Titta

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Om UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Zombier, kvantbiologi, extrema hjärnor och kreativa psykoser är temat för den här vetenskapskvällen. Vi får lyssna till kända forskare och filosofer som berättar om annorlunda och förbluffande forskning och osannolika förklaringar. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor : Det kvantmekaniska livetDela
  1. Kvantfysik är nog det märkligaste
    av allt inom vetenskapen.

  2. Måste vi verkligen
    lära oss om kvantfysik-

  3. -för att förstå biologin
    och evolutionen?

  4. Kan vi inte överlåta det
    åt fysiker och filosofer?

  5. Nej, hävdar nästa talare.

  6. Vi har just börjat förstå
    att kvantvärlden påverkar biologin.

  7. Nästa talare är professor
    i teoretisk fysik.

  8. En välkänd programledare
    för BBC:s vetenskapsdokumentärer.

  9. Här i Sverige har vi nyligen
    sett honom i tv-dokumentären-

  10. -"Vårt kaotiska universum".

  11. Han föddes i Bagdad i Irak,
    men bor och arbetar nu i England.

  12. Välkommen, professor Jim Al-Khalili.

  13. Tack så mycket, Christer.
    Tack för att ni bjöd in mig.

  14. Efter att ha hört fascinerande talare
    och ljuv musik hoppas jag-

  15. -att ni har plats i hjärnan
    för 20 minuter till.

  16. Jag känner mig hemma
    här i Stockholm.

  17. På de tre-fyra första raderna sitter det
    nästan bara vänner och släktingar.

  18. Stockholms Al-Khalili-klan, även
    om de flesta ser ut som zombier nu.

  19. Applådera inte, det förtjänar de inte.

  20. Jag ska tala om en ny disciplin som
    delvis fortfarande bygger spekulationer.

  21. Det finns många fysiker,
    precis som Christer sa i inledningen-

  22. -som inte vill ge sig in i den krångliga
    och blöta biologiska världen.

  23. De vill hellre stanna
    på sina sterila laboratorier-

  24. -med noga kontrollerade experiment.

  25. Biologer lämnar gärna det där snacket
    om kvantmekanik åt sidan.

  26. Partiklar som är
    på två ställen samtidigt...

  27. Det är svårt att övertyga forskare om
    att det är ett viktigt område.

  28. I skolan är naturvetenskapen
    ofta uppdelad i klassiska ämnen.

  29. Man har fysik, kemi och biologi.

  30. Om man läser vidare på universitetet
    och blir forskare-

  31. -suddas gränserna ut och man kan
    sluta som biofysiker eller biokemist.

  32. Det finns flera olika
    kombinationer av ord-

  33. -som visar de tvärvetenskapliga
    möjligheterna inom områdena.

  34. De närmaste minuterna ska jag...
    Jag tar av mig klockan.

  35. Påminn mig om den sen.
    Jag vill inte dra över tiden.

  36. Kvantbiologi
    är det område som finns i mitten.

  37. Det handlar inte bara
    om fysik och kemi.

  38. Anledningen till att intresset väckts
    är de experiment som kemister utfört.

  39. Fysiker anser sig
    vara smartare än alla andra-

  40. -och tror att de kan förklara
    för biologier hur allt fungerar.

  41. Biologer anser
    att fysikerna är arroganta-

  42. -och tycker att biologi
    är mer invecklat än fysik.

  43. Kemisterna har redan hållit på
    i flera år och har koll på problemet.

  44. Jag är kärnfysiker,
    så det är min bakgrund.

  45. De senaste 30 åren har jag
    studerat kvantmekanik inuti atomkärnan.

  46. Atomer är mycket små,
    och kärnan är ännu mindre.

  47. Det är kvantmekanikens lekplats.

  48. Vi vore helnöjda om vi med hjälp av
    en modell kunde beskriva atomkärnor.

  49. Om vi i stället med matematiskt knep-

  50. -kunde undvika kvantmekaniken,
    så vore det suveränt.

  51. Vi håller mest på med kvantmekanik.
    En kort introduktion...

  52. Det är en teori
    som funnits i snart hundra år.

  53. Det började med forskare
    som Max Planck och Albert Einstein-

  54. -och utvecklades på 1920-talet
    av den danska fysikern Niels Bohr.

