Titta

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Om UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Zombier, kvantbiologi, extrema hjärnor och kreativa psykoser är temat för den här vetenskapskvällen. Vi får lyssna till kända forskare och filosofer som berättar om annorlunda och förbluffande forskning och osannolika förklaringar. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor : Ovanliga hjärnorDela
  1. Vem skulle inte vilja ha
    en extrem hjärna?

  2. Eller åtminstone
    en extremt begåvad hjärna?

  3. De flesta av oss är tyvärr
    inte så lyckligt lottade.

  4. Ni kanske har sett
    dokumentären om Daniel Tammet.

  5. Det är en ung brittisk kille
    som minns över 20 000 decimaler i pi.

  6. Det kanske inte är så användbart,
    men jag skulle gärna ha så bra minne.

  7. Vår nästa gäst har studerat
    många olika extrema hjärnor.

  8. Hon har i åratal försökt hitta
    människor som lever–

  9. –med världens
    mest fantastiska hjärnstörningar.

  10. Hon är journalist
    och skriver om neurovetenskap.

  11. I dag leder hon
    den biomedicinska avdelningen–

  12. –på tidningen New Scientist.
    – Välkommen, Helen Thomson.

  13. Min historia börjar
    med ett telefonsamtal–

  14. –till neurologen Steven Laureys
    i Berlin.

  15. Det är hans sekreterare som ringer.
    Hon säger:

  16. "Hej. Ni bör nog komma ut
    och ta en titt på den här patienten"–

  17. –"för han säger till mig
    att han är död."

  18. Skälet till att jag vet det här är–

  19. –att jag har studerat personer som
    lider av märkliga hjärnstörningar.

  20. Personen som kom in
    till doktor Laureys den dagen–

  21. –lider nog av den märkligaste
    hjärnstörningen av alla.

  22. Men först ska jag berätta
    hur detta ovanliga arbete började.

  23. Det började när jag letade efter
    något hjärnrelaterat att skriva om.

  24. Då hittade jag en gammal tidning.
    Den var från 1878.

  25. Där beskrevs en underlig sjukdom
    som drabbade skogshuggare–

  26. –som jobbade i skogarna i norra Maine.

  27. Det var några skogshuggare–

  28. –som, när de blev skrämda,
    plötsligt hoppade till och skrek.

  29. Ibland slog de till
    den person som stod närmast.

  30. Andra skogshuggare tyckte
    att det var jättekul.

  31. De gömde sig därför ofta bakom träd–

  32. –för att skrämma de skogshuggare
    som led av den här åkomman.

  33. Neurologen William Beard åkte dit
    för att undersöka saken.

  34. Han hittade 50 människor
    som led av den här åkomman.

  35. Han märkte också att de inte bara
    överreagerade när de blev skrämda–

  36. –utan när de fick en uppmaning,
    så upprepade de uppmaningen–

  37. –och ibland spelade de upp den också.

  38. Han kallade dem "hoppare" eller
    "de hoppande fransmännen i Maine".

  39. Han fick en av dem
    att sätta in handen i eld.

  40. Han fick en annan
    att gala som en tupp.

  41. Han uppmanade en av dem
    att kasta en kniv.

  42. Han kastade den så hårt att den fast–
    nade i väggen bredvid Beards huvud.

  43. Jag skulle tro att han slutade
    med sina experiment efter det.

  44. Här har vi en bild som togs senare
    på en kvinnlig "hoppare".

  45. Jag tror att hon
    har blivit uppmanad att dansa.

  46. Jag fascinerades och ville veta mer
    om de här störningarna–

  47. –men det skrevs inte om dem
    på nästan hundra år.

  48. Men de dök upp under ett annat namn.

  49. Ibland kallades det "latah"
    och ibland "miryachit".

  50. I en tidning från 1884–

  51. –berättades det om en steward
    från Sibirien som led av miryachit.

