Titta

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Om UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Zombier, kvantbiologi, extrema hjärnor och kreativa psykoser är temat för den här vetenskapskvällen. Vi får lyssna till kända forskare och filosofer som berättar om annorlunda och förbluffande forskning och osannolika förklaringar. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor : Kreativitet och galenskapDela
  1. Ni hörde honom kanske
    som sommarpratare i somras.

  2. Där berättade han om
    sitt banbrytande forskningsprojekt-

  3. -om sambandet mellan
    kreativitet och psykisk sjukdom.

  4. Som jag sa förut: Galna genier har vi
    hört talas om sen urminnes tider.

  5. Nu är det bevisat
    att det finns ett samband-

  6. -mellan kreativitet
    och psykisk sjukdom.

  7. Med rötter i Sverige och Tibet-

  8. -har han en holistisk,
    men strikt vetenskaplig syn—

  9. -på människan och människans inre
    liv. - Välkommen, Simon Kyaga.

  10. All vetenskap har sin begynnelse-

  11. -i en person
    som på det här gulnade fotografiet...

  12. Alla kanske inte känner igen honom.

  13. Men fäst blicken på den kraftiga
    järnstången i hans vänstra hand-

  14. -och hans vänstra öga,
    så kan ni ana vad han varit med om.

  15. Han hette Phineas Gage-

  16. -och han är på många sätt
    grunden till modern hjärnforskning.

  17. Den 13 september 1848
    var han förman-

  18. -för ett arbetslag med uppgiften
    att spränga stora stenar-

  19. -utanför en amerikansk stad,
    där man skulle lägga järnvägsräls.

  20. Hans uppgift var att fylla hålen
    med krut, stubin och sand.

  21. Sen skulle han pressa det samman
    med den kraftiga järnstången.

  22. Men kl. 16.30, kanske för att nån
    missat att lägga sand i hålet-

  23. -så exploderar allt när han
    kastar ner järnstången i hålet.

  24. Den kraftiga järnstången, som väger
    sex kilo och är en meter lång-

  25. -går rakt igenom Gages skalle.

  26. Den passerar bakom vänster öga,
    upp genom pannan-

  27. -och landar 25 meter längre bort.

  28. Den är då täckt av
    Gages blod och hjärnsubstans.

  29. Men märkligt nog kan Gage tala.

  30. Och efter några minuter
    ställer han sig upp och går därifrån.

  31. De närmaste minuterna vill jag
    berätta hur den märkliga händelsen-

  32. -faktiskt lärt oss nåt om-

  33. -ett eventuellt samband mellan
    kreativitet och psykisk sjukdom.

  34. Fantasi är viktigt för oss alla.

  35. Det finns en studie från 2006-

  36. -som visar
    att de som vunnit MacArthur-priset-

  37. -som brukar kallas "genipriset"-

  38. -i barndomen oftare än genomsnittliga
    studenter har skapat fantasivärldar.

  39. Pristagarna syns i svart.

  40. Det intressanta är att pristagarna
    även i vuxen ålder-

  41. -fortsätter att använda sig av
    fantasivärldar i sitt arbete.

  42. Så anekdoterna om Einstein, som
    föreställde sig vara en ljuspartikel-

  43. -eller Smith som skildrar en muskulär
    känsla av att vara smält metall-

  44. -kanske inte är rena anekdoter.

  45. Fantasi är verkligen viktigt för oss.

  46. Vissa menar
    att alla våra upplevelser-

  47. -till och med i stor utsträckning,
    handlar om fantasi och illusion.

  48. Det gäller inte minst
    inom östasiatisk tradition.

  49. Inom kreativitetsforskning behöver vi
    förstås definiera vårt arbetsområde.

  50. Sen 1950-talet har därför en central
    aspekt av kreativitet-

  51. -varit det man kallar
    "divergent tänkande".

  52. Divergent tänkande är förmågan att
    göra oväntade och vida associationer.

  53. Det är som ett centralt kugghjul
    i processen som driver kreativiteten.

  54. Det finns många olika sätt
    att mäta just divergent tänkande.

  55. Ett klassiskt sätt
    är det här niopunktstestet.

  56. Ni som inte sett det tidigare får nu
    chansen att pröva divergent tänkande.

  57. Med hjälp av fyra raka,
    sammanhängande streck-

  58. -ska man stryka över
    alla nio punkterna.

  59. För våra internationella gäster:

  60. Ni ska göra fyra raka,
    sammanhängande streck-

  61. -som ska stryka över
    alla de nio punkterna.

  62. En minut, från och med nu. Varsågoda.

  63. 20 sekunder...

  64. Tio sekunder...

  65. Fem sekunder...

  66. Det är ganska svårt
    - i synnerhet om man är tidspressad.

  67. Lösningen är förstås att inte
    låta sig begränsas av ramarna.

  68. Att tänka utanför ramarna,
    eller "utanför boxen".

  69. Kolleger på Karolinska har visat
    att förmågan till divergent tänkande-

  70. -faktiskt förknippas med förändringar
    i en del av hjärnan: thalamus.

