Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Györg Fenyö - Med antisemitism som lagDela
  1. Den 19 mars 1944 började jude-
    förföljelsen på allvar i Budapest.

  2. -Och dina föräldrar var judar?
    -Ja.

  3. Det här är ett problem för sig.
    De var naturligtvis judar båda två.

  4. De gifte sig i synagogan i Budapest, men
    ingen av dem var religiös.

  5. 1939 så har de låtit döpa sig
    till protestantisk tro.

  6. Det var ett försök att undvika effekten
    av lagarna mot judar.

  7. -För att judehatet var så stort?
    -Det var ju lagstiftning mot judar.

  8. Ungern följde strikt
    det tyska mönstret.

  9. Ungern var det första landet i Europa på
    1900-talet-

  10. -som instiftade en lag mot judar,
    nämligen 1921, ett "Numerus clausus"-

  11. -som begränsade judarnas tillträde
    till universitetsstudier.

  12. De var så tidiga.

  13. Därmed blev det klart att det där landet
    var allt annat än roligt.

  14. Sommaren 1944, när jag var åtta år,
    började en flyttkarusell-

  15. -till judiska hus.

  16. Trots att de låtit döpa sig betraktades
    ni som judar?

  17. Javisst, de negligerade det totalt.
    Hitler var inte så nogräknad-

  18. -och inte hans ungerska yrkesbröder,
    utan där godkändes man totalt.

  19. Innan vi kommer in
    på när Tyskland gick in 1944...

  20. Tidigare, märkte du av antisemitism
    i Ungern då?

  21. Jag minns egentligen hur det var,
    men det är minnets minne...

  22. Men jag var nere på gatan,
    och jag måste ha varit fyra år...

  23. Det måste ha varit nån gång 1940,
    och så kom någon till mig och sa:

  24. "Jävla jude!"
    På ungerska låter det ännu värre.

  25. På ungerska, ordagrant översatt,
    heter det "stinkande jude".

  26. Då gick jag upp och frågade min mor:
    "Vad menas?" Jag hade ingen aning...

  27. -Visste du om att de varit judar?
    -Jag hade antagligen inte hört ordet.

  28. -Så första gången du fick veta...
    -Ja!

  29. Och då frågade jag henne:
    "Vad menas med detta?"

  30. Då sa hon att det bara finns
    goda människor och onda människor.

  31. Och ingen av dem var religiös,
    vi hade julgran...

  32. Min mamma höll Yom Kippur-fastan.

  33. När jag blev tonåring frågade jag
    henne: "Varför fastar du?"

  34. Då sa hon:
    "Till mina föräldrars minne."

  35. Men det är en lång och komplicerad
    historia, identitetsmässigt.

  36. Man kan säga att den lyckliga barndomen
    tog slut någon gång då-

  37. -när jag var åtta år eller dylikt.

  38. Nu började en flyttkarusell,
    min far var borta i kriget...

  39. -Och ni var tvungna att flytta?
    -De har inrättat... Det var hyreshus.

  40. De inrättade "judiska hyreshus"
    med en stor, gul stjärna på-

  41. -och dit fick alla judar flytta.

  42. Om vi bara backar lite, när de kallade
    dig "stinkande jude"-

  43. -var det enda gången innan Tyskland gick
    in som du märkte antisemitism?

  44. -Eller hände det fler gånger?
    -Det var nog den enda, vad jag minns.

  45. -Minns du när tyskarna gick in?
    -Oh, ja, jag stod på balkongen.

  46. Min mamma hade en fransk väninna
    som ringde. Det var en söndag.

  47. Hon ringde vid femtiden på morgonen
    och meddelade att tyskarna tågat in-

  48. -och jag gick ut på balkongen.
    Det finns en bild från vår balkong.

  49. Min far var amatörfotograf. Där jag
    växte upp fram till flyttningen-

  50. -apropå den så kallade
    lyckliga barndomen...

  51. Det här var vår balkong.

  52. Här på vägen
    kom en massa tyska tankers.

  53. På söndag förmiddag stod jag där
    och glodde på dem.

  54. -Förstod du nånting?
    -Nej.

  55. -Vad sa din mamma?
    -Att tyskarna har kommit in.

  56. -Verkade hon rädd?
    -Det är svårt att säga.

  57. Men den omedelbara konsekvensen blev
    att jag slutade gå i skolan.

  58. -Du fick inte gå i skolan?
    -Jag vet inte, men jag slutade.

  59. Jag gick i folkskolans andra klass.
    I Ungern började man som sexåring.

  60. -Hur förklarades...? Vad sa man?
    -Ingenting.

  61. Jag har minnesluckor
    som är oerhört utbredda.

  62. Jag har frågat mig själv förtvivlat:
    "Vad har jag gjort hela dagarna?"

  63. En period var jag alldeles ensam.
    Min mamma städade på kasernen.

  64. Jag kan absolut inte minnas
    vad jag gjorde på dagarna.

  65. -Minns du om du lekte med andra?
    -Nej. Då var jag redan i ghettot.

  66. Det är bara en lucka.

  67. Och sen, för att ni var judar,
    tvingades ni flytta från er lägenhet?

  68. Ja, vi fick flytta därifrån.
    Vi flyttade in hos några bekanta-

  69. -i en annan stadsdel, men därifrån
    flyttade vi ytterligare en gång.

  70. Var ni tvungna att dela lägenhet?
    Var det trångt? Kommer du ihåg?

  71. Jämfört med vad som senare skedde
    var det inte trångt.

  72. -Men jämfört med var du kom ifrån?
    -Ja, vi hade ju egen lägenhet.