  52. Här är ett utdrag ur tidningen:

  53. "Han led av en märklig nervsjukdom"–

  54. –"som fick honom att imitera allt
    som hans sinnen uppfattade."

  55. "För att reta honom grymtade
    några passagerare som grisar."

  56. "Andra hoppade
    och kastade sina hattar på däck."

  57. "Då härmade
    den stackars stewarden dem i detalj."

  58. "Han bad dem att låta bli att skrämma
    honom, och han blev väldigt arg."

  59. "Men han kunde inte låta bli
    att imitera ett rop eller en rörelse"–

  60. –"från de skoningslösa plågoandarna."

  61. Det som var så fascinerande var
    att det här var livsberättelser.

  62. Jag läser många artiklar om hjärnan.
    De handlar sällan om människan.

  63. Dessa människor benämns oftast
    med några få initialer–

  64. –och en kort beskrivning
    av deras sjukdom.

  65. Men nu hade jag fått en glimt av
    hur det var att leva med störningen.

  66. Jag funderade på om det kunde gå att
    hitta nån som led av den störningen.

  67. Jag undrade också vilka andra
    märkliga störningar det fanns–

  68. –och vilka som var mest märkliga.
    Jag ville hitta någon–

  69. –som led av en sån här störning
    och som kunde berätta om det.

  70. Därför beslöt jag mig för att skriva
    om de märkligaste hjärnstörningarna.

  71. Det skulle inte vara om själva
    störningen, utan om människan.

  72. Och jag tänkte inte göra
    som den underbare Oliver Sacks gjorde.

  73. Han skrev om människor i egenskap av
    patienter som vistades på sjukhus.

  74. Det skulle vara vanliga människor
    som levde med ovanliga hjärnor.

  75. Jag ville äta lunch med dem.

  76. Jag visste att storyn var bra, men
    inte att deras liv var så intressanta.

  77. Ju djupare jag grävde,
    desto mer förundrades jag–

  78. –och ju otroligare blev berättelserna.

  79. Tio personer har släppt in mig i
    sina liv. Jag skriver en bok om dem.

  80. I dag ska ni få träffa några av dem.

  81. Den första som jag stötte på
    beskrevs i tidningsartikeln–

  82. –som en 51–årig högerhänt man.

  83. Han hade sökt akut vård
    för plötslig och svår huvudvärk.

  84. En undersökning av hjärnan visade
    att han hade en blödning.

  85. Det visade sig att han hade haft
    ett pulsåderbråck i hjärnans kärl.

  86. I verkliga livet...
    Det här var Tommy. Tommy McHugh.

  87. Innan han fick sina pulsåderbråck
    var Tommy lite av en buse.

  88. Han hamnade ofta i slagsmål
    och var väldigt aggressiv.

  89. Han åkte i fängelse några gånger.

  90. En dag, berättade han,
    satt han på toaletten.

  91. Då exploderade plötsligt
    den vänstra sidan av hjärnan.

  92. Han höll sig vaken därför att han inte
    ville bli hittad med byxorna nere.

  93. Plötsligt brast
    den högra sidan av hjärnan.

  94. Han vaknade på sjukhuset.

  95. Det som hände
    när Tommy fick sina pulsåderbråck–

  96. –påverkade hans personlighet
    och sätt att uppfatta världen.

  97. På sjukhuset tittade han ut
    genom fönstret och såg ett träd.

  98. Trädet började plötsligt skicka ut
    siffror, sa han. Tre, sex och nio.

  99. Sedan kände han sig tvungen
    att börja tala i rim.

  100. Plötsligt såg han väldigt annorlunda
    på världen. Han beskrev det–

  101. –som att allt han såg triggade sex
    associationer, minnen eller tankar.

  102. De sex triggade i sin tur sex till.
    Han kunde inte styra det.

  103. Man tror att vi alla bombarderas
    med sinnesintryck–

  104. –men våra hjärnor lär sig att
    sålla bort allt som inte är relevant.

