utveckling.

  81. Då kan man fundera på hur vi gjorde
    i vår tidigare utbildning.

  82. Då handlade det om att man skulle
    integrera perspektiven i alla kurser.

  83. Det är ju bra. Integration är
    positivt och funkar i dessa frågor.

  84. Det finns också risker
    att det osynliggörs-

  85. -för lärare
    och framförallt för studenterna.

  86. Att man inte ser...

  87. Vi märkte det när vi frågade om man
    hade jobbat med perspektiven.

  88. Så det handlar om både och.
    Inför 2011 så...

  89. ...skulle vi designa
    den nya utbildningen.

  90. Vi kom fram till att vi behöver sätta
    en kurs som samlar-

  91. -ämneslärarstudenter
    över ämnesgränserna-

  92. -för att bereda förutsättningar för
    att få i gång arbetet mellan ämnena.

  93. Vi har skapat en kurs som heter
    Globala utmaningar i en ämneskontext.

  94. Så det ingår i ämnesstudierna.

  95. Har ni löst det på samma sätt, Hans?
    En samlingsplats för integration.

  96. Det ser olika ut beroende på
    vilken lärarutbildningen är.

  97. Vi har i
    de flesta lärarutbildningar...

  98. Vi ligger inte lika långt fram
    som i Malmö och Göteborg.

  99. Men vi har moment eller kurser som
    behandlar just hållbar utveckling.

  100. Det är nånting som vi ser över
    och jobbar med kontinuerligt.

  101. Är det era förebilder
    vid sidan om dig?

  102. Vi sneglar på varandra nationellt
    och internationellt inom utbildning.

  103. Stockholms universitet är ett
    ganska ungt lärarutbildaruniversitet.

  104. Vi tog över verksamheten från
    Lärarhögskolan i Stockholm 2008.

  105. Vi kämpar på ganska mycket med
    att få hela strukturen-

  106. -och få lärarutbildningen att bli
    hela universitetets angelägenhet.

  107. Att få med alla att jobba mot en
    så bra lärarutbildning som möjligt.

  108. Inom ramen för hållbar utveckling
    och hållbart tänkande...

  109. Stockholms universitet
    blev miljöcertifierat i år.

  110. Vi är 70 000 studenter
    och 5 500 anställda.

  111. Vi började processen för fyra år sen
    och nu har vi nått fram.

  112. -Är ni också miljöcertifierade?
    -Ja.

  113. Vi tänkte bjuda in andra frågor.
    Utbildarna är grunden för framtiden.

  114. Frågor, funderingar?

  115. Mikrofon...kommer.

  116. Vi borde ha pausmusik. Dam-dam-dam,
    dam-dam-dam-dam.

  117. Hon kommer fram på scenen.
    Vi tänkte ta det i bänkarna.

  118. -Slå dig ned. Vill du ha blomma?
    -Det fanns en mikrofon där nere.

  119. Är det ett problem att lärarutbild-
    ningen är så lätt att komma in på?

  120. Att det försvårar hela processen.
    Har ni reflekterat över det?

  121. Ska vi ha en tröskel?

  122. Du kan få en blomma.

  123. Frågan hamnar lite bredvid den här
    diskussionen om hållbar utveckling.

  124. Det är två olika frågor
    om hur det ser ut.

  125. Det är Sveriges största utbildning.
    Det antas över 12 000 studenter.

  126. Skolorna skriker efter fler lärare.

  127. Vi har ett ansvar att göra läraryrket
    mer attraktivt-

  128. -så att fler ungdomar söker sig till
    lärarutbildningen.

  129. Vi ska gemensamt ta ansvaret
    och inte prata illa om skolan.

  130. Vi har hört många exempel på
    hur bra svensk skola är.

  131. Man kan läsa PISA-undersökningen med
    andra ögon.

  132. Det är strukturella problem, och inte
    enbart skola och lärarutbildning.

  133. Nu tar vi initiativ i
    frågan om hållbarhetsfrågor.

  134. Örjan vinkade på samma fråga.