  55. Han samlade
    en grupp genier omkring sig.

  56. Unga fysiker som Werner Heisenberg,
    Wolfgang Pauli, Paul Dirac-

  57. -och andra fysiker
    som Schrödinger från Österrike.

  58. De utvecklade den här teorin
    som sa att atomernas värld-

  59. -de mikroskopiskt små partiklarna
    som atomer består av-

  60. -inte lyder samma lagar
    som andra saker.

  61. Det vi lär oss i skolan
    om Newton och tyngdlagen-

  62. -rörelsemängd, energi,
    och verkan och återverkan...

  63. Det förkastas i den subatomära världen.
    Kvantmekanik är en besynnerlig teori.

  64. Den är exakt och kraftfull, men den är
    besynnerlig och kontraintuitiv.

  65. Just ordet "besynnerlig" används ofta
    om kvantmekanik - med rätta.

  66. Ernest Rutherford
    var först med att titta inuti en atom-

  67. -och förklara dess uppbyggnad.

  68. Runt den lilla kärnan
    kretsar elektroner.

  69. Han liknade det vid ett solsystem,
    med solen och planeterna.

  70. Snart insåg man att det inte stämde,
    det var betydligt mer invecklat än så.

  71. Men det hjälpte oss ändå
    att förstå atomens uppbyggnad.

  72. Kärnan består av
    protoner och neutroner-

  73. -och i mitten av 1900-talet
    öppnade man dem och hittade kvarkar.

  74. Och det var faktiskt...

  75. Ni kan strunta i Higgsbosonen,
    den kommer först på nästa nivå.

  76. Allt som består av atomer,
    allt vi ser omkring oss i världen...

  77. Den normala materian, den mörka
    materian får vi ta en annan gång.

  78. De består av två typer av kvarkar
    och en elektron.

  79. Sen finns det en neutrino också,
    men den gillar ingen.

  80. Trots det verkar den
    vara viktig för matematiken.

  81. Kvantmekaniken har inte bara fått oss
    att förstå hur materia är uppbyggd-

  82. -utan att den dessutom
    inte liknar nåt vi tidigare sett.

  83. Jag måste bara stänga av den här.

  84. Erwin Schrödinger,
    en av kvantmekanikens fäder-

  85. -försökte förklara
    vad en elektron var för något.

  86. En elektron är inte som en liten
    miniplanet som kretsar runt solen.

  87. Man kan nästan se den
    som en energivåg-

  88. -som vibrerar runt kärnan.

  89. Han sa att elektronen är utspridd
    över hela atomen.

  90. Andra fysiker, som Heisenberg, sa att
    en bild av en atom var en omöjlighet.

  91. "Elektroner finns inte på riktigt,
    det är ingen partikel, ingen våg..."

  92. "De har potential att bli nånting
    när man ser på dem."

  93. Denna sammanblandning
    av vetenskap och filosofi-

  94. -orsakade många diskussioner
    mellan Einstein och Niels Bohr.

  95. Det ledde till
    att den moderna fysiken byggdes upp.

  96. Man byggde Large Hadron Collider
    och upptäckte Higgsbosonen.

  97. Det gäller också kemin.

  98. Det välbekanta periodiska systemet
    som finns i klassrum i hela världen-

  99. -bygger på en uppdelning gjord
    av Mendelejev på 1800-talet-

  100. -om man förstår kvantmekanik.

  101. Den förklarar varför grundämnena
    är uppdelade som de är.

  102. Kvantmekaniken förklarar
    hur elektronerna sitter i atomerna.

  103. Fysiken och kemin bygger helt
    på den här teorin.

  104. Det råder inget tvivel om...
    Tvivel är bra inom vetenskapen-

  105. -men vi är hyfsat säkra på
    att kvantmekaniken stämmer.

  106. Utan den skulle vi inte ha elektronik-

  107. -och inte ha upptäckt
    halvledare som kisel.

  108. Chips, datorer, mobiler... Det mesta
    av dagens teknik skulle försvinna-

  109. -om kvantmekaniken inte utvecklats
    för hundra år sen.