  105. Pulsåderbråcken gjorde
    att Tommy blev av med den förmågan.

  106. Han blir därför bombarderad
    av sinnesintryck hela tiden.

  107. Han hanterar det här
    genom att måla.

  108. Innan han blev sjuk
    hade han aldrig besökt ett galleri.

  109. "Utom möjligen för att stjäla något",
    skämtar han.

  110. Nu målar han hela tiden. Han målar,
    eller målade, 22 timmar om dygnet.

  111. När han fick slut på papper och dukar
    tog han det näst bästa–

  112. –och det var väggarna i hans hus.

  113. Jag blev så fascinerad.

  114. Om han var ett av fallen som jag
    läste om, så ville jag veta mer.

  115. I min undersökning var det en störning
    som skilde sig från alla andra.

  116. Ingen annan störning kunde mäta sig
    med den. Den hette Cotards syndrom.

  117. Jag har aldrig stött på
    något så märkligt.

  118. Cotards syndrom innebär
    att man tror att man har dött.

  119. Man brukar säga att sådana människor
    lider av "vandrande lik"–syndromet.

  120. De tror sig vara för evigt fördömda
    och odödliga.

  121. Förloppet är hemskt och det
    är en väldigt ovanlig störning.

  122. De få historiska fall jag kunde hitta
    var rätt fruktansvärda.

  123. Det var en kvinna
    som trodde att hon var död.

  124. Hon kunde inte duscha eftersom hon
    trodde att kroppen var vattenlöslig.

  125. En annan kvinna hällde syra
    över sin kropp–

  126. –för hon trodde att hjärnan var död
    och ville få resten av kroppen att dö.

  127. Andra irrar runt på kyrkogårdar.

  128. De flesta har dött av svält
    eller uttorkning–

  129. –för de har slutat äta och dricka
    eftersom de ändå är döda.

  130. Störningen är ovanlig och kan kopplas
    till schizofreni och bipolär sjukdom.

  131. De är väldigt sjuka.

  132. Jag lade ner arbetet
    kring den störningen–

  133. –för jag trodde inte att det skulle
    finnas nån som kunde prata om det.

  134. Men så blev jag kontaktad
    av Adam Zeman och Steven Laureys.

  135. De sa att de hade en patient
    som var frisk nog att prata med mig.

  136. Han ville prata
    om hur livet gestaltat sig–

  137. –sedan han ringde
    Steven Laureys för nio år sedan.

  138. Men innan jag berättar om honom
    vill jag berätta om några andra.

  139. Vi har Sylvia.
    Sylvia är en underbar gammal dam.

  140. Liksom många i hennes ålder är hon
    lätt hörselskadad och har tinnitus.

  141. Men medan vi satt och fikade
    i hennes växthus–

  142. –berättade hon att när hon
    en dag gick genom huset–

  143. –så hörde hon plötsligt radion.

  144. Hon tyckte sig minnas
    att hon inte låtit den stå på.

  145. Hon kollade radion i vardagsrummet.
    Den var av.

  146. Hon undrade varifrån musiken kom
    och letade efter källan.

  147. Snart insåg hon
    att musiken var ren inbillning.

  148. Nu har Sylvia musikhallucinationer
    under dygnets samtliga vakna timmar.

  149. Sylvias hjärna hjälper oss
    att förstå hur vi alla uppfattar ljud–

  150. –och vad hjärnan
    faktiskt kan hitta på.

  151. Hon var musiker
    och har absolut gehör.

  152. Eftersom Sylvia är intresserad
    av vetenskap och av sin störning–

  153. –så har hon fört anteckningar
    om sina musikhallucinationer.

  154. Man har därför fått reda på
    hur hallucinationerna har förändrats.

  155. De började som korta melodislingor
    tusentals gånger om dagen–

  156. –och har sedan utvecklats
    till mer avancerad musik.