  73. Inte så stor, men ändå. Två och ett
    halvt rum med allt som hörde till.

  74. En vanlig borgerlig tillvaro.
    Men det var två judiska hus-

  75. -dit vi fick flytta under 1944.

  76. Den andra flyttningen...
    Den första var i juni, antagligen.

  77. Hur många var ni i den första
    lägenheten, kommer du ihåg det?

  78. Inte exakt, för den andra familjen,
    det var väl hon-

  79. -och om hennes man var hemma,
    och de hade barn... Jag minns inte.

  80. -Hur stor var lägenheten?
    -Det vet jag inte.

  81. Det var inga problem.

  82. Och på nästa var det tillbaka
    till västra sidan, alltså Buda-

  83. -den västra delen av Budapest.

  84. Där bodde vi själva, lägenheten
    tillhörde en kusin till min far-

  85. -som också var borta någonstans. Jag
    hade ingen koll på de här grejerna.

  86. Men där bodde vi
    tills vi fick bo där.

  87. -Det var också ett "judiskt hus"?
    -Ja. Där bodde mamma, farmor och jag.

  88. Det var familjen,
    eftersom min pappa redan var borta.

  89. Farmor har bott med oss
    ända sen jag föddes.

  90. På den tiden
    minns jag inget speciellt.

  91. Jag minns att jag var väldigt road
    av att titta på flyganfall-

  92. -och väldigt ledsen över att jag fick gå
    ner till källaren-

  93. -i stället för att glo på flygplan.
    Jag var ett barn.

  94. Märkte...

  95. Ni tvingades flytta
    på grund av att ni var judar.

  96. Märkte ni på annat sätt
    av antisemitismen i Ungern?

  97. Jag lär ha fått en örfil
    på väg till tandläkaren-

  98. -på en stor boulevard,
    enbart på grund av mitt utseende.

  99. Jag hade väldigt rikligt
    med väldigt krulligt hår-

  100. -så utan att jag var medveten om det såg
    jag väldigt judisk ut.

  101. Det är väl så att dessa folk-

  102. -ungrarna och antagligen centraleuropéer
    och ukrainare-

  103. -känner igen en jude direkt, det är
    väldigt sällan de inte gör det.

  104. -Tvingades ni bära davidsstjärna?
    -Den infördes i april 1944.

  105. -Minns du det?
    -Ja.

  106. Vi kommer till en episod,
    det finns ingen chans att glömma det.

  107. Men innan dess var det någon som såg att
    du var jude och gav dig en örfil?

  108. Det måste ha varit en sån...
    Jag minns lite oklart-

  109. -men jag tror att min mamma var ganska
    arg och uppbragd över detta.

  110. Men varför och hur minns jag inte.

  111. Men det var ungefär allt
    jag kan säga.

  112. Sen tvingades ni bära davidsstjärna så
    att alla såg att ni var judar.

  113. -Och det kommer du ihåg?
    -Oh, ja.

  114. Hur kändes det? Eller som åttaåring
    kanske man inte tänker på det?

  115. Kommer du ihåg om din mamma
    eller farmor sa nånting om detta?

  116. Nej, inga verbala saker.

  117. -Och det här var på alla kläder?
    -Nej, det var på ytterkläderna.

  118. Men om du talar om vad jag märkte
    måste jag berätta en annan sak-

  119. -som jag minns, som var en tung tid, som
    jag upplevde också.

  120. Det var nämligen hösten 1942,
    när jag var sex år-

  121. -när min far fick inkallelsen
    för tjänstgöring igen-

  122. -den gången när de så småningom
    skulle till ryska fronten.

  123. Då vaknade jag en morgon,
    tydligen lite tidigare än vanligt-

  124. -och då satt min far på någon soffa,
    och såg ledsen ut.

  125. Jag trodde att vi skulle ut till
    en sorts weekendanläggning vid Donau-

  126. -dit vi brukade åka och ro
    i roddbåtar och bada och sånt.

  127. Man kunde bada i Donau på den tiden.
    Vi skulle inte dit.

  128. Då började införskaffandet
    av vinterkläder-

  129. -långkalsingar och solglasögon
    och såna där saker-

  130. -som man skulle ha med sig
    när man var på ryska fronten.

  131. -Till din pappa?
    -Ja.

  132. Förmodligen var han ledsen för att han
    skulle behöva åka till Ryssland.

  133. Då märkte jag det, och det var
    en så pass ångestladdad tid-

  134. -att jag kan känna
    den ångesten än i dag.

  135. Först samlades de in på en ort, kanske
    två, tre mil från Budapest.

  136. -Vilken ort, kommer du ihåg det?
    -Nagykáta.

  137. Det var ett berömt ställe
    på det viset.

  138. Jag minns att mamma och jag
    besökte honom, jag tror vi åkte tåg-

  139. -och så kom vi
    till det taggtrådsbegränsade...

  140. Något lerigt fält, det var grått
    och blött och lerigt och...

  141. Det var också mycket trist. Det
    var då jag såg honom sista gången.

  142. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

De vilda Vasarna

Författaren Herman Lindqvist berättar om sin bok "De vilda Vasarna" i vilken han förklarar hur det kommer sig att alla Europas kungafamiljer är släkt med Gustav Vasa. Han berättar om en inflytelserik ätt som med list, lögn, bedrägeri och brutalitet slog sig fram till tronen. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.