  135. Det är viktigt med läraryrkets
    och lärarutbildningens status.

  136. Vi ska inte diskutera skillnader
    mellan olika högskolor.

  137. Vi har utbildningen på en högskola-

  138. -där vi har närheten till
    utbildningsvetenskaplig forskning-

  139. -och annan forskning
    som vi behöver också-

  140. -och andra institutioner som vi har
    i Stockholm, Göteborg och Malmö.

  141. Grejen som vi hittade på,
    då är vi ibland på Universeum-

  142. -för att diskutera
    biologisk mångfald.

  143. Vi kan vara på Världskulturmuseet
    och diskutera social hållbarhet.

  144. Man kan utnyttja alla resurser som
    finns på universitet och högskolor.

  145. Det var spännande.
    Jag tänkte på det Gustav Fridolin sa-

  146. -om att lärande inte bara är
    katederundervisning.

  147. Men hur ser det ut på
    lärarutbildningen på era ställen?

  148. Har ni mycket naturpedagogik?

  149. Hur vill ni ta er bort från
    katederundervisningen till nåt annat?

  150. Eller är det fortfarande skolbänken
    som gäller?

  151. Vi försöker arbeta med alternativa
    arbetssätt och utveckla dem.

  152. Det som vi dras med som ett problem
    är urholkning av resurserna.

  153. Lärarledd tid minskar.

  154. Det gäller alla utbildningar, men
    drabbar professionsutbildningar mest.

  155. Man behöver träffa både lärare och
    studentkamrater i högre utsträckning.

  156. Men visst finns inslagen-

  157. -med exkursioner
    och annorlunda arbetssätt.

  158. Varför är ni intresserade av
    modellskolan Nya latin i Malmö?

  159. Vad är ni sugna på där i det mötet?

  160. Det är en stor möjlighet i och med
    Naturskyddsföreningens engagemang.

  161. Malmö högskola är med och forskare
    och lärare kan möta skolans lärare.

  162. Vi kan tillsammans lära oss saker.
    Så det är en enorm förmån.

  163. Högskolan följer också
    den här processen-

  164. -och ser
    om det blir bättre av det hela.

  165. Vi har deltagit i gemensamma...
    Maria nämnde Design to improve life.

  166. Ett projekt där man vartannat år
    delar ut pris i hela världen.

  167. Ett design-Nobelpris som inför
    spännande och annorlunda arbetssätt-

  168. -som är tidskrävande
    men jätteintressanta.

  169. Vi ser fram emot att Latinskolan
    ska bli en övningsskola.

  170. Att kunna ta emot ännu fler
    lärarstudenter. De är på hugget.

  171. Fler frågor?

  172. Den som får micken fortast får prata.

  173. I Falun har vi lärarutbildning också
    på Högskolan Dalarna.

  174. Vi som jobbar med naturskola och
    utomhuspedagogik har ett samarbete.

  175. Vi hör att vi vill ha ämnesöver-
    gripande, tvärvetenskapliga saker.

  176. Men vi har väldigt svårt att komma in
    ordentligt på högskolorna-

  177. -med vår utomhuspedagogik som vi
    jobbar ämnesövergripande med.

  178. Men det är
    täta skott mellan institutionerna.

  179. Hur jobbar ni för att man ska jobba
    mera över ämnesgränserna?

  180. Utomhuspedagogik kan väl vara en
    självklarhet i all lärarutbildning.

  181. Svårigheten är
    att gå över ämnesgränserna-

  182. -och utnyttja varandras erfarenheter
    och sånt där.

  183. -Vad är problemet?
    -I och med fokuset på ämnet...

  184. ...i dagens skola
    och lärarutbildning-

  185. -är det ämnesinstitutionerna
    som är suveräna.