  157. Hon lät mig låna hem
    lite av hennes nedtecknade musik.

  158. Här ser ni noterna.

  159. Hon lät mig spela in dem,
    så det har jag gjort.

  160. Jag hade tänkt spela upp en i dag,
    men det går tyvärr inte.

  161. Men om ni vill höra dem, så kan ni nog
    hitta dem på New Scientists hemsida.

  162. Lite senare.

  163. De finns flera andra
    som jag inte hinner berätta om.

  164. Men en av dem är Jane–

  165. –som har en underlig form av
    synestesi. Sinnen smälter samman.

  166. Hon känner andra människors smärta
    som om den vore hennes egen.

  167. Bob har extraordinär minnesförmåga
    när det gäller händelser i hans liv.

  168. Han kan inte glömma
    en enda dag av sitt liv.

  169. Den sista personen har jag inte
    träffat än, men det ska jag nästa år.

  170. Han är en av sjutton personer
    på hundra år–

  171. –som lider av lykantropi, som
    förekommer i science fiction–filmer.

  172. Man tror då
    att man har förvandlats till ett djur.

  173. I hans fall var det en tiger.

  174. Men låt mig berätta om Sharon.
    Hon var ett fascinerande fall.

  175. Hon kan gå vilse
    när hon går från sovrummet till köket.

  176. Anledningen till detta är att hon
    lider av en desorienteringsstörning.

  177. Det innebär
    att hon inte har nån mental karta.

  178. Anledningen till att ni
    hittade tillbaka till er plats här–

  179. –är att ni visste att ni hade dörren
    bakom er och scenen framför er.

  180. Ni hittar genom att relatera
    till olika punkter i rummet.

  181. Sharon kan inte skapa
    en sådan mental karta hela tiden–

  182. –så ibland blir hennes värld
    helt uppochnedvänd.

  183. Sharon beskrev det så här: Tänk dig
    att du kommer ut ur en affär.

  184. Du går till vänster,
    för däråt ligger stationen.

  185. Sedan inser du att affären är på andra
    sidan, så stationen är till höger.

  186. Man är tillfälligt desorienterad,
    men så vänder man på bilden–

  187. –och då får man koll
    på var man är igen.

  188. Sharons värld är som den där korta
    stunden då vi är desorienterade–

  189. –men för henne
    pågår det under längre tid.

  190. Det här hände första gången när
    hon var fem år och lekte blindbock.

  191. Det är en lek där man får
    en bindel för ögonen–

  192. –och sedan snurrar man runt
    och ska hitta folk omkring sig.

  193. När de tog av Sharon bindeln
    där i sin egen trädgård–

  194. –så kände hon inte igen sig.
    Allt tycktes vara på fel ställe.

  195. Hon blev rädd
    och sprang till sin mamma.

  196. Hon frågade varför de befann sig
    i det där märkliga huset.

  197. Sharons mamma sa då tyvärr åt henne
    att inte berätta om detta för någon–

  198. –för folk skulle tro att hon
    var häxa och bränna henne på bål.

  199. Under 30 års tid–

  200. –dolde därför Sharon
    den här störningen för alla.

  201. Som tur var,
    hon var i 30–årsåldern då–

  202. –pratade hon om det med en vän
    som var sjuksköterska.

  203. Hon hänvisade henne vidare
    och Sharon fick så småningom hjälp.

  204. Eftersom hon hade hållit det hemligt
    så länge utvecklade hon strategier.

  205. En strategi kom hon på i en situation
    som liknade barndomsupplevelsen.

  206. Hon går in i ett rum, släcker
    ljuset och så snurrar hon runt.

  207. När hon har snurrat runt
    hamnar allt på rätt plats igen.

  208. Hon vet inte varför det fungerar,
    och det vet inte forskarna heller.

  209. Den andra metoden som hjälper henne
    att ta sig fram i tillvaron–

  210. –är med hjälp av Louie, en, enligt
    henne, hemskt ful trädgårdsdekoration.