  110. Trots det är det fortfarande
    mycket besynnerligt.

  111. Jag ska ge er ett par snabba exempel.

  112. Inom kärnfysiken finns det
    en känd isotop kallad bly-186.

  113. Kärnorna består av väl packade
    protoner och neutroner.

  114. Glöm elektronerna som kretsar runt,
    titta bara på kärnan.

  115. Den är märklig, för den verkar finnas
    i tre former samtidigt.

  116. En sfär, en oblat,
    som är ett tillplattat klot-

  117. -och en prolat,
    som liknar en rugbyboll.

  118. Den håller inte på att byta
    mellan de här tre olika formerna-

  119. -utan den finns
    i alla de här formerna samtidigt.

  120. Det kallas kvantmekanisk superposition.
    Det låter korkat-

  121. -och de flesta skulle råda en
    att ta en titt till.

  122. "Antingen har du
    druckit för mycket eller så..."

  123. Min fru är ett bra exempel. Hon anser
    att kvantmekanik är skitsnack.

  124. Hon tror inte på det alls.

  125. Vi skulle inte förstå oss på atomkärnors
    halveringstid, rotation och magnetism-

  126. -om den inte gjorde tre saker samtidigt.
    I atomkärnornas värld-

  127. -återfinns det här med
    att göra tre saker samtidigt överallt.

  128. Populärvetenskapen talar om att atomer
    kan vara på två platser samtidigt.

  129. Det är nåt som experiment visat
    att så är fallet.

  130. Ett annat märkligt koncept
    kallas sammanflätning.

  131. Här separeras två partiklar,
    men sitter ändå ihop på något sätt.

  132. De har någon form av osynlig kontakt,
    deras öden är sammanflätade.

  133. Jag ska ge er ett exempel.
    Tänk att ni har två tärningar.

  134. Jag har en tärning här
    och nån längst bak har den andra.

  135. Vi kastar dem samtidigt
    och det blir alltid samma siffra.

  136. Det måste handla om
    nån form av mekanism.

  137. De kanske är förprogrammerade
    att landa på samma siffra.

  138. Då kan man slå bara en
    för att bryta det-

  139. -men fortsätter det sen
    måste de kommunicera på nåt sätt.

  140. Någon form av radiosignaler.

  141. Nån mekanism därinne
    som skickar signaler till den andra.

  142. Det finns inte på riktigt, men
    man kan tänka sig att det är möjligt.

  143. Tänk om man lägger dem
    långt ifrån varandra.

  144. En på jorden och en på Pluto.

  145. Så här ser kvantfysikerna ut på Pluto.

  146. Jag valde just Pluto
    eftersom den har blivit en planet igen.

  147. Hurra! En applåd för Pluto!

  148. Vi lärde oss att det finns nio planeter,
    men plötsligt var de bara åtta.

  149. Den andra anledningen är att Pluto
    ligger långt från jorden.

  150. Resan dit skulle ta ljuset flera timmar.

  151. Ljuset är det som färdas
    allra snabbast i hela universum.

  152. Fortare än så kan de inte kommunicera.

  153. Vi kastar en tärning här
    och en på Pluto.

  154. Om de fortsätter
    att hamna på samma siffra-

  155. -så är det nåt underligt på gång. Ett
    signalsystem som är snabbare än ljuset.

  156. Det är omöjligt, enligt Einstein.

  157. I såna fall borde det här
    inte kunna hända.

  158. I kvantvärlden händer det hela tiden.

  159. Einstein avskydde den här idén. Han
    var inte alls förtjust i kvantmekanik-

  160. -men just det här beskrev han
    som "en kuslig effekt på avstånd".

  161. När Einstein kallar något kusligt,
    likt nåt övernaturligt-

  162. -är han inte särskilt förtjust i det.
    Trots det verkar det hända.

  163. Ni ska snart
    få ett exempel från biologin.

  164. Om man ser kvantfysiken som grunden-

  165. -det grundläggande området
    för alla naturvetenskaper.

  166. Organisk kemi
    bygger på kvantmekanikens regler-

  167. -när den beskriver
    hur atomer bildar molekyler.