  186. Det är de som säger
    vilka kunskaper som ska ingå.

  187. Men man kan väl vara ute
    även om man har ett rörtänkande.

  188. Men det behöver
    organiseras och styras upp.

  189. -Det är det svåra.
    -Hur ska det kunna organiseras?

  190. Vad behövs för att det ska kunna
    organiseras? Vad saknar ni?

  191. En förståelse för
    hur viktigt det här är.

  192. -Från vilket håll?
    -Från våra kollegor.

  193. Hur går snacket om utomhus-
    pedagogik? Flummigt? Tungt? Viktigt?

  194. Ha mattelektion utomhus är självklart
    förstås om fem, sex år eller nu.

  195. Jag har en grund från naturskola i
    Lunds kommun, så jag brinner för det.

  196. Hållbar utveckling är så mycket
    större än utomhuspedagogik.

  197. Mest intressant
    när man pratar om utomhus är-

  198. -mötet med det verkliga livet
    och de verkliga problemen.

  199. Det kan vara lika mycket i stan,
    i alla ämnen-

  200. -som traditionella ut-i-skogen-tanken
    - som också är bra.

  201. Men ute är verkligen inne.

  202. Det kittlande är
    den autentiska dimensionen i detta.

  203. Vi hade en konferens i fjol i Malmö
    om utomhuspedagogik.

  204. Det kom fram som bärande. Utomhus
    i stadsmiljö var temat den gången.

  205. Stockholm, hur jobbar ni?
    Ni har den ultimata stadsmiljön.

  206. Man behöver inte bara kliva ut
    heller.

  207. Man kan lyfta in problemen på
    universitetsområdet också-

  208. -och belysa dem från olika håll-

  209. -så man får in det övergripande,
    tvärvetenskapliga tänket på campus.

  210. -Pratar du case-baserat?
    -Ja.

  211. Eller ta exempel från det som står i
    media. Man kan ta en tidningsartikel-

  212. -med nånting
    som är av tvärvetenskaplig karaktär-

  213. -för att diskutera olika aspekter.

  214. Jag är kemist, och det brukar stå
    mycket negativt om kemi i media.

  215. Det finns en svart bild av
    att kemi skitar ner allting.

  216. Delvis är det korrekt, men det finns
    mycket gott att ta med sig-

  217. -för att diskutera inom ramen för
    det som skrivs i media.

  218. Man kan utveckla det bredare än att
    bara koncentrera sig på just en sak.

  219. Håller du med om att
    stuprörstänkandet har trängt in?

  220. Skulle ni vilja vara lite friare?

  221. Ämnena styr väldigt mycket
    naturligtvis.

  222. -Var ditt svar ja?
    -Ja, det är ett ja.

  223. Vi har friheter, men
    våra egna strukturer binder upp oss.

  224. Men det är jätteknepigt
    och stora utbildningar.

  225. -Egna strukturer, får ni ta bort dem?
    -Ja.

  226. Men man kan inte rota i en struktur
    hur som helst.

  227. Man får tänka till
    när man nyanserar och göra om.

  228. På tal om intressekonflikter, som är
    intressant för att jobba på tvären...

  229. Det jobbar vi med i de olika ämnena.

  230. Forskning för lärande om hållbar
    utveckling lyfter fram det alltmer-

  231. -att intressekonflikter
    för att förstå olika perspektiv-

  232. -på frågor som är komplexa,
    är en bra utgångspunkt.

  233. -Där ville Örjan in.
    -Jo, jag vill gärna stödja...

  234. ...såna saker som att gå ut i skogen.
    Vi säger "alternativa lärmiljöer".

  235. Vi har inte skog inne i Göteborg,
    men vi har Universeum-

  236. -där vi kan vistas i en.
    Men vi har också andra museer.

  237. Man kan tänka på de förutsättningar
    man har och utnyttja dem.

  238. Världskulturmuseet gav oss möjlighet
    att diskutera social hållbarhet.

  239. Det var just då en utställning av
    en brasiliansk fotograf-

  240. -som skildrar världens orättvisor.