  211. När hon ser Louie
    vet hon att hon är hemma.

  212. En person som jag träffade
    klarade sig inte lika bra–

  213. –och det är Graham.

  214. "Jag hade varken tankar eller minnen
    och kände ingen smak eller lukt."

  215. "Det fanns ingen anledning att äta
    eller dricka. Min hjärna var ju död."

  216. Det börjar sorgligt.

  217. Graham var sjuk och deprimerad
    och försökte ta livet av sig.

  218. Det gjorde han genom att ta med sig
    två elektriska apparater i badkaret.

  219. Han vaknade på sjukhus.

  220. När han vaknade förstod han inte
    varför han fick mediciner.

  221. Han undrade hur han kunde prata
    och röra sig när nu hjärnan var död.

  222. Han sa: "Jag sa till läkarna att
    strömmen hade tagit död på hjärnan."

  223. De försökte få honom att förstå,
    men det gick inte.

  224. Det blir svårt att diskutera.

  225. "Hej. Jag heter Helen.
    Hur känns det att vara död?"

  226. Det är svårt.
    Han försökte förklara det.

  227. Han sa att han varken tänkte
    eller kände något längre.

  228. Han hade ingen känsla av att
    han verkligen gjorde det han gjorde.

  229. Han kände varken smak eller lukt.

  230. Trots att han var storrökare fick han
    ingen kick av att röka längre.

  231. Det var som att hjärnan var död
    utan att kroppen hade förstått det.

  232. Han höll med om
    att han satt där och talade.

  233. Han rörde sig och gick. Allt
    det där är tecken på att man lever–

  234. –men ändå var han
    övertygad om att hjärnan var död.

  235. Läkarna undersökte hans hjärna.

  236. Han remitterades till Steven Laureys,
    specialist på medvetandestörningar.

  237. Hans hjärna undersöktes. Här ser
    man var hjärnans aktivitet ska ligga.

  238. Skalan uppe till vänster är god–
    tycklig. Så ser det ut för de friska.

  239. Så här såg det ut för Grahams del.

  240. Aktiviteten i Grahams hjärna
    var häpnadsväckande låg.

  241. Steven Laureys berättade att han
    hade undersökt hjärnor i 15 år–

  242. –men han hade aldrig varit med om att
    en människa som kunde gå och prata–

  243. –hade så här låg aktivitet.

  244. Det liknade någon som är i ett
    vegetativt tillstånd eller som sövts.

  245. Graham sa att han inte längre
    kunde känna välbehag.

  246. Han brukade ofta
    vandra runt på kyrkogården.

  247. Han kände
    att det var där han hörde hemma.

  248. Som tur var togs han om hand
    av sjukvårdspersonal och sin bror.

  249. Efter många års behandling
    är han nu nästan helt frisk igen.

  250. Vi vet inte mycket om Cotards
    syndrom. Det är en sällsynt sjukdom.

  251. Nyligen kom jag i kontakt med en
    forskare som heter Anders Helldén.

  252. Han ser en koppling mellan Cotards
    syndrom och läkemedlet Aciklovir.

  253. Ni kan ha hört talas om det
    eller tagit det för munherpes.

  254. Han och hans kolleger såg–

  255. –att en liten grupp människor, och
    jag tror att alla hade njursvikt...

  256. Om de fick Aciklovir intravenöst,
    så fick de symtom på Cotards syndrom.

  257. En kvinna som hade njursvikt
    hade fått Aciklovir mot bältros.

  258. Hon kom skrikande inspringande
    på sjukhuset en dag.

  259. Läkarna fick inte ur henne nånting.

  260. De satte henne på dialys.

  261. Lite senare sa hon: "Anledningen till
    att jag är så rädd är att jag är död."

  262. Några timmar senare sa hon:

  263. "Nu känner jag mig inte död längre,
    men jag känner mig lite konstig."