  71. Liknande förändringar finns hos
    patienter med psykotiska sjukdomar-

  72. -som präglas av
    förändrad verklighetsuppfattning-

  73. -som schizofreni och bipolär sjukdom.

  74. Hypotesen är
    att thalamus är ett slags filter-

  75. -som omedvetet filtrerar bort
    det som bedöms som irrelevant.

  76. Det innebär
    att thalamus sätter gränserna-

  77. -för det som vårt medvetna tänkande
    är tillåtet inom.

  78. Filtret uppstår troligen när
    nervceller projicerar från thalamus-

  79. -till mer frontala hjärndelar.

  80. Just de delar av hjärnan som skadades
    när järnspettet penetrerade Gage.

  81. Och Gages enda bestående men
    efter skadan-

  82. -verkar ha varit en oförmåga
    att acceptera det vi tar för givet-

  83. -i synnerhet sociala konventioner.

  84. Länge har man trott att kreativitet
    drivs av stora mängder dopamin-

  85. -centralt i hjärnan.

  86. Denna studie visar att
    det fanns ett negativt samband-

  87. -med förmågan
    att binda dopamin i thalamus-

  88. -vilket skulle kunna betyda att det
    redan finns mer dopamin i regionen.

  89. Men vi har nu för första gången mätt
    dopamin i hjärnan på människor.

  90. Och det var tvärtom!

  91. För livstidskreativitet
    verkar sambandet vara negativt-

  92. -mellan mängden dopamin
    och förmågan till kreativ framgång.

  93. Hur ska vi förklara det?

  94. När vi mäter dopamin i hjärnan
    mäter vi mest i de frontala delarna.

  95. Minskad mängd dopamin i frontala
    delar är sannolikt relaterade till-

  96. -en oförmåga att filtrera ut
    det vi uppfattar som irrelevant.

  97. Ett sätt att testa just det här-

  98. -är med det klassiska Stroop-testet,
    som ni ska få pröva nu.

  99. Här är utmaningen...
    Ni kommer att få se en mängd ord-

  100. -och ni ska högt säga vilken färg
    ordet är skrivet med. Är ni med?

  101. Ni ska inte säga vad det står,
    utan vilken färg det är skrivet med.

  102. Ni ska säga färgen
    ordet är skrivet i.

  103. Varsågoda.

  104. Gul! Röd, blå...

  105. Lila, röd, gul, vit...

  106. Gul! Grön! Röd!

  107. Vit! Blå! Gul!

  108. Lila! Vit...

  109. Det är inte så lätt.

  110. För er som verkade lite osäkra:
    Det verkar intressant nog-

  111. -som att oförmåga i testet relaterar
    till kreativ förmåga i verkligheten-

  112. -till skillnad från i mer
    laboratoriemässiga aspekter.

  113. Testet täcker också
    många av de psykiatriska syndromen.

  114. Det finns ofta
    svårigheter med testet-

  115. -inte minst i samband med t.ex.
    schizofreni och bipolär sjukdom.

  116. Det är därför kanske inte oväntat
    att man redan under antiken-

  117. -observerade ett samband mellan
    kreativitet och psykisk sjukdom.

  118. Enligt Seneca sa Aristoteles:

  119. "Inget äkta geni har existerat
    utan ett stråk av galenskap."

  120. Som de flesta känner till växte sig
    idén större under romantiken.

  121. Lord Byron, som ska ha lidit av mano-
    depressiv sjukdom är ett bra exempel.

  122. Under slutet av 1800-talet,
    med psykiatriker som Lombroso-

  123. -menade man att genialitet
    var inte möjlig utan galenskap.

  124. Genialitet var en degenerativ process
    som visade sig som galenskap.

  125. Lombroso hade också
    idéer om kriminalitet.

  126. Han ansåg att kriminalitet kunde
    kopplas till anatomiska egenskaper.

  127. Han föll därför i vanrykte och idén
    om kreativitet och psykisk sjukdom-

  128. -antog så småningom
    mer nyktra proportioner.

  129. I början av 1900-talet skrev Lange-
    Eichbaum en stor bok om genier.

  130. Han menade att geniet är en
    konsekvens av en sociologisk process-

  131. -och inte nåt slags inneboende
    personlighetsegenskap.

  132. Vissa har motsatt sig hela idén.
    Salvador Dalí:

  133. "Den enda skillnaden mellan mig och
    en galning är att jag inte är galen."

  134. Men inom forskningen har man börjat
    titta på frågan i allt högre grad.

  135. Här ser vi studier som publicerats
    om kreativitet och psykisk sjukdom.

  136. Den sista stapeln är för några få år,
    så vi kan ana att trenden fortsätter.

  137. Men många,
    främst psykologen Schlesinger, menar-

  138. -att sambandet mellan kreativitet
    och psykisk sjukdom—

  139. -saknar vetenskapligt stöd.

  140. Hon menar att man har försökt
    bevisa det, men misslyckats.

  141. Hon skriver dessutom-

  142. -att möjligheten att besvara frågan
    nog är förlorad.