  168. Går man in mer på djupet i organisk
    kemi kommer man till molekylärbiologi-

  169. -som livet självt bygger på.
    Vi börjar med att avvisa teorin om-

  170. -att det är givet
    att livet bygger på kvantmekaniken.

  171. "Vi består ju av atomer
    som hör till kvantmekaniken."

  172. "Det är alltså inga konstigheter,
    varför göra så stor grej av det?"

  173. Så är det inte, jag säger inte
    att livet bygger på kvantmekaniken.

  174. Det är en ointressant självklarhet.

  175. Det finns betydelsefulla exempel
    inom biologin-

  176. -på att kvantmekaniken spelar roll, som
    superpositionen och sammanflätningen.

  177. Biologer har tidigare varit nöjda med-

  178. -att använda sina bollar och pinnar
    för att bygga upp atommodeller.

  179. Sen har det blivit allt mer sofistikerat
    och nu kan de ta fram datamodeller-

  180. -på tusentals atomer för att studera
    komplexa molekyler som proteiner.

  181. Livets biomolekyler.

  182. De slipper
    använda sig av kvantmekanik-

  183. -men det finns något
    mycket speciellt med livet.

  184. Det finns stora frågor
    som förblir obesvarade.

  185. Vad särskiljer liv från död materia
    av samma komplexitet?

  186. Vi kommit långt från att säga
    att det är nåt magiskt-

  187. -som särskiljer liv från det döda.

  188. Vi försöker fortfarande förstå
    vad det är som gör att liv kvarstår-

  189. -som så markant unikt.
    Handlar det bara om kemi?

  190. Livet är speciellt,
    det räcker med en enda molekyl.

  191. För 50 år sen föreslog
    den svenske fysikern Per-Olov Löwdin-

  192. -efter att ha studerat
    DNA:s uppbyggnad...

  193. Bara tio år efter Cricks och Watsons
    upptäckt av dubbelhelixen.

  194. Han föreslog möjligheten
    att dna skulle kunna mutera-

  195. -genom kvantmekanism,
    i en kvanttunnel-

  196. -där en partikel kan färdas
    från ett ställe och till ett annat-

  197. -genom en ogenomtränglig mur.

  198. Om jag skulle springa mot en tegelmur,
    försvinna och dyka upp på andra sidan.

  199. Det är ännu en underlig kvanteffekt
    som han ville förklara mutationer med.

  200. Det finns ett flertal exempel
    på senare år-

  201. -som åter har blåst liv i tanken
    om kvantmekanikens betydelse.

  202. Det stod på framsidan av Nature,
    en känd vetenskapstidskrift.

  203. Artikeln var skriven av
    vetenskapsförfattaren Philip Ball-

  204. -och handlade om
    kvantbiologins början.

  205. Snart ska ni få veta
    varför det är en bild på en fågel.

  206. Det är ett medvetet val,
    inte bara ett exempel på liv.

  207. Hittills i detta nya område-

  208. -har ett antal processer
    upptäckts i biologin-

  209. -som bara verkar kunna förklaras
    med kvantmekanik.

  210. Det första handlar om
    hur enzymer fungerar.

  211. Enzymer är livets arbetshästar.

  212. I levande celler är det de som tillåter
    att kemiska reaktioner snabbt äger rum.

  213. Man har inte förstått hur de klarar av
    att snabba på de kemiska reaktionerna-

  214. -så oerhört mycket.

  215. Man påbörjade arbetet på 60-talet-

  216. -men på 80-talet upptäckte en grupp
    forskare i Berkeley i Kalifornien-

  217. -att enzymer transporterar elektroner
    och protoner mycket fort-

  218. -genom kvanttunnling.
    En elektron förflyttade sig omedelbart.

  219. Det gör att reaktionerna går snabbare.

  220. Fotosyntesen är det mest
    uppmärksammade exemplet nu.

  221. Många världen över studerar
    hur växter kan vara så effektiva-

  222. -med att ta emot solljuset
    så fort det når fram till bladens yta-

  223. -och direkt föra energin
    till cellens reaktionscentrum-

  224. -och omvandla den till kemi.

  225. Det verkar som att energin färdas
    genom en skog av klorofyllmolekyler-

  226. -utan att hoppa runt på måfå,
    alla möjligheter vägs in samtidigt.