  264. Fyra timmar senare sa hon:

  265. "Jag tror inte att jag är död längre,
    men min vänstra arm tillhör inte mig."

  266. Ett dygn senare var symtomen borta.

  267. Det här tycker forskarna
    är intressant–

  268. –för det verkar handla om en
    nedbrytningsprodukt från Aciklovir.

  269. Den hämmar blodgenomströmningen
    i hjärnan och ge dessa symtom.

  270. Nu kan man alltså koppla på och av en
    medvetandestörning. Det är ovanligt.

  271. Det kan ge information om hur
    hjärnan genererar en bild av jaget.

  272. Det kommer i framtiden.

  273. Graham mår nu bra. Han känner sig
    bara lite död då och då, säger han.

  274. Han håller på att tillfriskna.
    Vissa saker kan inte läkarna förklara.

  275. Till exempel
    tappade han allt hår på benen.

  276. Han skojar
    och säger att han rakar dem.

  277. Det är skönt att han kan skämta. Jag
    frågade om han var rädd för att dö.

  278. Det var han inte, men det hade inte
    med Cotards syndrom att göra.

  279. Han är bara glad att han lever nu.

  280. Vi bör, enligt John Ronson, inte låta
    folks galnaste sida definiera dem.

  281. Men jag håller inte med.

  282. De flesta som jag har talat med–

  283. –är väldigt stolta
    över sin galnaste sida.

  284. Jag har frågat om de skulle vilja bli
    av med sin störning om det gick.

  285. Nästan alla svarar nej.

  286. De säger: "Den är en del av mig. Utan
    den hade jag kanske blivit en annan."

  287. Det mest intressanta,
    när jag träffade dem–

  288. –var att de så ofta påminde
    om någon i mitt eget liv.

  289. Vi känner alla någon
    som lätt går vilse.

  290. Min man hoppar till mer än nån annan
    när han blir skrämd.

  291. Själv hatar jag skräckfilmer, för
    jag mår illa när jag ser andra lida.

  292. Jag har många gånger tänkt–

  293. –att den ovanligaste hjärnan,
    den som jag borde leta efter–

  294. –är den som fungerar helt normalt.

  295. Men än så länge letar jag
    efter hoppande fransmän från Maine.

  296. Om någon känner till en sådan,
    så kontakta mig. Tack.

  297. Översättning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ovanliga hjärnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ibland kan en minimal genetisk defekt, en pytteliten skada eller en mindre mutation få ödesdigra konsekvenser för människor. Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om människor med ovanliga hjärnor som bär på dessa skador. Här finns personer som aldrig glömmer någonting, som tror att deras ben inte tillhör dem eller som tror att de är döda. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Två av livets stora frågor

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Kreativitet och galenskap

Forskaren och läkaren Simon Kyaga berättar om sambandet mellan galenskap och genialitet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Verklighetens zombier

Den engelske vetenskapsjournalisten Frank Swain berättar om hemliga agenter som ger sina måltavlor zombiefierade droger och parasiter som driver sina värdar att begå självmord eller byta kön. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Ovanliga hjärnor

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om människor med ovanliga hjärnor, exempelvis personer som aldrig glömmer någonting, som tror att deras ben inte tillhör dem eller som tror att de är döda. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Framtidens heta forskningsområden

Kända forskare och filosofer spekulerar om framtidens forskningsområden. Medverkande: Simon Kyaga, forskare i psykiatri, Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, Frank Swain, vetenskapsjournalist, Rebecca Goldstein, professor i filosofi och Helen Thomson, vetenskapsjournalist. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Generation sömnlös

12-åriga Violet har haft svårt att sova så länge hon kan minnas. På nätterna kommer tankarna och allra värst är det när ingen annan är vaken. De senaste tio åren har utskrivningen av melatonin till unga niodubblats. Vad beror det på att så många barn och unga har sömnproblem? Lie Åslund är psykolog och forskar om unga och sömn.