  143. Man gjorde en stor studie där man
    tittade på mano-depressivitet.

  144. Man missade att fråga om yrke.

  145. Därför vet vi inte
    om personer med kreativa yrken-

  146. -i högre grad är drabbade
    av psykologiska problem.

  147. Men 2011, tack vare
    svenska hälsovårdsregister-

  148. -kunde vi besvara den frågan.

  149. Vi undersökte schizofreni,
    mano-depressivitet—

  150. —och unipolär depression, tillstånd
    där man bara har depressioner.

  151. Sen jämförde vi mot
    förekomst av kreativa yrken—

  152. —som
    författare, konstnärer, forskare...

  153. Högst upp har vi schizofreni,
    i mitten bipolär sjukdom-

  154. -och längst ner depression.

  155. Sen tittade vi på
    släktingarna till patienterna.

  156. Både schizofreni och bipolär sjukdom
    ligger till höger om strecket.

  157. Det är alltså mer vanligt med
    kreativa yrken i den gruppen.

  158. Tittar man högst upp ser man svagt-

  159. -att egentligen bara mano-depressiva
    har ökad förekomst av kreativa yrken.

  160. Framför allt är det specifikt.

  161. Det förekommer inte på samma sätt
    bland dem med unipolär sjukdom.

  162. Den första studien
    innehöll 300 000 patienter.

  163. Sen gick vi vidare
    och samlade ungefär 1,2 miljoner-

  164. -och samtliga av deras släktingar.

  165. Man kan säga att alla här
    är med i studien på nåt sätt—

  166. -eftersom vi använde Sveriges
    befolkning som frisk kontrollgrupp.

  167. Det verkar tydligt—

  168. —att tillstånd som präglas av
    förändrad verklighetsuppfattning-

  169. -som schizofreni och bipolär sjukdom,
    har ökad förekomst av kreativa yrken.

  170. Jag brukar nämna denna studie-

  171. -som mer specifikt undersöker om idén
    om ett filter faktiskt är relevant.

  172. Man frågade
    patienter med schizofreni-

  173. -och friska kontroller två olika
    typer av logiska slutledningar.

  174. Den första är "Common sense invalid".

  175. "Om solen går upp är den i öster."

  176. "Solen är i öster,
    därför går solen upp."

  177. Är det korrekt?

  178. Går solen upp i öster?

  179. Eller hur?
    Men är man skolad i logik vet man-

  180. -att den faktiskt skulle kunna göra
    nåt annat. Så det är inkorrekt.

  181. "Non-common sense valid": "Alla hus
    talar högt. Sjukhus talar inte högt."

  182. "Därför är ett sjukhus inget hus."
    Det är nonsens, men är ändå korrekt.

  183. När man jämförde schizofrena
    med friska personer-

  184. -så var schizofrena i dessa fall
    bättre på logisk slutledning.

  185. Främst den typ som kontrasterar
    mot vedertagen kunskap-

  186. -som att solen går upp i öster.

  187. Jag vill avsluta med ett citat
    som jag ofta refererar till-

  188. -även om det kanske inte
    är helt passande idag:

  189. "Den förnuftige
    anpassar sig efter världen."

  190. "Den oförnuftige försöker anpassa
    världen efter sig själv."

  191. "Därför beror alla framsteg
    på den oförnuftige."

  192. Text: Fredrik Olsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kreativitet och galenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flera kända personer genom världshistorien, som till exempel Winston Churchill och Vincent van Gogh, led av något som vi sällan pratar öppet om: psykisk sjukdom. Forskaren och läkaren Simon Kyaga berättar här om sambandet mellan galenskap och genialitet. Vi får också svar på en fråga som Aristoteles ställde för mer än två tusen år sedan: Varför är det så att alla som blivit framgångsrika inom filosofi, politik, poesi och konst är melankoliker? Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Kreativitet, Psykiatri, Psykiska sjukdomar, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Två av livets stora frågor

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Kreativitet och galenskap

Forskaren och läkaren Simon Kyaga berättar om sambandet mellan galenskap och genialitet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Verklighetens zombier

Den engelske vetenskapsjournalisten Frank Swain berättar om hemliga agenter som ger sina måltavlor zombiefierade droger och parasiter som driver sina värdar att begå självmord eller byta kön. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Ovanliga hjärnor

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om människor med ovanliga hjärnor, exempelvis personer som aldrig glömmer någonting, som tror att deras ben inte tillhör dem eller som tror att de är döda. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Framtidens heta forskningsområden

Kända forskare och filosofer spekulerar om framtidens forskningsområden. Medverkande: Simon Kyaga, forskare i psykiatri, Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, Frank Swain, vetenskapsjournalist, Rebecca Goldstein, professor i filosofi och Helen Thomson, vetenskapsjournalist. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Maja och tvångssyndromet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. När beteendet utvecklades och hon började verka olycklig tog föräldrarna tag i saken. Maja fick diagnosen tvångssyndrom. Idag är hon elva år och har ganska bra kontroll över sitt tvätt-tvång.