  227. Det är sånt som fysiker försöker uppnå
    genom att bygga kvantdatorer.

  228. En grupp fysiker på MIT hörde talas om
    det här och tyckte att det var strunt.

  229. De kämpade på med sina
    väl kontrollerade experiment-

  230. -att tygla kvanteffekten, samtidigt
    som växterna gjorde det hela tiden.

  231. Trots det visar experiment
    i Berkeley och Chicago-

  232. -att det är det enda sättet
    att förklara det på.

  233. Magnetiska fåglar ska jag snart
    prata om, det är mitt sista exempel.

  234. Vår doftsinne kan bygga på molekylära
    vibrationer när molekylerna når näsan.

  235. Det får elektroner
    att kvanthoppa över energiluckor.

  236. DNA-mutationer
    har som sagt Löwdin föreslagit.

  237. Min doktorand har nyligen
    presenterat sin avhandling-

  238. -om huruvida tunnling
    kan förklara mutationer.

  239. Han kommer tyvärr fram till
    att så inte är fallet-

  240. -men sån är ju vetenskapen,
    allt går inte som man vill.

  241. Det finns andra mer spekulativa idéer-

  242. -nästan på gränsen
    till vad respektabel forskning är.

  243. Om kvantmekanik ligger till grund för
    mutationer, kan det då förklara cancer?

  244. Kan det förklara
    livets början och medvetandet?

  245. Ett flertal människor
    har försökt hitta den kopplingen-

  246. -men vi är långt ifrån att kunna
    kalla det respektabel forskning.

  247. Det är så stora tankar-

  248. -att om det kan ligga nån sanning i det
    bör man fundera på det.

  249. Jag avrundar med
    ett exempel på magnetism.

  250. Paret Wiltschko är ornitologer
    och studerar fåglar.

  251. De har tittat närmare på rödhaken
    under många årtionden.

  252. I Storbritannien
    är rödhaken en stannfågel.

  253. Nog för att vi har dåligt väder,
    men det blir inte så kallt.

  254. I Sverige däremot
    flyr rödhaken gärna vintern.

  255. På hösten flyger rödhaken söderut
    till Medelhavsområdet.

  256. Det är en resa på tusentals kilometer,
    till Spanien eller norra Afrika.

  257. Många djur, som fåglar,
    havsdjur och insekter, flyttar långt-

  258. -och vet exakt vart de ska varje år.

  259. Vissa har det i sig genetiskt,
    vissa följer solen-

  260. -eller stjärnhimlen
    med nåt slags inbyggd GPS.

  261. Vissa färdas efter landmärken
    eller luktar sig fram.

  262. Rödhaken känner av
    jordens magnetfält.

  263. Jag har inte nämnt kvantmekaniken än.
    Det här upptäckte Wiltschko på 70-talet.

  264. De fångade in fåglarna mitt
    under flytten och satte dem i burar.

  265. Runt dem byggde de upp ett magnetfält
    som efterliknade jordens.

  266. Sen snurrade de runt magnetfältet
    och krånglade till det för fåglarna.

  267. När fåglarna sen fortsatte sin resa-

  268. -kunde de kontrollera deras färdväg.

  269. Man vet att fåglar
    och till exempel havssköldpaddor-

  270. -följer jordens magnetfält.

  271. Jordens magnetfält är hundra gånger
    svagare än en kylskåpsmagnet.

  272. Om jag håller en kylskåpsmagnet
    mot hjärnan påverkas inte mina celler.

  273. Hur kan då jordens magnetfält påverka?

  274. Det enda sättet att förklara hur det
    går till har framkommit de senaste åren.

  275. Det är inget som slagits fast,
    men det den enda teorin vi har.

  276. Har man inom vetenskapen
    en teori som verkar passa-

  277. -så lever den vidare
    till en bättre dyker upp.

  278. Teorin går ut på att det
    innanför näthinnan på Rödhaken-

  279. -finns ljuskänsliga proteiner.

  280. När ljuset kommer in i ögat skapas
    ett par kvantsammanflätade elektroner-

  281. -i proteinet, som kallas kryptokrom.