  241. Det gav mycket bränsle.

  242. Jag funderar på,
    hur bra är ni egentligen?

  243. -Skala 1-10.
    -Vad är självbilden, tänker jag?

  244. Om mina barn väljer lärarutbildning,
    får de topputbildning?

  245. "Lärande för hållbar utveckling
    är hög kvalitet. Hoppa in!"

  246. Eller känner ni:
    "Nja, vi är halvvägs."

  247. Vad är självbilden?
    Hur nöjda är ni, från ett till tio?

  248. Är det en sjua, en trea, eller...?

  249. -Vi är på väg.
    -På väg? Från vilken nivå?

  250. Det är den nya lärarutbildningen.
    Vi bygger båten medan vi kör den.

  251. Men var ligger ni nånstans?
    Bottenplatta?

  252. Är ni på trea och skäms,
    på väg upp och kanske syns litegrann?

  253. Eller ligger ni
    och smålirar på toppen?

  254. -Vi är på fem nu, men ska bli bäst.
    -Vad säger ni andra?

  255. Vi är bra på vissa områden,
    men inte över hela linjen.

  256. Ämneslärarutbildningen, om vi tittar
    på de som ska bli naturvetarlärare-

  257. -där levererar vi rätt bra.
    Men vi kan alltid bli bättre.

  258. Jo, men är du också en femma?

  259. Jag vågar inte uttala mig exakt.

  260. När du går och lägger dig känner du,
    "vilken bra lärarutbildning vi har"?

  261. Vi har haft
    det här perspektivet länge.

  262. Vi har spetsat det här nu och gjort
    lokala mål kring hållbar utveckling-

  263. -med flera frågor,
    för att sätta press på oss själva.

  264. För vi är inte nöjda.
    Vi behöver utveckla det här.

  265. Det finns bra forskning.

  266. Hur kan vi lyfta fram den
    för våra studenter?

  267. Hur kan vi inspirera våra lärare till
    forskningsprojekt inom dessa frågor?

  268. -Det låter som en sexa.
    -Jag är försiktig.

  269. Man brukar få tillbaka sånt
    i ansiktet.

  270. Men vi tar frågan allvarligt
    och vi jobbar systematiskt med den.

  271. Jag tänkte på direktiven som ni
    verkar lite "nja, så där" nöjda med.

  272. Vad ska nästa direktiv ge er?

  273. Vad är viktiga punkter som fattas
    för att ni ska få mer incitament?

  274. Vi har de direktiv vi behöver-

  275. -men vi måste utforma våra
    utbildningar på ett annorlunda sätt.

  276. En annan fråga
    har vi inte ens berört här.

  277. Det finns mängder med lärare som inte
    är de goda exempel som vi ser här-

  278. -som skulle behöva stöd framförallt
    från skolhuvudmännen, kommunerna-

  279. -att få ta del av de fortbildnings-
    initiativ som borde finnas.

  280. Vi för en diskussion med
    Stockholms kommuner-

  281. -kring hur vi på skolnivå kan jobba
    med olika fortbildningsinitiativ-

  282. -där skolan själv får lyfta fram
    vad de tycker är intressant.

  283. Inte att vi tycker vad de ska göra.

  284. Om det ska bli bra
    måste det komma från skolans sida.

  285. Ni vill erbjuda utbildning.

  286. Ja, om skolan vill
    att vi kommer ut på plats-

  287. -och ger nån form av fortbildning.

  288. -Då måste de betala er.
    -Det blir som en uppdragsutbildning.

  289. -Det handlar om cash.
    -Det är cash i botten.

  290. Men det finns redan
    utvecklingspeng för det.

  291. Det gäller att använda den
    på optimalt sätt.

  292. Hinner vi en fråga till?
    Det gör vi, va? - Där! Du var snabb.

  293. Ska du också upp och få blomma?

  294. Torbjörn heter jag. Jag gillar
    din inställning. Den är optimistisk.

  295. Det är fint att lärosätena kan
    påverka utanför grunduppdraget.

  296. Jag hoppas
    att det kan välta nån fördom.

  297. Vi har sett i dag
    att lärande för hållbar utveckling-

  298. -är ett förhållningssätt till
    lärande.