  282. Elektronerna är så känsliga,
    det har med rörelsemönstret att göra.

  283. De är så känsliga
    att de påverkas av Jordens magnetfält.

  284. Fåglarna antas faktiskt se jordens
    magnetfält, ovanpå sin vanliga syn.

  285. Kvantsammanflätning
    hjälper rödhaken att hitta varje år.

  286. De flyger från Sverige
    ända ner till Medelhavet.

  287. Jag och min kollega Johnjoe McFadden
    har nyligen skrivit boken-

  288. -The Life on the Edge.

  289. Där analyserar vi idéerna om
    att kvantmekanik spelar roll.

  290. Vi är oroliga för
    att det ska göra att vi...

  291. För några år sen
    skrev Roger Penrose-

  292. -som arbetar ihop
    med Stephen Hawking-

  293. -några artiklar tillsammans med
    läkaren Stuart Hameroff-

  294. -om att kvantmekanik
    och medvetandet hänger ihop.

  295. Att kvantmekanik förklarar medvetandet.
    Det antagandet är nu helt kullkastat.

  296. Att kvantmekanik och medvetande
    är mystiska saker-

  297. -innebär inte att de hänger ihop.

  298. Vi försöker alltså träda
    försiktigt fram.

  299. Det sista vi vill är att förknippas
    med människor som Deepak Chopra.

  300. "Kvantmekanik förklarar homeopati",
    eller nåt sånt trams.

  301. Det gäller att vara försiktig,
    men det är en intressant ny disciplin.

  302. För fem år sen var den inte tillräckligt
    erkänd för att locka forskare.

  303. Om fem-tio år kommer den
    att ha expanderat oerhört.

  304. Så håll ögonen öppna. Tack så mycket.

  305. Översättning: Martina Nordkvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det kvantmekaniska livet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är det nödvändigt att tränga in i kvantmekaniken för att förstå biologi och evolution? Ja, menar Jim Al-Khalili som är professor i teoretisk fysik. Al-Khalili berättar här att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Till exempel använder sig rödhakar av kvantmekaniska sammanflätningar för att navigera under sin migration, och hos växter spelar kvantmekaniken roll när det handlar om att snabba på fotosyntesen. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Kvantteori, Matematisk fysik, Naturvetenskap, Teoretisk fysik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Två av livets stora frågor

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Kreativitet och galenskap

Forskaren och läkaren Simon Kyaga berättar om sambandet mellan galenskap och genialitet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Verklighetens zombier

Den engelske vetenskapsjournalisten Frank Swain berättar om hemliga agenter som ger sina måltavlor zombiefierade droger och parasiter som driver sina värdar att begå självmord eller byta kön. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Ovanliga hjärnor

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om människor med ovanliga hjärnor, exempelvis personer som aldrig glömmer någonting, som tror att deras ben inte tillhör dem eller som tror att de är döda. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Framtidens heta forskningsområden

Kända forskare och filosofer spekulerar om framtidens forskningsområden. Medverkande: Simon Kyaga, forskare i psykiatri, Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, Frank Swain, vetenskapsjournalist, Rebecca Goldstein, professor i filosofi och Helen Thomson, vetenskapsjournalist. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svarta hål, mörk materia och universums gåtor

Samtal om universums ursprung och framtid, om svarta hål och mörk materia. Det finns en stor okänd del av universum som vi inte har grepp om, menar Ulf Danielsson som är professor i teoretisk fysik. Han förutspår att vi står inför en revolution inom fysiken där bilden och betydelsen av den mörka materian så sakta börjar klarna. Övriga samtalsdeltagare är Marie Rådbo, astronom och författare, och Bengt Gustavsson, professor i astronomi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 8 maj 2015 på Hagströmerbiblioteket i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

En ny sorts optik

Med centralt synfältsbortfall, skotom, förlorar man synen i den mittersta delen av näthinnan. Däremot finns det ofta synrester i de perifera delarna. Linda Lundström och hennes forskarlag på Tekniska högskolan i Stockholm testar nu hur man kan ta tillvara på detta och förbättra synen med hjälp av nya mätmetoder och specialslipade glasögon eller linser. Inspelat på Stockholm Waterfont den 4 maj 2019. Arrangör: Synskadades riksförbund.