  299. Det handlar också om att lämna skolan
    för att besöka omvärlden.

  300. Jag har svårt att se att utbildningen
    i dag ger verktygen och ledarskapet-

  301. -för att hantera sin grupp utomhus.

  302. Ni förstår vad jag menar, va?

  303. Utomhuspedagogik för de flesta...
    Jag kan representera fältet.

  304. ...är inte att vara i skogen.
    Det är att lämna klassrummet.

  305. Så du tror inte
    att de har utbildningskompetensen-

  306. -att lära ut utomhus.

  307. Utomhuspedagogik är en metod.

  308. Det ska det inte stå nåt om
    i läroplanen.

  309. Det finns ett ledarskap också
    och det speglas inte.

  310. Vi hade en jättevillig fråga, så om
    vi kunde springa bort med micken-

  311. -så får vi en till fråga.

  312. Hon har vinkat där länge.

  313. -Ja, det är så många som vinkar.
    -Nu måste du få din fråga.

  314. -Det är inte en fråga.
    -Vi har två frågor kvar.

  315. Vi är studenter från Stockholms
    universitet som läser till lärare.

  316. Vi vill bara informera om att vi har
    varit på naturskola, haft utematte-

  317. -vi har varit ute på naturvetenskaps-
    kurser. Vi har fått det fantastiskt.

  318. Just nu har vi börjat på en kurs
    som handlar om hållbar utveckling.

  319. Så jag ville bara informera dig
    om det, Hans.

  320. Ni är alltså här på utbildning i dag.
    Det ingår i kursen att vara här.

  321. Det är alltså
    universitetskurs här i dag.

  322. -En kommentar.
    -Ja, efter sista frågan. - Mikrofon!

  323. Under tiden tackar jag
    så jättemycket för upplysningen.

  324. -Nöjda studenter i publiken.
    -Hans är nöjd med den!

  325. -Tack, tack.
    -Kör på.

  326. Ett jätteprojekt är att datorer blir
    mer och mer relevant i utbildningen.

  327. Hur ser ni på lärarutbildningen,
    att utbilda inom digital kompetens?

  328. -Digital kompetens?
    -Det ser vi som självklart.

  329. Vi använder det
    i så stor utsträckning som möjligt.

  330. Får jag också säga nånting om
    att gå ut i naturen?

  331. Jag är här som programledare för
    ämneslärarprogrammet.

  332. Inte mycket utomhuspedagogik där.

  333. Men mina kollegor
    som har förskola, 1-3 och 4-6-

  334. -är ute också.

  335. Grön lapp - röd lapp. Känner ni er
    trygga med lärarutbildningen?

  336. Ja... Kolla omkring er och se om ni
    hittar nån med olika färg på lappen.

  337. Då har ni nåt
    att prata om under fikapausen.

  338. Jättebra om röda och gröna möts
    över en kopp kaffe.

  339. -Vi vill tacka vår panel.
    -En stor applåd.

  340. Örjan Hansson, Anders Olsson
    och Hans Adolfsson.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka möjligheter har lärosätena i Sverige att påverka framtidens lärare att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling? Diskussion om vilka utmaningar lärarutbildningarna i Sverige står inför. Medverkande: Anders Olsson, utbildningschef på Fakulteten för lärande och samhällevid Malmö högskola; Örjan Hansson, programledare för Ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet; Hans Adolfsson, prorektor vid Stockholms universitet. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Ämnen:
Miljö, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Högskolor, Lärarutbildning, Miljöfrågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Handlingskraft och framtidstro

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Hon föreläser här om vad som krävs för att bygga framtidens skola så att eleverna får tillräcklig kunskap om hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hållbar skola

Erica Andrén är rektor och ledamot i förbundsstyrelsen Sveriges Skolledarförbund. Hon berättar om vikten av trygghet och bra utbildning i skolan för att motverka utanförskap. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Hur ska skolan ligga i framkant?

Diskussion om hur skolan och utbildningen kan vara i fas med samhällsutvecklingen och omvärlden. Medverkande: Bi Puranen, Carl Bennet och Sofia Rasmussen. Moderator: Svante Axelsson. Inspelat den 7 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling påverkar PISA-resultaten

Anders Jidesjö forskar om ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i världen. Här redovisar han några nyckelresultat som säger något om hur skolan kan göras till en mer relevant plats för kunskap. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utbildningens funktion i ett hållbart samhälle

Paneldiskussion om strategier för att göra utbildning relevant för eleverna. Medverkande: Helen Ängmo, Skolverket; Lars Strannegård, Handelshögskolan i Stockholm och Maria Jarlsdotter, Malmö Latin. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Skolans roll för en hållbar utveckling

Helen Ängmo är överdirektör för Skolverket. Hon föreläser om att omsätta idéer om hantering av världens miljöutmaningar i handling och att lyckas arbeta för hållbar utveckling. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Från idé till praktik - ett decennium av lärande för hållbar utveckling

Karolina Sandahl är lärare och Pernilla Ericols är rektor på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättar här om hur skolan startade. Skolans fokusområde är hållbar utveckling och ett av målen med undervisningen är att eleverna ska förstå världssituationen. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Implementering av lärande för hållbar utveckling och skolans organisation

Anna Mogren forskar på Karlstad universitet. Hon har undersökt i vilken omfattning svenska skolor har implementerat lärande för hållbar utveckling under de senaste tio åren. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Lärande för hållbar utveckling i Umeå

Margaretha Rönngren är ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå. Tillsammans med Pian Rosell, skolområdeschef, föreläser hon om hur man gjorde för att implementera lärande för hållbar utveckling i skolan i Umeå. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Utmaningar och möjligheter för lärarutbildningen

Diskussion om hur lärosätena i Sverige ska kunna påverka lärarna att få den kompetens som behövs för att kunna undervisa i hållbar utveckling. Medverkande: Anders Olsson, Örjan Hansson och Hans Adolfsson. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Vad behöver eleverna och vad får de?

På uppdrag av UNESCO har Ulla Lindqvist arbetat med en studie om sambanden mellan hållbar utbildning och så kallad quality education. Här berättar hon om sin rapport Framtidens utmaningar. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Så arbetar Sveriges bästa miljökommun med skola

Eva Ahlgren berättar hur Malmö arbetat för att bli Sveriges bästa miljökommun. Peter Pripp berättar om Malmö latinskolas arbete som Modellskola. Gunilla Håkansson, Maria Göransson och eleverna Timbe Liveröd, Stina Josefsson, Hugo Lindbäck och Ika Jakse Injac berrättar om projektet Visionörerna. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rädd eller förberedd?

Ungas delaktighet och medansvar

Paneldiskussion om ungas delaktighet i skolans förändringsarbete för att skapa hållbara samhällen. Medverkande: Mimmi Garpebring, Mattias Hallberg, Sara Vikström Olsson och Bastian Anvelid Uller. Inspelat den 7 november 2014. Arrangörer: Naturskyddsföreningen och Sveriges Skolledarförbund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Matavfall

Mycket av maten som produceras i världen når aldrig tallriken, utan slängs. Eftersom det tär på jordens resurser att producera mat, ger det en stor klimatpåverkan i alla led. Kjell Eriksson träffar Anna Richert som är matexpert på WWF. Hon ger hållbara tips hur man kan tänka kring mat. I Högdalen visas Kjell runt i underjorden och får smaka på rymdsallad. Och på Tekniska verken i Linköping gör man biogas av matavfallet.